Kvalitetsrapport för läsåret 2014/2015

Transkript

1 Kvalitetsrapport för läsåret 2014/2015 Larsbergs förskola Lena Grundmark

2 Struktur för kvalitetsrapport... 2 Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Tillvägagångssätt... 2 Året som gått Resultat och måluppfyllelse... 3 Miljö... Fel! Bokmärket är inte definierat. Normer och värden... 3 Arbetsplansmål:... Fel! Bokmärket är inte definierat. Måluppfyllelse i förhållande till bruk:... 3 Kunskaper Utveckling och lärande... 3 Arbetsplansmål... 3 Arbetsplansmål... 3 Arbetsplansmål... 4 Barns inflytande... 4 Arbetsplansmål:... 4 Förskola och hem... 4 Arbetsplansmål... 4 Måluppfyllelse:... 5 Samverkan med förskoleklass och fritidshemmet... 5 Vårt uppdrag från Läroplanen... Fel! Bokmärket är inte definierat. Arbetsplansmål... 5 Måluppfyllelse:... 5 Arbetsplansmål:... Fel! Bokmärket är inte definierat. Året som kommer, Mål för kommande läsår, framåtblick... 5 Förskolechefens ansvar

3 Struktur för kvalitetsrapport Sammanfattning Förskolan har hitta former för systematisk dokumentation men behöver fortsätta utveckling av det. Arbetet med barnen uppfylls generellt i förhållande till BRUK till viss del eller god verksamhet. Uppdragsutbildningen bidrar till verksamhetsutvecklingen och är mer forskningsanknuten än tidigare. Synergieffekterna av uppdragsutbildningen är mycket goda! En ny uppdragsutbildning är mycket önskvärd för att inte säga nödvändig eftersom rekrytering av förskollärare är mycket svår för att inte säga omöjlig. Inledning Larsbergs förskola har 3 avdelningar och inrymmer också Lidingös öppna förskola. Förskolan har 55 barn Förskolan är öppen 6.30/ Förskolan har vt 4 förskollärare (3,875 årsarbetare varav 1 lärare för de yngre åldrarna) och 7 barnskötare (6,37 årsarbetare) inkl resurs för barn i behov av stöd (2 personer 1,37 årsarb varav en del betalas av förskolan). I höstas finns 3 (2,77) förskollärare. Ersättning för barn i behov av stöd ges till flera barn. ca 40% av barnen talar ett eller flera andra språk än svenska. 89% har svarat på föräldraenkäten ( %) och 68% är nöjda (69%). Tillvägagångssätt Kvalitetsrapporten tas fram under året. Föregående års utvärdering leder till ny arbetsplan där mål i läroplanen lyfts fram. Avdelningarna ska därefter redovisa HUR man tänker arbeta med barnen (augusti) för att nå de prioriterade målen. I projektarbete med barnen dokumenteras, reflekteras och utvärderas arbetet regelbundet under läsåret via projektstrukturen och utvärdering av arbetsplanen. I december och maj görs en sammanfattning av årets arbete i förhållande till arbetsplanen i maj också till hela läroplanen för att identifiera ev områden förskolan inte jobbat med. Alla har använt BRUK. Vi behöver bli bättre på att värdera INNAN vi börjar med projektarbeten. Jag har använt BRUK som underlag för kvalitetsrapporten. Tid för reflektion är ytterst begränsad för pedagogerna. På 7 tim/mån ska pedagogerna hinna reflektera, ge varandra information från föräldrar, informera varandra från möten, göra praktiska åtgärder i miljön osv. Den individuella reflektionen ställs ofta in vid sjukdom eller annan frånvaro. Föräldrarna har haft möjlighet att delta i utvärderingen av likabehandlingsplanen och i brukarundersökningen. Likabehandlingsplanen har lyfts i föräldraråd, på föräldramöten mm men eftersom terminologin är olika i likabehandlingsplanen och brukarundersökningen tror jag att föräldrarna förutsätter att det är olika arbeten. 2

4 Året som gått Resultat och måluppfyllelse Normer och värden Övergripande mål: Alla på förskolan ska ha förståelse för att alla människor har lika värde oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Arbetsplansmål för avdelningarna Varje avdelning formulerar ett åtagande/hur man ska arbeta för att nå målet. Måluppfyllelse i förhållande till bruk 2:5 (barns delaktighet, inflytande och ansvarskänsla): Förskolan når målen till viss del/till stor del men har kriterier vi behöver arbeta mera med. Nya mål Pedagoger behöver utveckla sin egen roll i förhållande till verksamheten. Kartläggning och analys av dessa behöver utvecklas. Den gemensamma barnsynen behöver utvecklas. Kunskaper Utveckling och lärande Arbetsplansmål - Alla barn ska utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. - Utveckla intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa - Utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen Måluppfyllelse: Målen är uppfyllda till viss del/stor del. BRUK (3:3 och 3:6): 3:3 och 3:6 är uppfyllt till stor del i förskolans självskattning. Nya mål Utvecklingsområde är barnens egna hemspråk och möjlighet att ta del av t ex ljudfiler på sitt eget modersmål. Arbetsplansmål - Alla barn ska utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. 3

5 Måluppfyllelse: Uppfyllt till stor del. Kunskapen om språket och intresse av att arbeta med språk, litteratur och kommunikation är stort i förskolan. Många olika sätt har används för att locka barnen i olika uttryckssätt. Nya mål Förskolan kan bli bättre på att låta barnen reflektera och att utmana deras tankar. Skapande används för att låta barnen upptäcka, utmanas och reflektera kring naturens föremål i förhållande till t ex matematik. Tid för pedagoger att kunna lyssna på individuella barn saknas ibland. Arbetsplansmål - Utveckla intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa Måluppfyllelse: Till stor del. Vi arbetar mycket med litteratur och samarbetar med hemmen t ex genom att barnen får ta med en påse från förskolan där hemmet ska skicka med en bok tillbaka till förskolan och barnet visar boken för sina kamrater och berättar om innehållet. Vi ser att barnen har avsikter, förmåga att förstå, ta ställning och göra egna val så att barnen utvecklar en tillit till sin egen förmåga. I vår förskola får alla barn möjlighet att uppleva den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och vara en tillgång i gruppen genom att redovisa sin bok. Även de yngsta barnen arbetar med litteratur. Att göra en måluppfyllelse är svårt men vi tolkar att de har roligt och är intresserade. Nya mål Vi har börjat arbeta med dator och lärplatta som ett pedagogiskt verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Vi upplever ett stort intresse från barnens sida. Vi kommer fortsätta utveckla detta arbete under kommande läsår. Barns inflytande Arbetsplansmål: Alla barn ska utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation Måluppfyllelse: Uppfyllt till stor del. Pedagogerna lyssnar på barnen och låter dem själva fundera över olika händelser och sammanhang. Förskola och hem Arbetsplansmål Arbetslaget ska ansvara för att förskolan är tydlig gällande verksamhetens innehåll som ger en förutsättning för föräldrars möjlighet till delaktighet i verksamheten och utöva inflytande för hur arbetet konkretiseras i den pedagogiska planeringen. 4

6 Måluppfyllelse: Till stor del. Pedagogerna tycker inte att de når ut med information och är också kritiska till organisationen på gården. I brukarundersökningen visar föräldrar stort förtroende för förskolan och är nöjda med informationen om verksamhetens innehåll är bra. Tidpressen för föräldrar är möjligen en faktor för att inte ta emot information från förskolan. Ett exempel kan vara att barn kommer för sent för utflykt till bibliotek, teater, skogen för att föräldrarna inte tagit del av tidsgräns. Samverkan med förskoleklass och fritidshemmet Samverkan med Bodal skola fungerar mycket bra med hög kvalitet och överföringssamtal har genomförts liksom besök i förskoleklassen. Samverkan med andra skolor har fungerat mindre bra. Vi har i år inte kontaktat mottagande skolor och inte heller blivit kontaktade av andra skolor. 36 % av vår förskolas blivande förskoleklass-barn har därför inte fått någon övergång från förskolan till skola. Vårt uppdrag Vi arbetar utifrån styrdokumenten Skollagen, Lpfö98 (rev. 2010), FN:s Barnkonvention samt vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetsplansmål: - att utveckla en hållbar organisation där vi vill se hela förskolan som en enhet - arbeta med gemensamma projekt och projektstrukturen Måluppfyllelse: Målet uppnått till viss del. Förskolan har mycket god organisation av året. Det gemensamma årshjulet fungerar mycket bra. Mötesstrukturen fungerar mycket bra. Känslan av att inte hinna med förskollärarens uppdrag/arbetslagets uppdrag är utbredd och allvarlig. Arbetet med projektstrukturen har gått över förväntan effekterna: genom arbetet med projektstrukturen har vi fått större inblick i barns lärande och utveckling. Vi dokumenterar mera nu sen vi har börjat jobba med projektstrukturen men det är svårt när man håller själv i projektet och har ingen kollega som kan dokumentera. men olika avdelningar har haft olika svårt att köpa vinsten med projektstrukturen. Året som kommer, Mål för kommande läsår, framåtblick Förskolan kommer att arbeta vidare med projektstrukturen och BRUK i större utsträckning och på det sättet utveckla förskolans verksamhet. Vi utvecklar också det egna årshjulet och förfinar det hela tiden. Vi behöver arbeta mer med kartläggning och förebyggande arbete kring planen mot diskriminering och kränkande behandling samt förankra den tydligare, samt ta in BRUK i ett tidigt skede vid ett projekt för att ha ett utgångsvärde att förhålla sig till EFTER genomgånget projekt. Barnsynen: Genom att fortsätta diskussioner/case på apt forsätter vi att utveckla vår gemensamma barnsyn. Vår egen betydelse och förebild behöver fokuseras på. 5

7 Likabehandling: normkritiskt tänkande generellt behöver utvecklas i stället för att fokusera på kön. Prioriterade arbetsplansmål för nästa år blir sannolik bland annat: normkritiskt tänkande och vuxnas förebilder, arbete med hemspråk och digitala hjälpmedel samt vardagsteknik. Förskolechefens ansvar Systematiskt kvalitetsarbete, pedagogiskt ledarskap och kompetensutveckling i förskolan uppfylls till stor del. Någon analys om barngruppsstorlek eller barnkonsekvensanalys genomförs inte tillsammans med huvudmannen utan görs av förskolechefen tillsammans med förskollärare och pedagogistan. Förskolan skrev en barnkonsekvensanalys i oktober som lämnades till förvaltningen. Någon feed-back på den har inte lämnats från förvaltningen till förskolan. Uppdraget för förskolecheferna ses över och det är mycket bra. Uppdraget i nuläget är ett mission impossible. Förskolechefsuppdraget är för de flesta av oss två heltidsjobb. Mina förskolor omfattar idag personer (vikarier med korta eller lite längre vik är inte medräknade, ej heller långtidsfrånvarande, studenter, praktikanter eller andra) med olika uppdrag. Förskolorna har olika kulturer, olika problem och olika utvecklingsområden. Jag förväntas klara uppdraget som en god chef, stor del av administration SAMT vara pedagogisk ledare. De reella möjligheterna att klara uppdraget i enlighet med stadens intentioner (Ledarlyftet) är inte möjliga. I praktiken är jag ca tim/vecka/förskola fördelat på 2-3 dagar/v. Vid en personalkonflikt blev jag uppmanad av HR att lägga mer tid på den förskolan vilket självklart inte är möjligt utan att det drabbar den andra förskolan. Kunskapen om förskolechefernas uppdrag behöver förtydligas och åtgärdas både på förvaltningen men också i staden generellt så pedagogik och verksamhet kan få en bättre utveckling. Förskolans pedagogista behövdes för ett annat uppdrag och försvann i oktober, ingen annan hade möjlighet att ta uppdraget. I botten handlar allt om svårigheten att rekrytera förskollärare som kan och vill driva, leda och utveckla förskolor. De finns helt enkelt för få förskollärare i landet. Uppdraget på förskolan har sämre avtal varför de som utbildats till lärare för de yngre åldrarna inte sällan går till skolan där avtalen är bättre (mer reflektionstid, uppehållstjänster, färre kvällsmöten mm). Mer resurser till förskolornas ledning behövs om en kvalitetsutveckling ska kunna ske. Framåtblick Förskolan fortsätter att utveckla dokumentationen kring det systematiska kartläggande- och analysarbetet. Var är vi vart ska vi hur gör vi hur blev det. Förskolan får ny pedagogista under läsåret och arbetet med att fördela ledande roller är mycket viktig så pedagogisk utveckling och chefskap blir tydliggjorda. Intentionerna i ledarlyftet är mycket goda men vi måste föra en diskussion om HUR det ska göras på den lilla tid vi har. Västerråsmodellen verkar klok och bra där pedagogistan ansvarar för den största delen av den pedagogiska utvecklingen via APT och utvecklingsdagar och chefen ansvarar för personalutveckling utifrån chef-medarbetarskap. 6

8 Introduktioner och handledningar måste bli bättre. Dels av timmisar men också vår egen personal. Ett tidskrävande men nödvändigt arbete för att få en bättre kvalitet. Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Barnens delaktighet är mycket god och BRUK-målen uppnådda till viss del. Bla har vi haft barnmöten och tagit fram kompissol som är viktigt för barnen. - Kartläggning har varit god. Miljöerna har setts över och vi har följt husmodellen till viss del - En diskrepans finns mellan min och pedagogernas upplevelse av att ha lyft planen mot diskriminering och kränkande behandling (föräldraråd, föräldramöten mm) och föräldrarnas svar i brukarundersökningen. Vi lyfter frågor om och om igen och fortsätter med det Barn i behov av särskilt stöd I arbetet kring barn i behov av särskilt stöd har förvaltningens specialpedagog varit ett utomordentligt stöd. 7