Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Transkript

1 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Skogshyddans förskola Läsåret 2013/2014

2 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi gjorde analysen utifrån följande underlag: - Föräldraenkät - Läroplansscanning - Tidigare Kvalitetsredovisning - Likabehandlingsplan - Analysen visade sammantaget på utvecklingsområden gällande utegården, målen inom ämnesområdet Naturvetenskap och teknik, modersmål och målen som gäller delaktighet i sin egen kultur och respekt för andra kulturer. Kvalitetsredovisningen från verksamhetsåret 12/13 visade på ett fortsatt behov av att få fördjupa sin förståelse kring pedagogisk dokumentation. Vi valde att rikta utvecklingsarbetet mot pedagogisk dokumentation då vi gjorde bedömningen att arbetet mot målen inom Naturvetenskap och Teknik kunde fördjupas genom pedagogisk dokumentation. Utegårdens behov fångades upp i en helt annan process tillsammans med Teknisk service då enheten under året utökades med två och en halv avdelning placerade i paviljonger. Detta krävde ett helt nytt arbete kring utegården som utökades i storlek. En kommunövergripande satsning på flerspråkighet inom förskolan startades upp under hösten Språkpiloter från varje förskola utsågs och bildade en arbetsgrupp för att ta fram en plan för arbetet kring flerspråkighet inom förskolan. Därmed startade en utvecklingsprocess kring fördjupad förståelse av målen rörande modersmål och andra kulturer. Detta arbete ska slutföras under hösten Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys Pedagogisk dokumentation som verktyg för verksamhetsutveckling Hur utvecklar vi dokumentationen kring det enskilda barnet? Hur ser denna dokumentation ut i barnens portfolio? Vilka läroplansmål har arbetet utgått ifrån? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna

3 för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner. att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. 2.3 Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. 3(5) Målet för utvecklingsarbetet Att fördjupa förståelsen kring pedagogisk dokumentation som ett verktyg för verksamhetsutveckling Att tydligare synliggöra det enskilda barnets utveckling i portfolion Resultat - konkreta spår i verksamheten kopplat till målet Barnen har blivit mer delaktiga i arbetet och arbetet utgår mer från barnens intressen.

4 Mer fokus på det enskilda barnets utveckling i portfoliopärmarna. Reflektionsunderlag har arbetats fram under reflektionstid. (Bilaga1a och 1b) Barnen är mer delaktiga i vad som sätts in i deras portfoliopärmar. Verksamhetsdokumentationen visar görandet. Projekt tillsammans med barnen har en tydligare koppling till läroplansmålen. Arbetet har förenklats, mer reflektion kring vilka bilder vi verkligen ska ta och behöver ta. Det kräver fördjupande samtal då arbetssättet är nytt. Vilket är syftet med de bilder jag tar? Hur ska bilderna användas? Många samtal kring hur vi tar bilder och var bilderna sätts in/upp. ( en ny dokumentationsmall inför inskolning har gjorts gällande dokumentation). (Bilaga 2). Vad visar bilden som tagits? Barnen är med mer än tidigare och sätter ord på det lärande bilden visar. Vi förmedlar tydligare våra tankar kring dokumentation till vårdnadshavare. Halldokumentationen har förändrats, visar mer görande (spår i vardagen tillsammans med barnen). Vi har förändrat den pedagogiska miljön för att gynna barns lärande, inte lika organiserat och välstädat längre. 4(5) Lärdomar Vårt förhållningssätt som pedagoger har förändrats. Tanken bakom dokumentationen är tydligare och görandet är i fokus. Vi diskuterar med barnen mer än tidigare vad de vill göra med sin dokumentation. Detta ger ett större engagemang hos barnen. Alla Barnen upplever inte dokumentation som positivt. Ibland kan bildtagandet störa aktiviteten. Viktigt att läsa av när det är lämpligt och inte. Pedagogisk dokumentation handlar om att dokumentera verksamheten för att föra den framåt. Där är barnens bidrag och arbetslagets reflektion grundstenar. Vi har upptäckt att det finns mycket muntlig dokumentation. Hur gör vi med den? Vi vet att vi gör så mycket mera än det som dokumenteras. Allt ska inte dokumenteras. Vi är tryggare med det idag och det ger ett större lugn. Reflektionsprotokollen ger struktur åt arbetslagets samtal och systematik i hela processen. Utformandet av lärmiljön utgår mer från barnens intressen. Vi måste bli bra på att ta vara på de tysta barnens bidrag till verksamheten. Lärsamtalen är navet i utvecklingsarbetet.

5 5(5) Vetenskapliga perspektiv Karin Alnevik, högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping (föreläsning och handledning i arbetslag) Men så kan man ju också tänka -Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan, Karin Alnevik Läroplan för förskolan och Allmänna råd Vad berättas om mig?, Svenning Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: pedagogisk dokumentation från Skolverket. Artiklar Föreläsning med utvecklingschef Åke Malmeling Barnens delaktighet i arbetet Barnen är mer delaktiga än tidigare. Barnen styr arbetet, det utgår utifrån sina intressen. Vi riggar miljön utifrån barnens intresse och behov. Vi måste lära oss att förstå och lyssna på vad som är barns intresse. Även de barnen som verbalt inte säger så mycket.