Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret

Transkript

1 Barn- och skolförvaltning Lunds stad Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret Förskola: Specialförskolan Uroxen Ansvarig för KR: AnnCharlotte Olai Förutsättning Antal förskolebarn 48 Antal årsarbetare (uttryckt i heltidstjänster) 19,25 Uroxens förskola ligger på området Gunnesbo i Lund. Området består av villor, bostadsrätter och hyresrätter. Det bor en hel del familjer med annan etnisk bakgrund på Gunnesbo. Just nu sker en inflyttning av barnfamiljer i området. På Gunnesbo finns det mycket bär- och fruktträd och många trevliga ställen att besöka. Några av dessa är Nöbbelövs Mosse, ett naturområde värt att gå till, 4-H-gården och många stimulerande och roliga lekplatser. Uroxens utemiljö är väldigt trevlig och omtyckt av pedagoger, föräldrar och barn. Det sker ett fortlöpande arbete för att förbättra förskolans utemiljö för även de funktionshindrade barnen. Lokalerna är anpassade för barn med hörselnedsättning. Det finns hörselslingor, ljudtäta dörrar, tennisbollar på stolarna och dämpande dukar på borden. Två stora lekhallar, varav en har vibrerande golv, finns också på förskolan. Det vibrerande golvet, innebär att det under golvet finns ett hålrum med inbyggda högtalare. Dessa högtalare skapar vibrationer så de döva och gravt hörselskadade barnen kan känna musiken. Rummen nyttjas givetvis av alla på förskolan. På Uroxen finns även två ateljéer som flitigt används. För avkoppling och vila finns ett Snoezelrum, med dämpad belysning, lampor, vattenpelare och ljusoptik, tillgängligt för förskolans alla barn.

2 Uroxen tar emot barn med olika grad av hörselnedsättningar och de kommer ofta från annan kommun än Lund. Många av barnen åker taxi till förskolan. Uroxen tar även emot anknytningsbarn barn som har syskon/föräldrar eller annan närstående med hörselnedsättning - och hörande barn. Totalt finns det fyra avdelningar på Uroxen. Uroxen har även barn med andra funktionsnedsättningar utöver sin hörselnedsättning. Efterfrågan på placering av denna grupp barn ökar. Uroxen har också fått en större efterfrågan om placering för barn utan hörselnedsättningar, men med andra funktionsnedsättningar. Många av dessa barn har egna resurspersoner förutom avdelningarnas pedagoger. På grund av många barns omfattande funktionsnedsättningar och därmed behovet av tekniska hjälpmedel, är det viktigt och nödvändigt med färre barn i barngruppen. På Uroxen arbetar förskollärare, barnskötare, resurspersoner, specialpedagog och kock. Rektor har ansvar för ytterligare två förskolor. Många av pedagogerna på Uroxen har en gedigen arbetslivserfarenhet och en hög yrkeskompetens. De fortbildar sig kontinuerligt. På förskolan finns en stark vilja att ständigt lära och tänka nytt och i nya banor. Uroxens specialpedagog håller pedagogerna ajour med nya råd och rön vad gäller fortbildning och pedagogiskt material. Uroxens förskola är en av Malmö Högskolas partnerskolor. Detta innebär att studenter kan förlägga sin verksamhetsförlagda tid på Uroxen. Kvalitetsområde Valt kvalitetsområde läsåret 2010/2011 Arbetsmiljö och Styrprocesser Processbeskrivning läsåret 2010/2011 I enkätresultatet i kvalitetsredovisningen för 2009/2010 visade det sig att Arbetsmiljö och Styrprocesser var förbättringsområden. Tanken var att under läsåret 2010/2011 prioritera dessa områden men naturligtvis även fortsätta arbeta med andra kvalitetsområden, såsom hållbar utveckling. Ett mål var att skapa/bibehålla en god psykosocial arbetsmiljö, genom löpande samtal/ diskussioner. Rektor har bildat en grupp med pedagogiska ledare. Deras uppdrag är att tillsammans med rektor synliggöra uppdraget och vara tydliga förebilder i det tematiska arbetet. Tillsammans diskuterar man vad man vill uppnå och vart man är på väg. Att ha tydliga mål gör arbetet roligare, lättare och är mer utvecklande. Trivs man på sitt arbete blir resultatet tillfredsställande och man mår bra. Detta i sin tur gör att föräldrar och barn trivs och känner tillit och trygghet. Ett ständigt pågående arbete på Uroxen. Här har man arbetat utifrån Utvecklingsresan. Efter diskussioner i grupper kom man fram till viktiga prioriterade förbättringsområden såsom; att lyfta fram goda idéer, erfarenheter, lärdomar som delges varandra att alla olika delar i verksamheten ska kännetecknas av ömsesidig respekt och gott samarbete

3 För att arbeta med detta i det dagliga arbetet bestämdes att; alla bidrar till utveckling och ser sig själv som en viktig del i detta arbete som stående punkt på veckomötet utbyta goda idéer byta jobb för en dag ta del av en medskapares arbetsuppgifter Ett annat mål var att sträva efter ett gott samarbete och en god sammanhållning genom olika aktiviteter. Uroxen har en god sammanhållning och man hjälper och stöttar varandra. Pedagogerna tillsammans med rektor arbetar långsiktigt med att tänka vill, vara aktiva, kunna påverka, vara del i och utvecklas till en bra medskapare. Man har en öppen dialog och man uppskattar rak kommunikation. Gemensamma aktiviteter utanför arbetet är uppskattat. Ett tredje mål var att, synliggöra förskolans styrprocesser och tydliggöra rektors och pedagogers ansvarsområde. Rektor har varit tydligare i beslut och delegation av ansvar vilket har lett till en större trygghet i organisationen. Utvärdering/resultat/nuläge Uroxen arbetar löpande för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön. Personalen upplever personalvårdsfrågan som en prioriterad fråga och anser att man känner en tillhörighet och delar svårigheter som ibland uppstår. En del anser sig ha god insyn i de planer som finns för personalvård och personalutveckling, medan andra inte känner till det. Det kan bero på att det tillkommit en hel del ny personal under året. Analys (jämföra, hitta orsaker och samband, se tendenser och skillnader) Uroxen arbetar fortsatt med den psykosociala arbetsmiljön då detta är ett måste på en förskola med många anställda och med många olika kompetenser (assistenter, resurspersonal, barnskötare, förskollärare, specialpedagog, osv). På grund av bland annat pensionsavgångar har en hel del ny personal rekryterats under året. Mål (Läroplans mål/kommunala mål) Kommunala mål Elever och personal ska må fysiskt och psykiskt bra. Mångfald och olikheter ska respekteras. Mobbing, våld eller droger ska inte förekomma. Lugn, trygghet och arbetsro ska prägla våra skolor och förskolor Lpfö-98 (reviderad 2010) Förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den skall inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan skall barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen

4 Förskolan skall erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö. Såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra aktiviteter skall vägas samman på ett balanserat sätt Alla som arbetar i förskolan skall samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande Mål (delmål (konkreta och mätbara)) Skapa/bibehålla en god psykosocial arbetsmiljö, genom löpande samtal/diskussioner. Sträva efter ett gott samarbete och en god sammanhållning genom olika aktiviteter. Synliggöra förskolans styrprocesser och tydliggöra rektors och pedagogers ansvarsområde. Åtgärder Tid för diskussioner. Lyfta utvecklingsresans värdegrund i den dagliga verksamheten. Aktiviteter för att ytterligare stärka sammanhållningen. Tydligt ledarskap. PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen revideras årligen i december månad. Likabehandlingsplan och checklista bifogas separat. Resultat och helhetsbedömning Utvärdering/resultat/nuläge läsåret 2010/2011 Resultatet i kvalitetsredovisningens underlagsarbete gav i år ett väldigt ojämnt resultat. Genomgående för förskolan är behovet av att arbeta med kommunikationen, informationen och de pedagogiska diskussionerna, pedagogerna emellan. Det finns även tecken på att man kan utveckla barnens och föräldrarnas inflytande i verksamheten. Föräldraenkäten med frågor inom områdena värdegrund, samverkan och verksamhetsmål visade på gott resultat. Föräldrarna var nöjda med det pedagogiska arbetet, kände sig trygga och de hade bra synpunkter som verksamheten tar del av och fortsätter att arbeta med för att ständigt utveckla verksamheten och sig själv som människor. T ex vill man att föräldrarna ska ha mer insikt och inflytande i verksamheten.

5 Helhetsanalys (jämföra, hitta orsaker och samband, se tendenser och skillnader) Det sociala samspelet, det respektfulla bemötandet och ansvarstagandet är något som pedagogerna lägger stor vikt vid. Det är på Uroxen viktigt att alla barn har lika värde. På förskolan Uroxen är man en god kamrat och att få vara den man är, är en självklarhet. Pedagogerna menar att man har ett framgångsrikt värdegrundsarbete men vill fortsättningsvis prioritera dessa frågor för att stärka detta ytterligare. Alla barn ges möjlighet att i den fria leken forma sin identitet och att pröva socialt samspel. Att hjälpa till med verkliga uppgifter, vara delaktig, stärker alla barns känsla av att vara en viktig del av förskolan. Kommunikationen på Uroxen är viktig. Teckenspråk, tal, tekniska hjälpmedel såsom datorer med talsyntes, visuellt material, bilder och samtal används i Uroxens kommunikation. Det viktiga är att alla ges möjlighet till att kommunicerar. Pedagogerna känner att djupare pedagogiska diskussioner och reflektioner skulle kunna hjälpa dem att utveckla förskolans verksamhet. Rektor har utsett en grupp med förskollärare till pedagogiska ledare. Detta ska vara en hjälp att driva verksamhetens utveckling och det tematiska arbetet framåt. Barnen på Uroxen påverkar dagligen sin miljö och sina aktiviteter. Man lägger stor vikt vid barns inflytande och många av pedagogerna har tagit del av barnkonventionens artikel angående barns rätt att kunna påverka sin vardag. Uroxens verksamhet ska utgå från barnens perspektiv, behov och förmåga. I delar av verksamheten tas idag barnens åsikter tillvara och de ges möjlighet att påverka sin vardag. Fortfarande finns i andra delar behov att stärka barninflytandet. Här är det viktigt att pedagogerna diskuterar vad inflytande är och sitt förhållningssätt till barnen. Att ha inflytande betyder inte att barnen får göra som de vill. Att pedagogerna lyssnar och tar tillvara barnens behov, vilja och intresse är a och o för en framgångsrik verksamhet. Vi strävar efter ett gott samarbete mellan hem och förskola. Pedagogerna har en god förtroendefull relation till föräldrarna. De finns representerade i miljöråd och förskolekonferenser. Föräldramöten har Uroxen två gånger per år. Det händer också att föräldrarna blir inbjudna på föräldrafika och andra trevligheter. Utvecklingssamtal sker vid två tillfällen per år. Ofta blir det tätare möten kring Uroxens barn med funktionsnedsättningar. I dessa möten, finns alltid specialpedagog med. En tydlig stark sida i verksamheten är den dagliga föräldrakontakten. Den skulle dock kunna förbättras genom att göra föräldrar mer delaktiga vid utvärdering av verksamheten. I området finns en välplanerad samverkan mellan förskola och förskoleklass. Även de barn med CI (cochlea implantat) bereds plats på områdets skola, om familjerna väljer detta alternativ. Barnen besöker skolan två gånger och personal från skolan besöker förskolan. Vidare finns möjlighet för föräldrar att besöka skolans öppna hus och även vara med på föräldramöte. Områdets förskolor gör en gemensam resa till Ven med de blivande skolbarnen. Detta för att barnen ska ges möjlighet att lära känna varandra ytterligare. I maj överlämnas information om förskolans arbetssätt vid en överlämningskonferens. I fall då information om enskilt barn behövs överlämnas,

6 görs detta med föräldrarnas medgivande. Inskolningsprocessen utvärderas och kommande inskolning planeras varje år i september. Skolplacering för Uroxens barn med hörselnedsättning/funktionsnedsättning, diskuteras alltid med föräldrar, specialpedagog och andra myndigheter. Andra skolor än Gunnesboskolan är aktuellt för några av våra barn. Det finns barn med annat modersmål än svenska på Uroxen. Dessa erbjuds modersmålsstöd om det finns modersmålslärare i det aktuella språket. Teckenspråket är självklart ett levande språk på förskolan. Alla pedagoger får teckenspråksutbildning i olika svårighetsgrad och omfattning. Uroxen har gott samarbete med Östervångskolan. De bistår med undervisning för de pedagoger som är nybörjare i språket. Uroxen har samarbete med förskoleteamet. Detta team konsulteras vid behov. Uroxen har även kontakt med hörsel- och dövenheten, habilitering och andra instanser. Mål för läsåret 2011/2012 (Läroplansmål/kommunala mål) Lpfö-98 (reviderad 2010) Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Förskollärare ska ansvara för att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen Lunds kommuns skolplan Elever, föräldrar och personal ska ha ökade möjligheter till insyn, delaktighet och påverkan Skolan ska arbeta med pedagogisk utveckling, kunskapssyn och likvärdighet i betyg och bedömning. Det ska finnas gemensamma fora för pedagogisk diskussion för alla skolor, skolformer och ämnen

7 Delmål för läsåret 2011/2012 (Konkreta och mätbara) Skapa möjligheter för att göra föräldrar mer delaktiga Stärka barninflytandet Stärka pedagogerna som reflekterande praktiker Säkra informationsflödet pedagogerna emellan Åtgärder (vem, vad och när) Ge ut föräldraenkät i slutet av terminen Lyfta inflytandefrågor vid planering, i diskussionsgrupper och vid arbetsplatsträffar Avsätta en del av planeringstiden för att diskutera pedagogiska frågor