Skolplan för Karlshamns kommun

Transkript

1 Skolplan för Karlshamns kommun Antagen av kommunfullmäktige

2 Förord Föreliggande skolplan omfattar hela det kommunala utbildningsväsendet med undantag av vuxenutbildningen. Med begreppet elev avses i denna skolplan barn och ungdomar inom förskolan, det obligatoriska och det frivilliga skolväsendet. Ordet skola används som ett samlingsbegrepp för samtliga skolformer. Principerna bakom skolplanen är att mål som anges i nationella styrdokument inte behöver upprepas annat än om de sammanfaller med nämndens prioriteringar och att målen huvudsakligen formuleras som inriktningsmål. Rektor ansvarar för att inriktningsmålen bryts ned till utvärderingsbara mål i den lokala arbetsplanen, och att uppföljning och utvärdering av dessa presenteras i enhetens årliga kvalitetsredovisning. Nämnderna Nämnden för Barn, ungdom och skola, BUS, är huvudman för familjedaghem, fritidsgårdsverksamhet, fritidshem, för- och grundskola, musikskola, naturskola, särskola samt öppen förskola. Gymnasienämndens ansvarsområden är gymnasieskolan samt samverkan mellan skola och näringsliv. I nämndernas arbete är målformulering, uppföljning och utvärdering viktiga verktyg. Till programråd och enheter utser nämnderna kontaktpolitiker, vars främsta uppgift är att följa upp utvecklingen inom verksamheten utifrån politiskt fattade beslut. Arbetet med utvärdering kan ske dels i egen regi, dels i form av uppdrag från skolförvaltning eller revisionsbolag. Vidare skall resultatet av 2

3 eventuell tillsyn från skolverket eller annan myndighet fortlöpande redovisas för nämndens ledamöter. Ansvarig nämnd skall även kontinuerligt delges resultatet av ekonomisk uppföljning samt informeras om eventuellt uppkomna svårigheter att nå fastställda mål. Uppdraget Det övergripande målet för kommunens utbildningsväsende är, att varje elev får möjlighet att lägga grunden till ett livslångt lärande. En grundförutsättning för detta är ett processinriktat, undersökande och individanpassat arbetssätt. Efter avslutade studier har eleven inhämtat kunskaper och färdigheter i sådan utsträckning, att eleven har goda förutsättningar att klara fortsatt utbildning eller arbetsliv. I samarbete med hemmen skall eleven utvecklas till en ansvarsfull och harmonisk samhällsmedborgare. Vad som krävs för detta framgår av nationella styrdokument, medan denna skolplan anger prioriterade utvecklingsområden. Ansvar Arbetet inom ansvariga nämnders ansvarsområden styrs huvudsakligen av skollag, skolförordning, läroplaner och kommunal skolplan. Självfallet gäller också andra kommunala styrdokument såsom jämställdhetsplan, personalpolicy och handikappolitiskt program. Övriga för verksamheten viktiga dokument är FNs barnkonvention och agenda

4 De mål och riktlinjer, som anges i styrdokumenten, skall konkretiseras i den lokala arbetsplanen. Utifrån denna utformar pedagogerna tillsammans med eleverna undervisningsmålen. Den lokala arbetsplanen utvärderas kontinuerligt. Resultatet redovisas i enhetens skriftliga kvalitetsredovisning. Som pedagogisk ledare och chef för personalen har rektor ansvar för skolans arbete och utveckling. Om elev, förälder eller vårdnadshavare har synpunkter på verksamheten, kan man vända sig till rektor eller förvaltningsledning. Gäller synpunkterna undervisningen eller arbetet i klassrummet eller på arbetsplatsen är det främst ansvarig lärare, som bör kontaktas. Finner man det påkallat, går det också bra att kontakta ansvarig nämnd eller någon av dess ledamöter, som givetvis tacksamt tar emot varje synpunkt oavsett varifrån den kommer. På samma sätt kan den som är missnöjd med ett beslut, för vilket formell rätt att överklaga saknas, rikta sina besvär till antingen närmast högre chef eller till ansvarig nämnd. 4

5 PRIORITERADE OMRÅDEN NORMER OCH VÄRDEN All verksamhet präglas av de normer och värden, som ligger till grund för vår demokrati. Den självklara utgångspunkten är förståelse och respekt för såväl individuella särdrag och intressen som etniskt ursprung och religion. Det är ett gemensamt ansvar, att varje uttryck för mobbning, våld, rasism eller annan kränkande behandling inte tolereras utan omedelbart och aktivt bearbetas. Såväl jämställdhet som jämlikhet genomsyrar all verksamhet. Detta gäller inte minst informationsarbetet inför elevens val till gymnasiet, där intresset för otraditionella val skall uppmuntras. Skolan skall i samverkan med hemmen arbeta för att barn och ungdomar känner trygghet och samhörighet, visar solidaritet och ansvar för andra människor samt utvecklar en god grund för vuxenlivet och ett livslångt lärande. Mål De grundläggande värdefrågorna skall vara en naturlig del av enhetens arbete. Eleverna tar i takt med stigande ålder och mognad ett allt större ansvar för sin utveckling och det inre arbetet i verksamheten. Skolan verkar för jämställdhet mellan könen. Åtgärd I den lokala arbetsplanen beskrivs särskilt: hur enheten arbetar med de gemensamma grundläggande värdefrågorna hur mobbning, rasism och annan kränkande särbehandling aktivt motverkas vilka åtgärder som vidtages om mobbning, rasism eller annan kränkande särbehandling inträffar hur arbetet med jämställdhet genomförs. 5

6 ANSVAR OCH INFLYTANDE Det goda arbetsplatsklimatet utgår från begreppen ansvar, hänsyn, respekt, samarbete och tillit samt delaktighet och inflytande i beslutsprocessen. Det är av avgörande betydelse att skolan organiseras så att detta förverkligas. Inflytandet över det egna lärandet och utvecklingen initieras av läraren och utgår från vars och ens individuella behov och förutsättningar. Mål Elevinflytandet stärks genom samverkan mellan olika skolformer. Eleverna känner, att de i vardagsarbetet har inflytande över den process, som berör deras egen utveckling. Eleverna medverkar med vuxenstöd i formella organ som t.ex. elevråd, planeringskonferenser eller lokal styrelse. Åtgärd Modeller för dokumentation av enskilda elevers utveckling och lärande utarbetas i ett 1 20 års perspektiv. I den lokala arbetsplanen beskrivs hur föräldrar och elever görs delaktiga i enhetens utvärdering. LÄRANDE OCH UTVECKLING Klargörande av olika sätt att se på kunskap, lärande och utveckling leder fram till ett genomtänkt pedagogiskt ställningstagande. Med detta som grund utarbetas sedan strategier för det pedagogiska arbetet med fokus på livslångt lärande. Skolan formar en miljö för lärande, där elevens behov, förutsättningar, intresseområden och erfarenheter är utgångspunkt. Detta kan bland annat innebära, att utbildningstiden kan variera mellan olika elever. 6

7 Samtidigt som elevernas individuella utveckling tillgodoses är det viktigt att utveckla förmågan att samarbeta och stödja varandras lärande. Val av arbetsformer och arbetssätt leder till en hos eleven utvecklad förmåga till kommunikation, kunskapsinhämtning, reflektion och problemlösning. Dessutom ger skolarbetet eleven successivt ökad träning i att ta eget ansvar för sitt lärande. IKT (informations- och kommunikationsteknik) möjliggör för eleverna att själva söka information, vilken sedan bearbetas, analyseras, granskas kritiskt och värderas. Mål Eleverna utvecklar successivt språklig förmåga och matematiskt tänkande. Elever, som är i behov av särskilt stöd i sin utveckling och sitt lärande, får aktivt stöd och hjälp i nära samverkan med föräldrar och i förekommande fall med socialförvaltningen. Alla elever har en individuellt utformad plan, som kontinuerligt följs upp och revideras. Andelen elever, som ej uppnår målen i grundskolan eller får IG i gymnasieskolan, ska minska jämfört med Eleverna utvecklar förståelse för de medier och informationskanaler som de dagligen möter. Åtgärder Arbetet med språkutveckling och matematikförståelse sker i ett 1 20 års perspektiv. Särskilda ansträngningar görs för att tidigt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd. Planering av den enskilde elevens studier sker i nära samråd mellan mentor, elev och föräldrar. Arbetet i skolan organiseras på ett sätt som främjar ämnesintegrering. Undervisningen i gymnasieskolans kärnämnen skall, så långt det är möjligt, anpassas till elevens programval. I skolans IT plan preciseras hur informations och kommunikationsteknik IKT blir ett lärandets verktyg. 7

8 BIBLIOTEK I ett elevaktivt lärande är biblioteket en pedagogisk resurs och ett nav för verksamheten. Skolbiblioteket ses som en integrerad del i skolans resurser och utgör en mötesplats för eleverna i deras arbete. Mål Skolbiblioteket skall utformas så att det lockar till läsning, ökar förståelsen för kunskapens sammanhang och blir en inspirerande miljö för informationssökning, möte och eftertanke. Åtgärd Skolbibliotekets verksamhet utvecklas genom arbete i olika projekt skolår 7 9 prioriteras. Samarbetet med folkbiblioteket en viktig del i denna utveckling. I den lokala arbetsplanen beskrivs hur biblioteket används som en pedagogisk resurs. SAMVERKAN Skolan skall vara öppen för kontakter och samverkan med hemmen, inom och mellan verksamheter, samt med friskolor, högskolor, föreningar och näringslivet. Genom samverkan mellan de olika skolformernas personalgrupper främjas elevernas livslånga lärande. Mål Skolan verkar för att samtal mellan föräldrar, elever och pedagoger leder till delaktighet och ansvarstagande. Antalet studieavbrott inom gymnasieskolan skall minska under skolplaneperioden. Samverkan med det omgivande samhället är ett naturligt inslag i all skolverksamhet. 8

9 Åtgärd Övergången mellan förskola förskoleklass skola planeras och genomförs enligt områdesvis framtagna riktlinjer. Övergången mellan grundskola och gymnasieskola förbereds i skolår 7 till 9. I samarbete med grund- och högskolan verkar gymnasieskolan för att fler elever stimuleras att söka till fortsatt utbildning. Samarbetet mellan skola och arbetsliv utökas i undervisningen. KOMPETENSUTVECKLING Skolans verksamhet är dynamisk. Kompetensutveckling är en förutsättning för en fungerande verksamhet. Strategin för kompetensutveckling baseras på utvecklingsbehovet i förhållande till uppdraget och ansvariga nämnders prioriteringar. En strävan är att insatserna, så långt det är möjligt, samordnas inom förskolans och grundskolans enheter och beträffande ungdomsgymnasiet i samråd med programarbetslagen. Mål Individuella kompetensutvecklingsplaner upprättas utifrån gjorda behovsanalyser på individ, arbetslags och enhetsnivå senast läsåret 2002/03 och revideras fortlöpande. Åtgärd Gemensamma behov av kompetensutveckling samordnas inom förvaltningen utifrån gjorda planer. I den lokala arbetsplanen beskrivs och motiveras årligen, vilken kompetensutveckling verksamheten satsar på. 9

10 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Uppföljning och utvärdering syftar till att synliggöra resultat och ge underlag för utveckling. Den lokala arbetsplanen beskriver enhetens arbete utifrån det nationella och kommunala uppdraget. Resultatet sammanfattas i en årlig kvalitetsredovisning. Nämnderna upprättar årligen planer för uppföljning och utvärdering. 10

11 11

12 Karlshamns kommun Utbildningsförvaltningen Rådhuset Karlshamn Telefon: Telefax: E-post: Internet: Karlshamns kommun, informationsenheten Tryck: CopyGraf AB 2002