Full fart mot Framtiden

Transkript

1 Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden

2 Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes kommunala grund och gymnasieskola Bakgund I Södertälje har vi tagit fram en gemensam struktur för det systematiska kvalitetsarbetet. Där framgår vilka förbättringsområden vi behöver prioritera inom skolans utvecklingsarbete. Ett av våra prioriterade förbättringsområden är studie- och arbetsmarknadsfrågor. Fler medborgare behöver komma i försörjning. Skolan har ett självklart ansvar i denna målsättning. I detta ansvar ligger att förbereda eleverna för ett liv utanför skolan och att stödja eleverna i gymnasieval och val av eftergymnasiala studier. I ansvaret ligger också att eleverna får kännedom om hur arbetslivet fungerar och hur den lokala arbetsmarknaden ser ut. Många elever gör idag ogenomtänkta val till gymnasiet, en stor andel elever läser inte vidare på gymnasiet och många elever väljer bort utbildningar som kan leda till jobb. Utbildningskontoret behöver ta ett större ansvar inom detta område. Vår strategi för studie- och arbetsmarknadsfrågor utgår från - den nya skollagen - de nya läroplanerna Lgr11 och Gy 11 - skolverkets : Allmänna råd och kommentarer om studie och yrkesorientering - forskning - SKA rapporten Syftet med vår strategi för studie- och arbetsmarknadsfrågor är att skapa en gemensam utgångspunkt i grund och gymnasieskolornas arbete inom följande: - att eleverna i grundskola och gymnasium får en fördjupad kunskap om olika studieval - att elever i grundskola och gymnasium får en fördjupad kunskap om arbetsmarknadsfrågor och kommunens näringsliv - att färre elever gör omval till gymnasiet - att färre elever hoppar av gymnasiet - att fler elever efter avslutad skolgång går vidare till arbetslivet och eller eftergymnasiala studier Strategiplanen omfattar tre Fokusområden Övergång grundskola gymnasieskola Samarbete skola-arbetsliv Studie och yrkesorienterande aktiviteter från f-klass år 3 gymnasiet Strategin är framtagen av medarbetare från Resurscentrum, verksamhetschefer, studie och yrkesvägledare, utvecklingsstrateg för skola-arbetsliv samt utbildningsdirektör. 2

3 Fokusområde 1 Övergång grundskola gymnasieskola Grundskolan och gymnasieskolan utgör i praktiken en tolvårig sammanhållen skola. De åtgärder som vidtagits för en elev i grundskolan bör, om behov föreligger, utan onödiga avbrott vidmakthållas i gymnasieskolan. Fungerande rutiner för överlämning mellan grundskolan och gymnasieskolan är en viktig förutsättning för elevernas möjlighet att klara gymnasiet. Läroplan Övergång och samverkan Mål För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter ett förtroendefullt samarbete med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Syftet med överlämnanden är att föra information om stödbehov hos elever för att därigenom 1. öka möjligheterna att fortsätta och vidareutveckla det arbete som påbörjats i grundskolan 2. underlätta planeringen av stödinsatser och fördelning av stödresurser i gymnasieskolan Det finns inga lagliga hinder för överföring av information mellan skolformerna angående elevs lärandesituation Riktlinjer En inventering av elever i år 9 som har mycket låga betygspoäng och/eller komplicerat lärande, genomförs av Resurscentrum/Moraberg mot Introduktionsprogrammet och grundskolan mellan januari och mars månad. Syftet är att vägleda eleverna till rätt gymnasieutbildning samt att förbereda gymnasieorganisation på Moraberg, IA Individuellt alternativ; Ask och Gryning, Yrkesintroduktion eller andra alternativa utbildningsvägar. Från och med 15/5 till och med 15/6 skickar Syv information från grundskolan (både kommunala och friskolor) till Syv på gymnasiet (tex. via mail, telefonkontakt) om elever som har sökt berörda gymnasiet med särskilda skäl (tex. frikvot, olika funktionshinder, medicinska skäl). Syv på gymnasiet kallar i augusti Syv från grundskolan till ett muntligt överlämnande (hela EHT skall vara involverad) Rektor eller av rektor utsedd person på grundskolan, har ansvar för muntliga överlämningar i augusti. Även ansvar för att aktuell pedagogisk utredning samt åtgärdsprogram (IUP, resultat från nationella provdelar, matriser) överlämnas till 3

4 gymnasieskolan där eleven ska börja sin utbildning. Detta gäller för samtliga elever med behov av särskilda stödinsatser. Alla nödvändiga bilagor (B1, B2, B3, B4, B5, B9, B12, B13) skickas till gymnasieantagningen av ansvarig Syv på grundskolan. Grundskolornas Syv säkerställer att alla elever kommit in på gymnasiet och påbörjat sin utbildning i augusti samt har uppföljningsansvar för eleverna tom 31/10 då Morabergs studiecentrum tar över ansvaret. Syv på gymnasiet hämtar alla bilagor från Dexter och informerar EHT och berörd personal på skolan. Uppföljning av studieresultat i februari åk 1 gymnasieelever. Återkoppling till grundskolorna i mars om hur har det gått för deras elever på gymnasiet. Fokusområde 2 Samarbete skola arbetsliv Det är hela skolans ansvar att stödja eleven under tiden i grund och gymnasieskolan för att eleven skall uppnå skolans mål, såväl ämnes mål som övergripande skol mål. Alla ämnen såväl som all personal kan bidra till elevens utveckling. Självinsikt för att göra väl underbyggda gymnasieval är av största vikt likaså en gedigen kännedom av arbetsliv och yrken samt möjligheten att studera vidare efter gymnasiet. Se studie och yrkesorienterande aktiviteter för varje årskurs s 9. Grundskolan Enligt läroplan för grundskolan 2011, kap 2.6, skall eleverna få underlag för att välja fortsatt utbildning och det förutsätter att grundskolan samverkar med arbetsliv och de olika gymnasieprogrammen. Exempel på detta kan vara praktikdagar/veckor eller studiebesök inom olika branschföretag eller gymnasieprogram som eleven är intresserad av. En bra praktik förutsätter ett gediget och bra förarbete över lång tid. Eleverna behöver förstå syftet med praktiken och vad det är de ska få med sig och få förståelse för. Genom praktiken ska eleverna mer ingående studera de olika branscherna även komma i kontakt med nya inspirerande och motiverande miljöer som ska kunna binda samman framtida studier och yrkesval. Tydliga uppgifter kopplat till praktikarbetsplatsen med en god handledare från grundskolan är av vikt. Det skall finnas tydliga mål/uppgifter kring praktiken kopplade till ämnen i skolan. På det sättet kan eleven länka samman det praktiska med det teoretiska och kan då få en tydligare 4

5 bild av de olika ämnenas innebörd för olika yrken. Skolan( bör också / ska ) arbeta tydligare med de övergripande målen för eleven. Praktik åk 8 och åk 9 Alla elever som går i åk 8 och 9 i Södertäljes grundskolor erbjuds möjlighet att vara på praktik Syfte - att eleverna får konkreta erfarenheter från arbetslivet så att deras val om fortsatt utbildning och yrkesinriktning blir tydligare för dem Läroplan LGR 11 Mål Skolan mål är att varje elev - kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden - ska få insikt och kunskap om närsamhället och dess arbetsliv - får konkreta erfarenheter av betydelse från arbetslivet så att eleven har större kunskap inför för valet av fortsatt utbildning och yrkesinriktning Riktlinjer - eleverna ska söka sina praktikplatser själva genom att presentera sig via en CV. - läraren ska tillsammans med eleven arbeta fram konkreta uppgifter som eleverna gör inför, under och efter praktiken som har tydlig koppling till framtida studie- och yrkesval, som redovisas i skolan. - mentorn/ läraren ska besöka eleven under praktik perioden för att se hur eleven fungerar i arbetslivet. Gymnasiet Det är av största vikt att alla gymnasieprogram har en tydlig koppling till näringslivet, i form av skolpartners/studiebesök/praktik/inbjudna gäster/yrkesdagar etc. På de studieförberedande programmen bör en bredd av sektorer och branscher representeras likväl som bredd av utbildningar. Detta kan exempelvis göras som besök på mässor och dylikt med tydliga uppgifter/mål kopplat till kurser i gymnasieskolan. Informationstillfällen, yrkesdagar, studiebesök, inbjudna gäster från företag och utbildningar, mässor och branschnämnder. Här är det av vikt att eleven lär sig söka och använda information på bra sätt så sorteringen av information blir hanterbar. Gymnasieskolorna skall ha ett gott samarbete med grundskolorna i kommunen. Gymnasieskolorna skall kunna ta emot elever från grundskolan som vill ha inblick i program av intresse och kunna vidga perspektiv inom andra program. 5

6 Den befintliga miljöpraktik som görs i åk 1 på gymnasiet, skall utvecklas och involvera hela skolan. En vecka där eleven får en viss inblick i arbetslivet och det skall utveckla en nyfikenhet kring olika yrkeskategorier samt stödja eleven (och skolan) att se kopplingen utbildning och arbetsliv. Programråd inom gymnasieskolan. För yrkesprogrammen skall det finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola- arbetsliv. ( 1kap 8 gymnasieförordningen). Hur de lokala programråden ska organiseras och vilka uppgifter de skall behandla och ha är inte reglerat i förordningen, det måste bli tydligare. Däremot står det i förordningen att huvudman skall samråda med det lokala programrådet innan beslut fattas om att skolförlägga arbetsplatsförlagt lärande. Skolverket skriver dock att möjliga uppgifter för de lokala programråden är till exempel att hjälpa huvudmannen att ordna platser för det arbetsförlagda lärandet och medverka vid utformningen och bedömningen av gymnasiearbeten. De lokala programråden ska bidra till en organiserad och nära samverkan mellan huvudmän och avnämare. Det är avgörande för att utveckla yrkesutbildningens kvalitet, såväl som den skolförlagda yrkesutbildningen. I det lokala programrådets arbete ska även elevernas synpunkter hämtas in. På de högskoleförberedande programmen finns inga krav på ovan men det utesluter inte möjligheten. Likaså arbetsplatsförlagt lärande finns det inga krav i gymnasieförordningen men däremot får huvudman besluta om APL ska finnas på högskoleförberedande program. Vi ser det som en stor möjlighet att på dessa program arbeta fram en tydligare koppling skolaarbetsliv- vidare studier. Det är hela skolans ansvar att arbeta kring detta och viktigt att huvudman tydliggör hur detta arbete skall organiseras och vilka uppgifter råden ska arbeta med. Vi ser att man mycket mer kan arbeta kring samarbetet skola-arbetsliv likt målet om skolpartners företagen Läroplan GY 11 Mål Skolans mål är att varje elev - på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet - på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier, eller - som avslutat ett introduktionsprogram har en plan för och tillräckliga kunskaper för fortsatt utbildning eller förberedelse för etablering på arbetsmarknaden - har kunskaper och kännedom om arbetslivets villkor - har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i arbetsliv Riktlinjer - eleven får möjlighet att möta yrkesverksamma vuxna och ställas inför olika uppgifter i arbetslivet, - skolan bjuder in företrädare för arbetslivet som kan ge eleverna viktiga kunskaper och och erfarenheter att ta med sig inför kommande studie- och yrkesval 6

7 - skolan organiserar studie- och yrkesorienteringen så att elever med funktionsnedsättning får erfarenhet från arbetslivet - undervisningen ska bidra till att utveckla elevens kunskaper om arbetslivet och tar tillvara elevens erfarenheter - elevernas arbetslivserfarenheter planeras, följs upp och kopplas till undervisning och vägledning - undervisningen ska ge en allsidig bild av hur arbetslivet fungerar Skolpartnersföretag till skolorna Genom skolpartners företagen kan skolan och eleverna komma i kontakt med miljöer som utvecklar kunskaper och knyter an till erfarenheter som kan länkas till studier. Samverkan mellan skolor och utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Detta kan ske i form av direkt utbyte, som studiebesök till företagen, föreläsningar på skolan av företagets personal men också genom att eleverna studerar de olika branscherna i de olika skolämnena. Här kan man knyta an till det entreprenöriella lärandet och tillsammans med företagen utveckla program som får elever att tänka fritt kreativt och omsätta sina teoretiska kunskaper till praktiska färdigheter. Exempelvis så kan eleverna i åk 9 avsluta med ett examensarbete eller projektarbete liknande det på gymnasieskolan, kopplat till ett av skolpartners företagen. Det är av största vikt att hela skolan är engagerad på ett eller annat sätt. Mål - att öka elevernas kunskaper om olika yrken inom arbetslivet och närsamhället - att utveckla samverkan mellan skola och näringsliv - att elever, lärare och skolledare ska få en förståelse för arbetslivets villkor Riktlinjer - alla grund och gymnasieskolor i Södertälje ska minst ha fyra/ fem skolpartners företag knutna till sig - samverkan mellan skolan och företagen innebär att företagen kan ta emot elever för studiebesök och eventuellt praktikplatser - skolorna kan bjuda in företagen till intressanta samtal med eleverna om vad som krävs i framtida arbetsliv - kommunikationsvägarna mellan skola och företag blir enklare och tydligare när det finns en naturlig kontakt - samarbetet utgår utifrån företagens förutsättningar 7

8 Fokusområde 3 Studie och yrkesorienterande aktiviteter från F-klass Åk 3 gymnasiet I läroplanen för grundskolan och förskoleklassen anges att skolans mål är att varje elev ska kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden (Lgr11, kapitel 2.6). Vidare står att läsa att alla som arbetar i skolan ska verka för att bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Studie- och yrkesvägledaren ska vara till stöd för den övriga personalens studie och yrkesvägledande insatser. Betyg och resultat visar att allt för många elever lämnar grundskolan utan behörighet för nationella program och gymnasiet utan behörighet för högskolestudier. Grundskolan och gymnasiet behöver stärka sin kompensatoriska roll. Många elever är svagt motiverade, har dåliga kunskaper om skolans betydelse, om olika utbildningsvägar och om arbetslivet (Södertälje kommuns plan för skolans systematiska kvalitetsarbete, 2012). Vägledning som leder till förmåga att hantera karriär val är en process som behöver tid på sig för att mogna. Därför behöver processen påbörjas medan individen fortfarande är någorlunda öppen i sitt sinne för att kunna utveckla välgrundade mål om sitt framtida yrke och karriär. Eleverna ska under sin tid i skolan genom olika aktiviteter i varje årskurs stödjas i att utforska, identifiera och formulera sina intressen och möjligheter. Genom kunskap om sig själva och kunskap om alternativen förbereds eleven för att komma fram till egna välgrundade val av studie- och yrkesvägar. Eleverna har bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen och lyckas med vidare studier om de har en målbild av vart de är på väg någonstans. En väl fungerande studie- och yrkesvägledning skapar en betydelsefull grund för elevens möjligheter att fatta viktiga beslut för framtiden. Mål - Eleverna ska efter åk 9 uppleva att de förberetts väl för det som kommer efter grundskolan - Eleverna ska ha möjlighet att göra val inför gymnasiet som är välgrundade och motverkar att de hoppar av gymnasiestudierna eller byter gymnasieprogram - Södertälje kommuns elever ska ha behörighet att söka nationella gymnasieprogram 8

9 Riktlinjer - alla skolor ska följa aktivitetsplanen Aktiviteter Aktiviteterna är anpassade efter elevernas ålder och mognad. Årskurs Aktivitet för eleverna Syfte: Att Förskoleklass Måla eller skapa självporträtt Kunna presentera sig själv, är grunden för ett CV och jobbansökan. 1 Ta reda på Vad finns det för yrken? Få kunskap om fler yrken. Kan alla jobba med allt? Diskutera könsstereotyper. 2 Leka yrke/ Rollspel av olika yrken. Vara med på övningar som syftar till att samtala om yrken utifrån klass, kön och etnicitet. 3 Intervjua släkt/vänner om yrken. Få fördjupad kunskap om ett yrke. Kännedom 4 Tänka och drömma om framtiden Vad vill jag jobba med när jag blir stor? Skriva, skapa eller rita om drömyrket. 5 Får besök av och möjlighet att träffa yrkesverksamma. 6 Besöka en arbetsplats. En dag i arbete (hos föräldrar eller plats organiserat av skolan). 7 Samtala om mina talanger och möjligheter Vad är jag bra på, vart är jag på väg? 8 Att praktisera och bekanta sig med entreprenörskap. -studiebesök på gymnasieskolor -praktik på arbetsplatser 9 Lära sig Hur söker man jobb? -inför valet till gymnasiet studiebesök på gymnasieskolor År 1 Gymnasiet År 2 gymnasiet År 3 Gymnasiet -praktik på arbetsplatser Introducera eleverna i Studieteknik Eleverna får vara med och planera för Yrkesdagen Avstamp inför framtiden Att planera för vidare studier eller att komma i arbete. om olika branscher. Utveckla elevernas fantasier och drömmar om olika framtida yrken. Få inspiration och förståelse av att olika yrken kräver olika färdigheter. Få kunskap och insikt om olika arbetsplatser. Få syn på och en känsla för egna talanger, färdigheter, svårigheter. Reflektera över eget mål. Få egen upplevelse av arbetslivet, samt även se företagande och entreprenörskap som en eventuell framtid och förståelse för att ta eget ansvar för sitt arbetsliv. Hur man gör för att söka jobb, skriva CV och personliga brev, hur lyckas man på anställningsintervjuer. Få kunskap om vad som krävs för att lyckas med gymnasiestudierna. Reflektera över eget mål med framtiden. Få kunskap om yrken och kontakter med näringslivet. Eleverna får under en dag möta yrkesverksamma som berättar om sitt arbete. Få kunskap om hur det är att studera på högskolan. Veta hur man söker jobb, skriver CV och personliga brev, lyckas på anställnings intervjuer. 9

10 10