Fullföljt gymnasium viktigt för unga på arbetsmarknaden

Transkript

1 PRESSMEDDELANDE Från Skolverkets hemsida Fullföljt gymnasium viktigt för unga på arbetsmarknaden 75 procent av ungdomarna som har fått slutbetyg med behörighet till högskolan var antingen etablerade på arbetsmarknaden eller studerade vidare på högskola fem år efter att de lämnat gymnasieskolan. Bland de ungdomar som hoppat av innan årskurs 3 var motsvarande andel 28 procent. Det visar en ny rapport från Skolverket om vad ungdomar gör efter gymnasieskolan. Vår rapport visar tydligt hur viktigt det är att ungdomar lyckas i gymnasieskolan för att få jobb eller kunna studera vidare. Skolan kan göra mycket för att motivera elever att fullfölja sina studier. Det handlar om bättre stöd till elever som riskerar att hoppa av och bättre studieoch yrkesvägledning, säger Skolverkets överdirektör Helén Ängmo. Svår situation för avhoppare Bland de ungdomar som hoppat av gymnasieskolan i årskurs 1 eller 2 är det över en fjärdedel som varken arbetar eller studerar fem år efter att de lämnat gymnasieskolan. Ytterligare 32 procent av ungdomarna har en svag eller osäker ställning på arbetsmarknaden. Tre procent studerar vidare på högskola och 15 procent finns i andra studier som kommunal vuxenutbildning och folkhögskola fem år efter att de lämnat gymnasieskolan. Starkast etablering efter fordonsprogrammet De tre program där störst andel ungdomar är etablerade på arbetsmarknaden ett år efter gymnasieskolan är fordonsprogrammet (53 procent), byggprogrammet (52 procent) och energiprogrammet (49 procent). Dessa program har en stor majoritet män. Bland de kvinnor som gått dessa utbildningar är det en betydligt mindre andel, omkring en tredjedel, som är etablerade på arbetsmarknaden. Den kvinnodominerade yrkesutbildning som har störst andel etablerade på arbetsmarknaden ett år efter de lämnat gymnasieskolan är omvårdnadsprogrammet, 34 procent. Bland ungdomarna som läst omvårdnadsprogrammet var det också en stor andel, 22 procent, som gick vidare till högskolestudier. Vanligast att fortsätta till högskola efter naturvetenskapligt program Bland ungdomarna som gått ett studieförberedande program är det 14 procent som har en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år efter gymnasieskolan. Desto fler studerade. 63 procent av ungdomarna som fått grundläggande högskolebehörighet från naturvetenskapligt program studerade på högskola ett år efter gymnasieskolan. Även många ungdomar som läst teknikprogrammet studerar vidare på högskolan, 50 procent.

2 Ny statistik på lokal nivå För varje enskild gymnasieskola, kommun och län kan man nu se vad ungdomar gör ett, tre eller fem år efter att de lämnat gymnasieskolan. Statistiken finns för årskullarna som gick ut läsåren 2006/07, 2008/09 och 2010/11. Statistiken finns i Skolverkets databas SIRIS under ingången Efter gymnasieskolan. Till skillnad från i rapporten Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan finns endast uppgifter om ungdomar som fått slutbetyg som gav grundläggande behörighet till högskolestudier med i SIRIS. Uppgifter om de ungdomar som hoppat av eller vars slutbetyg inte gav grundläggande behörighet finns inte med i SIRIS. Ungdomarna i studien gick i den gamla gymnasieskolan Rapporten Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan undersöker vad ungdomar gör ett, tre och fem år efter att de lämnat gymnasieskolan. Det innebär att alla ungdomar som ingår i studien gått i den gamla gymnasieskolan innan den reformerades De program som undersöks i rapporten har förändrats i varierande grad genom det nya regelverket. I den gamla gymnasieskolan ledde slutförda studier på alla nationella program till grundläggande behörighet till högskolan. I rapporten redovisas uppgifter per program enbart för dem som fått slutbetyg med grundläggande behörighet. Vad betyder etablerad på arbetsmarknaden? Att ha en etablerad ställning på arbetsmarknaden definieras som att man har en arbetsinkomst över kronor per år (2012) och att man inte är inskriven som arbetslös, har fått arbetslöshetsersättning eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning under året. Man är nödvändigtvis inte arbetslös bara för att man har en inkomst som understiger men då betraktas det som att man har en osäker ställning på arbetsmarknaden. Om man tjänar upp till och dessutom har varit heltidsarbetslös eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder betraktas det som att man har en svag ställning på arbetsmarknaden.

3 Det gäller våra elevers framtid! hjälp dem göra väl underbyggda val! VI ERBJUDER ETT UTBILDNINGSPAKET PÅ TEMAT SKOLA ARBETSLIV Skola-arbetsliv i undervisningen Målgruppen för insatsen är grupper av lärare, studie- och yrkesvägledare samt skolledare främst i grundskolan. Skolverket genomför pilotutbildningen i nära samarbete med Arbetsförmedlingen och landets regioner/län. Ansvariga för handledningen är Göteborgs universitet, Högskolan i Halmstad, Karlstads universitet, Malmö högskola, Mälardalens högskola samt Umeå universitet. Syfte 1. Att stärka eleverna att kunna göra väl underbyggda val för fortsatta studier och arbete. 2. Att utveckla undervisningsmaterial med koppling skola arbetsliv i alla ämnen. 3. Att öka kunskapen om arbetsmarknaden. 4. Att utveckla samarbete för skola arbetsliv mellan lärare, studie- och yrkesvägledare och rektor på skolan. Resultat Efter utbildningen har deltagarna: en ökad kunskap om arbetsmarknaden ett nätverk av kontakter inom regionen för samarbete skola arbetsliv en samlad bank av framtaget undervisningsmaterial startat upp ett samarbete för fortsatt utveckling UTBILDNINGENS OMFATTNING OCH UPPLÄGG Utbildningens omfattning och upplägg Under hösten 2014 genomförs utbildningen på sju orter i Sverige. Utbildningen innebär två utbildningsdagar utspridda på tre-fyra månader med professionell hand- ledning i mindre grupper mellan till fällena. Handledningen inkluderar tre-fyra tillfällen, ca åtta timmar totalt. Eget förberedelsearbete därutöver kan till komma. Grupperna kan variera något i antal deltagare och sätts ihop i samverkan mellan skolan och arrangörerna. Gruppdeltagarnas uppgift är att utveckla undervisningsmaterial med koppling skola arbetsliv i alla ämnen. Utbildningsdagarna och handledningen förläggs i er närhet. Erbjudandet är avgiftsfritt, resor till och från utbildningsorten i det egna länet tillkommer. Är ni intresserade av att få utbildningen till er region med start under hösten 2015? För att vi ska kunna anordna en utbildningsinsats nära er skola krävs ett minimiantal på 50 deltagare från skolor i regionen. Anmäl ert intresse samt hur många ni är från skolan till syv@skolverket.se så återkommer vi för en dialog kring era möjligheter att få utbildningspaketet till er region. Mer information finns på Utbildningsdag 1 Handledning vid fyra tillfällen samt eget arbete Utbildningsdag 2

4 Utdrag från BRUK - Skolverkets verktyg för självskattning för skolor. Exempel: studie- och yrkesvägledning Syftet med innehållet i vårt arbete ska vara att nedanstående självskattningsfrågor besvaras jakande: I vår skola får eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att medvetet ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av sina samlade erfarenheter och kunskaper. I vår skola samverkar vi nära med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Alla elever i vår skola har tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Vi diskuterar med studie-och yrkesvägledaren om hur våra olika roller kan bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att genomföra val av studier och yrken. Vi ger eleverna möjlighet att utveckla en förståelse för hur kunskaper i ämnet kan ha betydelse i arbetslivet och på så sätt utgöra ett underlag för deras framtida studie- och yrkesval. Vi ger eleverna möjligheter att utveckla de insikter, kunskaper och förmågor som behövs för att ta ställning till och fatta beslut om sin framtid. Vi ger eleverna möjlighet att utveckla medvetenhet om konsekvenser av olika valalternativ samt relatera dem till sig själva och sina egna värderingar om framtida mål. Vi bidrar till att elevens studie och yrkesval inte begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund genom att utmana, problematisera och visa på alternativ till traditionella föreställningar som annars kan begränsa elevernas framtida studie- och yrkesval. Vi ser till att varje elev i vår skola får studie- och yrkesvägledning utifrån sina enskilda behov Vi har en studie- och yrkesvägledarfunktion som särskilt uppmärksammar möjligheter för elever med funktionsnedsättning. Vi stärker elevernas kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom deras studieområde. Vi stärker elevernas kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder. Vi ger eleverna möjlighet att utveckla sin förståelse för att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och att det därmed finns behov av personlig utveckling inom yrket. Vi ger eleverna möjlighet att utveckla sin självkännedom och förmåga till studieplanering. I vår undervisning utnyttjar vi de kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång. Vi utvecklar kontakter med universitet och högskolor samt med handledare och andra inom arbetslivet, som kan bidra till att målen för utbildningen nås. Vi utnyttjar kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv. Vi bidrar till att presumtiva elever får information om skolans utbildningar.

5 Vi har en tydlig ansvarsfördelning och tydliga former för samarbete mellan studie- och yrkesvägledaren, lärarna och övrig personal, så att eleverna får den studie- och yrkesvägledning de behöver. I vår skola har eleverna tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Vi har en fungerande organisation för studie- och yrkesvägledningen, så att eleverna får information om och vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av framtida utbildning och yrke. Vi har fungerande rutiner för samverkan med universitet, högskolor och arbetsliv, så att eleverna får en utbildning med god kvalitet samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning. Rektor tar ansvar för att skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen.