Bildningsnämnden Budget med plan för

Transkript

1 1 Bildningsnämnden Budget med plan för Nämndens prioriterade frågor och utmaningar Bildningsnämndens prioriterade frågor och utmaningar för gymnasieskolan, vuxenutbildningen samt arbetsmarknadsoch integrationsinsatser under mandatperioden rör i första hand likvärdighet och delaktighet. Majoritetens samverkansprogram lyfter strävan efter en likvärdig gymnasieskola. Gymnasieskolan ska ha ett tydligt mål om att motverka segregation och skolorna ska fungera som mötesplatser mellan olika ungdomar med olika bakgrund. För att lyckas med det är fördelning av olika program på olika skolor en av flera viktiga faktorer. Kommunen ska därför se över hur gymnasieskolorna ska struktureras för att skapa trygga miljöer för lärande och social blandning. Ett av budgetuppdragen 2015 är likvärdig gymnasieskola med tydligt mål att motverka segregation. Detta uppdrag leds av en politisk referensgrupp med alla partier som finns i nämnden representerade men med bibehållet majoritetsförhållande. Fyra huvudspår har identifierats för det fortsatta arbetet: översyn av fördelning av program på skolorna, stärka yrkesprogrammen, utveckla samarbetet kring övergång grundskola gymnasieskola, likvärdighet i undervisning och bedömning. I vissa fall och efter en individuell bedömning betalas ett tilläggsbelopp för en elev i gymnasieskolan. Tilläggsbelopp avser ersättning för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen. Allt fler elever har behov av dessa extraordinära stödåtgärder redan från grundskolan, ett behov som sedan kvarstår i gymnasieskolan. Majoritetens samverkansprogram poängterar även delaktigheten och möjligheten till ett eget arbete för att känna delaktighet i samhället. Jobbet är en grundläggande del av livet. Det ger en egen inkomst, gemenskap och utveckling och är en förutsättning för människors frihet. Med ett arbete följer känslan av delaktighet och självkänslan stärks hos individen. Kommunen ska därför ta ett större ansvar för att fler ska komma in på arbetsmarknaden. Bildningsnämnden kommer under budgetperioden särskilt att fokusera på möjligheter till övergång mellan SFI och yrkesutbildning samt arbeta för tydligare koppling mellan utbildning, arbetsmarknadsinsatser och det lokala näringslivet. Under 2015 har staten initierat ett antal arbetsmarknadspolitiska insatser där kommunen är en viktig aktör. Detta gäller bland annat Traineejobb inom välfärdssektorn och utbildningskontrakt för unga. Linköpings kommun har tecknat en lokal överenskommelse med arbetsförmedlingen med stöd av Delegationen för unga ni arbete. Detta kommer att ge förutsättningar för tydligare rollfördelning men också ställa krav på kommunen som arbetsgivare, utbildare och anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser. Bildningsnämndens behov av lokaler varierar över tid. Ibland handlar det om att undvika kostnader för outnyttjade lokaler. I andra fall handlar det om att minimera risken att stå utan nödvändiga lokaler när de behövs. Därför är det angeläget för bildningsnämnden att med framförhållning planera och anpassa behovet att förhyra lokaler. Gymnasieskolan har under flera året haft en kraftig demografisk nedgång. Nu ökar elevantalet igen och därmed behovet av lokaler. Bildningsnämndens föregående ordförande har uppdragit till bildningschefen att ta fram förslag på förhyrning av lokaler för en ny gymnasieskola för ca elever. Detta uppdrag kommer att ske i samråd med barn- och ungdomsnämnden. Uppdraget kommer också att ske i nära samarbete med kultur- och fritidsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden. Kontakter och samråd med Lejonfastigheter har skett för att utröna vilka möjligheter Lejonfastigheter har att möta upp bildningsnämndens behov av en ny gymnasieskola. Den möjlighet som har framkommit för en centralt placerad gymnasieskola är förhyrning av lokaler inom Kungsbergsområdet, som har en byggrätt på ca kvm.

2 2 Nämndens viktigaste mål för Alla elever i gymnasieskolan ska nå gymnasieexamen. Indikatorer för måluppfyllelse Andelen elever i kommunala gymnasieskolor i Linköping som når gymnasieexamen inom tre respektive fyra år ska årligen öka med minst 2 procentenheter. Basnivå 2014: 65,1 % inom 3 år Basnivå för examen inom 4 år kan redovisas först i december (källa: SIRIS) Andelen flickor respektive pojkar i avgångsklasserna som får gymnasieexamen ska öka årligen. Avståndet i resultat mellan flickor och pojkar ska minska. Basnivå 2014 Flickor: 84 % Pojkar:76 % (källa: Extens) Andelen elever som går från introduktionsprogram till nationellt program inom ett år ska öka. Basnivå 2014:25 % (källa: Skolverket, jämförelsetal) Andelen flickor respektive pojkar i det kommunala aktivitetsansvaret som påbörjar eller återgår till studier ska öka jämfört med föregående år. Basnivå:(tas fram i samband med SCB-rapportering i juli 2015) En kontakt ska tas med eleven senast två veckor efter avbrott från gymnasieskolan. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse - Lärare vidareutbildas i specialpedagogik. - Arbeta med språkutvecklande arbetssätt för alla elever och deltagande i Läslyftet. - Öka tillgången till studiehandledning på modersmål. - Fortsatt samarbete med Linköpings universitet inom matematikdidaktikprojekt. - Säkerställa det fortsatta genomförandet av PRIO-arbetet. - Utveckla visualiserad statistik som möjliggör fördjupad analys av elevresultat och underlag för insatser på skolnivå för ökad måluppfyllelse. - Stöd av genuspedagog. - Förstärkt elevhälsa med syfte att öka likvärdigheten. - Genomföra en förstudie med heltidsmentorer. - Rikta nya tillsättningar av förstelärare mot elever som inte når målen. - Förstärka överlämningen från grundskola till gymnasieskola. - Introduktionsprogrammen fördelas på flera skolor. - Skolornas arbete med att kontakta Jobb- och kunskapstorget vid studieavbrott ska stärkas. - Jobb- och kunskapstorget ska skyndsamt kontakta avhoppade elever för samtal och planering. Samtliga behöriga sökande ska erbjudas gymnasial vuxenutbildning Indikatorer för måluppfyllelse Samtliga sökande till gymnasial vuxenutbildning i Linköping bereds plats (källa: egen statistik ur Procapita) Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse - Utveckla lärlingsutbildningen inom vuxenutbildningen så att samtliga behöriga sökande till lärlingsutbildning kan erbjudas sökt utbildning.

3 3 Andelen kvinnor och män som efter Bildningsnämndens arbetsmarknadsinsatser försörjer sig själva ska ha ökat. Indikatorer för måluppfyllelse Andelen kvinnor och män som efter Jobb- och Kunskapstorgets insatser arbetar eller studerar ska öka lämnade 13 % Jobb- och Kunskapstorgets för arbete och 17 % för studier. Övergången från offentligt skyddad anställning (OSA) till annan anställning ska öka (2014 som basår, återkommer med en siffra). Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse - Deltagare från prioriterade stadsdelar (Skäggetorp, Ryd och Berga) ska aktivt erbjudas vuxenutbildning. - Jobb- och Kunskapstorgets arbetsmarknadsinsatser ska prioriteras mot de som har försörjningsstöd. - Genomföra åtaganden i lokal överenskommelse med arbetsförmedlingen om unga i arbete. - Idrott&Service får ett uppdrag att själva svara för utsluss/matchning i samverkan med arbetsförmedlingen. Viktiga händelser och förändringar Det kommunala aktivitetsansvaret Kommunala aktivitetsansvaret: från 1 januari 2015 gäller ny lagstiftning för det kommunala aktivitetsansvaret. Kommunen har skyldighet att på individnivå följa upp varje ungdom mellan år som inte går nationellt program eller har fått gymnasieexamen. Dessa ungdomar ska erbjudas insatser för att återgå till studier. Detta utökade ansvar medför ökad administration, samverkan med gymnasieskolan samt fler insatser mot målgruppen. Ny gymnasieskola För att möta demografiökningen och elevers förstahandsval av skola och program behövs en ny gymnasieskola från Under budgetperioden måste beslut tas om inriktning för den nya skolan. Elevers rätt till stöd i klassrummet Ny lagstiftning gällande elevers rätt till anpassning i klassrummet innebär att elever ska få specialpedagogiskt stöd inom den ordinarie undervisningsgruppen vilket ställer högre krav på specialpedagogisk kompetens hos alla lärare. GYS13- gymnasiesärskolereform Till och med vårterminen 2017 kommer gymnasiesärskolan ha dubbla system. Att organisera en verksamhet där elever går i två system ställer alltid höga krav och att elevgruppen är så liten gör det extra svårt. Fortsatta implementeringsinsatser behöver göras under perioden Förändringen av gymnasiesärskolan innebär svårigheter med jämförelse av nyckeltal. Proposition Ökad individanpassning en effektivare SFI och Vuxenutbildning I propositionen Ökad individanpassning en effektivare SFI och Vuxenutbildning (Prop. 2014/15:85) lämnas förslag till ändringar som syftar till en effektivare och mer individanpassad vuxenutbildning, framförallt när det gäller utbildning i svenska för invandrare och kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Beslut är inte fattat och det är för tidigt att säga vilka effekter det får för nämndens verksamheter. Kommundialog Regeringen har initierat en kommundialog både avseende unga till jobb och nyanlända. Dialog pågår med Arbetsförmedlingen. Detta kan leda till förändringar av det kommunala åtagandet inom arbetsmarknadsområdet. Jämförelser och verksamhetsmått Gymnasieskola Elevantalen är 2015 och 2016 som lägst och därefter ökar elevantalen successivt. Elevantalen som visar finansieringsbehov är relativt säkra eftersom det till större delen bygger på antal elever i grundskolan i Linköping. Elevantalen för lokal- och personalbehov i kommunala skolor är mer osäkra eftersom de beror på vilken huvudman eleverna väljer. Totala antalet elever i gymnasieskolan i Linköping är också osäkert eftersom det beror på i vilka kommuner eleverna väljer att gå, både in- och utpendling är osäker. (Källa: elevprognos)

4 4 Diagrammet visar den totala kostnaden/år för en elev i gymnasieskolan (Källa: SCB). Totala kostnaden/elev i Linköping var år 2013 (senaste tillgängliga statistik) lägre än i många kommuner, kommungruppen större städer och riket Linköping Eskilstuna Gävle Helsingborg Jönköping Norrköping Umeå Uppsala Västerås Örebro Större städer Riket

5 5 Diagrammet visar andel elever i avgångsklasserna läsåret 2013/2014 som fått examen. Totalt fick 80 % av avgångseleverna examen, 76 % av pojkarna och 84 % av flickorna. I totalvärdena för examen ingår alla elever som slutat gymnasieskolan aktuellt år, även introduktionsprogramselever. Ingen jämförelse med tidigare år är möjlig då detta är första årgången avgångselever från den nya gymnasieskolan. (Källa: Extens) Andel elever med examen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 84% 90% 87% 84% 80% 76% 72% 65% Examen Högskoleförberedande Yrkes 68% Flickor Pojkar Alla Tabellen visar genomsnittlig betygspoäng från avgångselever från nationella program läsåret 2013/2014. Den genomsnittliga betygspoängen för elever i Linköpings kommunala skolor var 14,2, för elever med examen 14,7. Ingen jämförelse med tidigare år är möjlig då detta är första årgången avgångselever från den nya gymnasieskolan. Genomsnittlig betygspoäng avgångselever från nationellt program (Siris läsåret 13/14) Samtliga elever Elever med examen Eskilstuna 13,7 14,2 Gävle 13,7 14,2 Helsingborg 14,1 14,8 Jönköping 13,9 14,4 Linköping (kommunala skolor) 14,2 14,7 Linköping 14,0 14,5 Norrköping 13,7 14,2 Umeå 14,3 14,4 Uppsala 14,0 14,5 Västerås 13,8 14,4 Örebro 14,1 14,6 Riket 14,0 14,5

6 6 Tabellen visar antal elever som inom ett år går från introduktionsprogram till nationellt program. Totalt går en fjärdedel av elever över till ett nationellt program inom ett år. Andel elever som går från introduktionsprogram till nationellt program inom ett år. (Skolverkets jämförelsetal) 2014 Eskilstuna 12 Gävle 13 Helsingborg 28 Jönköping 29 Linköping (kommunala skolor) 25 Linköping 24 Norrköping 30 Umeå 24 Uppsala 21 Västerås 26 Örebro 22 Riket 24 Diagrammet nedan visar fördelning av elever i kommunala gymnasieskolor utifrån kön, utländsk bakgrund samt föräldrarnas utbildningsbakgrund. Högutbildad innebär universitetsstudier om minst 30 högskolepoäng. Utländsk bakgrund definieras som att eleven är född utomlands, eller född i Sverige, men elevens båda föräldrar är födda utomlands. (Källa: Siris läsåret 14/15) Anders Ljungstedts Gymnasium Segregationsmått (andel elever) Berzeliusskolan Birgittaskolan Folkungaskolan Katedralskolan Andel flickor Andel med utländsk bakgrund Andel med högutbildade föräldrar

7 7 Diagrammet nedan visar frånvaron för höstterminen 2014 jämfört med höstterminen I frånvaro räknas såväl beviljad och anmäld frånvaro som ogiltig frånvaro. Frånvaron har mellan åren ökat från 10 % till 13 %. Nationell statistik finns inte att tillgå. (Källa: Extens) 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% Frånvaro, totalt HT 2013 respektive HT % Flicka Pojke Totalt Frånvaro (%) HT 2013 Frånvaro (%) HT2014 Tabellen nedan redovisar andel lärare som har en pedagogisk högskoleutbildning. Jämförelsen visar att Linköpings kommunala gymnasieskolor ligger högt jämfört med jämförelsekommunerna. Andel lärare som har pedagogisk högskoleexamen (Siris) Eskilstuna 77,8 79,3 Gävle 76,4 77,6 Helsingborg 76,2 76,0 Jönköping 78,6 79,2 Linköping (kommunala skolor) 89,6 89,5 Linköping 83,6 82,3 Norrköping 76,9 74,6 Umeå 86,1 84,8 Uppsala 82,1 81,2 Västerås 75,5 73,4 Örebro 80,2 80,3 Riket 79,0 78,5 Arbetsmarknads- och integrationsinsatser Arbetsmarknadsinsatser via Jobb- och Kunskapstorget Måluppfyllelse - Andel i % som gått till Arbete Studier Insats via arbetsförmedlingen Övrigt (flyttat, sjukdom, föräldraledig, arbetssökande, annat)

8 8 Utbildning i Svenska för invandrare (SFI) Kursdeltagare andel (%) som fått godkänt per kurs (Skolverkets databas för jämförelsetal)* Kurs 1 A 1 B 2 B 2 C 3 C 3 D Eskilstuna Gävle Helsingborg Jönköping Linköping Norrköping Umeå Uppsala Västerås Örebro Större städer Riket *Skolverket redovisar inte statistiken könsuppdelad. Statistik för 2014 publiceras av Skolverket den 25 juni Budget- och skuldrådgivning Nedanstående tabeller visar antal minuter budget- och skuldrådgivning invånare och år och väntetid i antal veckor. Linköping ligger lägst i jämförelse med både kommungruppen och riket. Så har det varit även tidigare år. Statistiken är rapporterad i början av 2015 och därför syns ännu inte någon effekt av den nya tjänst som beviljades inför Antal minuter budget- och skuldrådgivning per invånare och år (Konsumentverket) Eskilstuna 2,5 2,5 Gävle 2,1 1,6 Helsingborg 4,1 3,8 Jönköping 2,8 2,7 Linköping 1,4 1,5 Norrköping 2,8 2,8 Umeå 3,1 1,6 Uppsala 2,3 2,3 Västerås 3,0 3,1 Örebro 2,4 2,7 Riket 3,3 3,2 Väntetid i antal veckor till budget- och skuldrådgivning (Konsumentverket) Eskilstuna 4 4 Gävle 1 3 Helsingborg 2 4 Jönköping 7 9 Linköping 5 4 Norrköping 4 4 Umeå 2 3 Uppsala 3 6,6 Västerås 12 8 Örebro 1 0 Riket 4 5

9 9 Konsumentrådgivning Nedanstående tabeller visar antal minuter konsumentrådgivning per invånare. Linköping ligger lägst i jämförelse med både kommungruppen och riket. Så har det varit även tidigare år. Norrköping och Umeå har sjunkit till samma låga nivå. Antal minuter konsumentrådgivning per invånare och år (Konsumentverket) Eskilstuna 2,2 2,2 Gävle 3,3 3,3 Helsingborg 1,8 2,1 Jönköping 1,1 1,1 Linköping 0,8 0,8 Norrköping 0,8 2,2 Umeå 0,8 1,6 Uppsala 1,7 2,2 Västerås 3,3 3,3 Örebro 1,8 1,8 Riket 1,9 2,0

10 10 Driftsammandrag, tkr Ekonomi Nettokostnad Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan Verksamhet Bildningsnämnden Gymnasieskola Gymnasiesärskola/Särvux Vuxenutbildning Arbetsmarknads- och integrationsinsatser Konsument-, budget och skuldrådgivning Uppdragsutbildning Ofördelad pris- och lönejustering Summa nettokostnader varav kostnader varav intäkter Kommentarer Förändringarna mellan åren består till större delen av demografiska förändringar och ofördelad lönejustering. Förändrad ram enligt KF : Gymnasieskolan Demografi lokaler, nämnden får ersättning för demografiökningen av elever men under budgetperiodens första år behöver inte nämnden utnyttja tilldelad demografiersättning för lokaler. Den ökning av elever som sker i början av budgetperioden ryms inom befintliga lokaler nämnden har också sänkt sina lokalkostnader genom att lämna lokaler på ALG. Från 2019 behöver nämnden en utökad ram för att klara förhyrningen av en ny skola som initialt inte kommer att vara fullbelagd. Eftersom elevökningen fortsätter de kommande åren kommer nämnden att få demografiersättning vilket innebär att nämnden kommer att finansiera skolan inom ram ca Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Ny demografi enligt flerårsbudget Gymnasieskolan Befolkningsprognos 2014 (antal, grund för befintlig ram) Befolkningsprognos 2015 (antal, grund för ny ram) Förändring antal elever Summa tkr Lokaler enligt schablon Summa Budgetuppdrag likvärdig gymnasieskola, tkr. Områden som prioriteras i det fortsatta arbetet är ökad spridning av introduktionsprogram, ökad samverkan vid övergång mellan grundskola och gymnasieskola samt utveckling av yrkesprogrammen. Genuspedagog, 300 tkr. Fortsatt behov av att stötta såväl förvaltning som skolor med jämställdhetsarbetet i form av en 25 % (ca 150 tkr) tjänst genuspedagog. Resterande medel fördelas till gymnasieskolorna för att arbeta med genusfrågor. Ett nätverk av gymnasieskolornas kontaktpersoner kommer att samordnas av genuspedagog.

11 11 Beloppet för heltidsmentorer gymnasieskolan (utvecklingsprojekt för högre måluppfyllelse) har ökat från tkr till tkr jämfört med Beloppet för kompetensförmedling arbetsmarknad har ökat från 412 tkr till 812 tkr jämfört med Arbetsmarknads- och integrationsinsatser Insatser kopplade till budgetuppdrag SFI, tkr. Gäller Yrkes-SFI med handledning på modersmål, Samhällsorientering steg II. Sommarjobb, tkr. För att upprätthålla samma höga nivån av sommarjobb för ungdomar som Investeringar, tkr Investeringar Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift Gymnasieskolan Återanskaffning inventarier Utökad ram enl kf Ny skola Elevökning 500 elever Berzeliusskolan Ombyggnad/anpassning. Beslut Ks och BIN ALG Ombyggnad/anpassning restaurangutb Katedralskolan. Permanenta Musiklokaler + utökning av basrum Birgittaskolan utökning av lokaler Gymnasiesärskolan Berzeliusskolan Ombyggnad/anpassning. Beslut Ks och BIN Summa investeringar Kommentarer Investeringsramen inom ram avser återanskaffning av inventarier t ex elevmöbler. Utökad investeringsram för gymnasieskolan avser ombyggnad/anpassning av Berzeliusskolan (Ks ), ombyggnad/anpassning av Anders Ljungstedts gymnasium till elever, Katedralskolan permanenta musiklokaler samt utökning av basrum och Birgittaskolans utökning av lokalarean. Utökad investeringsram för gymnasiesärskolan avser ombyggnad/anpassning av Berzeliusskolan (Ks ).