Värsta möjligheten Den röda SYV-tråden VÄRSTA MÖJLIGHETEN. Den röda SYV-tråden. Åk 9. Åk 7

Transkript

1 VÄRSTA MÖJLIGHETEN Den röda SYV-tråden Åk 9 Åk 7

2 1. Inledning s 3 2. Styrdokument s 5 3. Definition av vägledning s 8 4. Minsta gemensamma nämnare för elever i Växjö kommun s Mål att uppnå s Visioner Mål i den bästa av skolor s Lärande och entreprenörskap som varandras förutsättningar s Gemensam arbetsplan för alla grundskoleelever i Växjö Kommun s 15 2

3 1. Inledning Det har länge funnits en politisk vilja i skol- och barnomsorgsnämnden att än mer utveckla kontakterna mellan skola arbetslivet. Förvaltningen har haft i uppdrag att i samverkan med samtliga grundskoleenheter utveckla en plan för respektive skola gällande hur samarbetet mellan skolan och arbetslivet kan utvecklas. I enlighet med förvaltningens uppdrag har det bildats en samverkansgrupp för detta ändamål. Gruppen består av praktiksamordnare från respektive 7-9 skola och studieoch yrkesvägledare. Den röda SYV-tråden 1 är en gemensam samverkansplan för Växjö kommuns grundskolor för att ge eleverna goda vägledningsmöjligheter, utöka kontakterna med omgivande samhälle och arbetsliv samt för att anta ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolans ämnen. Entreprenöriellt lärande handlar inte primärt om att öka elevernas motivation för ett enskilt ämne, utan snarare att stimulera elevens grundläggande inre motivation. En motivation som genomsyrar hela tillvaron, precis som hos en eldsjäl. 2 Ett perspektivskifte från att i huvudsak arbeta med ungdomar i år 9 till ett medvetet arbete som startar tidigare. Då blir också studie- och yrkesorienteringen en självklarhet i skolans verksamhet. För att alla barn, ungdomar och vuxna ska få tillgång till detta behövs en kvalitetssäkring av verksamheten. En gemensam minsta bas som efterföljs oavsett skola och naturligtvis oavsett vilken personal som arbetar med detta. Vi vill även utveckla vägledningen så att den inte enbart har fokus på övergången mellan grundskola och gymnasium. Medvetna val handlar om att tänka kring sig själv. När börjar man drömma om hur ens liv ska forma sig? Hur prövar man sig fram? Hur börjar man tänka om sig själv i olika situationer? Hur lär man känna mer om sig själv? Att vägleda ungdomar till sättet att tänka och att medvetet ställa frågor påbörjar en process. Det är därför viktigt att starta tidigt 1 Utarbetad av Växjö kommuns samverkansgrupp i skola - arbetslivsfrågor 2 Nutek 2007, Så tänds eldsjälar, s 26 3

4 med dessa aktiviteter. Inte endast den enskilda individen utan hela samhället tjänar på att barn och ungdomar lär känna sig själva, sina styrkor och intressen. Kvalitet i vägledningen kan vara att avsätta tid för barn och ungdomar att få tänka och samtala tillsammans med vuxna som ställer frågor vilka leder in på dessa tankebanor. 4

5 2. Styrdokument I enlighet med läroplaner och skolplaner skall skolan ge eleven information om utbildningar, studievägar och arbetsmarknad samt ge eleven egna erfarenheter av arbetslivet. Lpo 94 Kapitel 2.6 Skolan och omvärlden Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Mål att sträva mot Läraren skall Bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning Medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag Skolan skall sträva efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att Kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden Få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv Få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder Alla som arbetar i skolan skall Verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som lärande miljö Bidra till att motverka sådana begränsningar i elevers studie- och yrkesval som grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället 5

6 Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, skall Informera och vägleda eleverna inför fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och därvid särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionshinder Vara till stöd för övriga personalens studie- och yrkesvägledande insatser I kapitel 2.8 står följande: Rektor har ansvaret för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att Samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning Den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning Allmänna råd om studie- och yrkesorientering 3 Det är viktigt att eleven får möjlighet att möta yrkesverksamma vuxna och ställas inför olika uppgifter i arbetslivet, skolan bjuder in företrädare för arbetslivet som kan ge eleverna viktiga kunskaper och erfarenheter att ta med sig inför kommande studie- och yrkesval eleven får möjlighet att möta yrkesverksamma vuxna och ställas inför olika uppgifter i arbetslivet, skolan organiserar studie- och yrkesorienteringen så att elever med funktionsnedsättning får erfarenheter från arbetslivet, undervisningen bidrar till att utveckla elevens kunskaper om arbetslivet och tar tillvara elevens erfarenheter, elevernas arbetslivserfarenheter planeras, följs upp och kopplas till undervisning och vägledning samt att undervisningen ger en allsidig bild av hur arbetslivet fungerar. 3 Skolverket 2009 Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering 6

7 Växjö Kommuns skolplan Utbildningsverksamheten är en viktig del av samhället och dess utveckling. Därför krävs en medveten strategi samt ett arbetssätt som inbjuder till samarbete med olika aktörer, allt från föräldrar till universitet och näringsliv. Inte minst viktigt är det att kommunens egna utbildningsformer utvecklar sitt samarbete. Mål: Varje skola har en väl fungerande samverkan med arbetslivet. Varje elev har årligen kontakt med någon arbetsplats/företag 7

8 3. Definition av vägledning Vägledning i vid bemärkelse innebär all den verksamhet som respektive institution/organisation erbjuder som förberedelse för framtida val av utbildning, yrke, arbete och livsform. I Sverige innebär det att i all skolutbildning integrera studie-, yrkes- och arbetslivsorientering och vägledning i snäv bemärkelse. Vägledning i vid bemärkelse är alltså i detta fall ett ansvar för hela skolans personal. 4 Vägledning i snäv bemärkelse innebär personlig vägledning, enskilt eller i grupp, och de med den direkt förbundna aktiviteterna. Det är den interaktionsprocess som bedrivs inom en institution/organisation, där en professionell vägledare hjälper enskilda individer att utifrån sina unika problemställningar lösa/hantera problem inför val av utbildning, yrke, arbete och livsform (karriärproblem). Den personliga studie- och yrkesvägledningen är ett led i den karriär- och socialisationsprocess som pågår under individens hela livstid. 5 4 Lindh Gunnel Ibid 8

9 Vägledningens olika delar Vägledningen syftar till att göra det möjligt för den enskilda individen att kunna lära sig fatta beslut och att göra val som är medvetna och väl underbyggda. Att bli medveten om sig själv: Vem är jag? Intressen, egenskaper, fysiska och psykiska förutsättningar, framtidsdrömmar, tidigare erfarenheter och kunskaper mm. Att bli medveten om alternativen/möjligheterna: Vad vet och kan jag om omvärlden? Information om utbildningar och yrken mm. Beslutskunskaper innebär i sin tur förmåga att kunna sätta självkännedom och omvärldskunskap i relation till varandra och att väga för- och nackdelar och konsekvenser av olika beslut. Att bli medveten om sig själv Beslut Genomförande Att bli medveten om alternativen 9

10 4. Minsta gemensamma nämnare för elever i Växjö Kommun Varje skola utformar sin egen arbetsplan för genomförande med hänsyn till sitt närområde och till vilka åldersgrupper man undervisar. Förutsättningar är att skolans personal är medveten om allas ansvar för vägledning samt vad vägledning innebär. Det finns en väl fungerande och etablerad samverkansgrupp för skola arbetslivskontakter på varje 7-9 skola. Gruppen har ett ansvar att nyrekrytera och vårda kontakter med företag och arbetsplatser samt att ansvara för att en arbetsplan finns med klart definierade ansvarsområden och aktiviteter. I skolans kalendarium finns arbetsplanen med som en självklarhet vid terminens början.

11 5. Mål att uppnå Alla elever i 7-9 skolor i Växjö Kommun skall: erbjudas minst två veckor av PRAO och sjätte dagen skall innehålla förarbete samt efterarbete av dessa perioder erbjudas ytterligare minst tre kontakter med omgivande samhälle och näringsliv som ett medvetet och planerat inslag i undervisningen för att verklighetsanknyta den ordinarie undervisningen, exempelvis via aktiverande projekt (som Future City, Young Energi People, m m) delges samt själv lära sig att söka information om yrken, utbildningar och arbetslivsvillkor där studieoch yrkesvägledare och lärare som ett medvetet och planerat inslag i undervisningen samarbetar för att stärka elevers självkännedom och vidga deras perspektiv erbjudas minst ett individuellt vägledningssamtal och allmän information om framtida utbildningsvägar samt besöka minst två gymnasieprogram öva sig på entreprenörskap via ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolans ämnen, där entreprenörskap står för: En dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang 6 Kreativitet, initiativkraft, problemlösning och drivkraft är nyckelord vid planering delta i jämställdhetsfrämjande aktiviteter som bryter invanda könsmönster vid val av utbildning 6 Nutek 2007, s 3 11

12 6. Visioner - Mål i den bästa av skolor För att erbjuda elever i Växjö kommun värsta framtidsmöjligheten förutom goda kunskaper i skolans ämnen skulle alla elever i 7-9-skolor i Växjö Kommun erbjudas: PRAO skall ge inblick i olika verksamhetsområden som vård och omsorg/ handel med varor och tjänster/ tillverkande industri arbetsplatser. Praktiken förbereds och efterarbetas i skolan vilket ger god kännedom om arbetslivets villkor och framtidsutsikter. tre dagars PRAO i åk 7 VT styrd till bransch tre dagars PRAO i åk 8 HT styrd till bransch tre dagars PRAO i åk 8 VT styrd till bransch tre dagars PRAO i åk 9 HT fritt val, + ev en dag på tänkt gymnasieprogram? Syfte: att tidigt främja elevens beredskap inför arbetslivet och vidga perspektiven samt att koppla ämnesundervisningen till verkligheten. Varje elev bör kunna få minst två individuella vägledningssamtal Gruppvägledningssamtal skall erbjudas i åk 8 Varje skola har ett antal arbetsplatskontakter där arbetslivet används som läromedel till medvetna och planerade inslag i undervisningen som olika aktiverande projekt. Varje skola har en rådgivande styrelse vilken bidrar med nätverkskontakter i olika frågor. Varje ämne har fungerande modeller och verktyg för att öva eleverna i entreprenörskap. Utvecklingssamtalet ökar elevens självkännedom inför kommande studie- och yrkesval. Att anordna en näringslivsdag/ar i åk 8 i samband med PRAO på VT där eleverna redovisar sina arbetsplatser, får gruppvägledning av SYV, forskar om yrken och utbildningar och får ta del av olika föreläsningar av yrkesambassadörer. Att elever i åk 9 redovisar arbetsplatskontakter ex) via photostory med kriterierna: produktionsprocess, jämställdhet, teknik i framkant, olika yrken på arbetsplatsen, entreprenörskap. Att elever har möjlighet att välja studie- och yrkesorientering som elevens val. 12

13 Lärare bör erbjudas arbetsplatssafari, en bussresa med olika arbetsplatsstopp en per termin i samarbete med kommunens företagslotsar. Pengar bör avsättas från förvaltningen för att skolor skall kunna söka medel till att utveckla olika aktiverande projekt. 13

14 7. Lärande och entreprenörskap som varandras förutsättningar Uppmärksamhet/alerthet är både lärandets och entreprenörskapets moder Entreprenörskapets experimenterande med ord och handlingar vägleder lärande som bryter egna vanor och andras mönster Entreprenörskap innebär att se förändring som ett naturligt tillstånd Läraktighet är en förutsättning för varaktigt entreprenörskap 7 Entreprenöriellt lärande enligt BRUK 8 Hur lärandet stärker elevers självkännedom, initiativförmåga och handlingskraft så att de står väl rustade för framtidens studie- och arbetsliv Med entreprenörskap menas här att pedagogiskt stödja och stimulera eleven att utveckla sina kreativa och sociala förmågor, att ta egna initiativ och utveckla problemlösning Grundläggande frågor kring entreprenörskap Vad? Vem? Varför? När? Hur? Var? Hur ofta? Med vem? 7 Bengt Johannesson, professor Växjö Universitet 8 Skolverket, Verktyg för självskattning av kvalitén i läroplansstyrda verksamhetsformer 14

15 8. Gemensam arbetsplan för alla grundskoleelever i Växjö kommun Åk 7 Vad När Hur Ansvar Utvärdering Självkännedom Entreprenörskap som förhållningssätt i skolans ämnen Arbetslivskontakter Jämställdhet Information Övningar kring attityder värderingar gruppbeteende IUP Öva kreativitet initiativkraft ta-sig-församhet i skolans ämnen minst en arbetslivskontakt som ett planerat inslag i undervisningen Att flickor och pojkar får kunskap om både könstraditionella och icke könstraditionella yrken Kommunkunskap - stadsvandring som ett planerat inslag HL, mentor, KF eller motsvarande Undervisande lärare i skolans ämnen Praktiksamordnare tillsammans med undervisande lärare Studie- och yrkesvägledare och lärare som ett medvetet och planerat inslag samarbete för att vidga elevers perspektiv Redovisa planering NÄR och HUR i arbetsplanen under HT till skolledning Genomföra aktiviteter under läsåret och utvärdera dem samt redovisa vilka aktiviteter som vidtagits samt utvärderingen vid VT-slut till skolledning Ansvar: Arbetslag, spårlag, årlag eller motsvarande 15

16 Åk 8 Vad När Hur Ansvar Utvärdering Självkännedom Entreprenörskap som förhållningssätt i skolans ämnen Arbetslivskontakter Jämställdhet Information Övningar kring attityder värderingar gruppbeteenden egenskapers betydelse IUP Öva kreativitet initiativkraft problemlösning ta-sig-församhet i skolans ämnen Yrke och Framtid minst en arbetslivskontakt förutom PRAO som ett planerat inslag i undervisningen en veckas PRAO med sjätte dagen arbete jämställdhetsperspektiv i Yrke och framtidstema Förberedande gymnasievalsinformation Bokbord PRAO-information VT HL, mentor, KF eller liknande i samverkan med SYV Undervisande lärare i skolans olika ämnen SYV i samverkan med SV och SO-lärare Samverkansgrupp på skolan och arbetslag/årlag/spårlag Praktiksamordnare i samverkan med undervisande lärare SYV i samverkan med undervisande lärare SYV Praktiksamordnare Redovisa planering NÄR och HUR i arbetsplanen under HT till skolledning Genomföra aktiviteter under läsåret och utvärdera dem samt redovisa vilka aktiviteter som vidtagits samt utvärderingen vid VT-slut till skolledning Ansvar: Arbetslag, spårlag, årlag eller motsvarande 16

17 Åk 9 Vad När Hur Ansvar Utvärdering Självkännedom enskilda vägledningssamtal IUP SYV Redovisa planering NÄR och HUR i arbetsplanen under HT till skolledning Entreprenörskap som förhållningssätt i skolans ämnen Arbetslivskontakter Jämställdhet Öva kreativitet initiativkraft problemlösning ta-sig-församhet i skolans ämnen en veckas PRAO med sjätte dagen arbete minst en arbetslivskontakt utöver PRAO som planerat inslag i undervisningen besök i skolan av personer verksamma i icke könstraditionella yrken eller utbildningar Undervisande lärare i skolans olika ämnen HT Praktiksamordnare i samverkan med undervisande lärare Arbetslag/spårlag/årlag eller liknande Genomföra aktiviteter under läsåret och utvärdera dem samt redovisa vilka aktiviteter som vidtagits samt utvärderingen vid VT-slut till skolledning Ansvar: Arbetslag, spårlag, årlag eller motsvarande Information Gymnasieinformation gymnasium.kronoberg.se bokbord två besök på gymnasieprogram SYV 17