Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv
|
|
- Lina Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv
2 TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt i regionen genom en ökad rekryteringsbas. UPPSNAPPAT lärare kan använda sig av. väl insatt i skolans värld och som lägg som tydligt visar vad som ska göras, av vem och när.
3 Nu är det skarpt läge! Både arbetsliv och skola måste visa hur samverkan ska kunna gå som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. I skolan formas framtidens medarbetare, men det är utifrån arbetslivets behov som undervisningen och utbildningen måste formas. Nyckelordet för att säkra kompetensförsörjningen är samverkan. Om vi gör rätt insatser och öppnar dörrarna mellan varandra får vi Ökad kontakt med arbetslivet under skoltiden ger ökad insikt, förståelse och motivation, både hos lärare och elever. Steget från skolan till ett arbete blir mer naturligt och självklart. Entreprenörskap i skolan bygger på samverkan med arbetslivet och består av två delar: 1. Kontakter med det omgivande samhället och arbetslivet. 2. Ett tydligt förhållningssätt i undervisningen. Mycket tack vare projektet Skola Arbetsliv - struktur för samverkan mellan skola och näringsliv. Det är en struktur som vi tror på och som vi gärna delar med oss av. Den har underlättat kontakterna mellan olika aktörer i samhället och lagt en grund för skolan att arbeta vidare med för att utveckla barnens och elevernas entreprenöriella förmågor. Denna upparbetade struktur kan också användas i skolans arbets- och undervisningsmetoder i ett mer långsiktigt perspektiv. När elever och lärare lär känna det lokala närings- och arbetslivet får de veta ju både bo och arbeta! Målsättningen med att forma en arbetsplan/samverkansplan och öppna dörrarna mellan skola och arbetsliv är att barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att komma i kontakt med arbetslivet under hela sin skoltid. Alla aktiviteter och insatser ska naturligtvis anpassas till elevernas intressen, ålder och mognad, liksom till Anette Rönnberg P.S. Vill du komma i kontakt med mig hör av dig på !
4 TRIPLE STEELIX Vision Mission Öka attraktiviteten i regionen genom kompetens samhälle. Huvudman Finansiärer borg och Västmanland. Samarbetspartners Målgrupp och verkstad med tillhörande tjänstesektor tillsammans ca medarbetare.
5 Våga utmana gamla strukturer! Kompetensförsörjningen är en av vår regions största utmaningar. Det sa vi för tre år sedan och det säger vi fortfarande. Därför var det alldeles själv- Skola Arbetsliv. relationer mellan arbetslivet och eleverna. Projektet har åstadkommit en metod där man kan jobba strategiskt med såväl grundskola som gymnasium. Det är också viktigt att lärarna får möjlighet att få inblick i andra för alla inblandade. ren. Anette Rönnberg är envis, uthållig och ambitiös samtidigt som hon är världarna och kan deras verkligheter. Det har lett till att hon fått upp dörrarna mellan skolan och arbetslivet. Och de ska fortsätta att vara öppna. andra att ta efter. Så ska en projektledare vara! Projektet Skola Arbetsliv skapa nya metoder och göra något konkret med näringsliv och offentlig sektor i samverkan. Det är viktigt att skolan kan förmedla en bild av De ska veta vilka arbetsmöjligheter som faktiskt De ska också få veta vilka vägar de ska ta för att komma dit. gärna deras modell i din kommun.
6 3 röster från tre arbetsplatser
7 Boliden Mineral, Garpenberg För Bolidens räkning har det varit viktigt att utveckla kontakten gruvnäringen står inför nya utmaningar och en spännande framtid, det kommer att bli konkurrens om arbetskraften, vi genomför en produktionsökning och vi har dessutom ökade pensionsavgångar. Lärcentrum, en 30 veckors bergarbetarutbildning. Den genomfördes i två omgångar med tio deltagare vid varje tillfälle. Behovet har inte funnits tidigare, men nu händer det mycket i vår bransch. Vår verksamhet här i Garpenberg har varit okänd för många, vi ville förbättra kontakten med skolan. Du kan välja mellan så många yrken! Vi har bergarbetare, processoperatörer, ingenjörer, mekaniker, geologer och många andra yrken. Dagens elever behöver få veta vilket brett spektrum av arbetsmöjligheter vi har. Men hur skulle vi få kontakt? Då kom Anette utbildningsväsendet, och visade vilka kontaktvägar som fanns inom skolan. Det är utmärkt att kontakterna mellan skola och arbetsliv samordnas och att det får en långsiktighet. Det här arbetet måste bygga på kontinuitet. En direkt följd av kontakten med Anette blev gymnasielinjen med inrikt- Kontakten mellan arbetsliv och utbildningsanordnarna stärker regionen. Eleverna får kännedom om vår verksamhet, vi får träffa lärarna skolan anordnar hade vi missat annars. Det har blivit betydligt lättare för oss att jobba utåtriktat och vi märker ett ökat intresse för gruvbranschen som arbetsplats. Personal- och miljöchef
8 Anpassarna Gunnérius AB Vi är ju ett relativt litet, familjeägt företag och söker inte ny personal så ofta, kanske vart tredje år. Men det är viktigt att de som söker sig hit vet vad det handlar om. På bilsidan är det inte så mycket praktiskt servicejobb idag, det är mycket mer elektronik och att göra felsökningar via dator som gäller. Bättre samordning gör oss mer Det är bra att man samordnar kontakten mellan skolan och arbetslivet, så att vi kan gå i takt. Vi får förfrågningar om praktikplatser från alla möjliga håll. Vi skulle välkomna initiativ från lärare och studievägledare att komma på företagsbesök hos oss. De behöver se vad som pågår och vilka sorters arbetsuppgifter som mer förberedda att ta emot praktikanter. VD
9 en mängd olika verktyg och komponenter där högt Erasteel Dörren blev öppnad tack vare Anette Rönnbergs engagemang. Vi har haft problem med att föra en dialog med skolan tidigare. Vi var två parter som verkade på var sitt håll i två olika världar. Vi inom industrin lever i vår värld och ser främst till vår egen verksamhet. Men får vi signaler från skolan öppnar vi självklart dörren! Det är en viktig fråga som man måste arbeta kontinuerligt med av ämneslärarna på el- och industriprogrammet på gymnasieskolan och det elever läst kursavsnittet kvalité hos oss. Ett ämne som kan upplevas arbetet fungerar i praktiken. Det var positivt för alla inblandade. Vi har för det mesta någon elev från industriprogrammets andra eller tredje år som gör sin arbetsplatsförlagda praktik hos oss, även från elprogrammet. Sedan krisen 2009 har vår verksamhet och antalet anställda krympt anställda är i dag över 50 år, så det måste in nytt folk. Det är viktigt att vi får intresserade medarbetare. Företaget har de senaste åren skapat en god kultur och ett bra synsätt som gynnar kontakten med skolan. Som jag ser det måste vi jobba så här för att kunna möta framtiden. Anders Karlströms Personalman
10 23 tips... Arbetet med att öppna dörrarna mellan skolan och arbetslivet är en lång och kontinuerlig utvecklingsprocess. gropar men mest framgångsfaktorer. 1. Börja med att fundera över vilken arbetsmarknad 2. vägledare informerade. 3. Inte utan rektor! Rektors delaktighet och ansvar är A och O. 4. Delaktighet är inte gjord på en kafferast. Bygg långsiktiga relationer. 6. I lärargruppen kan du ta upp frågan om hur ni kan jobba lokalt med brobygge, samverkan skola arbetsliv. Se upp så ni 5. Skriv ett informationsblad + ett följebrev där du berättar om uppgifter. Beskriv att målet är att skapa goda och långsiktiga kontakter mellan skola och arbetsliv. 7. Ge inte upp och bered dig på att det tar tid. Jag gjorde cirka 60 arbetsplatsbesök. Det tog omkring ett halvår. 10. Förslag på grupper att delta och informera i: 8. Du duger som du är! Se till att ta plats. Var inte rädd för att ta kontakter med omvärlden. Det upplevs så gott som alltid som positivt. Arbetslivet vill ha kontakter med skolan. 9. Du som ska arbeta med detta bör inte göra något annat under tiden. Be att få bli utlyft från andra arbetsuppgifter.
11 11. Det är viktigt att du syns och hörs. Bygg dina egna struktur för ditt arbete och får bort all eventuell anonymitet. 13. Var du har din arbetsplats betyder munens näringslivskontor kan ge positiva När olika företagsrelaterade möten äger rum kan du också vara med, lyssna och informera. 12. korta men informativa möten. 14. Löpande kontakt med kommunens näringslivsenhet kan inte nog understrykas. De måste stå för ramverket. 15. Informera föräldrar på föräldramöten, förskolechefer, rektorer. 16. Ring runt till företag (stora som små), handeln, bilbranschen, hemtjänsten, industrin och andra arbetsfält i din kommun. Be att få prata med den som arbetar med eller är intresserad av personal-/ rekryteringsfrågor. Det kan vara allt från vd eller till rätt person. Be om tid för ett kort möte. 19. som kan utvecklas till ett styrdokument. 20. Se till att ha stöd uppifrån. Utbildningsnämnden, utbildningsförvaltningen, näringslivsenheten och kommunpolitiker måste vara informerade om vad som pågår. De kan fungera som dörröppnare och bollplank. 17. Se till att sprida budskapet överallt, hela tiden. 18. Det är inte din uppgift att ragga prao-platser. 21. Lärarna måste vara med på tåget. Starta en referensgrupp med lärare från olika skolor och stadier. Lägg in ett möte i månaden på cirka två timmar. 22. Underhåll kontakterna med företagen genom studiebesök, både för lärare och elever. 23. Det du gör idag öppnar dörrarna mellan skola och arbetsliv. Det underlättar för eleverna i deras kommande studie- och yrkesval. De får relationer och insikter som de har nytta av långt in i framtiden.
12 5 röster från Hedemora kommun Mitt och Anettes samarbete började redan med upp- betar jag fortfarande med och det har bland annat gett mig ett bra kontaktnät med olika företag i kommunen. I referensgruppen, som kom till i samband med projektet Skola Arbetsliv, var vi ca 15 lärare från olika stadier. Gruppen träffades regelbundet under ett års tid. Det var besök. Vi märkte dock att vi hade olika förutsättningar. Jag, som arbetar på en skola mitt i stan, har ju betydligt lättare att besöka olika arbetsplatser med eleverna. Skolorna på landsbygden har svårare Det var roligt att tänka till och fundera över vad elever i olika årskurser kan ha nytta av. Vad gör man på andra skolor? Vad gör vi själva? Vi delade med oss av varandras erfarenheter. Anette har under arbetets gång förankrat projektet i rektorsgruppen, så att de också är delaktiga. Konceptet är under utformning och kommer när det är färdigt att kunna användas av alla lärare i kommunen. Grundskollärare Sv/So 1-7
13 Vi är mycket positiva till att kontakterna mellan skola och arbetsliv har stärkts. Projektet har drivit på arbetet i skolan mot det lokala arbetslivet och det är nödvändigt. Vi har fått ett värdefullt nätverk inför framtiden. Mycket handlar om kommunikation och interaktion mellan skola och arbetsliv. Det har väl inte alltid fungerat som vi har velat. Kontakten med det omgivande samhället har inte direkt haft högsta prioritet. Det behövs en struktur, en kontinuitet och en spindel i nätet och det har vi nu. En person som förstår både företagens och skolans perspektiv. De har ett gemensamt intresse men olika utgångspunkter. Anette började som projektledare och vi fanns med i en liten del av projektet. Så stod vi inför den nya gymnasiereformen och då insåg vi att det behövs en massiv insats på gymnasiet för att samverka med arbetslivet. Det är ju en stor tillgång för skolans värld! Nu efter projektets slut måste de insatser som gjorts bli en naturlig del i vårt arbete. Man bör ha någon som driver på och stödjer rektorerna i deras arbete. Vi har sett till att det blir så. Torgny Karlsson Förvaltningschef, Utbildningsförvaltningen Jag tycker det är utmärkt att man från kommunens sida har tillsatt en person som kan fokusera på samverkan skola näringsliv. Det har varit ett problemområde tidigare, det har ofta skötts med ena armbågen. är det ett helt annat ljud i skällan. De är intresserade och vill vara med och ställa upp. För elevernas skull och för deras eget framtida behov av arbetskraft. Det är viktigt att handplocka rätt person. Anette Rönnberg visar, eftersom hon själv har lärarbakgrund, att man kan utöva sitt yrke på olika sätt. Du kan våga kliva ur din lärarroll under en tid till nytta för utveckling inom yrket. Konsten är att få ihop näringsliv och skola. Anette är en person som brinner för uppgiften och hon går hem i Frågan måste ner på det lokala planet. Lärare och elever har rätt att se hur arbetslivet ser ut, att öppna dörrarna mellan varandra. Anki Rooslien Ordförande i utbildningsnämnden (s)
14 V Geniknölarna, ett teknik/designprojekt i årskurs fem, som Anette Rönnberg initierade. Vi höll kontakten med henne och hon var också med och drev jämställdhetsprojektet Isbryterskan som riktade sig till tjejer på högstadiet. Det fanns ett stort behov av att förbättra förutsättningarna för företagen att öppna upp för eleverna. Barn och unga, men även lärarna, behöver få bättre kännedom om det strier? Finns det plats för både tjejer och killar? Det är viktigt att de får en bild välja inriktning på sina studier? Eller välja att faktiskt stanna kvar i bygden och få jobb på en lokal arbetsplats? Man får vara beredd på mycket råddande fram och tillbaka, att det tar tid att få skolan och näringslivet att närma sig varandra. De måste övertygas om nyttan med att samverka med varandra på ett strukturerat sätt. Styrkan är att ha någon som är väl insatt i skolans värld, och som samtidigt går hem bland företagen.
15 N teknik i skolan och entreprenöriellt lärande. Vi hade sett många upp- mest genomtänkt. Det höll hög klass och hade skapat ett bra kontaktnät mellan skola och företag. lade det om att bygga broar mellan skola och arbetsliv. En förutsättning för att vi skulle satsa pengar i en slags förstudie till projektet var att den upparbetade kompetensen, metoder och nätverk, skulle leva vidare efter projektets slut. Och så har det också blivit. Det gäller att ha förmågan att få fram ett budskap på rätt sätt. Det märks att Anette är van att förmedla information och anpassa den efter vem som lyssnar. Vi på näringslivskontoret drar nytta av henne och jättebra arbetslivskontakter. Det är viktigt att lärare, studievägledare och andra inom skolan får en inblick i hur det lokala arbetslivet ser ut. Själv har jag haft en utmärkt vägvisare!
16 Att öppna dörrarna mellan skola och arbetsliv är en utmaning inför framtiden. Så här gjorde Hedemora kommun en modell de gärna delar med sig av! tel BESÖKSADRESS Röda Vägen Borlänge
Rådslag om Vår Framtid
Rådslag om Vår Framtid 27 maj 2013 Innehåll Rådslagets utformning...2 Anteckningar...3 Inkluderande förhållningssätt och kultur... 3 Öppna mötesplatser... 4 Sveriges Bästa Skola... 5 Bra Infrastruktur
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs merDen moderna lärlingen. larlingibutik.se
Den moderna lärlingen Ett försprång mot andra företag när det gäller att få de bästa medarbetarna Gymnasieutbildning med stöd av branschen för ambitiösa framtidsinriktade elever som vill lära sig ett yrke
Läs merSamverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel Här presenteras ett fiktivt exempel med syfte att inspirera till samverkan inom gymnasieskolan med studie-
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merSAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV
VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merPraktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare
Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning HT2013 Caroline Engels Tidigare utbildning: Kandidat i Utvecklingsstudier med inriktning
Läs merSå bra är ditt gymnasieval
Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna
Läs merLikabehandling och trygghet 2015
Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland
Läs merVarje elev till nästa nivå
Varje elev till nästa nivå JENSEN grundskola i centrala Västerås Vi på JENSEN grundskola sätter eleven främst. Det innebär att vi gör mer än förväntat för varje elevs utveckling och studieresultat. Förutom
Läs merELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer
ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje
Läs merÄrende/Föredragande 1. Arbetsplan för samarbete skola-arbetsliv Besök av rektor Per Sandberg och studie- och yrkesvägledare Ola Hjalte
KALLELSE Datum Sida 2015-02-02 1 Sammanträde Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Tid: Tisdagen den 17 februari 2015 kl. 17:00 Plats: Vänstra kammaren, Habo kommunhus Justerare: Lis Svensson Förhandling
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång
Barn- och utbildningsförvaltningen Sju Nycklar för framgång Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv på olika frågor. Jag förstår liksom
Läs merVälja yrke (SOU 2015:97)
1 D nr 2016 YTTRANDE Stockholm 2016-02-26 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Välja yrke (SOU 2015:97) Riksförbundet FUB, För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merLärdomar. Vad lade du märke till som var speciellt intressant?
Lärdomar Vad lade du märke till som var speciellt intressant? Handledare stötta varandra, utbildade handledare. Det är viktigt att handledarena förstår sig på och tar hand om ungdomarna när de kommer på
Läs merFörslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme
MiniKonsulter Fångar upp elevernas naturliga kreativitet och nyfikenhet genom problemlösning i arbetslivet samt ökar elevernas naturliga intresse för problemlösning och innovationer. Skapar och bibehåller
Läs merGrimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning
Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning stockholm.se 1 Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning Ur Grimstaskolans arbetsplan: Vi behöver motverka
Läs merVarje elev till nästa nivå
Varje elev till nästa nivå JENSEN grundskola i Örebro årskurs 6 9 Vi på JENSEN grundskola sätter eleven främst. Det innebär att vi gör mer än förväntat för varje elevs utveckling och studieresultat. Förutom
Läs mer6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.
Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en
Läs merKarriärfaser dilemman och möjligheter
Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den
Läs merKvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet
Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6
Läs merEXTRA KRAFT. Extra kraft EN PRESENTATION AV SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD
EXTRA KRAFT Extra kraft EN PRESENTATION AV SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 2 EXTRA KRAFT EXTRA KRAFT 3 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta
Läs merElevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs merStruktur Marknad Individuell
ATT TÄNKA PÅ INFÖR LÖNESAMTALET LÖN ÄR NÅGOT DU FÅR FÖR UTFÖRT ARBETE - MEN FUNDERA OCKSÅ PÅ: - Hur vill du att det ska gå till när din lön bestäms? - Vad kännetecknar ett bra lönesamtal? - Vilka faktorer
Läs merOm ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?
Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,
Läs merÅstorps kommuns. Kommunikationsstrategi
Åstorps kommuns Kommunikationsstrategi 2(15) Innehållsförteckning 1 Styrdokument... 3 1.1 Förskola... 4 1.2 Grundskola/Grundsärskola... 4 3 Ansvarsfördelning förskola/grundskola... 6 5 Handlingsplan för
Läs merHandling för tillväxt... 2
Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merVerktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
Läs merLönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson
Lönesamtalet 19 oktober 2005 Lars Karlsson Lönen förr och nu Från lön för det man är (befattning) till lön efter det man gör (bidrag till verksamheten) Vad bestämmer löneutvecklingen? 1. Marknadskrafterna
Läs merChefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!
White Paper #6 Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! Malin Trossing för Kontentan, augusti 2013 Kontentan Förlags AB www.kontentan.se För att bli programmerare krävs flera års programmeringsutbildning
Läs merTD ungdomsprojekt. Uppföljning september 2015
TD ungdomsprojekt Uppföljning september 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Upplevelsen av att arbeta på TD-enheten... 3 Vikten av att få ett sådant här
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merVILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN?
VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN? Matena en lärarfortbildning med fokus på matematik, teknik och naturvetenskap LÄRARE FÖRETAG KOMMUN Vi har börjat jobba mer med uppfinningar i skolan och diskuterar
Läs merPRAO åk 8 vecka 13 och 15 2012 Vecka 14 är Påsklov och eleverna är också lediga annandag Påsk vecka 15!
BSF Lunds stad Tunaskolan Ann-Helén Oldenby studie- och yrkesvägledare 046 35 76 81, ann-helen.oldenby@lund.se PRAO åk 8 vecka 13 och 15 2012 Vecka 14 är Påsklov och eleverna är också lediga annandag Påsk
Läs merTILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever
TILL DIG SOM ARBETSGIVARE PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever PRAO I PRAKTIKEN 1 Vägen till besöksnäringen börjar hos dig Dagens elever är framtidens medarbetare och
Läs merVärsta möjligheten Den röda SYV-tråden VÄRSTA MÖJLIGHETEN. Den röda SYV-tråden. Åk 9. Åk 7
VÄRSTA MÖJLIGHETEN Den röda SYV-tråden Åk 9 Åk 7 1. Inledning s 3 2. Styrdokument s 5 3. Definition av vägledning s 8 4. Minsta gemensamma nämnare för elever i Växjö kommun s 10 5. Mål att uppnå s 11 6.
Läs merVerksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning
Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad juni 2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt viktigare
Läs merUtvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Läs merFör dig som också tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet
För dig som också tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet OM OSS Nu vet jag att jag kan Min resa började för ett år sedan med att vi satt i ett klassrum dagarna långa och
Läs merUngdomssamtalarna beaktas i internbudget för 2015, samt att samarbete inom ramen för Ungdomssamtalarna fortsatt sker med grundskolenämnden
Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2014-08-07 Handläggare Annika Pfannenstill Utredningssekreterare annika.pfannenstill@malmo.se Tjänsteskrivelse Ungdomssamtalare GYVF-2014-542
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merPraktikrapport Strandberghaage
Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning Tidigare utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap Praktikrapport, våren 2011
Läs merKommunal - Åk 2 - Partille kommun
Om undersökningen Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar skolan inom ett antal utvalda områden. Resultatet av undersökningen
Läs merUgglumskolan - Åk 2 - Partille kommun
Ugglumskolan - Åk - Partille kommun Om undersökningen Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar skolan inom ett antal utvalda områden.
Läs merPraktikrapport. Göteborgs Universitet. Samhällsvetenskapliga fakulteten. Kvalificerad arbetspraktik med. samhällsvetenskaplig inriktning
Praktikrapport Göteborgs Universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning Hannes Larsson Westerlund hannes.larswest@gmail.com Göteborgs Spårvägar
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merAnn-Louice Lindholm, rådgivare
Omställningsfondens uppdrag är att hjälpa anställda, som blir uppsagda på grund av arbetsbrist, till ett nytt jobb. Vi är även ett stöd för arbetsgivare och fackliga representanter då övertalighet uppstår.
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merUtbildningen Service inom äldreomsorg
Sammanfattning av overheadbilder, som jag har använt i samband med föreläsningen: Utbildning i tiden för framtiden.. Jag delar med mig av kunskaper och erfarenheter. Tag gärna kontakt med Karin Gavér,
Läs merLATHUND Att planera en mässa eller utställning
LATHUND Att planera en mässa eller utställning När man medverkar vid utställningar av olika slag är det viktigt att ha en klar strategi kring sitt deltagande. Att bara åka dit på vinst och förlust med
Läs merGrundskoleprogram 2012
Grundskoleprogram 2012 Välkommen till Made by Kungsbackas inspirationsdag 2012. Dagen ska inspirera, väcka tankar och utöka kunskaper om olika yrken, branscher, företagande och samverkan mellan skola,
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet
Läs merEkbackens Restaurang både vägkrog och hotell
Ekbackens Restaurang både vägkrog och hotell Vi är glada att krögaren Roger Lindholm, ägare till Ekbackens Restaurang i Arboga, satte av tid för att träffa oss under temaveckan/företagens dagar. Att driva
Läs merSammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010
Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Utbildningsanordnare: NTI Utbildning: El (2 starter) och El-automation (3 starter) Antal utskick: 69 Antal svar: 22 Svarsfrekvens: 32% Här
Läs mer30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON:
30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON: Ordförande, ledamöter och åhörare! Ett sommarjobb ger mycket mer än bara fickpengar. Det ger mening, sammanhang och möjlighet
Läs merGRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9. Kunskap och personlig utveckling
GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 Kunskap och personlig utveckling Vad är viktigt att lära sig när framtiden ständigt förändras? Världen förändras i snabb takt. Teknikutvecklingen, klimatutmaningen och globaliseringen
Läs merLedarskap Utbildning & bildning Matematik
Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Sju rektorer samtalar under fem dagar Dialogseminarieserien Olika former för kunskap Veta att (teoretisk, vetenskaplig kunskap, veta att-satser) Veta hur (färdighet,
Läs merAnsökan från Transfer om anslag till utveckling av verksamheten i Uppsala län
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Andreas Christoffersson 2014-03-24 UAN-2014-0184 Rev. 2014-04-02 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan från Transfer
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Thoren Business School Helsingborg i ThorenGruppen AB hösten 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Thoren Business School Helsingborg i ThorenGruppen AB hösten 2014 Antal elever: 50 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 80% Klasser: BP13A, BP13B, CMP13, MP13 Skolenkäten
Läs merFeriejobb en chans att bryta könsmönster!
FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi
Läs merParter Syfte Mål Målgrupp (bilaga 1) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Verksamheter som ska bedrivas i samverkan
ÖVERENSKOMMELSE Parter Norrtälje Kommun, org.nr 21 20 00-0217 Arbetsförmedlingen Norrtälje, org.nr 20 21 00-2124 Syfte Att genom samverkan utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.
Läs merOm du skulle bli uppsagd på grund av arbetsbrist har du rätt att få aktiv och professionell hjälp av Omställningsfonden för att hitta ett nytt jobb.
Om du skulle bli uppsagd på grund av arbetsbrist har du rätt att få aktiv och professionell hjälp av Omställningsfonden för att hitta ett nytt jobb. Läs mer Förmånen och tryggheten som Omställningsfonden
Läs merGysam Verksamhetsplan 2015
2014-11-27 Gysam Verksamhetsplan 2015 Tillsammans skapar vi attraktiva och framgångsrika gymnasieutbildningar! Bakgrund Med anledning av ett radikalt minskande elevunderlag i gymnasieskolan uppdrog MittDalaberedningen
Läs merDiskussionskarusellen
Diskussionsmetod Pedagogisk personal Övrig personal Elevgrupper Fsk Gsk Gy Från 35 minuter Från 6 personer är en brainstormande övning som gör alla deltagare aktiva. Metoden är effektiv, deltagaraktiv
Läs merVänliga hälsningar. Christina Kiernan
Nyhetsbrev september 2013 Strunta i gamla invanda arbetssätt och var kreativa i era lösningar! Ungefär så uppmanade justitieminister Beatrice Ask konferensdeltagarna på Clarion Sign den 5 september att
Läs merDethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman
Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick
Läs merSjälvbestämmande och delaktighet
NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet
Läs merSLUTRAPPORT FÖR FÖRSTUDIE Träkompetens och ökad träförädling, kartläggning av behov 2009-12-10 2010-08-31
Bilaga 1 SLUTRAPPORT FÖR FÖRSTUDIE Träkompetens och ökad träförädling, kartläggning av behov 2009-12-10 2010-08-31 Slutrapport upprättad av Agneta Ingvarsson och Marie Johansson 2010-08-31 FÖRORD Träutbildningar
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merHandbok för LEDARSAMTAL
Handbok för LEDARSAMTAL Ett material som kan vara en hjälp till att möta ideella ledare till enskilda utvecklingssamtal. 1 Förord SAU skulle aldrig vara vad det är idag om det inte var för alla de ideella
Läs merSamtal kring känsliga frågor
Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merDU KAN VÄLJA SAMARBETE.
För dig som har kontakt med barnomsorg, skola, hälso- och sjukvård och socialvård. DU KAN VÄLJA SAMARBETE. Om tystnadsplikt och samtycke. Här kan du läsa om vad tystnadsplikt innebär. Du får också veta
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merAlla behövs i bygget av ett bättre Östhammar
Alla behövs i bygget av ett bättre Östhammar Östhammar är en bra kommun att bo, leva och arbeta i. Vi i Nya Moderaterna söker väljarnas förtroende för att ta ansvar för och utveckla välfärden, göra det
Läs merFörhållandet mellan mästare och lärling
Fjärde nordiska mötesplatsen på Island Den 25 och 26 september hölls den fjärde mötesplatsen inom projektet Lärande på arbetsplats som skolmyndigheter från de nordiska länderna turas om att arrangera för
Läs merAtt vara chef Ny roll för chefer och medarbetare
Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering
Läs merBarnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost
Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Lotta Berg Eklundh forskningsledare Cristina Sohl Stjernberg - projektledare Bakgrund Kajsa Askesjö och Cristina Sohl
Läs merBarn -, skol - och ungdomspolitik
I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning
Läs merBengts seminariemeny 2016
Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från
Läs merTingsryd - där livet är härligt!
! g o g a d e P j e H Tingsryd - där livet är härligt! Vågar du vara viktig med oss? Vågar du ta ansvar för framtidens förskola och skola? Vågar du skapa förutsättningar? Vågar du vara en aktiv del i barn
Läs merKompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet
Kompetensförsörjning Gemensamma metallavtalet 1 2 Vad är kompetens? Kompetens är ett begrepp som många använder sig av. Men vad betyder det egentligen? Kompetens är inte detsamma som formell utbildningsnivå.
Läs merStöd på BVC vid misstanke att barn far illa
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merBarns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor
2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Läs merElevdemokrati och inflytande
Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte
Läs merFramtidstro bland unga i Linköping
Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...
Läs merIdentifiera dina kompetenser
Sida: 1 av 5 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...
Läs mer