Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun"

Transkript

1 1(5) BILDNINGSNÄMNDEN Dnr Maria Kjällström, Förvaltningschef Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara de mål som finns i skollagen samt i andra föreskrifter (nationella mål) och arbetet ska dokumenteras. Samma skyldighet råder på förskole- och skolenhetsnivå. Det systematiska kvalitetsarbetet ska garantera att barn och elever garanteras en likvärdig utbildning oavsett på vilken förskola eller skola de går i landet. Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun I Hammarö kommun är kommunfullmäktige huvudman men bildningsnämnden fullgör huvudmannens förpliktelser. Nämnden ansvarar för skolformerna; förskola, grundskola inklusive fritidshemmet samt grundsärskola inklusive träningsskola. De nationella målen för dessa skolformer finns förutom i skollagen (SL) i läroplanen för de obligatoriska skolformerna (Lpo11) och i läroplanen för förskolan (Lpfö98). I det inledande kapitlet beskrivs syfte och utformning av den utbildningen inom skolformerna: Syftet med utbildningen inom skolväsendet 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (SL 1:4) Utformningen av utbildningen 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.(sl 1:5)

2 2(5) Processen På Skolverkets hemsida beskrivs det systematiska kvalitetsarbetet med nedanstående figur. Nedan följer ett förslag på hur detta arbete kan se ut på huvudmannanivå i Hammarö kommun. Utformningen av det övergripande arbetet på huvudmannanivå ska underlätta för rektorer och förskolechefer att utforma det systematiska kvalitetsarbetet på förskole- och skolenhetsnivå. Var är vi? För att kunna beskriva vilket resultat som verksamheten åstadkommer krävs att ett antal resultatmätningar genomförs regelbundet. De resultatmätningar som genomförs ska vara kopplade till de nationella målen, vara accepterade av verksamheten och fånga så många perspektiv som möjligt. Såväl organisationens, föräldrars, elevers och barns perspektiv bör finnas med i resultatbeskrivningarna. Resultatmätningarna ska utformas så att de går att använda för jämförelser mellan enheter i kommunen men gärna också med andra huvudmäns verksamheter. För att spåra trender över tid bör det finnas kontinuitet i mätningarna. Ett enkelt sätt att fånga resultat är att göra kvantitativa mätningar som ger medelvärden,

3 3(5) standaravvikelser och variationer i jämförbara mått. Men att det är enkelt att mäta är inte en garanti för att det fångar det väsentliga för att uttala sig om måluppfyllelse. Därför ska dessa kvantitativa mätningar kompletteras med kvalitativa mätningar där intervjuer, dokumentanalyser, självskattningar och fokusgrupper används kring angelägna utvecklingsområden. På huvudmannanivå bör följande resultatmätningar i Hammarö kommun användas: Resultat på nationella prov, årskurs 3, 6 och 9 som i sin tur speglas mot elevernas studieresultat i gymnasiet. Betyg Lärares uppgifter 1 ggr/termin om eleverna bedöms nå målen. Pedagogisk dokumentation i förskolan Hälsoenkäten i F, årskurs 4 och 7. Elevenkät, elever i årskurs 5 och 8, varje år. Barnintervjuer Brukarenkät till föräldrar, vartannat år. Likabehandlingsplaner Skolverket och Skolinspektionen har vid ett flertal tillfällen påpekat att såväl huvudmän som enheter klarar av att samla in resultat. Men det finns stora brister i analysarbetet. Det finns inget som pekar på att Hammarö kommuns kvalitetsarbete avviker från detta och därför bör stor vikt läggas på att utveckla former för analys av resultat. Efter flera diskussioner i rektors och förskolechefsgruppen har ett förslag på analys av de övergripande resultaten i kommunen tagits fram. Ovanstående resultat analyseras vid 4 analystillfälle under året. Varje analystillfälle har ett särskilt tema som är kopplat till de nationella målen. I viss mån kan dessa teman variera år från år beroende på de utvecklingsområden som finns i kommunen men också brister som nationella kartläggningar visar att huvudmännen borde förbättra arbetet kring. Följande fyra analystillfällen föreslås för läsåret 2012/ Utveckling, kunskaper och lärande, september Normer och värden, likabehandling och diskriminering, november/december Inflytande och delaktighet, mars Utveckling, kunskaper och lärande, juni 2013.

4 4(5) Utveckling, kunskaper och lärande bör analyseras i juni i efter detta första läsår och därför tar detta upp två av analystillfällena första året. Efter detta första år hamnar detta tillfälle rätt och då ser upplägget lite annorlunda ut. Analysseminarierna för 2013/2014 kan då se ut som nedan. Frågorna under rubriken visar vilket fokus analyserna ska ha. För att analysen ska fördjupas kommer forskning, resultat på nationell nivå och uppföljningar på enheterna att användas. Analysarbetet kommer att rikta in sig på att söka mönster: skillnader mellan kön, enheter, ålder eller skolform om bör uppmärksammas? 1. Samverkan, september Klarar förskolan/skolan de mål som anges under rubrikerna Förskola och hem, Skola och hem, Samverkan med förskoleklass, skolan och hem, Övergång och samverkan samt Skolan och omvärlden i läroplanerna? 2. Normer och värden, likabehandling och diskriminering, november/december Klarar förskolan/skolan de mål som anges under kapitlet Normer och värden i läroplanerna? Är utbildningen utformad i överenstämmelse med de demokratiska värderingarna och mänskliga rättigheterna? Lyckas förskolan/skolan utforma en verksamhet fri från kränkningar och diskriminering? Ges barn och elever möjlighet att utveckla sin egen förmåga att handla i enlighet med grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter? Erbjuds en trygg utbildning? Finns det skillnader mellan åldrar, enheter, kön mm? 3. Inflytande och delaktighet, mars Klarar förskolorna/skolan de mål som anges under Barns inflytande respektive Elevernas ansvar och inflytande i läroplanerna? Ges barn och elever inflytande över utbildningen? Hur ökar inflytande med ålder och mognad? 4. Utveckling, kunskaper och lärande, juni Klarar förskolan/skolan de mål som anges under områdena Utveckling och lärande respektive Kunskaper samt Bedömning och betyg i läroplanerna? Är förskolan/skolan i Hammarö likvärdig? Finns det skillnader mellan kön, mellan ämnen, mellan förskolor/skolor? Ger stöd som ges elever som riskerar att inte nå

5 5(5) målen ge den effekt som var avsedd? Ges elever stimulans att nå så lång som möjligt? Lyckas utbildningen uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen? Erbjuds studiero under utbildningen? Utvecklar eleverna ett allt större ansvar för sina studier och förmågan att på egen hand bedöma sina resultat. Vart ska vi? Riktningen på utvecklingsarbetet styrs av de nationella målen. Nämnden tar del av slutsatserna av analysen och använder denna kunskap när mål för nämndens verksamhet sätts. Efter det övergripande arbetet identifierar förskolechefen områden som bör utvecklas och som planera in i den egna verksamhetens utvecklingsarbete för att förbättra verksamhetens kvalitet. Hur gör vi? Nämnden kan med analyserna som underlag påverka utvecklingsarbetet genom att styra med fördelning av ekonomiska ramar så de ekonomiska förutsättningarna för verksamheterna förändras. På sätt skapa möjligheter för verksamheten att åstadkomma högre måluppfyllelse. Förskolecheferna och rektorerna kan tillsammans med förvaltningsledningen utforma utvecklingsinsatser som stödjer utvecklingen för samtliga eller enskilda enheter. Utvecklingsarbetet ska liksom utbildningen vila på vetenskaplig grund. Det är viktigt att ta till vara på den variation som erbjuds inom verksamheten och lära av dem. Goda exempel och bra resultat ska tillsammans undersökas och erfarenheter generaliseras för att kunna spridas vidare i organisationen. Hur blev det? Det systematiska kvalitetsarbetet kommer att återkomma till samma rubriker årligen och på det viset skapas en bra grund för att utvärdera att förändrade prioriteringar och arbetssätt ger önskad effekt. Dokumentation Efter varje analystillfälle upprättas en rapport som rapporteras till nämnden. De fyra rapporterna utgör dokumentationen av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete där planering, uppföljning och utveckling av verksamheten framgår.