Beslut. efter tillsyn i Värnamo kommun

Transkript

1 Beslut Värnamo kommun Beslut efter tillsyn i Värnamo kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 BesEuf 2(12) Tillsyn i Värnamo kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Värnamo kommun under hösten Fakta om kommunen Värnamo har drygt invånare, varav ca bor i centralorten Värnamo. De största orterna är Rydaholm, Bredaryd, Forsheda, Bor, Hörda, Lanna, Kärna och Hånger, där kommunen också bedriver förskola, grundskola och fritidshem. Befolkningen har stadigt ökat de senaste årtiondena. Kommunen har en marginellt lägre andel invånare med eftergymnasial utbildning än landet som helhet. Andelen personer med utländsk bakgrund är något högre än i genomsnittskommunen. Barn- och utbncuimgsnämnden i Värnamo kommun har det övergripande ansvaret för verksamheter inom förskola, fritidshem, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbudning, utbildning i svenska för invandrare, särskild utbildning för vuxna samt kommunens uppföljningsansvar för ungdomar under 20 år, som varken arbetar eller studerar. Bam- och utbndningsförvaltningen är organiserad i en linjeorganisation utifrån tre skolområden och leds av en förvaltningschef. Varje skolområde leds av en områdeschef. Förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg och grundskola är geografiskt organiserade i två av skolområdena (Väst och Öst). Totalt finns det i kommunen 20 grundskolor och 38 förskolor. 15 av de kommunala förskolorna omfattar endast en avdelning. Värnamo kommun erbjuder också pedagogisk omsorg i form av dagbarnvårdare. I kommunen finns vidare åtta enskilda huvudmän som bedriver förskola, två enskilda huvudmän som bedriver förskola och fritidshem samt en enskild huvudman som bedriver pedagogisk omsorg. Förskoleklass och de kommunala fritidshemmen är integrerade med grundskolorna och leds av rektorer. Förskolorna leds av förskolechefer. Grundsärskola bedrivs i två egna skolenheter och leds av rektor med särskilt samordningsansvar för all särskoleverksamhet i kommunen. Det tredje skolområdet rymmer gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbudning. I kommunen finns en kommunal gymnasieskola, Finnvedens gymnasium. Gymnasieskolan är indelad i fyra skolenheter med en rektor för vaije skolenhet. I en av gymnasieenhetema ryms även gymnasiesärskolan. Skolenheterna vid Finnvedens gymnasium erbjuder gymnasieprogram i fyra så kallade sektorer; humanist-, teknik-, utveckling- och entreprenörsektorn.

3 Bfesiut 3(12) Sammantaget erbjuder gymnasieskolan nio yrkesprogram, samtliga högskoleförberedande program och samtliga introduktionsprogram. I kommunen finns även en nyetablerad friskola som erbjuder gymnasial utbildning inom industritekniskt program. Vuxenutbudningen genomför utbudning i grundläggande vuxenutbudning, gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare samt särskild utbildning för vuxna och leds av en rektor. Distansundervisning och mdustriteknisk utbildning sker på entreprenad. Inom Barn- och utbudnmgsförvaltriingen ryms också en enhet för flerspråkighet med ansvar för studiehandledning på modersmål, modersmålsstöd, modersmålsundervisning samt mottagande och kartläggningar av nyanlända elevers kunskaper. Enheten startade sin verksamhet januari Inom förvaltningen inryms även en enhet för elevhälsan med en elevhälsochef, som har ansvar för personalkompetenser inom elevhälsan, förutom den specialpedagogiska personalen, som rektorerna ansvarar för ute i skolenheterna. Enheten startade januari Förvaltningschefen är ytterst ansvarig chef för elevhälsan och enheten för flerspråkighet. Kunskapsresultat Grundskolan Skolverkets statistik för år 2013 avseende betyg per ämne i årskurs 6 visar att merparten av eleverna i de kommunala grundskolorna i Värnamo når lägst betyget E i samthga ämnen. Den genomsnittliga betygspoängen i respektive ämne varierar som lägst mellan 9,8 i ämnet svenska som andraspråk och som högst 14,6 i ämnet idrott och hälsa. Elever som läser modersmål läsåret 2012/2013 uppnår 14,5 i genomsnittligt betygspoäng. EnHgt Skolverkets statistik för år 2014 är det genomsnittliga meritvärdet 219,6 i årskurs 9 vilket är högre än motsvarande resultat på riksnivå. Under perioden har meritvärdet pendlat mellan 199,8 (år 2008) som lägst och 219,6 (år 2014) som högst. De senaste fem åren har meritvärdet ökat. Skillnaden mellan pojkars och flickors genomsnittliga meritvärde har varierat mellan cirka 20 och 30 meritpoäng de senastetio åren och år 2014 är skillnaden drygt 30 betygspoäng. Ar 2014 uppnådde 81,2 procent av eleverna betyg i samtliga ämnen. Resultaten för detta har pendlat mellan procent de senaste tio åren. Andelen elever som inte når kunskapskraven för betyget E i flera ämnen har varierat mellan 7,8 och 11,5 (2014) procent de senaste tre åren. Läsåret 2013/2014 är 88,5 procent av eleverna i årskurs 9 behöriga till ett yrkesförberedande program på gymnasiet.

4 Bes l 0 jft 4(12) Gymnasieskolan Den nationella statistiken visar att den genomsnittliga betygspoängen för nationella program i gymnasiet legat konstant på cirka 14 betygspoäng de senaste fem åren. År 2013 nådde 68 procent av de elever som fick slutbetyg minst godkänt i alla ämnen. Flickors betygspoäng har de senaste fem åren varit högre än pojkarnas och de senaste åren har skillnaden ökat ytterhgare. År 2013 har flickor 15,2 i genomsnittligt betygspoäng och pojkar 13,0. Under åren har andelen elever som blir behöriga till universitet och högskolestudier legat konstant på ungefär 90 procent. Ungefär 10 procentenheter fler flickor än pojkar når behörighet år Andelen elever som slutför utbildningen inom fyra år varierar under samma år mellan 78 och 84 procent. Av resultat som skolenheten redovisar framgår att åtta elever slutför utbildningen inom ett år vid introduktionsprogram under läsåret 2013/14. Av dessa elever läser samtliga vidare på ett nationellt program. Vuxenutbildningen Skolan följer upp antalet timmar eleverna använder för att klara sin studieväg utifrån förordningen om vuxenutbudningens krav på 525 timmar per kurs för svenska för invandrare. Enligt skolans uppgift har eleverna i kurserna använt mellan 70 och 87 procent av de erbjudna timmarna. Antalet avhopp inom kurser i svenska för invandrare år 2013 är enligt skolans statistik 102 av totalt 268 elever. Skolan följer upp att eleverna inom vuxenutbildningen fullföljer studierna inom ramen för den tid de får studiemedel. Enligt skolans uppgift lyckas i huvudsak samtliga elever fullfölja sina studier inom ramen för denna tid. I den gymnasiala vuxenutbudningen når 69 procent av de studerande målen för kurserna år 2013 enligt skolans statistik. Statistik förskola och fritidshem Statistik från Skolverket år 2013 visar att 55 procent av personalen i förskolan har pedagogisk högskoleutbildning. Samma statistik visar att antalet barn per avdelning är 17,4 i Värnamo jämfört med 16,8 för riket. Antalet barn per årsarbetare är 5,8 att jämföras med 5,3 för riket. För fritidshemmen visar Skolverkets statistik att andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen under en treårsperiod varierat mellan 60 och 65 procent. Startstiken visar också att antalet elever per avdelning under samma period ökat från 40,6 till 45,0 elever, vilket är ett högre antal elever per avdelning jämfört med riksgenomsnittet.

5 B sflili" 5(12) Tabell 1: Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskola 1455 Pedagogisk omsorg för barn i åldern 1-5 år 15 Fritidshem 1449 Förskoleklass 365 Grundskola 3852 Grundsärskola 32 Gymnasieskola 1137 Gymnasiesärskola 5 Kommunal vuxenutbildning 358 Särskild utbildning för vuxna 0 Utbildning i svenska för invandrare 201 Källa: Värnamo kommun november 2014 Helhetsbedömning Tillsynen av Värnamo kommun visar att kommunen i betydande utsträckning behöver förbättra det systematiska kvalitetsarbetet. Kommunen har i vissa delar ett systematiskt dokumenterat kvalitetsarbete som vid tre avstämningsperioder följer upp utvalda nationella mål som till exempel: Samverkan och övergångar mellan skolformer, Skola och normer och värden, Barns och elevers inflytande och ansvar och Utveckling och lärande/kunskaper. Skolenheterna, förskolorna och fritidshemmen redovisar sina uppföljningar till huvudmannen i kvalitetsredovisningar utifrån målområdena. Enheternas och verksamheternas kvahtetsredovisningar är främst beskrivningar av vad enheterna har åstadkommit och i mindre utsträckning sammanställningar av resultat som underlag för utvecklingsbehov. Huvudmannen behöver därför finna former för hur enheternas kvahtetsredovisningar ska sammanställas för att ge en samlad bild och utgöra bättre underlag för analyser av vilka åtgärder huvudmannen ska prioritera för att öka måluppfyllelsen inom målområdena. Huvudmannen behöver också bättre synliggöra samtliga skolformer och verksamheter i sitt kvalitetsarbete. Gymnasieskolan är till exempel ytterst sparsamt redovisad i huvudmannens senaste kvalitetsrapport.

6 SesHu^ 6(12) Huvudmannen gör fördjupade analyser när det gäller grundskolan och har som ett led i detta identifierat att elever med utländsk bakgrund i Värnamo kommun har betydligt lägre genomsnittligt meritvärde än elever med svensk bakgrund. Skillnaden har ökat de senaste två åren, även för de elever som har utländsk bakgrund, men är födda i Sverige. Kommunen har mot bakgrund av detta, sedan januari 2014, skapat en kommunövergrip ande enhet för flerspråkighet med uppdrag att bland annat ge stöd och resurser för ökad måluppfyllelse för elever med utländsk bakgrund. Kommunens totala kunskapsresultat har förbättrats de senaste åren och ligger något över rikssnittet. I kommunen finns dock, utöver skillnader mellan svenska elever och elever med utländsk bakgrund, också stora skillnader mellan flickors och pojkars kunskapsresultat, såväl i grundskolan som i gymnasiet. Det finns också stora skillnader i betygsresultat mellan de högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen i gymnasieskolan. Huvudmannen konstaterar skillnaderna när det gäller flickors och pojkars resultat i grundskolan, men behöver i kvahtetsarbetet utifrån underlagen göra analyser för att kunna prioritera de åtgärder som behöver göras för att minska skillnaderna i såväl grundskolan som i gymnasieskolan. Skolinspektionens tillsyn av förskolan respektive fritidshemmen visar att huvudmannen även behöver underlag från förskolornas och fritidshemmens verksamheter som kan ge stöd för sammanställningar och analyser av måluppfyllelsen. Tillsynen visar att detta är särskilt angeläget i förskolorna, eftersom många förskolor saknar ändamålsenliga lokaler och utemiljöer. Huvudmannen har en långsiktig plan för att vartannat år ersätta några av dessa förskolor med nya lokaler. Detta kan för många förskolor innebära flera års väntan och under tiden behöver huvudmannen i sin uppföljning säkra att lokalerna inte påverkar förutsättningarna för omsorgen och tillsynen av barnen och fullföljandet av det pedagogiska uppdraget. Äventillsynenav fritidshemmen visar att huvudmannen behöver underlag som till exempel gör det möjligt att analysera elevgruppernas sammansättning och storlek för att vid behov vidta åtgärder som säkerställer det pedagogiska uppdraget. Skolinspektionens bedömning är att barn och elever i Värnamo kommun i huvudsak trivs i de ohka verksamheterna och att kommunen vidtar åtgärder för att alla barn och elever ska känna sig trygga. Kommunen har till exempel sedan år 2012 en kommunövergripande elevhälsoorganisation med bland annat syftet att stärka arbetet för att motverka mobbning och kränkningar och verka för ett likvärdigt och mer förebyggande och hälsofrämjande arbete i elevhälsan. Huvudmaimen behöver emellertid följa upp och utvärdera såväl elevhälsoenhetens arbete som elevhälsans arbete ute i skolor och förskolor. Detta för att till

7 Bes^ltf 7(12) exempel säkra fömtsättrungar för elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete och att elevhälsan utvecklas. Även arbetet med det särskilda stödet behöver följas upp såväl i huvudmannens kvalitetsarbete, som på skolnivå. Tillsynen av Värnamo kommun visar att det i gymnasieenheterna finns brister inom nästan samtliga bedömningsområden inom tillsynen till exempel undervisning och lärande, elevhälsans arbete, det särskilda stödet, det pedagogiska ledarskapet och det systematiska kvahtetsarbetet. Huvudmannens uppföljning av gymnasieskolan är otillräcklig. Skolinspektionen bedömer det allvarligt att huvudmannen inte har följt upp gymnasieskolan mer fördjupat, i synnerhet mot bakgrund av att flertalet brister som framkommer vid denna tillsyn också fanns i tillsynsbeslut år 2007 (dnr: 53: ). Huvudmannens uppföljning och styrning inom gymnasieskolan är därmed mte tillfredsställande. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Värnamo kommun att vidta nedanstående åtgärd för att avhjälpa påtalade brist. De vidtagna åtgärderna ska senast den 16 februari 2015 redovisas för Skolinspektionen. Uppföljning och utveckling av utbildningen Bedömning Värnamo kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Uppföljning och utveckling av utbildningen. Huvudmannen ska bedriva ett systematiskt kvahtetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbudningen. Motivering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbudningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbudningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. I kommunens sammanfattande kvalitetsrapport 2014 redovisas grundskolans kunskapsresultat och huvudmannen konstaterar att pojkar har lägre betygsresultat än flickor. Av Skolverkets statistik framgår att skillnaderna mellan pojkars och flickors betygsresultat i årskurs 9 har legat mellan 20 och 30 poäng under de senaste tio åren och att skillnaderna dessutom har ökat med något poäng år Av intervjuer med huvudmannen och av kvalitetsdokument från kommunen framgår att huvudmannen inte i dessa avseenden har fördju-

8 B9Sll 1 tt 8(12) pat analyserna, prioriterat åtgärder eller beslutat om mål och insatser för att minska skillnaderna. På samma sätt framkommer av Skolverkets statistik att det även i gymnasieskolans högskoleförberedande program finns en skillnad mellan pojkars och flickors betygsresultat. Av samma statistik frarnkommer också att betygsresultaten är betydligt lägre i yrkesprogrammen än i de högskoleförberedande programmen, till exempel i bygg-, fordons- och omvårdnadsprogrammen. Av den sammanfattande kvalitetsrapporten år 2014 framgår att kommunen i sitt kvalitetsarbete inte redovisar gymnasieskolans kunskapsresultat mer än att konstatera att andelen elever som klarat slutbetyg på tre år har ökat. Av kvalitetsrapporten framgår vidare att kommunen inte i sitt kvahtetsarbete uppmärksammar ovanstående skillnader i betygsresultat och att det saknas analyser och prioriteringar för att öka måluppfyllelsen i gymnasieskolan. Representanter för förvaltningen uppger att kommunens systematiska kvahtetsarbete för gymnasiet generellt är otillräckligt och att det endast i hten utsträckning görs analyser och prioriteringar av åtgärder för att utveckla och förbättra även andra områden än kunskapsresultaten inom gymnasieutbildningen. Vidare uppger representanter för nämnden att gymnasieskolan har ett gott anseende och fungerar bra. Tillsynen visar dock ett flertal brister inom gymnasieutbildningen i Värnamo kommun. Bristerna berör bland annat undervisning och lärande, elevernas rätt till särskilt stöd, elevhälsans arbete, det pedagogiska ledarskapet och utvecklingen av utbildningen (se beslut för Finnvedens gymnasieenheter). Representanter för förvaltningen uppger i intervju att man har viss kännedom om några av bristerna, men inte om andra och att man inte följt upp gymnasieskolorna i tillräcklig utsträckning och därmed inte vidtagit åtgärder. Huvudmannen uppger också att en konsekvens av bristande uppföljning är att det utvecklats kulturer i gymnasieskolans olika skolenheter som i vissa delar försvårar möjligheter till förändringar och utveckling av utbudningen. Av skolenheternas och huvudmannens kvalitetsarbete, samt av intervjuer med rektorer och representanter för förvaltningenframkommeratt det inte sker någon uppföljning av arbetet med till exempel det särskilda stödet eller elevhälsans arbete i kornmunens skolor och därmed inte heller på huvudmannanivå. Huvudmannen efterfrågar inte sådana underlag. I kommunen finns sedan år 2012 en övergripande elevhälsoorganisation. Av intervju med chefen för elevhälsan framkommer att det inte gjorts uppföljning eller finns planer för uppföljning av verksamheten. I kommunen finns också, sedan januari 2014, en ny enhet för flerspråkighet. Enligt representanter för enheten finns inte heller i denna enhet planer för uppföljning av enhetens verksamhet. Genom detta saknar kommunen enligt Skolinspektionens bedöinning möjligheter att utvärdera hur det nya sättet att organisera och arbeta med elevhälsan och med nyanlända

9 B ^ll! B t 9(12) och flerspråkiga elever påverkar barns och elevers utveckling och lärande. Kommunen har därmed inte heller underlag för att bedöma om insatta åtgärder och ekonomiska resurser ger förväntade effekter och resultat. För att systematiskt kunna följa upp och utveckla utbildningen krävs att kvalitetsarbetet är utformat så att huvudmannen kan bedöma resultat och måluppfyllelse utifrån de nationella målen i utbildningen som helhet och utifrån det prioritera angelägna åtgärder för att förbättra utbildningen. Huvudmannen ska planera, följa upp och utveckla utbildningen och ta ansvar för att det systematiska kvahtetsarbetet ger en samlad bild av måluppfyllelse i kommunens samthga verksamheter. Författning 4 kap. 3 och 5 skollagen I ärendets slutliga handläggning har enhetschef Maria Kärrman, utredare Anna Rosenquist Robertson, avdelningsjurist Staffan Opitz, enhetschef Lotta Kårlind och enhetschef Elizabeth Malmstedt deltagit. Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Bilaga 2 Sammanställning av Skolinspektionens beslut

10 Bilaga 1 10(12) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samthga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedörnningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvuclmannen ansvar för att komma tillrätta med bristema. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristema. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se ef fekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.

11 Bilaga 2 11 (12) Sammanställning av Skolinspektionens beslut fattade i samband regelbunden tillsyn i Värnamo kommun Grundskolor: Apladalsskolan Borbackaskolan Bors skola Bredaryds skola Enehagens skola Forshedaskolan Fryele skola Gröndalsskolan Gällaryds skola Hanahöjskolan Hörda skola Hånger skola Kärda skola Lindens skola Mossleskolan Rydaholmsskolan Rörstorpsskolan Trälleborgsskolan Tånnö skola beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut

12 Bilaga 2 12(12) Grundsärskola: Gröndals grundsärskola Mossle grundsärskola beslut beslut Gymnasieskolor: Finnveden 1 Finnveden 2 Finnveden 3 Finnveden 4 beslut beslut beslut beslut Gymnasiesärskola: Ingår i Finnveden 4 beslut Förskolan i Värnamo kommun Fritidshemmen i Värnamo kommun Vuxenutbildningen i Värnamo kommun beslut beslut beslut