Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Transkript

1 Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 BeSoUt 2(10) Tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Svenljunga kommun under vårterminen Fakta om kommunen Svenljunga kommun ligger i Västra Götalands län och centralort är Svenljunga. Kommunen har cirka invånare fördelade från norr till söder med orter som Hillared, Sexdrega, Svenljunga, Holsljunga, Håcksvik, Örsås, Överlida, Redslared, Revesjö, Roasjö, Mjöbäck, Östra Frölunda, Mårdaklev och Kalv. Barn- och utbudningsnärnnden har ansvar for kommunens utbildningsverksamhet. I denna verksamhet ingår förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola samt vuxenutbildning. Barn- och utbildningsförvaltningen, under ledning av en förvaltningschef, har det operativa ansvaret för verksamheterna. På central nivå finns ett elevhälsoteam som leds av en chef. Vuxenutbildningen och kommunens gymnasieutbildning är två skolenheter som leds av en rektor. Grundsärskolan består av en skolenhet och leds av en rektor tillika chefen för elevhälsan. De flesta rektorer i grundskolan har också ansvar för fritidshem och en del är tillika förskolechef och har ansvar även för förskolor. Det finns en förskolechef som uteslutande har ansvar för förskolor. Läsåret 2013/2014 finns det tio kommunala grundskolor i Svenljunga kommun av vilka en har undervisning för årskurs 7 till 9. Nio av dessa skolor har fritidshem i anslutning till skolan. Det finns 12 förskolor i kommunen. Det finns även en grundsärskoleenhet och en gymnasieenhet. Svenljunga gymnasiums utbildning omfattar läsåret 2013/2014 fyra introduktionsprogram (preparandutbildning, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion). Vuxenutbudhingen erbjuder utbildning i form av kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt svenska för invandrare (SFI) samt särskild utbudning för vuxna. Alla nyanlända elever placeras i kommunens så kallade Språkhus för en första kartläggning och introduktion i samhället. Språkhuset omfattar så kallad förberedelseklass och modersmålsundervisning. Under år 2013 har cirka 50 nyanlända elever tagits emot. Antalet elever med annat modersmål än svenska har ökat i Svenljunga kommun och i slutet av vårterminen 2013 fanns det mer än 30 olika språk i kommunens förskolor och skolor. Idag erbjuder kommunen modersmålsundervisning och studiehandledning på nio språk.

3 Beslut 3(10) I kommunen finns en fristående grundskola och en fristående förskola. Dessa omfattas inte av detta beslut. KUNSKAPSRESULTAT Åk 6 Andelen elever i årskurs 6 läsåret 2012/2013 som erhåller lägst betyget E är lägst i engelska (86 procent). I bild, hem- och konsumentkunskap, idrott- och hälsa, musik, biologi, slöjd samt teknik når samtliga elever lägst betyget E. För svenska som andra språk saknas statistik. Det finns en skillnad mellan flickors och pojkars resultat i hur stor andel som lägst når betyget E. I engelska når samtliga flickor lägst betyget E och samma värde för pojkarna är 81 procent. Stora skillnader gäller också för ämnena fysik, historia och svenska. Den genomsnittliga betygspoängen för läsåret 2012/2013 ligger mellan som lägst 11,3 poäng (historia) och som högst 13,5 poäng (idrott- och hälsa). För samtliga ämnen har flickorna som grupp en högre genomsnittlig betygspoäng än vad pojkarna som grupp har. Som lägst är skillnaden mellan flickornas och pojkarnas genomsnittliga betygspoäng 0,7 poäng (svenska) och som högst 3,8 poäng (bild). ÅK 9 Det genomsnittliga meritvärdet för årskurs 9 har den senaste femårsperioden varierat mellan som lägst 192 poäng (2012) och som högst 217 poäng (2011). Läsåret 2012/2013 är det genomsnittliga meritvärdet 198 poäng. Sett över en femårsperiod indikerar resultaten en fallande trend från de högsta värdena läsåren 2009 till Andelen elever som inte når målen/kunskapskraven i ett eller fler ämnen varierar den senaste femårsperioden mellan som lägst 7 procent (2011) och som högst 33 procent (2012). Läsåret 2012/2013 är det 32 procent av elevema som inte når målen i ett eller flera ämnen. Det visar på en minskande andel elever som erhåller betyg i samtliga ämnen. För läsåret 2012/2013 är skillnaden mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde 31 poäng till flickornas fördel. Sett över tid är skillnaden i resultat konstant. Andelen pojkar som uppnått målen i samtliga ämnen (16 ämnen) läsåret 2012/2013 är 60 procent och samma värde för flickorna är 76 procent. Andelen elever i årskurs 9 - läsåret 2012/ med föräldrar som har högst förgymnasial utbildning är 8 procent. Andelen elever med föräldrar med högst gymnasial respektive eftergymnasial utbildning är 55 respektive 37 procent. Andelen elever med föräldrar med högst gymnasial utbildning som nått målen i alla ämnen (16 ämnen) är 74 procent. Andelen elever i denna grupp som är behöriga till de yrkesförberedande programmen är 89 procent och det genomsnittliga meritvärdet är 194 poäng. För gruppen elever med föräldrar med

4 Bsslulfc 4(10) högst eftergymnasial utbildning når 68 procent av eleverna målen för samtliga ämnen (16 ämnen) och samtliga är behöriga till de yrkesförberedande gymnasieprogrammen med ett genomsnittligt meritvärde på 219 poäng. Andelen elever läsåret 2012/2013 som är behöriga till de yrkesförberedande programmen är 90 procent. För åren 2011 respektive 2012 är andelen behöriga till yrkesprogrammen 91 respektive 82 procent. Nationell statistik över andelen behöriga till de högskoleförberedande programmen för Svenljunga kommun för läsåret 2012/2013 visar att 87,4 % av eleverna är behöriga till estetiskt program, 77,3 % till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapliga program, 82,4 % till naturvetenskapligt- och tekniskt program. Tabell 1: Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskola 473 Pedagogisk omsorg för barn i åldern 1-5 år Fritidshem 317 Förskoleklass 119 Grundskola 980 Grundsärskola 15 Gymnasieskola 37 Gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning 142 Särskild utbildning förvuxna 7 Utbildning i svenska för invandrare 74 Källa: Svenljunga kommun mars 2014 Helhetsbedömning Vid Skolverkets tillsyn 2007 (dnr :3417) identifierade Skolverket ett antal brister och utvecklingsområden för utbildningsverksamheten i Svenljunga kommun. Vid den nu aktuella tillsynen kan Skolinspektionen konstatera att

5 . w 5(10) kommirnen har vidtagit åtgärder inom ett flertal områden för att komma tillrätta med bristerna. Att elevernas kunskapsresultat behöver förbättras framgår av nationell statistik. Drygt 30 procent av eleverna i årskurs 9 uppnådde inte kunskapskraven för lägst betyget E i samtliga ämnen läsåret 2012/2013. Utifrån intervjuer och dokumentation framgår att det finns en medvetenhet om behovet att förbättra kunskapsresultaten. Kommunen vidtar redan i nuläget åtgärder för att förbättra elevernas resultat, bland annat deltar lärarna i olika kompetensutvecklingsinsatser. I kommunen finns dock skillnader i resultat mellan flickor och pojkar, där pojkarna generellt sett når lägre resultat. Det framgår att kommunen uppmärksammat skillnaderna i resultat mellan flickor och pojkar men att någon analys inte har skett av anledningen till skillnaderna och inte heller har några åtgärder vidtagits. Vidare visar Skolinspektionens beslut för förskolorna i Svenljunga kommun att förskolorna sammantaget erbjuder en verksamhet som i hög grad utgår från läroplanen. Det arbete som bedrivs inom förskolan syftar till att de nationella målen ska uppnås. Av Skolinspektionens beslut för fritidshemmen i Svenljunga kommun framgår att även dessa verksamheter i huvudsak uppfyller författningarnas krav om pedagogisk verksamhet. De brister som Skolinspektionen ändå har identifierat i tillsynen av såväl förskolor som fritidshemmen har en inverkan på elevernas utveckling mot målen. Exempelvis behöver arbetet med särskilt stöd utvecklas i förskolan och fritidshemmens samverkan med grundskolan behöver ske mer systematiskt. Av skol- och gymnasiebeslut i Svenljunga kommun framgår att det finns brister i åtgärdsprogram vilket medför att åtgärdsprogrammen inte fyller sin funktion som ett verktyg i arbetet med särskilt stöd. Kommunen behöver därför vidta ytterligare åtgärder i syfte att öka måluppfyllelsen i kommunens verksamheter. Ett välfungerande kvalitetsarbete är en viktig förutsättning för att kunna erbjuda en god utbudningsverksamhet. Skolinspektionen konstaterar att Svenljunga kommun, sedan tillsynen år 2007 har vidtagit flera åtgärder för att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet. Bland annat följer kommunen upp elevernas måluppfyllelse i de olika årskurserna. De olika utbilarungsverksarnheternas, förutom vuxenutbtidningen, kvahtetsarbete utgår från en kommunövergripande plan, i vilken utbildningsnämnden har satt upp olika fokusområden för året. Det framgår dock av tillsynen att alla verksamheter inte har ett systematiskt kvalitetsarbete som utgår från de behov och fömtsättningar som finns i den enskilda verksamheten. Kommunen behöver också fortsätta sitt påbörjade arbete med att analysera de underlag man fått in från de olika verksamheterna. Detta för att kunna fatta beslut om förbättringsåtgärder som behövs utifrån den helhetsbild som analysen ger.

6 Etesilflt 6(10) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Svenljunga kommun att vidta nedanstående åtgärd för att avhjälpa påtalad brist. De vidtagna åtgärderna ska senast den 5 december 2014 redovisas för Skolinspektionen. Uppföljning och utveckling av utbildningen Bedömning Svenljunga kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Uppföljning och utveckling av utbudningen. Se till att huvudmannen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Av genomförda intervjuer och insänd dokumentation framgår att Svenljunga kommun har en ny plan för det systematiska kvalitetsarbetet som har varit i bruk ett år. Planen innehåller tydliga fokusområden (styrning och ledning, värdegrund, kunskaper, lärande och resultat) som är framtagna i samverkan med varje utbildningsverksamhet. Materialet uppges vara känt bland kommunens förskolechefer och rektorer. Förvaltningsrepresentanter uppger att anledningen till att man valt denna modell är för att man vill möjliggöra för verksamheterna att fokusera på framtagandet av utvecklingsinsatser för ett område i taget. Delanalyserna är tänkta att utgöra grunden i kvahtetsarbetet på huvudmannanivå. Tillsynen visar dock att inte alla skolor och verksamheter har ett fungerande kvahtetsarbete där resultat och måluppfyllelse läggs till grund för en analys av förbättringsområden och beslut om vilka åtgärder som behöver vidtas utifrån den egna verksamhetens behov. Av såväl intervjuer med förvaltningsrepresentanter och nämndspolitiker (ordförande och vice ordförande) som insänd dokumentation framgår vidare att kommunen på huvudmannanivå ännu inte hunnit få till stånd ett systematiskt kvahtetsarbete som består i såväl planering som uppföljning och utveckling av verksamheten. I intervju med förvaltningsrepresentanter och närnndspolitiker bekräftas att man inte har tillgång till all information om måluppfyllelse och en

7 Besilit 7(10) analys av förbättringsområden från samtliga verksamheter. Vidare framgår av intervju med nämndspolitiker att den information nämnden får är av skiftande kvahtet och att man eftersträvar en större likvärdighet i hur det systematiska kvahtetsarbetet genomförs och redovisas för nämnden, vilket man påtalat för förvaltningen. Vidare framgår vid intervju med förvaltningsrepresentanter att man har initierat ett arbete med att analysera den information man har fått in från verksamheterna för att kunna bedöma vilka åtgärder som kan behöva vidtas på huvudmannanivå. Detta arbete är ännu inte färdigt men kommer enhgt förvaltningsrepresentanter att prioriteras under kommande läsår. Mot denna bakgrund bedömer Skolinspektionen att Svenljunga kommun har brister i sitt systematiska kvahtetsarbete. Det saknas ett fullständigt underlag avseende samtliga verksamheters resultat och måluppfyllelse. Det saknas vidare en analys av verksamheternas förbättringsområden och beslut om förbättringsåtgärder. Svenljunga kommun ska därför se till att det bedrivs ett systematiskt kvahtetsarbete som omfattar samtliga verksamheter och som består i planering, uppföljning och utveckling av utbudningen. Författning 4 kap. 3 skollagen I ärendets slutliga handläggning har deltagit avdelningsjurist Staffan Opitz, enhetschef Lotta Kårlind, enhetschef Elizabeth Malmstedt, enhetschef Maria Kärrman, enhetschef Hans Larsson, undervisningsråd Michael Erenius, utredare Peter Sääw, utredare Maria Nyman, utredare Annika Mullaart Ed och utredare Lotta Nyrén. På Skolinspektionens vägnar Avdelhingschef Ingrid Jacobsson Föredragande/ Utredare

8 Beslut 8 (10) Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Bilaga 2 Sammanställning av Skolinspektionens beslut

9 Bilaga 1 9(10) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samthga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.

10 Bilaga 2 10(10) Sammanställning av Skolinspektionens beslut fattade i samband regelbunden tillsyn i Svenljunga kommun Grundskolor: Hillareds skola Holsljunga skola Landboskolan Mjöbäcks skola Mogaskolan 7-9 Mogaskolan f-6 Mårdaklev skola Sexdrega skola Östra Frölunda skola Överlida skola beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut Grundsärskola: Särskola och träningsskola beslut Gymnasieskola: Gymnasieutbildning i Svenljunga beslut Förskolan i Svenljunga kommun Fritidshemmen i Svenljunga kommun Vuxenutbildningen i Svenljunga kommun beslut beslut beslut