Pedagogiskt nätverk skolkultur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pedagogiskt nätverk skolkultur"

Transkript

1 Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013

2 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris Dnr: UBN/2014:15 Utbildningsnämnden Bakgrund Ur den open space-hearing om skolresultaten i Upplands Väsby som kommunen anordnade under hösten 2011, framkom fyra frågor kring vilka lika många pedagogiska nätverk skapades i kommunens regi. De pedagogiska nätverken var tänkta att drivas av och för lärare och innefatta såväl kommunala som fristående skolor. Denna rapport redogör för en av de fyra frågorna, nämligen hur skolkulturen bland Upplands Väsbys skolor är och hur man kan arbeta med att förbättra den. Styrkan med ett nätverk av detta slag, arrangerad i kommunens regi, är att kommunala och fristående skolor får en gemensam plattform att diskutera och utbyta tankar kring skola och undervisning, vilket är viktigt om en gemensam satsning för att höja skolresultaten i Upplands Väsby ska ske. 2. Inledning Under läsåret startades nätverksgruppen Skolkultur. Gruppen består av lärare från olika skolor i kommunen och leds av Danielle Rizk, Väsby introduktionsgymnasium samt Linda Ireblad Harris, Vittra Väsby. Danielle och jag tilldelas varsin frågeställning. Då vår grupp består av 5 pedagoger beslutar vi att gå samman och bilda en gemensam grupp. Gruppens frågeställningar är: 1. Hur kan vi förbättra skolkulturen i Upplands Väsby? 2. Hur kan vi stärka lärarnas engagemang? Vi bestämmer oss för att inleda med den första frågeställningen för att senare i projektet ta upp frågan om lärarnas engagemang. Gruppen arbetet med att fundera runt begreppet skolkultur. Tillsammans med gruppens expert, Anders Persson, kommer vi fram till att skolkultur är något som finns i skolan utan att vi tänker på det till vardags, något som man kan ana men inte alltid har ord eller regler för. För en besökare är skolans kultur oftare tydligare än för de som är på skolan varje dag. För att ta reda på hur nuläget ser ut i kommunen och vad som behöver förbättras, bestämde vi oss för att göra en enkät på fem skolor i kommunen. 2

3 3. Gruppens arbete Gruppen består av två ledare samt fem deltagande lärare från såväl kommunala- som fristående skolor. I gruppen finns lärare från samtliga stadium samt en modersmålslärare. Till gruppen är en extern sakkunnig knuten i Anders Person som är professor i sociologi och utbildningsvetenskap vid Lunds Universitet. Han har bistått gruppen som expert och handledare och har besökt gruppen vid tre tillfällen, dels för att handleda Danielle Rizk och Linda Ireblad Harris. Vid ett tillfälle har Anders Persson även träffat hela nätverksgruppen. Nätverksgruppen har träffats vid ca sex tillfällen. Under våra träffar har vi diskuterat frågeformulering. Vi har även träffats för att skriva samt diskutera den enkät som vi tagit fram för att undersöka skolornas skolkultur. Gruppen har inte köpt in något material eller varit på studiebesök under perioden. Arbetsgång: Gruppen möts Gruppledarna träffar Anders Persson. Gruppledarna träffar nätverksgruppen och berättar om Anders tankar. Gruppen påbörjar arbetet med enkäten. Anders Person kommer till Upplands Väsby för att träffa gruppen gällande enkäten. Anders Persson möter även nätverksgruppen. I februari är arbetet med enkäten färdigt. Enkäten godkänns av Anders Persson samt av kundvalskontoret och Väsby välfärd. Fem skolor väljs ut och godkänner att enkätstudien genomförs i skolorna i årskurserna 5 och år 8 samt med skolornas lärare. Två olika enkäter används, en elevenkät och en lärarenkät. Under mars och april genomförs enkätstudien. Enkäten lämnas till kundvalskontoret för att sammanställas. I juli meddelar Danielle Rizk att hon avslutar sin anställning inom kommunen. Gruppen leds nu av Linda Ireblad Harris. I augusti är sammanställningen av enkäterna färdig. Gruppledare Linda Ireblad Harris och Anders Persson träffas för en första genomgång av enkäten. Nätverksgruppen arbetar under hösten med enkäten. Elevernas enkätsvar skickas ut till respektive rektor. Linda Ireblad Harris kontaktar för ett samtal gällande enkäten med respektive rektor. Rapport skrivs. 4. Genomförande Enkäten är gjord av de två pedagoger som leder nätverksgruppen i samarbete med professor Anders Persson. I nätverksgruppen bestäms att de som ska genomföra enkäten är elever i år 5 och år 8 samt lärarna på de fem skolorna. Vi gör därför två olika enkäter, en för elever och en för lärare. Totalt har 361 personer deltagit i enkäten. Den genomfördes under mars-april 2013 och lämnades sedan till kundvalskontoret som sammanställde enkätsvaren under sommaren Anders Persson, har varit handledare vid såväl utförande som vid analys av enkäten. 3

4 5. Resultat Arbetsbördan och den röriga miljön påverkar alla negativt stressig, rolig, viktigt, sliten, fattig Man hjälps åt så gott man kan i eländet vi är ett gäng tillsammans oavsett arbetslag, som samarbetar Dessa är några av de ord som lärarna i Upplands Väsby väljer när de beskriver sin arbetsplats i kommunen. Under gruppens möten under perioden har en bild av skolkulturen i Upplands Väsbys skolkommun vuxit fram, via samtal och genom de enkäter som gruppen har genomfört. Det är en blandad bild, med trygga och sedda skolelever, engagerade lärare men som bitvis upplevs som fattig eller snål. Vi kan se en viss skillnad i elevernas motivation att gå till skolan på de olika skolorna och i de olika årskurserna. En stor andel av eleverna anger att de går till skolan för att de måste lära sig saker samt att de behöver gå till skolan för sitt yrkes och arbetsliv. Vi kan även se i enkäten att de i viss mån anser att de som lyckas bra studiemässigt är bra förebilder men kan även se dem som konkurrenter eller fjäskare. Detta stämmer även väl överens med hur en av rektorerna beskriver detta, det finns en negativ syn på de som lyckas få bra resultat i skolan. Flertalet lärare skriver att de ser fram emot sin arbetsdag och att det är i skolan de önskar vara då de trivs med elever och med kollegor. Däremot anger få av lärarna att de går till skolan för att utvecklas vilket är något som vi i skolkultur gruppen har funderat över. Skolans kultur påverkas tydligt av skolans ledning och hur skolan styrs, samt av vem. I enkäten kan vi se stora skillnader i de personligheter som finns i skolornas ledning samt hur elever och lärare anser att skolorna styrs. Överlag pendlar detta mellan att det är rektor, enskilda lärare som styr på skolorna, men en stor grupp elever, på flera skolor anser att vi tillsammans styr skolan. En känsla som inbjuder till delaktighet, engagemang och en vilja att vara med och påverka. Att tillsammans på skolan fundera över vad som styr vår skola och hur ledningen uppfattas av såväl lärare som elever kan vara en utgångspunkt i förändringsarbetet med skolkulturen. På ett några skolor anges att skolan påverkas starkt av en svag ekonomi. Detta genomsyrar svaren från såväl elever som lärare på enkäten och det är en fråga som jag har återkopplat till skolornas rektorer. På dessa skolor kan man även se att eleverna väljer ord som fattig eller snål då de fritt får beskriva sin skola. I samtal med rektorerna kommer det fram att de fria skolvalet har påverkat skolans ekonomi. I Upplands Väsby finns ett antal tomma skolplatser. Detta påverkar skolorna ekonomiskt genom att elever flyttar mellan skolor under större delen av terminen. Av den elevpeng som sedan delas ut till skolorna ska mycket ingå, såväl pengar till målarfärg för att ha en fin lärmiljö, köpa in IKT (informations- och kommunikationsteknik) samt att köpa övrigt läromedel. På en skola berättar rektorn om hur skolan, som nu är ca 30 år gammal, ägs av kommunen. Men lokalen underhålls inte i den mån som behövs och i valet mellan datorer, läroböcker och målarfärg har pengarna inte räckt till. I enkäten syns detta tydligt då elever väljer ord som fattig och gammal om just denna skola. En stor andel av eleverna känner sig trygga och sedda under skoldagen. Eleverna uppger att de känner till skolans regler, däremot uppger en grupp elever på flera 4

5 skolor att de följer de regler som de vill följa. På skolorna upplever merparten av eleverna att de vågar uttrycka sig och sina åsikter i klassrummen, men det finns en grupp elever som är rädda för att andra ska skratta och även en grupp som anser att vissa elever är mer ledare än andra elever och att de då bestämmer över andra elevgrupper. En del av enkäten behandlar hur eleverna ser på sin skolmiljö utifrån lärmiljön. Det visar sig att en av frågorna utmärker sig i enkäten. På frågan om vad som händer om någon klottrar på en vägg lämnas många kommentarer. Flertalet anger att ledningen försöker ta reda på vad som händer, i vissa fall kan en vaktmästare ta bort det. Men i ett stort antal kommentarer går att utläsa inget händer, det är kvar eller jag vet inte. Det är även ett så stort antal elever, 70 av 319 stycken (22 %), elever som inte besvarat den här frågan. Avslutningsvis finns en del i elevenkäten som handlar om helhets synen på deras skola. Beskriv din skola med tre ord. Orden som elevgrupperna har valt skiljer sig till viss del åt mellan elever i skolår 5 och 8. Man kan även utläsa en viss skillnad mellan de olika skolorna i kommunen. I samtal med rektorerna på respektive skola har även fördjupande information förklarat en del av de ord eller beskrivningar som eleverna ger. På en av skolorna har endast ett fåtal elever i varje kategori svarat på enkäten. Det är därför svårt att se ett tydligt mönster i deras svar. En sammanställning av gruppernas mest högfrekventa ord finns under bilaga 1. Lärarnas sista frågor behandlar skolkulturen mellan lärarna på skolan. Hur ser stämningen ut mellan lärarna, arbetar man tillsammans? Här kan man se att det på flera skolor finns arbetslag där man i viss mån planerar tillsammans men att man i stor utsträckning gör som man själv vill i sitt klassrum, trots att man i en senare fråga (se nedan) önskar mer tid för gemensam planering. Endast på en skola uppger en grupp pedagoger att man planerar det mesta tillsammans i sina arbetslag, på denna skola är det även en majoritet av pedagogerna som anger att de ser fram emot varje arbetsdag, samt att de anser att vi tillsammans styr skolan. Lärarna har kommit med ett stort antal tankar och idéer hur vi kan fortsätta stärka lärarnas engagemang. Många av dessa förslag är gratis, de handlar dels om att bli sedda, att bli lyssnad på, att få tid till samtal och fortbildning. Dessa tankar har jag fört fram till respektive rektor men en sammanställning finns med bilaga 2 i rapporten. 5. Förslag och åtgärder Gruppen ser att det finns ett stort behov av fortsatt förändringsarbete inom området skolkultur i Upplands Väsby kommun. Inom kommunen behöver vi arbeta inom flera olika plan samtidigt som skolledning, elev, arbetslag, hem, lärare, fysisk lärmiljö. Inom varje sådant plan behöver man arbeta efter en modell, t. ex. upptäcka, planera, utföra, följa upp, förbättra för att upptäcka de utvecklingsmöjligheter som finns. Vi ser ett stort behov och en önskan från lärarna att tala med varandra, att nätverka med andra skolor och att detta ska ges tid och utrymme. För att vi ska få genomslagskraft i vårt arbete behöver vi samarbeta och ha gemensamma tydliga mål och handlingar över hela kommunen. 5

6 5.1 Konkreta förslag Ledarutvecklings program för skolledare inom kommunen. Öka samarbetet mellan lärarna på skolorna i arbetslag. Öka möjligheten för lärarna att samplanera lektioner och projekt. Ordna gemensamma dagar för lärare inom kommunen med syfte att stärka samarbetet om skolkultur t ex. med föreläsningar och workshops där tid för dialog prioriteras. Ett genusarbete i skolorna där vi försöker få med såväl pojkar som flickor att ändra sitt synsätt på att få goda skolresultat. Det ska vara "coolt att studera i Upplands Väsby". Se över den fysiska lärmiljön på skolorna. Inbjuder den till lärande? Hur upplevs den? Engagera elever, lärare samt föräldrar i projekt som ökar stoltheten över deras skola. Öka föräldrars närvaro i skolorna för att de ska hjälpa till att lyfta skolorna i Väsby samt för att de ska vilja vara kvar. Känslan ska vara vi väljer att bo i Väsby, för skolorna är så bra här. Skolornas ges resurser för att kunna arbeta med elever som är nyanlända, är i behov av särskilt stöd samt har svag svenska. Erbjuder en specialanpassad didaktisk kurs i svenska som andra språk för lärare i kommunen som genomförs i Upplands Väsby (liknande finns i Sollentuna). Fortsätta att systematiskt och kontinuerligt undersöka hur eleverna uppfattar de förändringar som görs på respektive skola. 6. Slutsats Skolorna ger tillsammans en blandad bild av skolkulturen i Väsby. En skolkultur som visar på att det finns många delar att arbeta vidare med på våra skolor i fråga om värdegrund samt lärmiljö. I samtal med skolornas rektorer har framkommit att många av skolorna redan i dag är igång med en förändringsprocess på skolorna. Hur kan skolorna dra nytta av varandras arbeten och hur kan kommunen stötta skolorna i de processer som pågår? Behöver hyresförvaltningen se över hur underhållet på skolorna görs i form av ommålning eller uppfräschning? Hur påverkas skolorna av de olika sätt som de leds på? Varför utmärker sig vissa skolor i kommunen sig som fattiga medan man på andra skolor inte talar om ekonomi på samma vis? Hur kan skolorna arbeta mer med en inbjudande lärmiljö samt att stärka elevernas och lärarnas möjligheter och vilja att utvecklas? Utifrån dessa funderingar och det vi har sett i enkäterna har nätverksgruppen dragit slutsatsen att kommunen behöver arbeta skolgemensamt för att driva denna skolutveckling. Det var med stor glädje och 6

7 nyfikenhet som vi därför mottog beslutet om Långsiktigt skolutveckling i Upplands- Väsby. Denna stora satsning, som kommunen har bestämt om, är mycket positiv för skolkulturen. Det finns huvudsakligen två mål för denna satsning: (1) att alla elever i Väsbys skolor når godkänt i alla ämnen; och (2) att lusten att lära finns från förskola till gymnasium. Flera av de frågor som vi hade tagit fram och funderat runt ventilerades under den lunch till lunchkonferens som ägde rum på Scandic hotell infra City den 26-27/ Vi har stora förhoppningar på detta projekt och tror att det fortsättningsvis kommer att påverka elevernas motivation samt utveckling i kommunen. Lärare och elevers motivation påverkas av den stämningen som möter dem i arbetslag och klassrum dagligen i Upplands Väsby. Att mötas av en fin skola att vara stolt över, att inspireras och utmanas tillsammans med lärare som får utvecklas på sin arbetsplats lägger en god grund för ett livslångt lärande. 7

8 Bilaga 1. Värdeord Dessa är de mest högfrekventa ord som eleverna har valt på fråga nr.13. Beskriv din skola med 3 ord. Skolor A-E Skola År 5 År 8 Gymnasium Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar A Snälla lärare 2 Ful 2 Rolig 2 Blankt 3 Tråkig 4 Bra 8 * Dålig 2 Lugn 2 * Liten 4 Trygg 4 Tråkig 5 B * Bra 3 * Rolig 3 * Stor 2 * Tråkig 2 * Liten 2 *Bra 3 *Fattig 2 * Ful 2 * Bra 5 * Gammal 2 * Kul 2 * Rolig 2 * Stor C Bra lärare 4 Dålig mat 4 Ful 4 Trygg 4 Tråkig 4 Ok 3 Ful 4 Dålig mat 7 Sliten 6 Fattig 8 D1 * * * Dålig mat 7 * Ful * Bra 8 * Stökig/kaos högljudd 9 * Tråkig 19 * Trygg 6 * Fattig 6 * Dålig mat 8 * Bra 9 * Tråkig 12 * Dålig 14 * * D2 * Trygg 4 * Dålig 4 * Dålig mat 5 * Fattig 6 * Bra 10 * Dålig mat 5 * Trygg 5 * Lärorik 5 * Rolig 7 * Fattig 9 * Bra 17 * 8

9 Skola År 5 År 8 Gymnasium Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar E * Bra rektor 2 * Fin 2 * Dålig 2 * Kul 2 * Tråkig 2 * Snälla lärare+mot varandra 4 * Rolig 6 * Bra 11 * Hjälpsam 2 * Snäll 2 * Tråkig 2 * Fin 3 * Rolig 4 * Bra 8 * Dåliga lärare 2 * Dålig betygsättning 2 * jobbig 2 * Rolig 2 * Dålig 3 * Stökig 3 * Tråkiga raster 4 Dålig 2 Ok 2 Rolig 2 Tråkig 2 9

10 Bilaga 2. Hur kan vi stärka lärarnas engagemang? (Lärarnas svar). Män Kvinnor Outtalat kön Belöningsystem, periodens pedagog Aktiv skolledning Uppskattning Strukturerad bild av lärares tid Bekräftelse, positiv kritik. Någon märker vad man gör- att det gör skillnad Fokus på rätt arbetsuppgift Samarbete till 100%, alla ställer upp för alla Pedagogiska diskussioner Fortbildning* 3 Ge utrymme för fortbildning och planeringstid då det är tungt Tid ger möjligheter Ge lärarna icke schemalagd elevtid. Bra föräldrar Ge chans att lyckas Tid för samarbete Bra personalvård med lite överraskningar då och då. Innehållsrika konferenser Tid för sina ämnen. Bättre lön.*2 Högre löner Ge skolan ekonomiska möjligheter för att hjälpa elever med behov av stöd. Gör lärarna delaktiga i skolans beslutsprocesser. Mer tid för planering. Mindre tid för administrativa uppgifter för att orka engagera sig i undervisningen! *3 Plocka bort sådant som stör undervisning/planering av undervisning Ta bort onödiga uppgifter så vi hinner planera! 10

11 Män Kvinnor Outtalat kön Hjälps åt, ger struktur och regler, prata med varandra. Ge bra feedback och lyfta bra saker. Komplimanger*2 Positiv kritik Låta lärare undervisa Inkludering Ge lärarna möjlighet att påverka Utvecklande samtal mellan människor på arbetsplatsen genom kollegialt lärande. Uppmuntran Roliga aktiviteter Uppslutning kring specifika teman Medarbetarsamtal Gemensam fortbildning som stärker Vi-känslan. Att ledningen ser en. Minska arbetsbelastningen Minska skolpengens betydelse för långsiktig planering och kontinuitet. Ha höga förväntningar istället för att hytta med pekfingret. Input-utifrån Mer fortbildning Bättre arbetstider Gemensamt kunna arbeta med efterarbete/bedömning Kollegialt lärande Tid att reflektera Gemensamt kunna arbeta med förarbete. Kunskap och diskussioner kring lgr -11 behövs. Uppmuntran Personal gemenskap. Kunskapsutveckling Högre löner Samarbete* 2 Berömma och visa på gott samarbete Lyssna på varandra Överenskommelse Stärkande gemenskaps övningar 11

12 Män Kvinnor Outtalat kön Tydliga ramar Struktur i arbetstiden. Öka anslagen för att kunna köpa läromedel. Ledningen kan vara ute i klassrummen och se vad som görs. Lita på lärarna. Låt saker ta tid, utvärdera, följ upp. Ha en stark och tydlig skolchef/rektor Minska administrativa uppgifter. Tid för pedagogiska samtal Rimlig arbetsbelastning Mer tid för gemensamma diskussioner*2 Gemensam planering som leder till bättre undervisning. Gemensamma raster för informella samtal över en kopp kaffe. Kvalificerad fortbildning. Merparten av alla kollegor arbetar mycket engagerat. Möjlighet att hjälpa elever med behov av särskilt stöd. Bra förutsättningar-ex. schema planeringstid. Nyfikna elever Medbestämmande- Kunna påverka sin vardag- inte få saker uppifrån. Nätverk- sporra varandra. Nätverk med andra skolor inom olika ämnen. 12

13 Män Kvinnor Outtalat kön Satsa på utbildning- ge förutsättningar ex. ledig dag för att studera, gå på kurs. Planeringstiden Stötta dem Se dem(lärarna) Se varje elev, bry sig om, veta hur man talar med elever med svagt svenska språk. Skapa tid och utrymme för fokusgrupper, ge pedagoger en ärlig chans att hinna med små uppgifter för att få tid till reflektion och plats för nya tankar. Skolledarna bör delta i lektionerna och vara pedagogiska ledare. Det vore bra om skolledarna var utbildade lärare. 13

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem) Datum 2014-08-18 Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem) Holmesskolan Besöksadress Fabriksgatan 3, Torsby Torsby kommun 50. BUN 685 80 Torsby 0560-162 33 direkt 0560-160 00 växel

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren

Läs mer

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete 1(10) Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Klostergårdsskolan Ansvarig: Marita Christoffersson 1 2(10) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Befästa arbetet med UNIKUM så att det

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet

Läs mer

Lusten att gå till skolan 2013

Lusten att gå till skolan 2013 Bilaga till Dnr: BoF.2013.0473 1 (7) 2013-04-22 Barn och Familj Pia Persson Lusten att gå till skolan 2013 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning för att få fram hur eleverna upplever

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Från huvudmannen till undervisningen Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Vårt huvudbudskap Från huvudmannen till undervisningen Styrkan i skolans lokala styrkedja avgör om eleven får den skola

Läs mer

Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan

Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan Ankarsviks skola Lena Funseth Norberg 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det goda livet möjligt! Alltid

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Grindskolans handlingsplan 2015-2016 Mål och konkreta åtgärder

Grindskolans handlingsplan 2015-2016 Mål och konkreta åtgärder Grindskolans handlingsplan 2015-2016 Mål och konkreta åtgärder Stimulerande lärande och utmaning för alla Arbetsklimat Grindskolan 2015-2016 Ansvar och inflytande för elever Bedömnings för lärande (BFL)

Läs mer

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem a för planen och övriga pedagoger på skolan. Vår vision

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 1 Björkhagaskolan 2014-08-15 Systematiskt kvalitetarbete Kvalitetsrapport 2013-2014 1. GRUNDFAKTA Enhetens namn Björkhagaskolan Antal elever (15 oktober)

Läs mer

Sammanställning workshop Nätverkens Dag 2011

Sammanställning workshop Nätverkens Dag 2011 Sammanställning workshop Nätverkens Dag 2011 Nedanstående underlag är en sammanställning av de tankar om spaningar som genomfördes i samband med Nätverkens Dag på Mötesplats Skola, under processledning

Läs mer

Elevdemokrati och inflytande

Elevdemokrati och inflytande Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson Barn- och utbildning Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3

Läs mer

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911 1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans vision sid 3 Diskrimineringslagen sid 3 Definition av begreppen sid 3 Åtgärder vid diskriminering och kränkande

Läs mer

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. 2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill visa på vikten av ett ansvarstagande

Läs mer

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Lokal arbetsplan läsåret 2015/16 Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Skäggebergsvägen 13 0565-160

Läs mer

Presentation av Björkängens förskola

Presentation av Björkängens förskola Presentation av Björkängens förskola Vår förskola startade 1 oktober 1990 och tillhör Närlunda rektorsområde. Vi är en förskola i utveckling som har inspirerats av Reggio Emilias filosofi och tankar om

Läs mer

Verksamhetsrapport 2014-2015

Verksamhetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Verksamhetsrapport 2014-2015 Aspeds skola Anna Renhult och Marcus Lech Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys 1.2 Förbättringsarbete utifrån analysen

Läs mer

Bo förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bo förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bo förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola, förskoleklass och fritidshem Ansvariga för planen Gabriella Pierrou

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015 Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2014/2015 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanens mål 5 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång Barn- och utbildningsförvaltningen Sju Nycklar för framgång Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv på olika frågor. Jag förstår liksom

Läs mer

Uppföljning - Alla i mål - Maj 2014

Uppföljning - Alla i mål - Maj 2014 Väsby Välfärd 2014-06-03 Kent Norström 08-590 97445 Dnr Fax 08-590 kent.norstrom@upplandsvasby.se Uppföljning - Alla i mål - Maj 2014 Matematiklyftet är ett centralt program som Skolverket driver tillsammans

Läs mer

Planera och organisera för Matematiklyftet

Planera och organisera för Matematiklyftet Planera och organisera för Matematiklyftet För huvudman, rektor och förskolechef inom Förskola Förskoleklass Grundskola och motsvarande skolformer Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 14/15

Plan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 14/15 Plan mot kränkande behandling Rudbecksgymnasiet läsår 14/15 1 Inledning Det finns två lagar, Skollagen och Diskrimineringslagen, som ska skydda mot kränkning, diskriminering och trakasserier i skolan.

Läs mer

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet: 1 Vår vision: Vår vision på Långängskolan är att alla elever ska vara trygga, trivas och må bra. Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. På Långängskolan skall alla elever och

Läs mer

Kvalitétsredovisning 07/08

Kvalitétsredovisning 07/08 Kvalitétsredovisning 07/08 Presentation av skolan: Friskolan i Kärna är en fristående skola för så 1 9 och förskoleklass. Vid starten ht 2000 hade skolan 120 elever och är nu fullt utbyggd med 220 lever.

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012 Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2011/2012 Fokusområden 2011-2012 Arbetsmiljö Arbetssätt Elevstöd ARBETSSÄTT Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar förväntningar

Läs mer

Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder

Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder Rapport från tillsynsbesök på Stensbergskolan 13 april 2016 Besöket varade mellan 13.00 och 15.30 Deltagare: Rektor/förskolechef: Nils-Göran

Läs mer

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor)

Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor) Gymnasieskola Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor) Skolsyster Ingela Bergling, Specialpedagog Agneta Ernstson, Kurator Åsa Berg Alma Lindblom, Elevrådsordförande

Läs mer

Minnesanteckningar från skolrådsmötet 26/11, 2014.

Minnesanteckningar från skolrådsmötet 26/11, 2014. Minnesanteckningar från skolrådsmötet 26/11, 2014. Närvarande: Annika Ullemark 2A, Merethe Ingebrigtsen 5A, Annika Hedström Wahlberg 2C, Andreas Wahlberg 2C, Pernilla Carlgren 2A, Karolina Friggeråker

Läs mer

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015 Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2014/2015 Förskoleklass Strömtorpsskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans

Läs mer

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all

Läs mer

Arbetsplan/Beskrivning

Arbetsplan/Beskrivning VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergsskolan F-6

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergsskolan F-6 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergsskolan F-6 a för planen Vår vision Granbergsskolan är en F-9-skola beläget i utkanten av centrala Bollnäs med närhet till skog och natur. Skolan

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2012/2013

Kvalitetsredovisning 2012/2013 2012-10-26 BOS/GUN Backa förskola, avd. Smultronet Ruth Björling-Eriksson Kvalitetsredovisning 2012/2013 Grundfakta Barn: 20 inskrivna barn Lärare: 3.5 tjänst Specialpedagoger: Besök av specialpedagog

Läs mer

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se Inkludering Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se Arbetet med inkludering har inte en tydlig början och ett tydligt slut. Det handlar om processer där attityder måste bearbetas och demokratiska

Läs mer

F-KLASS 3 ST Åk 1 2 st ÅK 2 3 ST ÅK 3 2 ST ÅK 4 2 ST ÅK 5 2 ST ÅK 6-2 ST Grundsär 1 3 (8 elever) Grundsär 4 6 (5 elever) 1 Förberedelsegrupp åk 1-6

F-KLASS 3 ST Åk 1 2 st ÅK 2 3 ST ÅK 3 2 ST ÅK 4 2 ST ÅK 5 2 ST ÅK 6-2 ST Grundsär 1 3 (8 elever) Grundsär 4 6 (5 elever) 1 Förberedelsegrupp åk 1-6 SKOLBIBLIOTEKET Arabiska Thailändska Bosniska Grekiska Sydkurdiska (Sorani) Albanska Spanska Engelska Serbiska Somaliska Dari Nordkurdiska (Kurmanci) Finska Litauiska Kinesiska/mandarin Vietnamesiska Rumänska

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Vilka faktorer tror du är avgörande för att Sundsvalls kommunala skolor ska bli ännu bättre fram till år 2021?

Vilka faktorer tror du är avgörande för att Sundsvalls kommunala skolor ska bli ännu bättre fram till år 2021? Vilka faktorer tror du är avgörande för att Sundsvalls kommunala skolor ska bli ännu bättre fram till år 2021? De skolor vi ska ha ska det satsas på. Satsa på lärarna. Medel för fortbildning, ex vikarier

Läs mer

Tillsammans når vi toppen!

Tillsammans når vi toppen! Dnr 2016/33 Id 19994 Tillsammans når vi toppen! Årsredovisning 2015 Vimarskolan åk 7-9 och Grundsärskolan Vimarskolan, grundskoleverksamhet åk 7-9, ligger i centralorten och hade 247 elever inskrivna i

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet Lå 2008-2009 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte...3 Metod...4 Resultat...5 Trivsel och trygghet...

Läs mer

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Kollegialt lärande i skolan

Kollegialt lärande i skolan Kollegialt lärande i skolan kunskap utveckling inspiration Så arbetar du framgångsrikt med kollegialt lärande på vetenskaplig grund Observationer och kollegial utvärdering hur går vi tillväga? Hur skapar

Läs mer

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.

Läs mer

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14 Dokumentation grundsärskola Malmö stad KVALITETSRAPPORT UTVÄRDERING av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14 skickas senast 1/9 till grfkvalitet@malmo.se Skola: Stenkulaskolan / Grundsärskolan Rektor:

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten TEMA MUSIK Utbildning av kultur- och aktivitetsinspiratörer (dag 3 av 3) Uppföljning Plats: Hotell Lappland, Lycksele Dag/tid: onsdag 27 maj kl 20.00

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller

Läs mer

WORKSHOP DAG 1. Workshop är ett möte kring ett fokuserat tema med ett begränsat antal deltagare.

WORKSHOP DAG 1. Workshop är ett möte kring ett fokuserat tema med ett begränsat antal deltagare. NOVA SOFTWARE FRAMTIDSEVENT 5-6 MARS WORKSHOP DAG 1 Workshop är ett möte kring ett fokuserat tema med ett begränsat antal deltagare. Du medverkar för att komplettera andra med din kompetens. Var gärna

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Skogslyckan 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Skogslyckan 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Skogslyckan 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan. Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan

Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan. Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan 1 1. Presentation av verksamheten Resursskolorna består av Loftebyskolan 1-6 och 6-9, Odenskolan samt Mobila Resursskolan.

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015 1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: KAPLANSKOLAN, EE, EC, VF och EN. Rektor: Kristin Lundholm. Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns

Läs mer

Kvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2014/2015 Årsbokslut 2014. Kvalitetsuppföljning ht 2014

Kvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2014/2015 Årsbokslut 2014. Kvalitetsuppföljning ht 2014 Förskola/Skola Kvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2014/2015 Årsbokslut 2014 Stenhamra och Uppgårdskolan Rektor: Lillemor Bergquist Tel: 08-124 57 804 1. Inledning Kvalitetsuppföljning ht 2014 Uppgårdskolan

Läs mer

Att arbeta i förskola och skola i Kalmar

Att arbeta i förskola och skola i Kalmar Att arbeta i förskola och skola i Kalmar Du är viktig i vår fortsatta utveckling och strävan mot toppen! I Kalmar kommun har alla barn och elever rätt att få de bästa förutsättningarna att nå sin absoluta

Läs mer

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever TILL DIG SOM ARBETSGIVARE PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever PRAO I PRAKTIKEN 1 Vägen till besöksnäringen börjar hos dig Dagens elever är framtidens medarbetare och

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2016. Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare Särskild utbildning för vuxna Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Verksamhet: Rostaskolan Betyg och bedömning, skola Stödtimmen i åk 5-6 har gjort att vi fått högre måluppfyllelse. Tidiga utvecklingssamtal har bidragit

Läs mer

Tingsryd - där livet är härligt!

Tingsryd - där livet är härligt! ! g o g a d e P j e H Tingsryd - där livet är härligt! Vågar du vara viktig med oss? Vågar du ta ansvar för framtidens förskola och skola? Vågar du skapa förutsättningar? Vågar du vara en aktiv del i barn

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Sidan 1 av 15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Idenors skola och fritidshem Giltighetstid: 2015 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja

Läs mer

Kvalitetsanalys 14/15. Åsalyckans fritidshem

Kvalitetsanalys 14/15. Åsalyckans fritidshem Kvalitetsanalys 14/15 Åsalyckans fritidshem Innehållsförteckning Förutsättningar... 3 Resultatet av årets verksamhet... 4 Normer och värden... 4 Verksamhetens resultat... 6 Inflytande/delaktighet... 8

Läs mer

2015-08-18 1(6) Härnösands gymnasium och gymnasiesärskola. Policy och rutiner. Elever. Härnösands gymnasium

2015-08-18 1(6) Härnösands gymnasium och gymnasiesärskola. Policy och rutiner. Elever. Härnösands gymnasium 2015-08-18 1(6) Härnösands gymnasium och gymnasiesärskola Policy och rutiner Elever Härnösands gymnasium 2015/2016 2015-08-18 2(6) Policy och rutiner Härnösands gymnasium har enligt skollagen ett ansvar

Läs mer

Verksamhetsrapport 2012/2013

Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Datum 1 (9) 2013-06-19 Grundsärskola inriktning träningsskola + Gymnasiesärskola inriktning verksamhetsträning Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Inledning Tuna skolområde består

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

Mycket goda studieresultat

Mycket goda studieresultat Geflle Montessoriiskollas viisiion Vi har skapat en vision för att bli en riktigt bra skola, en av Sveriges bästa när det gäller trygghet och elevernas kunskaper. För att klara detta behöver vi en vision

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller för perioden: Aug 2014-juni 2015 Ansvarig för planen: Hanna Lindö Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola,

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla delprov Procent Svenska Åk 3 41 28 68 % Åk 6 29 27 93 % Åk 9 32

Läs mer