Uppföljning - Alla i mål - Maj 2014

Transkript

1 Väsby Välfärd Kent Norström Dnr Fax Uppföljning - Alla i mål - Maj 2014 Matematiklyftet är ett centralt program som Skolverket driver tillsammans med universiteten. Det är ett nytt sätt arbeta med undervisningen där lärarna får öva, och diskutera hur det gick i praktiskt arbetet för att kunna förbättra undervisningen. Det kollegiala lärandet är en central del i matematiklyftet, i den här satsningen utbildas även rektorerna. Matematiklyftet deltar i stort sett alla lärare som undervisar i förskoleklass till åk 5 samt samtliga lärare som undervisar i matematik i åk 6-9. Det kollegiala lärandet innebär att lärare lär av varandra genom pedagogiska diskussioner, observationer och goda exempel I matematiklyftet ingår det kollegiala lärandet där lärarna delar sina erfarenheter med varandra, observerar varandra och samtalar med eleverna om undervisningen för att kunna utveckla metoder för att bättre nå alla elever för att alla ska nå kunskapskraven. Ca 90 av våra lärare deltar i matematiklyftet. TLC ( Teacher Learning Communitis) är ett tvåårigt studiematerial som är framtaget av professor Dylan William som berör både kollegialt lärande och formativ bedömning. De lärare som hittills har påbörjat utbildningen är mycket nöjda eftersom den är så konkret och snabbt ger avtryck i undervisningen. De lärare som ej deltar i matematiklyftet har arbetat med det kollegiala lärandet och formativ bedömning genom att studera TLC. Ca 100 lärare deltar i TLC.. Formativ bedömning innebär att elevens kunskapsutveckling följs och utvärderas löpande gentemot kunskapskraven så att lärare elever och vårdnadshavare kan följa kunskapsutvecklingen på ett tydligt sätt. Till detta används skolportalen, ett verktyg för formativa bedömningen där elevens kunskaper kontinuerligt dokumenteras och kan följas både för lärare, elev och vårdnadshavare i den bedömningsmodul som finns i portalen. Lärare, elev och vårdnadshavare kan se hur eleven ligger till i olika ämnen. Skolledningen kan genom portalen följa hur det går för eleverna på sin skola och kan då se vilket behov av resurser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven. Skolan kommunicerar också med elever och vårdnadshavare vad gäller frånvaro, läxor, information mm. via portalen SVV_2014_54 - Uppföljning Alla i mål maj ver 1{FCFE-61E F86D-0000-A103}.docx/Magnusson Jenny SP /

2 2 (11) Lärarna skapar även undervisningsrum i portalen som alla som tillhör den gruppen kan delta i för att dela information, lämna in arbeten, se vad som kommer att hända under lektioner, se på föregående genomgångar mm. I och med den formativa bedömningen och det kollegiala lärandet har det skapats en positivare attityd till undervisningen från eleverna beroende på att metoderna för undervisningen har förbättrats. Många elever har uttryckt att undervisningen har blivit roligare och bättre jämfört med för ett år sedan. Även lärarna är positiva då de samarbetar mer och utbyter erfarenheter eftersom de nu har gemensamma referenspunkter att utgå ifrån. Det har skapats mer tid för pedagogiska diskussioner, vilket i sin tur medför ett förändrat arbetssätt i undervisningen för att få eleverna att nå kunskapskraven. EHT ( Elevhälsoteam ) och dess arbete har utvecklats och fått ett mer strukturerat sätt att upptäcka elever tidigt för att kunna sätta in rätt insattser. EHT = Elev hälsoteam, LUS = Läsutvecklings schema. TIM = Tidig intensiv matematikträning, TIL = Tidig intensiv lästräning

3 3 (11) Bollstanäs skola Matematiklyftet, IKT, EHT Matematiklyftet har pågått i två terminer., en gång i veckan har lärarna planerat tillsammans och diskuterar hur man kan lägga upp matematiklektionerna. Under veckan genomför man lektionerna. När man träffas veckan efter utvärderar man och delger varandra erfarenheter. Man har också besökt varandras lektioner. Alla lärarna uppger att man har lärt sig av varandra och att man märker hur man förändrat matematikundervisningen på ett positivt sätt- eleverna är medvetna om att lärarna arbetar med matematiklyftet. Eleverna uppger också att de har blivit duktigare i matematik. 98% av eleverna i åk 3 klarade nationella proven. Inom ramen för matematiklyftet har man fått in kollegialt lärande och arbetssättet kring formativ bedömning har blivit tydligare Lärarna har redan nu konstaterat att man kan se ett positivt resultat i nationella proven som direkt kan kopplas till matematiklyftet. 98% av eleverna hade godkänt på nationella provet i matematik. Skolan satsar på utbildning av lärare inom IKT för att kunna möta elevernas behov. EHT arbetet på skolan har en tydlig struktur. Vi har metoder för att göra tidiga upptäckter av barn som kan ha svårigheter att komma igång med sin läs och skrivutveckling. Vi sätter in kraftfulla och tidiga insatser.

4 4 (11) Skola Aktivitet Effekter Breddenskolan Matematiklyftet med kollegialt lärande, formativ bedömning, tidig upptäckt med TIM, TIL, LUS mm, IKT Alla skolans lärare deltar i Matematiklyftet. Har utvecklat gemensam kunskapsbas, professionellt språk och strukturerad undervisning. Vi ser effekten i att 98 % av eleverna klarat nationella prov år 3 i matematik. Lärare har upplevt kompetensutvecklingen som meningsfull och knuten till den vardagsnära undervisningen. Har gett spridning till alla ämnen. Det har skett en utveckling av undervisning-och fortbildningskulturen på skolan. Synvända - alla i mål- vi har kommit vidare till att mer kollegialt analysera undervisningens resultat och GEMENSAMT ta ansvar för hur vi som pedagoger kan förbättra för att anpassa efter elevernas behov. En stödjande kultur har utvecklats ännu mer genom att alla kan bidra till varandras lärande. Vi lär av de misstag vi gör. Erfarenhetsutbyten är ett mer naturligt och öppet inslag i de pedagogiska samtalen. I Skolportalen arbetas successivt fram undervisningsinnehåll med bedömningsmatriser som ett underlag för den formativa bedömningen Certifiering av särskilt skickliga lärare har genomförts. Fyra förstelärare kommer tillsättas inom kort för att bidra i det fortsatt skolutvecklingsarbetet. Tidiga insatser med TIM (Tidig intensiv matematikträning).kontroll av elevresultaten med FAT(diagnoser i alla årskurser ). TIL (Tidig intensiv lästräning) samt LUS (Läsutvecklingsschema). Vi har utvecklat vårt elevhälsoteam med konsultationsmöten med speciallärarteamet, för möjlighet att rådgöra och få handledning för pedagoger.

5 5 (11) Grimstaskolan Matematiklyftetet, TLC (Teacher Learning Communitis), formativ bedömning, IKT Skolan har satsat på matematiklyftet och TLC som skapat ett kollegialt lärande som har gett en positivare attityd till undervisningen i skolan. Enligt en enkät som genomfördes i julas tycker eleverna att undervisningen har blivit roligare och bättre. Rektors egna observationer visar att utvecklingen håller i sig. I olika klassrumsaktiviteter syns en ökad och mer engagerad, elevaktivitet. Centralt är att exempelvis förstå och använda begrepp i undervisningen. Matematiklyftet och TLC innebär även att lärarna får/tar fram och prövar nya modeller för effektivare klassrumsinteraktion, frågeställningsteknik och metoder för exaktare vardags uppföljning. Skolans aktiva bibliotek främjar med olika aktiviteter såsom exempelvis läscirkelar bland eleverna. Formativ bedömning och portalen är numera ett effektivt verktyg för uppföljning både för pedagoger och elever. I portalen kan eleverna på ett effektivt sätt följa lärarens bedömning samt ha bättre kontroll på pågående arbetsområden såsom läxor och annat. Det har visat sig bland annat i utvecklingssamtal att eleverna har fått en ökad förmåga att formulera sig runt och se sin egen kunskapsutveckling vilket är viktiga aspekter i formativ bedömning. Eleven kan se sin utveckling och var den är på väg. IKT satsningen mot ett till ett fortsätter. Skolans EHT (elevhälsoteam) utvecklar sina metoder och vi ser att vi blir bättre på att klara fler elever med svår problematik. Skolan kommer att fortsätta med TLC matematiklyftet samt satsningen på IKT (en till en) och tilltron till - alla i mål

6 6 (11) Hasselskolan Matematiklyftet, tidig upptäckt, IKT Alla lärare deltar i matematiklyftet vilket resulterat i att eleverna talar mer matematik och arbetar mer i grupp. Detta har varit uppskattat av eleverna. Lärarna har uppfattat att eleverna har fått en utvidgad syn på vad matematik är, inte bara räkna i bok. Resultaten i matematik åk 3, Nationella prov, är 80% godkända. Matematiklyftet har varit en viktig inkörsport för att få fart på det kollegial lärandet. Flera lärare har påpekat att de fått idéer av varandra och tagit till sig nya arbetsmetoder. Skolan utvärderar både eleverna och sig själva på ett mer tydligt sätt. Att tidigt upptäcka elever i behov av stöd genom olika tester som LUS (Läsutvecklingsschema), TIM (Tidig intensiv matematikträning) mm. Vi har ett skattningsverktyg, som används två gånger/termin, som ett uppföljningsinstrument. Sammantaget innebär detta att vi utvecklat ett systematiskt sätt att planera och följa upp det särskilda stödet. Fler elever bereds stöd och vi arbetar med eleverna i olika tidsintervaller. Till detta har IKT kopplats med digitala läromedel, i- pads, datorer, interaktiva tavlor som pedagogiska hjälpmedel. Vi har utökat antalet datorer och ipads under året viket gjort att datorn/i-pad fått en naturlig funktion i klassrummet och fler möjligheter att individualisera undervisningen. Förskolorna arbetar med språkutvecklande och matematikutvecklande arbetssätt. Vi har utökat antalet ipads och lärarna har fått undervisning kring dokumentation och arbete med appar. Detta har medfört en kreativitets ökning bland personalen som involverat barnen på ett lustfyllt sätt inom olika ämnesområden. Under året har vi påbörjat ett arbete med vår innemiljö för att få den både språk- och matematikutvecklande genom att det ska finnas tillgängligt material för barnen. Vi har observerat att detta material väcker nyfikenhet och barnen väljer gärna det. Pedagogerna utvecklar egna material för att konkretisera sagor och sånger, för att stödja den språklig utveckling Lärarnas utvärderingar visar att detta varit en bra form för att stärka barnen där utveckling sker i ett sammanhang och orden/språket får den självklar innebörd. Teckenkommunikation används för att stärka språket i mångkulturella sammanhang och för elever i behov av särskilt stöd.

7 7 (11) Runby skola Matematiklyftet, EHT, Alla lärare har deltagit i någon form av kollegialt lärande antingen genom matematiklyftet eller TLC. Vi har avsatt mötestid varje vecka för detta arbete. Antingen träffas lärarna och diskuterar det de läst, eller så testar de övningar och uppslag i sin egen undervisning. T.ex. har ett av momenten handlat om att ställa rätt frågor, frågor som utvecklar lärandet och för förståelsen framåt. Det kan handla om att ställa två bra frågor på en hel lektion, i stället för tjugo meningslösa. Eleverna märker av detta genom att lärarna testar det de läst om. Ett annat exempel från TLC är att samtliga klasser i de yngre åldrarna har köpt in färgade muggar som används formativt under lektionerna, genom att eleverna kan ställa fram den mugg som representerar i vilken utsträckning de hänger med (grön mugg om de hänger med, gul mugg om de börjar känna sig tveksamma och röd mugg om de inte hänger med längre). Det medför att läraren kan se, under själva genomgången, om eleven hänger med eller inte, och anpassa sin undervisning och genomgång därefter. Eleverna är mycket nöjda med detta, eftersom de kan snabbt få hjälp utan att behöva säga högt att de inte hänger med. Att diskutera sin egen undervisning med kollegor har ändrat klimatet på skolan bland den pedagogiska personalen. Det diskuteras mer undervisning, bedömning och arbetssätt än praktiska saker på arbetslagsmöten. Den fokuserade satsningen på Alla i mål har givet organisationen en framtidstro. Även eleverna märker att lärarna inspirerats av Alla i mål. T.ex. säger 96% av eleverna i åk 8 att deras lärare förväntar sig att de ska nå målen i alla ämnen. Vi har förändrat vårt arbetssätt för EHT genom att lärarna kan boka tider direkt med hela elevhälsoteamet och komma med sina frågor och sin oro i vilket stadium som helst i processen. Detta gör att pedagogerna i större utsträckning än tidigare tar ansvar för att eleverna ska lyckas, mot tidigare när man lämnade över ärendet till elevhälsoteamet och förväntade sig att någon annan skulle lösa problemet. I övrigt har Runby skola sedan länge arbetat med att tidigt upptäcka elever som kommit efter med matematik och läsning i de yngre åldrarna, t.ex. att testa alla elever och följa upp med stöd i form av med TIL (Tidig Intensiv Lästräning), TIM (Tidig Intensiv Matematikträning), MUGI ( Motorisk Utveckling som Grund för Inlärning). Vilket innebär att fler elever får rätt hjälp så tidigt som möjligt.

8 8 (11) Smedby skola Matematiklyftet, EHT, läsning En stor del av lärarna deltar i matematiklyftet som resulterar i ett kollegialt lärande och en gemensam struktur på undervisningen. Satsningen på matematiklyftet syns tydligt i vår praktiska vardag. De lärare som deltar i matematiklyftet jobbar väldigt strukturerat med de uppgifter som hör till utbildningen. De har träffar tillsammans med Grimstaskolans lärare, där de får chans att diskutera matematik för alla åldrar och se den röda tråden. Förutom dessa träffar, har de möten med varandra på skolan. Då planerar och diskuterar de uppgifterna de ska respektive har genomfört. De hälsar på hos varandra och pratar sedan om vad de sett. På arbetslagsmötena, där även andra lärare deltar, uppkommer ytterligare diskussioner. Matematiklyftet får med andra ord stor spridning. Ett ökat fokus på måluppfyllelse där man både från elever och lärare inte ska nöja sig med betyget E. I detta är IKT ett verktyg för att nå måluppfyllelsen. En satsning på högläsning i alla åldersgrupper har resulterat i att eleverna läser mer och aktivt utnyttja biblioteket som är bemannat heltid. Strategin framåt är att alla arbetslag ska arbeta med TLC och det kollegiala lärandet.

9 9 (11) Väsby skola Kollegialt lärande, matematiklyftet, lyft språket, IKT Det kollegiala lärandet och formativ bedömning har varit skolans satsning. Alla lärare på skolan har deltagit i olika fortbildningar TLC, Lyft språket eller matematiklyftet. Alla fortbildningarna har inneburit att den pedagogiska diskussionen har lyfts på skolan och att lärarna har besökt varandra i klassrummen. Fler av lärarna har startat ett förändringsarbete i klassrummen, hur de ser på elevernas lärande, hur man lär och hur man kan lära av varandra. En del av de förändringar som märks i klassrummen för eleverna är tex att lärarna tänker på hur de fördelar frågor mellan elever, användning av Exit Questions osv. Lärarna arbetar även för att stärka språket i alla ämnen exempelvis genom samarbete mellan svenska och SO där eleverna arbetar med texterna i båda ämnena för att få en ökad förståelse. Matematiklyftet har lett till att lärarna har ändrat på sin matematikundervisning från räknande i matematikboken till att använda sig av mer problemlösning, mer samarbete mellan eleverna och till att resonera mer kring matematiken. Alla lärare använder idag IKT i sin undervisning och Skolportalen är en del av lärarnas och elevernas vardag. Eleverna i årskurs 7-9 och elever med behov ex dyslexi har tillgång till egen dator Genom att all bedömning sker i vår Skolportal, kan eleverna och vårdnadshavarna följa elevernas kunskapsutveckling. Detta leder till att eleverna hela tiden vet hur de ligger till och dessutom vad som krävs för att ta nästa steg. Vi har ett väl utvecklat EHT med regelbundna möten kring elever i behov av stöd. Från och med höstterminen kommer vi att satsa på läsning bland annat genom att öka bemanningen i vårt bibliotek. Detta för att bättre kunna stimulera eleverna till läsning och även ha läsgrupper och intensiv lästräning. Vi kommer att fortsätta satsningen för lärarna på kollegialt lärande och formativ bedömning.

10 10 (11) VIG Stärk språket, formativ bedömning Alla lärare deltar i Lyft språket som gör att de bättre förstår hur de ska hjälpa eleverna och det har som följd att eleverna förstår och kan ta till sig undervisningen på ett bättre sätt: de får begrepp i olika ämnen mm. Medvetandet hos lärarna om språkets betydelse har ökat, det märks på de diskussioner som förs. Lärarna har börjat med kollegialt lärande genom att askultera hos varandra. Fokus för dessa har för de flesta varit språket och hur undervisningen kan bli bättre och vad som sker i klassrummet. Det märks när vi diskuterar hur vi ska lägga upp undervisningen till hösten. Resultat hos eleverna hoppas vi kunna se om ett år. Vi har ett starkt EHT arbete där eleverna utreds och får stöd. IKT är under utbyggnad och eleverna använder flera olika digitala hjälpmedel för att nå sina mål. Portalen är det forum där vi nästa år tillämpar formativ bedömning så eleven får en kontinuerlig uppföljning av sitt lärande.

11 11 (11) VNG Auskultations projekt, kollegialt lärande, Ann Pihlgren från Stockholms universitet leder ett auskultationsprojekt där det kollegiala lärandet och utvecklingen av undervisningen är viktigt. Lärarna studerar varandras lektioner för att utvecklas. Eleverna tycker att de har fått bättre lärare och bättre lektioner. Tre faktorer har lärarna lyft fram som viktigast i deras undervisning för att eleverna ska nå godkänt; Lärarnas engagemang och förmåga att bygga goda relationer, formativ bedömning samt lektionsstrukturen. Vid observationerna har det blivit tydligt att många elevers problem är att de inte arbetar tillräckligt fokuserat, eller att de inte har tillräckligt motivation. En tendens är att eleverna skjuter upp sina inlämningar och därmed får för mycket i slutskedet, och därmed missar de att uppnå godkända betyg. Vi kommer inför nästa läsår stötta eleverna genom att bli mer handfasta. Bryta ner uppgifterna till konkreta delmål, och noggrannare uppföljning av inlämningar, så att de inte står med icke godkända resultat. Vi ser att eleverna inte riktigt förstår vad som krävs för att bli framgångsrika studenter, och då måste vi hjälpa dem med det. IKT är väl utbyggt, skolan deltar i olika projekt tillsammans med Microsoft, bl. a. 21 CLD (21th Century Learning Design), som vi tillsammans med KTH och universiteten i Belgrad, Zagreb och Limerick utvecklar för att kunna mäta soft skills (mjuka värden) på ett framgångsrikt sätt. Skolportalen är ett levande verktyg där eleverna får all information om skolan samt hur de blir bedömda i sina ämnen och kan därigenom följa sin kunskapsutveckling. Detta är ett viktigt verktyg i den formativa kunskapsprocessen. Matematiklyftet på grundskolorna har vi ännu inte sett någon märkbar effekt av. Det arbetet är betydligt mer omfattande, vi behöver ha ett tätare samarbete över stadiegränserna för att se vad det är vi behöver stötta eleverna med i de tidigare stadierna, för att de ska klara studierna längre fram. Vi behöver också skapa en skolkultur där man lägger ner mer tid på skolarbetet för att bli framgångsrik. Parallellt måste vi utveckla undervisningen, för att förtydliga för eleverna där de inte riktigt förstår, men de måste själva anstränga sig för att bli framgångsrika. När vi sett resultaten kommer vi att sätta oss tillsammans för att se vad vi kan göra inför kommande läsår.