Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1

Transkript

1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING DNR BUN JENNY NYRÉN SID 1/2 VFU-SAMORDNARE OCH PEDAGOGISK HANDLÄGGARE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1 Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden tackar för informationen. Ärendet i korthet Vallentuna kommun är en av 86 deltagande kommuner i SKL:s Matematiksatsning PISA Vi deltar med avsikten att vi vill förbättra matematikundervisningen och därmed synar vi vår verksamhet på alla nivåer utifrån SKL:s satser för Styrning och Ledning; Gemensam ledning, Gemensam syn, Gemensamma rutiner. Styrgruppen för Matematiksatsningen består av politiker, förvaltningsledning, rektorer och matematiklärare. Sedan hösten 2012 har vi tillsammans med Österåker, Upplands-Bro, Järfälla, Nacka och Strängnäs träffats på Nätverkskonferenser kring följande tema; - Det finns fungerande rutiner för uppföljning och återkoppling - Lärarkompetens och lärarsamarbete - Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd - Höga förväntningar Den årliga rapporten (1) sammanfattar det första året av deltagande. Handlingar 1. Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1 2. Årlig rapport 1, SKL Matematik PISA 2015, Vallentuna TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX

2 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING DNR BUN SID 2/2 Marie Truedsson - Elisabeth Johansson - Ska expedieras till: Akten

3 SID 1/5 Årlig rapport SKL Matematik PISA 2015, Vallentuna kommun 1. Sammanfattning Förankring, Uppföljning och Återkoppling är de ledord vi ständigt återkommer till när vi under detta första år av kartläggning arbetat tillsammans i kommunens styrgrupp för SKL PISA Vi har i kartläggningen av hur det ser ut i Vallentuna inom matematiken, vad gäller gemensam ledning, gemensam syn och gemensamma rutiner, blottlagt flera områden vi behöver förbättra och utveckla. Men vi har också i nätverksarbetet med andra kommuner insett att vi inte är den enda kommunen som brottas med frågeställningarna. Vi har mycket god lärarbehörighet i Vallentuna inom matematik och därmed hög potential att kunna höja våra resultat. Vi behöver nu få kommunikationskanalerna att fungera och förtydliga allas del i helheten. Samsyn är otroligt viktigt för att utveckling ska ske. Dialogen mellan nivåerna behöver vara kontinuerlig, öppen och transparent. Matematiksatsningen SKL PISA 2015 ger oss möjlighet att ta ett helhetsgrepp för att utveckla skolan, inte bara inom matematiken. 2. Kommunens organisation samt hemmaplansarbete Hur har kommunen organiserat arbetet? Vilka befattningshavare ingår i styrgrupp, kommungrupp samt i nätverken. Styrgruppen (Kommungruppen) har okt-12 aug-13 bestått av 2 politiker; ordf. BUN samt vice ordf. BUN 2 från förvaltningsledning; förvaltningschef och enhetschef 3 rektorer, samtliga från F-9 skolor 4 matematiklärare och kontaktpersonen Till NVK har vi haft följande representation: 1 politiker, förvaltningschef, 2 rektorer, 2 ma-lärare och kontaktpersonen. From aug-13 har 3 av ma-lärarna utgått ut styrgruppen. En lärare fick ny tjänst i annan kommun, en lärare valde att kliva av pga tidsbrist (arbete och studier) och en lärare hade inte längre en matematiklärartjänst. En ny ma-lärare har gått in i styrgruppen och då även som ordinarie deltagare på NVK.

4 SID 2/5 Hur har övriga organisationen involverats? Information om satsningen har skett i BUN och rektorsgruppen vid ett par tillfällen. Uppstartsträff för ma-lärare och rektorer med information om matematiksatsningen augusti 2013 och intentionerna med arbetet framöver. Vi har i nuläget en tydligare strategi ut mot lärarna än ut mot övriga nivåer. Vi har dock utvecklat återrapporteringen i rektorsgruppen. På vilket sätt har denna satsning länkats samman med kommunens övriga utvecklingsarbete? Det finns ingen tydlig koppling till kommunens övriga utvecklingsarbete. Det finns förbättringspotential. Vilka svårigheter, glädjeämnen etc har identifierats? Inledningsvis i projektet hade flera känslan av; - Nej, inte ytterligare en satsning, varför ska vi vara med på det här? Under året med kartläggning har vi dock fått klart för oss att vi varit spretiga i våra satsningar och behöver hålla ett tydligare fokus. Vi har mycket god lärarbehörighet inom matematik och därmed stor potential att förbättra matematikundervisningen och höja våra resultat. Vi har också erfaret skolfolk i Barn- och ungdomsnämnden, vilket vi ser som en styrka. Forumet både i kommungruppen och på nätverksträffarna med representation och deltagande från alla nivåer med fokus på erfarenhetsutbyte har varit positivt. Arbetet i kommungruppen har gått upp och ner och vi har inte haft målet framför oss. Nu har vi satt upp mål för satsningen. Det bör leda till mer fokus på arbetet. Vi ser ett behov av att arbeta upp tydliga kommunikationskanaler och tillvägagångssätt inom och mellan skolan, rektorsgruppen, förvaltningsledningen och BUN. Att gå från information till diskussion, delaktighet och samsyn. 3. Nätverksarbetet Hur har det valda arbetssättet med arbetande nätverk upplevts? Det är mycket inspirerande att få nätverka med andra kommuner, att i ögonhöjd kunna diskutera olika frågor och få höra hur olika nivåer resonerar i olika frågeställningar. På samma vis har det varit i kommungruppen. Det märks om ambitionen varierar. Vikten av att vara påläst på de övrigas missiv och medskapande av de egna missiven ger ett ökat engagemang från samtliga och ett bättre givande och tagande i erfarenhetsutbytet. Vallentuna har varit noga med att, i kartläggningen av hur det ser ut inom olika områden, inte skönmåla utan visa på hur det rent krasst ser ut. Det ger oss en bra grund för kommande utvecklingsarbete. Det märks också när inte samtliga nivåer är representerade på nätverksträffarna och på hemmaplansträffarna. Vi kommer inte lika långt i diskussionerna och arbetet tar längre tid. Förankringen blir då tyvärr bristfällig. Det krävs att vi planerar på ett

5 SID 3/5 sådant sätt att representanter för olika nivåer har så bra förutsättningar som möjligt att delta vid möten. Kommungruppen i Vallentuna har träffats 1-3 gånger mellan nätverksträffarna. Det har fungerat bra, men vi behöver se över våra arbetsformer så vi får mer delaktighet från alla led. Kontaktpersonen har haft utrymme i tjänsten att utföra uppdraget och kunnat fördela arbetstiden efter vad som krävts av projektet. För övriga representanter i kommungruppen har projektet emellanåt upplevts frusterande då projektet tar tid i anspråk från övriga uppdrag och projektet kräver tid. Att lägga mer tid mellan nätverkskonferenserna skulle kunna underlätta. I övrigt har nätverksträffarnas upplägg och innehåll upplevts som positiva och berikande. De ger också möjlighet att ventilera och diskutera andra frågor och funderingar kring utveckling och arbetet på hemmaplan. Finns andra exempel i kommunen där metoden att involvera alla fyra nivåer i utvecklingsarbetet tillämpats? Nej, inte med alla fyra nivåer men med tre nivåer. Barn- och ungdomsförvaltningen genomförde en annan form för uppföljning av skolornas verksamhetsredovisningar under vt Tanken med arbetande nätverk användes (skolorna fick mötas två och två) och det var deltagare från tre av fyra nivåer representerade (förvaltningsledning, rektorer och lärare). Detta upplevdes positivt från skolorna, framförallt för lärarna som fysiskt fick delta i uppföljningen och uppleva kopplingen till kvalitetsarbetet. På vilket sätt har det nära samarbetet med andra kommuner influerat arbetet? Vi har blivit styrkta av att veta att vi inte är ensamma om våra bekymmer Vi har kunnat bolla problemställningar med varandra och få ta del av hur andra kommuner löst eller tänker sig lösa liknande problem. Nätverkandet får en fortsättning eftersom man utökar kontaktnätet. Ge exempel på sådant som ni blivit mest intresserade av från andra kommuner. Ange område, kommun samt det konkreta exemplet. Järfälla och Upplands Bro-rättning av NP, enkelt och effektivt. Österåkers och Järfällas Matematikstrategi

6 SID 4/5 4. Kommunens operativa mål Minst 90 % av eleverna når lägst betyget E på nationella proven i årskurs 6 och 9 Andelen elever med betygen A-D ökar med minst 5 procentenheter i årskurs 6 och 9 (jfr vt-13) Minst 80 % av eleverna i årskurs 3 når kravnivån på alla delprov på nationella proven Var är de beslutade? Målen är framtagna och beslutade av styrgruppen i samråd med rektorsgruppen. Målen är kopplade till de övergripande mål som Barn- och ungdomsnämnden beslutat för kommunen gällande resultaten inom skolverksamheten. Hur har organisationen fått vetskap om målen? Endast styrgruppen och rektorsgruppen har i nuläget vetskap om målen. Målen presenteras för matematiklärarna då de, tillsammans med rektorerna, som ett led i vår förbättring av det systematiska kvalitetsarbetet på skolorna ska analysera skolans matematikresultat och sätta upp aktiviteter för att nå målen. Hur ska de följas upp? Målen och aktiviteterna kommer att föras in i vårt kvalitetsuppföljningsverktyg Stratsys och kommer följas upp vt-2014 och vt SKL:s satser för styrning och ledning Gemensam ledning Gemensam syn Gemensamma rutiner Vilka slutsatser kring nuläget har kommunen dragit? Vilka konkreta åtgärder har man beslutat genomföra Hur långt har man kommit i genomförandet? Gemensam ledning: Ledningsnivåerna (nämnd, förvaltningsledning, rektorer) är sammanlänkade Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning I augusti 2013 tillträdde en ny utbildningschef och vi kommer nu få en ny organisation på plats under hösten. Nedanstående områden som vi ser som utvecklingsområden kommer att ses över och struktureras på ett effektivt sätt: Det gemensamma och friutrymmet för våra grundskolor Tydlig uppdrags- och rollfördelning. Kommunikationen mellan de fyra nivåerna. Vem gör vad för att förankring ska ske på bästa sätt? Formen för BUN-dialogen (möte politiker förvaltningsledning och rektorer) och resultatdialogen (skola förvaltningsledning).

7 SID 5/5 Gemensam syn: Höga förväntningar på alla elever och övriga Lärarnas kompetens och samarbete är avgörande Hur kommunicerar vi höga förväntningar i verksamheten? I rektorsgruppen har man nu för avsikt att börja arbeta med denna fråga ute i verksamheten. Gäller alla nivåer. Vi behöver gemensamma formulerade och förankrade mål. Inom matematiken har vi nu gemensamma mål i och med matematiksatsningen. Vi behöver i större utsträckning än vi hittills gjort låta varje skola kliva fram och visa hur de arbetar för att nå högre resultat. Vi har i augusti 2013 startat gemensamma träffar för samtliga undervisande matematiklärare och rektorer i F-9, som ska pågå under 6 tillfällen LÅ 2013/14. Innehållet är presentationer och erfarenhetsutbyte i syfte att förbättra undervisningen och därmed höja resultaten. Vi behöver skapa utrymme för spridning av kunskaper om beprövade erfarenheter inom kollegiet och även mellan skolorna. Vi har beslutat att ansöka till matematiklyftet Vi vill utveckla nätverksarbete för ökad måluppfyllelse och likvärdighet. Vi fortsätter med nätverksgrupper under 2013/14 under temat bedömning. Vi har kartlagt att varje elev undervisas i matematik av ämnesbehörig lärare. Vi använder oss av verktyget KOLL för kompetenskartläggning. Vi vill se över en form för sambedömning av nationella prov. Samordning av detta kommer göras i rektorsgruppen inför NP Gemensamma rutiner: Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd Rutinerna för den systematiska uppföljningen och återkopplingen behöver bli tydlig för alla. Vi låter nu alla ma-lärare på skolorna genomföra en analysenkät i matematik. Ett led i att förbättra och tydliggöra kvalitetsarbetet och förankra arbetet mot våra mål inom matematiken. Vi ser ett behov av kommungemensamt kartläggningssystem i matematik. Vad gäller rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd så behöver vi se över formen för resursfördelning inom kommunen (bl.a. tilläggspengen), samt fördelningen av resurser inom resp. skola.