HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program
|
|
- Charlotta Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här förväntar vi oss av dig som deltar i ett FoU-program... 8 För det vidare! Dokumentation och spridning... 9 Kommunikation/Spridning under och efter programmets gång Vad händer sedan? Förväntansdokument signeras av båda parter... 11
2 Hej! Denna skrift riktar sig till dig som planerar att engagera dig i ett av Ifous FoU-program. Här vill vi beskriva vad ett FoU-program är, hur det är upplagt, vad vi förväntar oss av dig och dina kolleger och vad du kan förvänta dig av oss på Ifous och av andra involverade aktörer. För oss på Ifous är det viktigt att utgå från varje barns rätt till bästa möjliga utbildning, för att de ska lyckas i livet. Syftet med vårt arbete är därför alltid att förbättra möjligheterna för varje barn/ungdom att utvecklas i förskola och skola. I det här dokumentet beskriver vi hur vi försöker åstadkomma det. Välkommen! Vi ser fram emot att få utvecklas tillsammans med dig! Stockholm, i augusti 2015 Karin Hermansson, FoU-ansvarig, Ifous Ett Ifous FoU-program... har fokus på barns och elevers behov Ifous FoU-program utgår från problemställningar i verksamheten och fokuserar på att utveckla och förbättra förskolan och skolan med utgångspunkt i barnens och elevernas behov. stärker lärares och skolledares professionella utveckling Ifous FoU-program utgår alltid från vetenskap och beprövad erfarenhet. Programmen ska främja ett bestående vetenskapligt förhållningssätt hos alla deltagande lärare och skolledare. främjar samarbete mellan verksamhet och forskning FoU-programarbetet bygger på interaktivitet och dialog mellan skolverksamhet och forskning. FoU-arbetet i skolor och förskolor sker i ett ömsesidigt kunskapsutbyte mellan forskning och praktik. publicerar FoU-resultat Resultaten från Ifous FoU-program synliggörs och publiceras i relevanta kanaler. Deltagande lärare och skolledare förväntas att löpande dokumentera sitt utvecklingsarbete, och inspireras att publicera resultat i erkända FoU-tidskrifter, exempelvis i Skolportens Utvecklingsartikelserie. Deltagande forskare publicerar sina resultat i gängse forskningskanaler, exempelvis vetenskapliga tidskrifter. Inför avslutandet av FoU-program ska programmets huvudresultat diskuteras i ett slutseminarium och därefter publiceras i Ifous rapportserie. Dessa övergripande principer fastställdes vid Ifous styrelsemöte 19 november
3 Hur är ett FoU-program upplagt? I FoU-programmet pågår flera parallella processer, som för ett generellt fall kan illustreras som i bilden nedan. Processer pågår parallellt på alla nivåer, men hjärtat i FoU-programmet är de så kallade utvecklingsteamen, som driver sina utvecklingsprocesser för att förbättra metoder och arbetssätt i verksamheten. De olika nivåerna och processerna möts och samverkar bland annat genom gemensamma workshops och utvecklingsseminarier där forskare och praktiker träffas och diskuterar frågor som är relevanta för processen just då. Beroende på skolform och vilka frågor som FoU-programmet behandlar kan det se lite olika ut på detaljnivå, t.ex. hur ofta seminarier hålls och hur de läggs upp. Figur: Ifous generella modell för ett FoU-program. Utveckling är en långsiktig process Viktigt för oss är att se på utveckling som en kontinuerlig lärandeprocess - ett långsiktigt arbete som inte tar slut bara för att ett program eller projekt avslutas. Den modell vi använder bygger bland annat på Skolverkets modell för systematiskt kvalitetsarbete, se figur, men det finns andra liknande modeller visualiserade som hjul. Poängen i dem alla är att sätta mål, följa upp och analysera de insatser som genomförs och planera sitt nästa steg baserat på detta. 3
4 Figur: Hjulmodell för kvalitets- och/eller utvecklingsarbete. (Källa: Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete.) Kollegialt utvecklingsarbete De arbetsmetoder vi använder bygger på kollegial samverkan och utbyte både inom och utom den egna organisationen. Konkret kan detta exempelvis innebära diskussioner och analyser tillsammans med ditt eget utvecklingsteam (se nedan) eller i tvärgrupper, kollegiehandledning, återkoppling på ert arbete från forskare och erfarenhetsutbyte mellan kritiska vänner i olika kommuner/skolor. Vad kommer ut av Ifous FoU-program? Det du och dina kolleger gör i det utvecklingsarbete som ni genomför i FoU-programmet ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet - men även bidra till den! Därför kopplar vi på flera sätt ihop det med forskning. De forskare som vi samarbetar med fyller två viktiga funktioner: de bidrar med befintlig forskningskunskap som input till ert utvecklingsarbete och de bedriver forskning på det som sker i utvecklingsprocesserna i era skolor, förskolor och på systemnivå. Dessutom bidrar de till att stärka den vetenskapliga förhållningssättet hos alla deltagare genom att till exempel delta i samtal, reflektera kring observationer och granska utvecklingsartiklar som deltagare skriver. Med stöd av forskare utvecklar vi i FoU-programmet en gemensam begreppsförståelse och ett gemensamt språk för att tala om komplexa frågor kring barns och ungas lärande. Som deltagare får du stöd i att arbeta Forskningen ger inte svaren på alla våra frågor, men den kan hjälpa oss att ställa bättre frågor till oss själva! 4
5 med verksamhetsutveckling på ett vetenskapligt sätt. Centralt i en vetenskaplig metod är att formulera frågor, observera, reflektera och dokumentera. Som beskrivits ovan utgår vi från modellen för systematiskt kvalitetsarbete. De forskare som vi samarbetar med följer också det utvecklingsarbete ni bedriver och kan genomföra olika forskningsstudier i de skolor som medverkar. Hur detta läggs upp beror på förutsättningarna och varierar mellan våra olika FoU-program. Som deltagare uppmuntras du också att publicera utvecklingsartiklar, och får stöd i att skriva på ett vetenskapligt sätt. Att skriva utvecklar ditt vetenskapliga förhållningssätt och synliggör samtidigt ditt utvecklingsarbete. Genom att utvecklingsarbetet dokumenteras och sprids bidrar du till den beprövade erfarenheten! Beprövad erfarenhet är... - prövad - dokumenterad - genererad under en längre tid - genererad av många Det som en lärare eller lärarna gjort på en skola är inte liktydigt med beprövad erfarenhet. (Källa: Skolverket) Organisation och roller För att FoU-programmet ska fungera som tänkt - att utvecklingsarbetet får resultat och ger effekter och det blir ett givande utbyte mellan skolor och skolhuvudmän - behöver vi skapa en organisation som håller både lokalt och på den nationella programnivån. Nedan beskrivs hur ett FoU-program i regel är organiserat. Styrgrupp med alla medverkande skolhuvudmän FoU-programmet har en styrgrupp där en representant för varje medverkande skolhuvudman samt Ifous ingår. Styrgruppens roll är att fatta beslut om programmets inriktning och budget samt eventuella förändringar av som kan behöva göras under programtiden. Styrgruppen diskuterar och beslutar också om avtal med samarbetspartners, till exempel forskare eller andra aktörer. De personer som sitter i styrgruppen måste därför ha mandat att fatta beslut som har ekonomiska konsekvenser för den egna organisationen. Lokala styrgrupper - leder och organiserar arbetet på hemmaplan Grunden för ett lyckat utvecklings- och förändringsarbete är att ni äger och driver era processer utifrån era egna förutsättningar. Det kan vare sig Ifous eller någon annan göra åt er. För att det ska fungera och ge resultat är det därför helt avgörande att varje medverkande kommun eller fristående huvudman har en egen organisation för att hantera och leda arbetet på hemmaplan. Processledargruppen - här möts de lokala processledarna Varje kommun/huvudman utser en lokal processledare vars roll är att koordinera det operativa arbetet på hemmaplan. De lokala processledarna utgör en grupp som dels har utbyte och lär av varandra och 5
6 dels är en viktig samtalspart för Ifous som övergripande processledare i arbetet med att planera arbetet i FoU-programmet. Gruppens möten leds av Ifous processledare. Medverkande skolor/förskolor - utvecklingsgrupper Varje kommun/fristående huvudman kan delta med ett eller flera utvecklingsgrupper. På en skola/förskola kan en eller flera utvecklingsgrupper utses. Utvecklingsgrupperna driver FoU-arbetet och ska arbeta tillsammans under hela FoU-programperioden. I utvecklingsgruppen ska rektor/förskolechef ingå. För att få långsiktig hållbarhet och ge möjlighet till utbyte är det viktigt att de medverkande skolorna/förskolorna inom respektive huvudman hittar strukturerade former för att träffas. Forskare stöttar den vetenskapliga grunden I Ifous FoU-program är F:et alltid en viktig del vid sidan av U:et. Forskning är både en input till och en output från FoU-program. För att garantera att vi utgår från den vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet som redan finns knyter vi forskare och andra experter till FoU-programmet i ett råd. Programrådets roll är exempelvis att vara bollplank, föreläsare och kritiska vänner som hjälper till att ställa frågor och reflektera. För att bygga vidare på det vetenskapliga grunden behövs nya forskningsstudier. En annan roll för forskare i Ifous FoU-program är därför att på olika sätt följa det som sker i de medverkande skolorna och organisationerna. Till vissa av våra FoU-program har vi kopplat doktorander eller licentiander som följer programmet under hela projekttiden. Vi kopplar alltså på olika sätt alltid forskare till FoU-programmet, men formerna för samverkan kan variera beroende på behov och förutsättningar. Ifous är övergripande FoU-program- och processledare Ifous samordnar och leder processerna på en övergripande nivå. Det innebär bland annat att i de medverkande skolorna/förskolorna och på förvaltnings-/motsvarande nivå hämta in underlag om nuläget och utifrån det planera aktiviteter som exempelvis gemensamma seminarier och uppdrag för deltagarna att arbeta med. Det innebär också att samordna kontakterna och dialogen med den forskargrupp som knutits till programmet, och utforma avtal om forsknings- och utvärderingsinsatser. Kommunikation internt och externt ingår också i Ifous roll, liksom utvärdering av insatserna. En annan viktig roll för Ifous är den administrativa, i vilken ingår att sköta programmets ekonomi. 6
7 Vad behöver ni göra nu? I inledningen av programmet ska ni gå igenom ett antal steg som beskrivs nedan. a. Forma en lokal styrgrupp! För att programmet ska fungera och ge de förväntade resultaten och effekterna ska ni på hemmaplan skapar en organisation för att hantera och leda ert eget utvecklingsarbete. Ni behöver därför utse en lokal styrgrupp som ansvarar för genomförandet, där förvaltningschef eller motsvarande är sammankallande och ordförande och rektorer/förskolechefer på alla era medverkande enheter ingår, liksom den lokala processledaren. Den lokala styrgruppen ansvarar dels för genomförandet av utvecklingsarbetet i organisationen och de skolor/förskolor som medverkar, dels för att resultat och erfarenheter sprids till organisationens övriga skolor. b. Utse er representant i FoU-programmets styrgrupp! De personer som representerar de medverkande huvudmännen i FoU-programmets styrgrupp måste ha mandat att fatta beslut som har ekonomiska konsekvenser för den egna organisationen. Er representant bör därför ingå i ledningsgrupp på förvaltningsnivå/motsvarande - allra helst förvaltningschef eller motsvarande. En viktig princip i Ifous FoU-program att involvera och engagera hela organisationen i ett lärande - från förvaltningschef till de som arbetar med eleverna i skolan eller förskolan. Det innebär att även styrgruppens medlemmar förväntas delta aktivt i programmets aktiviteter, se vidare nedan. c. Utse en lokal processledare! Ni behöver också utse en lokal processledare som ingår i er lokala styrgrupp. Dennes uppdrag är att arbeta mer operativt med de lokala processerna och finnas nära rektorerna/förskolecheferna. Den lokala processledaren kommer också att ha en viktig roll som kontaktperson gentemot Ifous för lägesavstämningar och planering av uppdrag och seminarier. Processledaren är oftast också den som får rollen att sprida kunskaper och erfarenheter till andra skolor i kommunen/hos huvudmannen. Processledaren bör därför vara en person som arbetar på ett övergripande plan i organisationen (förvaltning/ledningsgrupp), och det kan underlätta om vederbörande har erfarenhet av utvecklingseller FoU-arbete sedan tidigare. Förvaltningschef/motsvarande kan fungera som lokal processledare, men i många fall har det visat sig det gynnsamt att dela upp ansvaret. d. Välj skolor/förskolor som ska delta! Nu ska ni välja vilka skolor/förskolor som ska erbjudas att delta från er kommun/huvudman. Urvalet baseras på en analys av nuläge i relation till programmets syfte och mål. Denna analys görs av styrgruppsrepresentanter och processledare under programmets inledningsfas. Ni kommer att få ett underlag för att göra analysen. I denna process är det också viktigt att involvera berörda skolledare för att försäkra er om att de verkligen vill och har resurser att delta. 7
8 e. Utse utvecklingsgrupper på skol/förskolenivå! Varje skol/förskoleeenhet som valts ut (och själva valt) att delta i programmet ska nu utse ett (eller eventuellt flera) team som blir de som är den aktiva kärnan i FoU-programmet genom att driva utvecklingsprocesserna på den egna skolan/förskolan. Första steget i att utse teamet är att göra en nulägesanalys där ni kartlägger var ni befinner er just nu utifrån det identifierar vilka personer som är bäst lämpade att driva den. Som stöd får ni ett antal frågor att arbeta med. En utvecklingsgrupp bör idealt bestå av 5-7 personer. Rektor/förskolechef måste ingå! En skola/förskola kan i vissa fall delta med flera utvecklingsgrupper. Det här förväntar vi oss av dig som deltar i ett FoU-program Som medverkande skolhuvudman tecknar ni ett avtal med Ifous. Det avtalet reglerar bland annat vilken avgift ni betalar för medverkan och hur många skolor/förskolor som deltar. Utöver det som omfattas av avtalet förväntar vi oss att alla deltagare verkligen vill utveckla sin verksamhet och är engagerade i de frågor som FoU-programmet behandlar. Det innebär t.ex. att vi förväntar oss... - närvaro vid gemensamma aktiviteter, som exempelvis seminarier, - dokumentation av er utvecklingsprocess och dess resultat och effekter - att ni är beredda att publicera detta, så att andra kan ta del av dem, och - att tid avsätts för deltagarna att arbeta med de uppdrag som ingår i FoU-programmet. I FoU-programmet deltar ni som kommun/fristående huvudman på tre nivåer. Nedan beskriver vi hur vi ser på de olika rollerna och vad vi förväntar oss av dig som deltar på respektive nivå. Elev-/klassrums-/barngruppsnivå - lärare eller förskollärare Det arbete som du som är lärare eller förskollärare (eller annan pedagogisk personal) gör inom ramen för FoU-programmet är det allra mest centrala - det är det som ska leda till programmets yttersta syfte, nämligen ett utvecklat lärande för barnen och eleverna. För att nå de mål som satts upp i FoU-programmet förväntar vi oss att du... - deltar i gemensamma seminarier och/eller andra aktiviteter - arbetar aktivt tillsammans med ditt team med ert skolutvecklingsarbete och med uppdrag ni genomför i samverkan med Ifous och andra medverkande aktörer - dokumenterar det du och dina kolleger gör under processen, och är beredd att dela det med övriga deltagare och forskare via till exempel en gemensam IT-plattform - hjälper till att sprida dina kunskaper och erfarenheter även till dina andra kolleger, de som inte deltar i programmets aktiviteter. - strävar efter att publicera resultat från ditt/ert utvecklingsarbete, till exempel i form av en utvecklingsartikel - deltar i utvärdering av FoU-programmet för att kontinuerligt kunna förbättra och utveckla det. 8
9 Skolledarnivå - rektor eller förskolechef Du som skolledare har en nyckelroll i att driva utveckling och förändringsarbete på din skola/förskola. Du skapar förutsättningar, och är en förebild, för dina lärare att utveckla sin verksamhet! I ditt viktiga uppdrag ingår att motivera, engagera och utmana din personal att utvecklas - både de som deltar i FoU-programmets aktiviteter och övrig personal, som behöver informeras och involveras för att satsningen ska få effekt i hela din organisation. Du behöver också finna modeller i din egen organisation för att sprida kunskap och lärdomar som ni som deltar i FoU-programmet får. Du kommer i programmet att få chans att möta skolledare från andra skolor och andra kommuner, och med dem diskutera olika frågor - för att de ska kunna lära av dig och du av dem. Därför förväntar vi oss att du - deltar i FoU-programmets skolledarträffar - deltar tillsammans med din personal i gemensamma seminarier - motiverar, stöttar och underlättar för din personal i deras utvecklingsprocesser - aktivt arbetar med de uppdrag som ingår och dokumenterar din process - är beredd att dela dokumentationen med skolledare och forskare i FoU-programmet - är beredd att publicera resultat och erfarenheter - också på andra sätt sprider kunskap och erfarenheter till de som inte deltar i FoUprogrammet - deltar i utvärdering av FoU-programmet Systemnivå - förvaltningsledare eller motsvarande Det är du som ledare på systemnivå som skapar förutsättningar för skolledarna att utveckla sina verksamheter och därmed driver processerna i din organisation! En viktig uppgift för dig är att motivera och engagera skolledarna och skapa förutsättningar för dem att utföra sina uppdrag. För att åstadkomma utveckling krävs att hela organisationen involveras, vilket betyder att det behöver ske en utveckling även på högsta ledningsnivå. Därför arbetar vi i FoU-programmen med gruppsamtal och uppdrag även för ledare på förvaltningsnivå eller motsvarande. Det betyder att om du som förvaltningsledare eller motsvarande ingår i styrgruppen förväntas delta både i styrgruppens formella möten och i lärande samtal med andra ledare, dokumentera din process och dela med dig av dina erfarenheter. Du förväntas också precis som övriga deltagare delta i gemensamma seminarier, forskningsstudier och utvärdering. För det vidare! Dokumentation och spridning Att dokumentera det som händer är en central del av att arbeta på ett mer vetenskapligt sätt. Dokumentationen ger större möjlighet för dig själv att reflektera, liksom att få och ge feedback. Den är också nödvändig för att så småningom kunna sprida lärdomar, resultat och effekter till andra - vilket krävs om din personliga erfarenhet ska kunna bidra till den beprövade erfarenheten. Processerna som sker inom ramen för FoU-programmet dokumenteras därför löpande på olika sätt, av dig som deltagare, av Ifous som processledare och av forskare som följer processerna. 9
10 Att skriva är också ett sätt att lära och utveckla sig själv och sitt arbete. När du skriver för att andra ska läsa tvingas du reflektera och analysera dina observationer på en djupare nivå och förklara hur du resonerar. Detta jobbar vi med i FoU-programmen. För att andra ska kunna ta del av ditt arbete och dina erfarenheter måste det också spridas. I Ifous FoU-program hjälper vi dig att få ditt arbete publicerat som utvecklingsartikel genom Skolporten, men det finns också andra kanaler att publicera FoU-arbete för den som så önskar. De forskare som medverkar i programmet publicerar sina forskningsresultat i vetenskapliga artiklar, på forskningskonferenser och i avhandlingar så att de blir tillgängliga för andra forskare. Men de delar också sina resultat med er som deltagare - både genom sedvanliga presentationer, men också genom mer direkta möten, samtal och dialog kring olika frågor. Kommunikation/Spridning under och efter programmets gång För Ifous är det viktigt att FoU-arbetet gör nytta på lång sikt. Ett sätt att åstadkomma det är att tänka i processer som beskrivs ovan, bland annat innebär att etablera arbetssätt som kan leva vidare. Men arbetssätt, erfarenheter och kunskap måste också spridas till andra än de som aktivt deltar i FoUprogrammets seminarier och andra aktiviteter. Det är här kommunikationsplanen kommer in. Att kommunicera och sprida det som händer under ett FoU-program är en mångfacetterad uppgift. Vi har flera olika målgrupper, olika slags resultat och olika mål med kommunikationen. I varje FoUprogram görs en plan för detta arbete. Ifous ansvarar för att detta sker, men som medverkande förväntas du bidra i spridning och kommunikation. En kommunikationsplan innehåller rubrikerna Varför? Vad? Till vem? Hur? När? Dessa frågor kommer vi att arbeta med i styrgruppen flera gånger under programtiden. Vad händer sedan? När ett FoU-program avslutas hålls ett seminarium där resultat och erfarenheter diskuteras. I regel är åtminstone en del av detta seminarium öppet. En slutrapport sätts samman med alla de olika delar som ingått i arbetet. Denna görs tillgänglig på Ifous och alla medverkande kommuners/huvudmäns och samarbetsorganisationers hemsidor. Dokumentation som genererats under programtiden lagras av Ifous. Eftersom vi arbetar i långsiktiga utvecklingsprocesser är ambitionen att arbetet fortsätter - men i andra former - ute i skolor/förskolor, kommuner och huvudmän långt efter att vi sagt tack och adjö efter det sista seminariet. Men då är det upp till dig och dina kolleger i din organisation att driva det vidare! 10
11 Förväntansdokument signeras av båda parter Syftet med detta dokument är att tydliggöra förväntningar på varandra i arbetet med Ifous FoUprogram XXX. Avstämning sker varje år (?) för att kunna upptäcka och sedan justera det som behöver förbättras. Huvudmannarepresentant XXXx avser att... - utse en representant på förvaltningsnivå/motsvarande till FoU-programmets styrgrupp. - forma en lokal styrgrupp där styrgruppsrepresentant, lokal processledaresamt rektorer/förskolechefer ingår. - delta i aktiviteter - sprida inom kommunen/huvudmannen - dokumentera - stimulera och bidra till att lärdomar, resultat och erfarenheter publiceras Lärare/rektor Jag/vi avser att - delta i gemensamma aktiviteter, som seminarier och workshops - arbeta tillsammans med min utvecklingsgrupp - dokumentera mitt/vårt arbete - sprida till kolleger... - sträva efter att publicera våra lärdomar och resultat Ifous (Processledare och FoU-ansvarig) ansvar är att: - administrera styrgruppens arbete - leda processerna på en övergripande nivå - stödja lokala processledare - koordinera och administrera samarbetet med forskare/forskargrupper - utforma uppdrag och underlag för utvecklingsarbetet - arrangera seminarier och workshops - hantera dokumentation och tillhandahålla en elektronisk samarbetsplattform - stödja arbetet med att publicera utvecklingsresultat i form av utvecklingsartiklar - ansvara för kommunikation inom och utom FoU-programmet - följa upp och redovisa ekonomi X-stad den X/X 201X Karin Hermansson Ifous Nn Nn XX (kommun/huvudman) 11
Att medverka i Ifous FoU-program
Att medverka i Ifous FoU-program En handbok för skolhuvudmän, lärare och ledare forskning följer mervärde grogrund dialog dokumentera publicera samverkan Att medverka i Ifous FoU-program En handbok för
Läs merLinnéuniversitetet juni 2013. Jan Håkansson, Inger Fält
Linnéuniversitetet juni 2013 Jan Håkansson, Inger Fält Små barns lärande Forskning och förskolans kvalitetsutveckling i samspel Utgångspunkten för samarbetet mellan de tolv inblandade kommunerna, Ifous
Läs merStudiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa
Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...
Läs merFör huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!
För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren
Läs merTjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-02-20 DNR BUN 2014.158 JENNY NYRÉN SID 1/2 VFU-SAMORDNARE OCH PEDAGOGISK HANDLÄGGARE 08-58785263 JENNY.NYREN@VALLENTUNA.SE BARN- OCH
Läs merÅrlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015
2015-02-04 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden: 20131101-20150301 Kommun: Tomelilla 1. Sammanfattning Arbetet med att förbättra matematikundervisningen
Läs merVerksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan
Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består
Läs merBedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15
Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merVärdeforum. Programkatalog Värdeforum Hösten 2014
Programkatalog Värdeforum Hösten 2014 Utvecklingsprogram för kvalitet och ledarskap Famnas Värdeforum är ett utvecklingsprogram för bättre vård och social omsorg som syftar till att skapa en kultur av
Läs merGöteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23
Göteborgsregionens kommunalförbund Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 215-4-23 Innehåll Bakgrund 3 Ale 4 Alingsås 5 Göteborgs Stad 6 Härryda 7 Kungsbacka 8 Lerum 9 Mölndal
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merIdrottens föreningslära GRUND
1 Lärgruppsplan Idrottens föreningslära GRUND Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Idrottens
Läs merRiktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15
150831 Yvonne Hildingsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen Ht 15 Yvonne P Hildingsson VFU ansvarig Förskola 035 16 75 22 eller 0735 251836 yvhi@hh.se 1
Läs merVad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.
Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska
Läs merUTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!
UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merKollegialt lärande i skolan
Kollegialt lärande i skolan kunskap utveckling inspiration Så arbetar du framgångsrikt med kollegialt lärande på vetenskaplig grund Observationer och kollegial utvärdering hur går vi tillväga? Hur skapar
Läs merTill dig som driver företag
Till dig som driver företag Underlag för att arbeta med pilotsatsningen Finansiering av strategi för immateriella tillgångar för små och medelstora företag Framtagning av strategi för affärsstrategisk
Läs merUtveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans
Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merLOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö
LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar
Läs merORGANISATION FÖR LÄRARES KARRIÄRUPPDRAG
Sida 1 (6) Personalavdelningen/FoUenheten 2014-03-04 ORGANISATION FÖR LÄRARES KARRIÄRUPPDRAG Kvalifikationskrav, mål och ansvarsbeskrivningar samt fördelning from ht 2014 Beslutas att förvaltningen, utifrån
Läs merKursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015
Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700
Läs merTjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se
Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (8) Datum 2014-02-25 Tjänsteskrivelse Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 GrF-2013/21 Sammanfattning
Läs merVerksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015
Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska
Läs merPedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?
Pedagogisk dokumentation i förskolan Hur får vi fatt i barns flöde av tankar? Barns lärande är interaktivt och relationellt Miljön Barnsyn/människosyn Kunskapssyn Barn blir Barn får Pedagogens förhållningssätt/
Läs merFörskola, före skola - lärande och bärande
Sammanfattning Rapport 2012:7 Förskola, före skola - lärande och bärande Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget Sammanfattning Barnen i de granskade förskolorna
Läs merLärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet Idealt Genombrott i Örebro läns landsting I Örebro läns landsting har vi jobbat med Idealt Genombrott
Läs merBESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244
Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning
Läs merFramtidens kunskaps - bedömning och betygsättning
Framtidens kunskaps - Inbjudan till konferens i Stockholm den 17-18 januari 2011 PRAKTIKFALL FRÅN Viktor Rydbergs gymnasium Ämnesexpert i Skolverkets arbete med GY11 Kunskapsskolan i Sverige AB Sofie Lindén
Läs merHållbar organisations- utveckling
Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare
Läs merÅrlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015
2014-11-07 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden 2013 11 01-2015 03 01 Inlämnas senast 2015 03 01 Dokumentets namn: Kommun Årlig rapport
Läs merInformation om statsbidraget för Lärarlönelyftet
1 (5) Den här informationen vänder sig till huvudmän för kommunal eller fristående skola. Den handlar om de tekniska aspekter som rör utbetalning av statsbidrag för Lärarlönelyftet. Vad är Lärarlönelyftet?
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Skogshyddans förskola Läsåret 2013/2014 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi gjorde analysen utifrån följande underlag:
Läs merMatematikstrategi 2012-2015
Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom
Läs mer2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/
2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning
Läs merAtt bedöma. pedagogisk skicklighet
Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning
Läs merRutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun
Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte
Läs merom demokrati och föreningskunskap
Lärgruppsplan Vår förening om demokrati och föreningskunskap Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet
Läs merRektorsprogrammet. Den statliga befattningsutbildningen för rektorer
Rektorsprogrammet Den statliga befattningsutbildningen för rektorer Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@fritzes.se
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Upplands-Bro kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Upplands-Bro kommun Tillsyn i Upplands-Bro kommun har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det
Läs merDiskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)
Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merHANDLEDARENS INSTRUKTIONER
HANDLEDARENS INSTRUKTIONER Grundutbildningen för scoutledare 1.1.2015 Utbildningsgruppen Innehållsförteckning 1. Vad är ledarskapsövningen?... 3 2. Valet av handledare... 3 3. Valet av ett lämpligt projekt...
Läs merIdéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet
Idéskrift Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet Inledning Att genomföra avtalsuppföljning gentemot leverantörer är en viktig del i affären. Syftet med uppföljningen är att
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merAtt förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan
Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade
Läs merInledning Förbundsorganisation Kongressen Förbundsstyrelsen (FS)
Arbetsordning För kongressperioden 2015-2017. Beslutad på förbundsstyrelsemötet den 5-9 augusti 2015. Uppdaterad på förbundsstyrelsemötet den 8-10 januari 2016. Inledning Arbetsordningen syftar till att
Läs merRiktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15
Riktlinjer för VFU3 150113 Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK3: Specialpedagogik VT 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se
Läs merPlanera och organisera för Matematiklyftet
Planera och organisera för Matematiklyftet För huvudman, rektor och förskolechef inom Förskola Förskoleklass Grundskola och motsvarande skolformer Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning
Läs merVerksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013
Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för
Läs merKommun: Strömsunds kommun SKL Matematik PISA
2014-11-07 Kommun: Strömsunds kommun SKL Matematik PISA Avser tiden 2013-11-01 till 2015-03-01 1. Sammanfattning Organisation på hemmaplan Kommungruppen som består av tolv personer träffas två gånger mellan
Läs merLetar efter. En projektledare.
Letar efter En projektledare. Företaget Wiminvest?! Wiminvest hjälper företag och organisationer att öka i konkurrenskraft genom att göra dem bättre på att attrahera, utveckla och framför allt behålla
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Skolområde 3 Junibacken och Ängens Förskolor 2014-2015 Förskolechef: Carin Hagström 2 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1Det systematiska kvalitetsarbetet... 3 1.2 Kvalitetshjul...
Läs merElevdemokrati och inflytande
Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte
Läs merHandlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)
Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Fastställd av RUC-styrelsen 2011-06-22 Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen baseras på mål i
Läs merTio punkter för en lärande arbetsplats
Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,
Läs merVälkommen Till Kryssets förskola 2015
Välkommen Till Kryssets förskola 2015 Informationsfolder Kryssets förskola 2014-2015 Välkommen till Kryssets förskola Vision Vi utbildar världsmedborgare Vi är världen, världen är vi. Kryssets förskola
Läs merInkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se
Inkludering Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se Arbetet med inkludering har inte en tydlig början och ett tydligt slut. Det handlar om processer där attityder måste bearbetas och demokratiska
Läs merVälkomna till Utvecklingsarbetet Nykomna Svenskar Lärande seminarium 2. Landstinget i Jönköpings län
Välkomna till Utvecklingsarbetet Nykomna Svenskar Lärande seminarium 2 Välkomna! Idag jobbar vi vidare med våra processkartor. Vi jobbar med LÖKEN och börjar också samla på oss goda idéer/förändringsförslag
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merMinnesanteckningar från styrgruppsmöte En skola på vetenskaplig grund 24 okt 2012
Datum 2012-11-15 Birgitta Henecke 0709 71 99 29 Minnesanteckningar från styrgruppsmöte En skola på vetenskaplig grund 24 okt 2012 Närvarande: Eva Liljekvist-Borg, Kerstin Melén-Gyllensten, Åsa Melkersson,
Läs merFuture City 2014 2015. Så här kan ditt företag delta i Future City:
Så här kan ditt företag delta i Future City: Future City 2014 2015 Guldarrangör, max sex Silverarrangör, max sex Partner Uppsats Partner Minecraft Dela ut ett pris, max tre Supporter Annonsering 100 000
Läs merHur svårt kan det vara
Hur svårt kan det vara Växjökonferensen 27/1-2016 -styrkedjans betydelse för ett fungerande kvalitetsarbete och bättre resultat Lars Thorin Bräcke http://lartho.wordpress.com Föreläsningens innehåll Styrkedjan
Läs merLYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne.
LYFTIS lyft teknikämnet i skolan Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. Cecilia Zachrisson, tekniklärare Gröndalskolan, Nynäshamns kommun: En F-9 skola Jag är ensam tekniklärare
Läs merBergshamraskolan 2014-2015. Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bergshamraskolan 2014-2015 Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Genomförda aktioner och kartläggningar under året: Vi har under årets gång upprättat
Läs merRAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?
RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte
Läs merUtvärderingsrapport heltidsmentorer
Utvärderingsrapport heltidsmentorer Kungstensgymnasiet Lena Lindgren Katarina Willstedt 2015-02-27 stockholm.se Utgivningsdatum: 2015-02-27 Utbildningsförvaltningen, Uppföljningsenheten Kontaktperson:
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merStrategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor
Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Å, Nangilima! Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset! Jag ser ljuset! Astrid Lindgren, Bröderna Lejonhjärta 2 Förord Vändningen
Läs merREKTORSPROGRAMMET. För ett professionellt skolledarskap
REKTORSPROGRAMMET För ett professionellt skolledarskap Skolledare har ett av Sveriges viktigaste ledaruppdrag. Som huvudman har du ansvar för att dina skolledare ges rätt förutsättningar. Genom Rektorsprogrammet
Läs merKvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merBeslut för grundskola
Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.
Läs merElevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
Läs merTillsyn av fristående SMUlans förskola
Beslut Dnr: Bun/2014:118 694 Huvudman för SMUlans förskola Missionskyrkan Kaxholmen 561 92 Huskvarna Tillsyn av fristående SMUlans förskola Utbildningsförvaltningen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Tillsyn av
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2012/2013 Förskolor Tokarp Nykil Ulrika Sjögestad Ansvariga för Kvalitetsrapporten är: Marie Sturehed förskolechef & Maria Fors biträdande
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Läs merRiktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning
UTBVET 2015/3 Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning 2011 års lärarprogram Fakulteten för utbildningsvetenskaper Förord Den verksamhetsförlagda utbildningen intar en central roll i lärarutbildningen
Läs merOmtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.
Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder oss när vi möter våra kunder, det vill säga medborgare, besökare och företagare.
Läs merSamverkansprojektet Svensk geoprocess
2015-06-26 Sida: 1 (9) Kommunikationsplan Reviderad upplaga för hösten 2015 våren 2016 Samverkansprojektet Svensk geoprocess 2015-06-26 Sida: 2 (9) Innehåll 1 INFORMATIONSSPRIDNING 3 2 MÅLGRUPPER 3 2.1
Läs mersocialdemokraterna.se WORKSHOP
socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi
Läs merSvar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911
1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum
Läs merEn inkluderande skola Stöd, inspiration och nya perspektiv
En inkluderande skola Stöd, inspiration och nya perspektiv Det här materialet består av sammanfattad kunskap från projektet En inkluderande skola som Friends genomförde tillsammans med organisationen Underbara
Läs merBil 1 till utbildningsplan Lärarprogrammet 210-270/300 hp Lärarprogrammet 90 hp
Utdrag ur PM Den verksamhetsförlagda delen i lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle Fastställd av Lärarutbildningsnämnden 2001-09-27 Reviderad 2002-09-12, 2003-11-07, 2004-05-13 Uppdaterad 2008-05-27
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
Beslut Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Gävle kommun Beslut 2 (8) Tillsyn i Gävle kommun har genomfört tillsyn av Gävle kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade
Läs merBeslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.
Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun
Läs merI övrigt hänvisar vi till respektive vfu-handbok, Växjö universitet, Högskolan i Halmstad och övriga Lärarutbildningar.
Verksamhetsförlagd utbildning ; den verksamhetsförlagda delen av utbildningen skall i ökad utsträckning utgöra en grund för de teoretiska kunskaperna i lärarutbildningen. Samtidigt måste de ämnesteoretiska
Läs merDen individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2005 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690 95 50, e-post: skolverket@fritzes.se
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merInbjudan. till idéverkstad. Idéverkstad: Turism på 10-talet
Inbjudan till idéverkstad Idéverkstad: Turism på 10-talet Tid 27.10.2015 kl. 8-17. Lunch ingår. Plats Domus Bothnica, Universitetsstranden 5 i Vasa Språk svenska/engelska Anmälningar Senast 20 oktober,
Läs merStämmer Stämmer delvis Stämmer inte x
Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.
Läs merTillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!
Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2
Läs merLärande från olyckor och insatser
Lärande från olyckor och insatser Lärande från olyckor och insatser After Action Review Händelserapport Olycksundersökning Bostadsbrandsundersökning Dödsbrandsrapport After Action Review, AAR är: - en
Läs mer