Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete"

Transkript

1 Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Revisionsfråga Revisionskriterier Avgränsning och metod Iakttagelser Organisation Uppdrag och målsättningar Bedömning Roll och ansvarsfördelning Bedömning Förebyggande och hälsofrämjande Bedömning Likvärdig tillgång till elevhälsa för eleverna Bedömning Uppföljning och återrapportering till nämnden Nämndens protokoll Bedömning Revisionell bedömning Trelleborgs kommuns revisorer

3 1. Sammanfattning Trelleborgs kommuns revisorer har gett i uppdrag att granska om bildningsnämnden säkerställer att elevhälsan i grundskolan bedrivs ändamålsenligt. Vi bedömer att bildningsnämnden inte fullt ut säkerställer att elevhälsan i grundskolan bedrivs ändamålsenligt. Vår bedömning grundar sig på slutsatserna för respektive revisionskriterium. Revisorerna granskning av dåvarande skolhälsovården som genomfördes våren 2009 pekade bl.a. på att det saknades ett kvalitetssystem med mål och uppföljning. Vi anser vid granskningstillfället år 2014 att det fortfarande finns utvecklingsbehov inom detta område. Mål och uppföljning i fråga om de medicinska delarna av elevhälsan och psykologer har en tydlig systematik och följer de lagstiftningar som finns på området. Vad gäller kuratorerna och specialpedagogerna är det fortfarande brister i tydlig målsättning och uppföljning. Även om elevhälsans verksamhet planeras och följs upp inom ramen för varje skolenhets systemastiska kvalitetsarbete anser vi att elevhälsan har en sådan karaktär och betydelse för verksamheten att dessa delar kan utvecklas ytterligare. Nämnden kan utveckla flera av områdena som ingått i denna granskning genom samordning, målsättningar och uppföljning som tydligt visar elevhälsans arbete och bidrag till elevernas lärande. Trelleborgs kommuns revisorer 1 av 15

4 2. Inledning Våren 2009 granskade revisorerna det som då kallades skolhälsovården. I granskningen framgick bl.a. att en ny organisation var under uppbyggnad och att det saknades ett kvalitetssystem med mål och uppföljning. I och med skollagen (2010:800) som började tillämpas 1 juli 2011 samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska insatserna i en samlad elevhälsa. I skollagen tydliggörs att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot målen. För elevhälsans medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Av regeringens proposition om skollagen framgår att arbete med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper samt att det finns kompetens att tillgå för detta arbete. Utifrån en bedömning av väsentlighet och risk har revisorerna nu beslutat att granska hur bildningsnämnden styr och följer upp elevhälsans arbete Revisionsfråga Säkerställer bildningsnämnden att elevhälsan i grundskolan bedrivs ändamålsenligt? 2.2. Revisionskriterier Har elevhälsan tydligt uppdrag och målsättningar? Finns det en tydlig fördelning av roller och ansvar mellan elevhälsans personal och övriga skolpersonal? Arbetar elevhälsan främst förebyggande och hälsofrämjande? Säkerställer nämnden en likvärdig tillgång till elevhälsa för eleverna på de olika skolorna? Finns det fungerande rutiner för uppföljning och återrapportering till nämnden av elevhälsans verksamhet? 2.3. Avgränsning och metod Granskningen är avgränsad till att omfatta bildningsnämnden och grundskolorna i Trelleborgs kommun. Vi har intervjuat: Verksamhetschefen för elevhälsan samt en av samordnande skolsköterskorna Elevhälsopersonal från fyra skolor Rektorer från fyra skolor Trelleborgs kommuns revisorer 2 av 15

5 Lärare från fyra skolor Vidare har vi tagit del av interna rutiner och dokumentation i anslutning till elevhälsans verksamhet. Rapporten är sakavstämd med de intervjuade. Trelleborgs kommuns revisorer 3 av 15

6 3. Iakttagelser 3.1. Organisation Bildningsnämnden har utsett resurschefen på förvaltningen till verksamhetschef för den medicinska delen av elevhälsan (skolläkare och skolsköterskor) samt för psykologgruppen. Det finns även två samordnande skolsköterska och en samordnande psykolog som ska stödja verksamhetschefen och samarbete med den samma för att i dennes uppdrag. Uppdragen som verksamhetschef och samordnande skolsköterska regleras i lag. Verksamhetschefen är utsedd med stöd i hälso- och sjukvårdslagen och socialstyrelsens allmänna råd. Verksamhetschefens ansvar framgår dels av de bestämmelser som reglerar verksamheten och dels av vad som överenskommits mellan denne och vårdgivaren (nämnden). Ansvaret omfattar utifrån detta sammanhang den medicinska delen av elevhälsan och psykologerna. Verksamhetschefen representerar vårdgivaren och det är vårdgivaren som bestämmer vilka befogenheter, rättigheter och skyldigheter samt vilket ansvar, inklusive resultatansvar, utöver det författningsreglerade ansvaret, respektive verksamhetschef ska ha. Verksamhetschefen ska enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Vidare ska verksamhetschefen svara för vissa administrativa uppgifter. Verksamhetschefen ansvarar för att det finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten för att nå kvalitetsmålen och främja kostnadseffektivitet. Vidare ska verksamhetschefen ansvara för den löpande verksamheten inom den medicinska delen av elevhälsan och se till att den fungerar på ett tillfredsställande sätt. Till verksamhetschefens uppgifter hör även att det finns direktiv och instruktioner som verksamheten kräver och att personalens kompetens upprätthålls genom adekvat kompetensutveckling. Det är rektor som har personalansvar för elevhälsans personal. Flera av kuratorerna, skolsköterskorna och skolpsykologerna arbetar på flera skolor men har endast en rektor som chef. Det finns speciallärare eller specialpedagoger kopplade till varje skola. På varje enhet finns det ett elevhälsoteam som omfattar samtliga kompetenser inom elevhälsan och som leds av rektor. Elevhälsoteamen har regelbundna möten men frekvensen varierar mellan skolorna. Det finns kommunövergripande årliga verksamhetsplaner för den medicinska delen av elevhälsan och för psykologerna. På några skolor finns det en elevhälsoplan. Innehållet varierar mellan skolorna. Skolläkare köps in från extern vårdgivare motsvarande 250 timmar per år. Antal tjänster och personal inom elevhälsan ser ut enligt följande tabell: Trelleborgs kommuns revisorer 4 av 15

7 Tjänst Antal personer Tjänsteomfattning Verksamhetsområde Psykolog 4 3,5 Grundskolan & särskolan Skolsköterska 10 9,75 Grundskolan & särskolan Kurator 9 6,45 Grundskolan & särskolan Specialpedagog/Speciallärare 33 27,5 Grundskolan 3.2. Uppdrag och målsättningar Det finns statliga uppdrag för den samlade elevhälsan i skollagen och specifika uppdrag för skolhälsovården i hälso- och sjukvårdslagen samt socialstyrelsens föreskrifter. Samtliga intervjuade tycker att dessa uppdrag är tydliga. Det finns inga kommunövergripande målsättningar eller uppdrag för den samlade elevhälsan. Det finns kommunövergripande årliga verksamhetsplaner för den medicinska delen av elevhälsan och för psykologerna. Det finns inga liknande dokument för specialpedagogerna eller kuratorerna. Rektorerna anser att de övergripande verksamhetsplanerna för skolsköterskor och psykologer inte är kopplade till elevhälsoplanerna. Flera av de intervjuade inom elevhälsan och personalen anser att det inte är obligatoriskt för skolorna att ta fram elevhälsoplaner och det är flera skolor som inte har planer. De intervjuade rektorerna anser att elevhälsoplanerna revideras årligen och följs upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Vi har tagit del av två planer. Planera har olika utformning och innehåll. I en plan anges bl.a. att syftet med planen är att öka samverkan och att betona det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Syftet är vidare att förtydliga uppdraget och målen och genom detta förenkla uppföljning och utvärdering av elevhälsans arbete. Det formuleras även mål för det aktuella läsåret och hur planen ska följas upp. I den andra planen beskrivs bl.a. ansvarsfördelningen mellan elevhälsans olika kompetenser, ansvarsfördelningen inom skolan och det beskrivs även vilka rutiner som finns. Representanterna för elevhälsan och rektorerna anser att det är lokala behov och förutsättningar som i stor utsträckning styr den dagliga verksamheten och elevhälsans uppdrag. Det är respektive rektor tillsammans med enhetens elevhälsoteam som utformar den lokala verksamheten. Rektorerna anser att den övergripande samordningen är ett stöd för de lokala elevhälsoteamen. Samtidigt efterfrågar rektorerna en ökad samordning för kuratorerna och specialpedagogerna. Det finns kommunövergripande uppdragsbeskrivningar för kuratorerna, psykologerna och skolsköterskorna. De är formulerade och beslutade av resurschefen, tilllika verksamhetschefen för den medicinska delen av elevhälsan, på förvaltningschefens uppdrag. I uppdragsbeskrivningarna framgår att de arbetar på rektors uppdrag samt vad uppdraget består av. Trelleborgs kommuns revisorer 5 av 15

8 Representanterna för elevhälsan anser att det finns en kommunövergripande arbetsplan för att följa elevernas läs- och skrivutveckling som anger när kartläggningar ska genomföras och vilka metoder som ska användas. Elevhälsans personal anser att de har goda möjligheter till kompetensutveckling. För den medicinska delen av elevhälsan finns det årlig kompetensutveckling som är kopplad till deras uppdrag inom sjuk- och hälsovårdslagstiftningen. Den utbildningen ansvarar verksamhetschefen för. Kuratorerna, specialpedagogerna och skolpsykologerna anser att de har en egen budget för sina uppdrag och att de kan styra stora delar av kompetensutvecklingen inom ramen för budgeten. Några av de intervjuade inom elevhälsan efterfrågar ett samlat övergripande perspektiv på deras kompetensutveckling. Verksamhetschef tillsammans med samordnande skolsköterskor samordnar skolsköterskorna och skolläkare. Verksamhetschef tillsammans med samordnande psykolog samordnar psykologgruppen. Samordningen sker genom regelbundna möten för utbyte och reflektion mellan yrkesgrupperna. Kuratorerna har sedan år 2014 liknande möten men har enligt de intervjuade inte komma lika långt i fråga om övergripande samordning. Specialpedagogerna har på eget initiativ skapat ett nätverk för utbyte inom kommunen. Det finns ingen sammankallande till dessa möten utan de samordnas genom kollegiala överenskommelser. Specialpedagogerna har olika uppdrag beroende på vilken enhet de arbetar på. Det finns specialpedagoger som främst arbetar med handledning av lärare för att de i sin tur ska kunna ge eleverna bästa möjliga undervisningsstöd. Det finns även specialpedagoger som arbetar direkt med enstaka elever eller elevgrupper. Den specialpedagogiska kompetensen kan även utgöras av speciallärare som då arbetar direkt med eleverna. De intervjuade specialpedagogerna efterfrågar en utökad samordning och fler likvärdiga processer mellan skolorna vad gäller arbetet med åtgärdsprogram och elevhälsoteamen. De intervjuade kuratorerna anser att de har en svag central samordning och att flera rektorer inte har insikt i kuratorerna uppdrag. Samtidigt anser de att de har för lite tid för att organisera ett fungerande nätverk för utbyte av erfarenheter och kompetensutveckling. Verksamhetschefen anser att det finns en grund för ett nätverk för kuratorerna men att det har varit svårt att få samtliga inblandade att prioritera nätverkandet Bedömning Vi konstaterar att det finns en uppdelning vad gäller uppdrag och målsättningar mellan de medicinska delarna av elevhälsan (skolsköterskor, skolpsykologer och skolläkare). Motsvarande saknas för de mer sociala och pedagogiska delarna (kuratorer och specialpedagoger). De medicinska delarna av elevhälsan har dokumenterade övergripande uppdrag och målsättningar vilket de mer sociala och pedagogiska delarna saknar. Kuratorer och specialpedagoger har en närmare anknytning till skolorna och målsättningar och uppdrag formuleras till viss del av rektorerna. Det finns lokala uppdrag för elevhälsan och vi konstarerar att det inte är helt klargjort för rektorer och elevhälsan om det ska upprättas en elevhälsoplan som revideras Trelleborgs kommuns revisorer 6 av 15

9 årligen. Vi rekommenderar nämnden att klargöra om enheterna ska ha elevhälsoplaner eller inte. Vi konstaterar att elevhälsans personal har möjlighet till kompetensutveckling. Det är viktigt att elevhälsan har möjlighet att följa med i utvecklingen inom de olika kompetensområdena. Elevhälsans betydelse för verksamheterna och elever kommer med stor sannolikhet att fortsätta växa. En samordnad och samtidigt individuell kompetensutveckling är då relevant för att ytterligare säkerställa en likvärdig tillgång till elevhälsan. Vi rekommenderar nämnden att se över möjligheterna att utveckla samordningen av hela elevhälsans kompetensutveckling. Vi bedömer att elevhälsan i allt väsentligt har tydligt uppdrag och målsättningar. De formuleras på olika organisatoriska nivåer vilket kan påverka nämndens övergripande styrning, ledning och uppföljning Roll och ansvarsfördelning Roller och ansvar för verksamhetschefen och den samordnande skolsköterskan anges i deras uppdrag. För psykologerna och den medicinska delen av elevhälsan finns dokumenterade ledningssystem som anger anvarsfördelningen mellan verksamhetschefen, rektor och berörd personal. Vidare beskrivs processerna i systemet och hur det systemastiska förbättringsarbetet ska bedrivas. Rektorerna anser att deras ansvar för elevhälsan är tydligt i skollagen och i deras roll som närmaste chef för elevhälsans personal. Elevhälsans representanter anser att det i vissa sammanhang uppstår svårigheter när de är på skolor där en annan rektor har enhetsansvaret. Organisationen kräver enligt de intervjuade att kommunikationen och samarbetet fungerar mellan berörda rektorer. Det har förekommit att det inte fungerar fullt ut vilket har skapat problem för elevhälsans personal när de måste prioritera mellan olika skolor. Flera av de intervjuade anser att det har uppstått sammanhang där verksamhetschefens ansvar och rektorernas ansvar har kommit i konflikt. Det har bl.a. handlat om i vilken utsträckning verksamhetschefen och rektorerna kan ta den medicinska delen av elevhälsans personal och psykologerna i anspråk för möten och uppgifter som ligger utanför de ordinarie uppdragen. Elevhälsans representanter efterfrågar i dessa sammanhang en bättre kommunikation mellan rektorerna och verksamhetschefen. Rektorerna anser inte att de regelbundet och systematiskt träffar verksamhetschefen med fokus på elevhälsan. Verksamhetschefen anser att det genomförs regelbundna möten med rektorerna men i rollen som resurschef. Elevhälsans professioner har i grunden olika uppdrag och roller. Enligt samtliga intervjuade finns det tydlig roll- och ansvarsfördelning inom elevhälsan. Lärare och representanter för elevhälsan anser att det finns en tydlig gränsdragning dem emellan som även innebär att det finns ett fungerande samarbete. På varje skola finns det elevhälsoteam som leds av rektor. Flera av de insatser som elevhälsan gör på skolan med inriktning på den pedagogiska verksamheten förankras och Trelleborgs kommuns revisorer 7 av 15

10 utvecklas i dessa team. Teamen utgör det mer formella samarbetet mellan elevhälsans och övrig skolpersonal. Det finns skolor där skolsköterskor och kuratorer inte är på plats varje dag. Lärare och representanter för elevhälsan anser att det på dessa skolor förekommer att undervisande personal får genomföra arbetsuppgifter och samtal som skolsköterskor och kuratorer är mer lämpade för. Representanterna för lärarna anser att elevhälsans personal informerar om sina kompetenser, uppdrag och ansvar vid höstterminens start varje år. Det är framför allt kuratorna och skolsköterskorna som är kända av eleverna. Specialpedagogerna uppfattas primärt som en del av den undervisande personalen. Det finns lärare som anser att elevhälsans uppdrag inte är tillräckligt tydlig för dem och vissa kollegor vilket resulterar i orealistiska förväntningar på elevhälsan Bedömning Vi konstaterar att det finns ett delat ledarskap över elevhälsans personal mellan rektorer och verksamhetschefen samt mellan rektorer och rektorer. I den organisatoriska modell som nämnden har valt är det viktigt att det finns en tydlig roll och ansvarsfördelning och kommunikation mellan dessa funktioner. Vi anser att det är viktigt att utgå från elevernas behov och förutsättningar i största möjliga utsträckning. Vi anser att roller och ansvarsfördelning med fördel kan utvecklas i enheternas elevhälsoplaner. Elevhälsans arbete ska anpassas till lokala förutsättningar och behov vilket rektor också måste ta hänsyn till i sitt ledarskap. Det finns elevhälsopersonal och rektorer som ansvarar för flera enheter. Vid denna sortens organisering anser vi att skillnader i arbetssätt och variationer av den inre organisationen är ofrånkomliga. Utifrån bildningsnämndens ansvar för hela verksamheten anser vi att det är viktigt att det finns gemensamma utgångspunkter för elevhälsan. Vi rekommenderar bildningsnämnden att säkerställa att det finns elevhälsoplaner på samtliga skolor som anger lokala roller och ansvarfördelningar. Vi bedömer att det finns tydlig roll och ansvarsfördelning mellan elevhälsans personal och övrig personal på skolorna. Samtidigt konstaterar vi att det förekommer situationer där undervisande personal på de mindre skolorna genomför arbetsuppgifter och samtal som skolsköterskor och kuratorer är mer lämpade för Förebyggande och hälsofrämjande Arbetet med hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser ska bedrivas på olika nivåer organisation, grupp och individ. I skollagens förarbeten nämns elevhälsans medverkan både när det gäller generellt inriktade uppgifter som till exempel arbete med arbetsmiljö, värdegrund och kränkande behandling samt det individuellt inriktade arbetet. På den individuella nivån har elevhälsan ett ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Förebyggande arbete handlar om att minska risken för ohälsa. Målet med det förebyggande arbetet är att minska riskfaktorers inflytande över individen och samtidigt stärka skyddsfaktorerna. Hälsofrämjande arbete syftar till att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Hälsofrämjande åt- Trelleborgs kommuns revisorer 8 av 15

11 gärder fokuserar på människors självskattade bedömning av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Det finns terminsvisa och årliga moment som ska genomföras av elevhälsan. Det handlar t.ex. om skolsköterskornas hälsosamtal, enligt skollagen, med eleverna i årskurs 1, 4 och 8 samt ytterligare samtal utöver de lagstadgade i årskurs 2 och 6. Vidare finns det ett kontrollschema för screeningtester, kartläggningar och prov som specialpedagogerna arbetar efter samt de regelbundna insatserna inom ramen för elevhälsoteamens uppdrag för särskilt stöd. Elevhälsan är även delaktig i uppföljningen och analyserna av skolornas resultat. Fler av de intervjuade anser att hälsokontrollerna är viktiga för både förebyggande och hälsofrämjande arbete. Resultaten utgör en bred och djup kartläggning av elevernas situation på och de analyseras av elevhälsan och rektorerna för att identifiera utvecklingsområden och insatser som behöver göras. Samtliga intervjuade lyfter fram olika punktinsatser och temainsatser från olika initiativtagare på skolorna som elevhälsans personal deltar i eller leder: - Tjej/killsnack i samband med puberteten och teman kring genus- och könsfrågor. - Studieverkstad för elever i behov av stöd - Trivselenkäten/trygghetsenkät minst en gång per termin där elevhälsan samordnar enkäten och är stöd till rektor och lärarna vid analys och arbetet med att ta fram åtgärder. - Temakvällar för föräldrarna med fokus på alkohol, narkotika och tobak. - Kuratorerna involveras när det handlar om sociala frågor och gruppkonflikter i klasser. - Motivationssamtal för skol- och studietrötta elever. - Arbetet med värdegrund och likabehandling - Sex- och samlevnadsundervisning - Handledning och konsultation för lärare och elever De olika insatserna genomförs dels inom ramen för enheternas elevhälsoteam och dels av varje kompetens för sig. Vilka som deltar beror på sakfrågan. Samtliga intervjuade anser att de dagliga insatserna med elever och lärare skapar ett kortsiktigt fokus och tar mycket tid. De anser vidare att det är svårt att arbeta målmedvetet och långsiktigt med förebyggande och hälsofrämjande insatser. De intervjuade från elevhälsan tycker att de på olika sätt försöker arbeta långsiktigt med de förebyggande och hälsofrämjande perspektiven i fokus även i de dagliga insatserna. På en skola är elevhälsans personal delaktiga i organisering och intern resursfördelning för att skapa en bättre överenstämmelse mellan elevernas behov och personalens samlade kompetenser Bedömning Vi konstaterar att elevhälsan genomför dagliga insatser och övergripande temainsatser för eleverna och undervisande personal på grupp och individnivå. Det handlar om förebyggande och hälsofrämjande insatser men utan någon tydlig långsiktig Trelleborgs kommuns revisorer 9 av 15

12 strategi. På en skola är elevhälsoteamet även involverat i organiseringen av verksamheten. Vi konstaterar att elevhälsans personal i större utsträckning vill arbeta långsiktigt förebyggande och hälsofrämjande men att de anser att det inte finns tid till detta. Vi bedömer att elevhälsan arbetar förebyggande och hälsofrämjande på kort sikt. Vi rekommenderar nämnden att ytterligare stödja elevhälsan för att skapa förutsättningar för att arbete på organisationsnivån samt övergripande långsiktigt med förebyggande och hälsofrämjande arbete Likvärdig tillgång till elevhälsa för eleverna Det finns en beräkningsmodell för att ange antalet tjänster av elevhälsans kompetenser per skola. Samtliga beräkningar utgår från antalet elever på respektive skola. Därefter tas det hänsyn till olika faktorer beroende på vilken kompetens det handlar om: - Skolsköterska: Utifrån antalet elever beräkna hur många vaccinationer som ska utföras under ett år. Vidare tas det hänsyn till sociala faktorer och hur skolorna geografiskt förhåller sig till varandra. Den geografiska spridningen påverkar restiden. - Skolpsykolog: Uppskattning av sociala strukturer hos eleverna på skolorna - Kuratorer: Uppskattning av sociala strukturer hos eleverna på skolorna - Skolläkare: Bedömning att 250 timmar per år motsvarar kommunens behov Rektorerna anser att den nuvarande modellen inte i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till elevernas behov och förutsättningar. Antal specialpedagoger eller speciallärare avgör rektor på respektive enhet. Samtliga intervjuade anser att det finns tillgång till specialpedagogisk kompetens på skolorna. Om det finns behov av ytterligare personal inom elevhälsan kan rektor inom enhetens budget utöka tjänsterna. Om det handlar om personal inom den medicinska delen och skolpsykologerna måste rektor förankra en utökning av personer med verksamhetschefen. Tilldelningen av resurser inom elevhälsan, förutom specialpedagogerna, ses över vartannat år av verksamhetschefen. Rektorerna och elevhälsans personal bidrar med att ge sina synpunkter på vilka förändringar som behövs för att bättre matcha tillgången med efterfrågan på respektive skola. Samtliga intervjuade anser att det finns tillgång till elevhälsans kompetenser på skolorna. Graden av tillgång varierar mellan skolorna. De intervjuade menar att den grundläggande fördelningen innebär att eleverna på skolor med färre antal elever i relation till de andra skolorna i kommunen, inte har samma grad av tillgång till skolsköterska, kurator och skolpsykolog. Det finns skolor där elevhälsans personal är på plats en eller två dagar i veckan. Då är dagarna vanligtvis bokade med planerade möten och åtgärder vilket begränsar de spontana besöken och mötena med elever och personal. Trelleborgs kommuns revisorer 10 av 15

13 Några lärare anser att tillgången till elevhälsans kompetenser försvåras av ett administrativt system. För att kunna få hjälp med stöd till eleverna krävs blanketter och utredningar som tar tid att genomföra och som gör att eleverna i vissa sammanhang inte får stöd i den takt de behöver. På de skolor där elevhälsans personal är på plats majoriteten av veckans dagar finns det utrymme för spontana besök och möten. Dessa förhållanden skapar möjligheter att etablera långsiktiga relationer med personal och elever vilket underlättar för elevhälsan att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Samtliga intervjuade anser att elevhälsans personal har en hög tillgänglighet vad gäller telefon och e-post. Rektorerna anser att det oftast är möjligt att kontakta elevhälsan personal vid akuta eller brådskande ärenden och att personalen då ställer upp Bedömning Det finns skolor där kuratorernas och skolpsykologernas begränsade närvaro resulterar i att elevhälsan inte fullt ut kan uppfylla sitt uppdrag. Det finns en teoretisk beräkning för fördelningen av elevhälsans tjänster som inte fullt ut kompenserar skolorna med färre elever eller tar hänsyn till elevernas behov och förutsättningar. Vi anser att det behövs en djupgående analys av behov och förutsättningar på respektive skola och område innan fördelningen av resurserna sker. Uppdateringen vartannat år kan utvecklas till varje år. Vi bedömer att nämnden inte fullt ut säkerställer en likvärdig tillgång till elevhälsa för eleverna på de olika skolorna Uppföljning och återrapportering till nämnden För den medicinska delen av elevhälsan samt skolpsykologerna får nämnden årligen verksamhetsberättelser som utgår från verksamhetsplanerna. Det redovisas även patientsäkerhetsberättelser för dessa delar. Denna rapportering är kopplad till vad som krävs i form av uppföljning i hälso- och sjukvårdslagen och socialstyrelsens föreskrifter. Verksamhetsberättelserna för den medicinska delen av elevhälsan och psykologerna beskriver målsättningarna enligt de statliga styrdokumenten (skollagen och sjukoch hälsovårdslagen), bedömning av måluppfyllelsen och aktiviteter under det aktuella året. Patientsäkerhetsberättelserna beskriver verksamhetens organisation, förutsättningar, ansvarsfördelning samt redovisar genomförda aktiviteter och uppföljning utifrån vad som krävs i patientsäkerhetslagen och socialstyrelsens föreskrifter. Rektorerna är inte delaktiga i den centrala uppföljningen av den medicinska delen av elevhälsan och psykologerna. För kuratorer och specialpedagoger finns det ingen specifik uppföljning eller kvalitetssäkring på huvudmannanivå som rapporteras till nämnden. Trelleborgs kommuns revisorer 11 av 15

14 Rektorerna anser att elevhälsans arbete, insatser och utveckling utvärderas och analyseras inom ramen för skolenheternas systematiska kvalitetsarbete. Samtliga intervjuade tycker att det finns svårigheter i att härleda skolornas och elevernas totala resultat och prestationer under året till elevhälsans insatser. Det pedagogiska stödet som elevhälsan är involverad i följs bl.a. upp i arbetet med åtgärdsprogrammen. Rektorerna och elevhälsans personal anser att det finns svårigheter i att följa och utvärdera det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Lokala utvecklingsförslag rörande elevhälsan och personalen framförs till rektor. Det finns ingen formell uppföljning av elevhälsan där skolornas personal eller elever tillfrågas. Några skolor arbetar med självvärdering inom elevhälsoteamet. På de skolor där det finns elevhälsoplan revideras den årligen av elevhälsan utifrån observerade behov och föregående års arbete. Detta sker inte regelmässigt på samtliga skolor Nämndens protokoll Vid nämndens möte den 29 januari 2014 fick bildningsförvaltningen i uppdrag att utreda effekterna av ändrad lagstiftning och andra faktorer kring barn i behov av särskilt stöd. I uppdraget ingick bl.a. att föreslår förändringar i organisation, arbetssätt och resurser för att barn i behov av särskilt stöd ska få det. Vid mötet den 26 mars 2014 redogjordes för utredningen och nämnden beslutade att det skulle tas fram en åtgärdsplan och utförandeplan för det fortsatta arbetet. Den 28 april 2014 beslutade nämnden att utöka tal- och språkteamet samt att verksamheten Borgen utökas till att omfatta ytterligare två grupper för elever låg- och mellanstadiet inklusive fritidsverksamhet. I utredningen finns ingen hänvisning till elevhälsan eller hur elevhälsans kompetenser kan bidra i sammanhanget. Vid nämndens möte den 28 april redovisas patientsäkerhetsberättelsen för psykologverksamheten, patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan, verksamhetsberättelse för skolhälsovården 2013 samt verksamhetsberättelse för psykologer inom bildningsförvaltningen Bildningsnämnden får rapporterna i egenskap av vårdgivare. Nämnden beslutar att godkänna rapporterna samt att översända dem till kommunstyrelsen för kännedom. Vid nämndens möte den 25 augusti 2014 beslutade nämnden att anta verksamhetsplan för elevhälsans psykologiska insatser för läsåret 2014/15 samt verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del för läsåret 2014/15. Nämnden får en gång per termin rapportering om antalet anmälningar om kränkande behandling med redovisning av genomförda åtgärder samt kommentarer om avvikelser. Vid rapporteringen vid nämndens möte den 5 mars 2014 noterade nämnden det ökade antalet inkomna anmälningar och att det framför allt handlar om elever och situationer på grundskolan Bedömning Vi anser att elevhälsoplanerna bör vara en grundläggande förutsättning för att lokalt följa upp och analysera elevhälsans verksamhet. Detta kan i sin tur ligga till grund för uppföljning som rapporteras till nämnden. På så sätt kan det ske ett sys- Trelleborgs kommuns revisorer 12 av 15

15 tematiskt utvecklingsarbete av verksamheten samtidigt som rektor och nämnd får en tydlig grund att utgå från vid resursfördelning och organisering av verksamheten. Detta kan med fördel även i fortsättningen ske inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet och samtidigt bli mer synligt för övrig personal och för elevhälsan. Vi anser att nämnden för att kunna fatta beslut om resursfördelning och tjänsterfördelning av elevhälsan behöver få uppfattningar om hur verksamheten som helhet bedrivs. Genom målsättningar för elevhälsan kan nämnden få adekvat rapportering och analyser för att kunna leda och styra verksamheten samt skapa förutsättningar för rektorerna att organisera sin inre organisation. Det finns idag olika former av lokal uppföljning av elevhälsan på några skolor. Den vidareförmedlas inte till förvaltningskontoret eller nämnden. Den uppföljningen utgår från eventuella lokala mål och är mer i form av verksamhetsberättelse eller självvärdering. Målsättningar och en fungerande uppföljning och utvärdering av verksamheten kan vara ett sätt att stärka en likvärdig tillgång. Vi bedömer att det inte fullt ut finns fungerande rutiner för uppföljning och återrapportering till nämnden av elevhälsans verksamhet. Trelleborgs kommuns revisorer 13 av 15

16 4. Revisionell bedömning Vi bedömer att bildningsnämnden inte fullt ut säkerställer att elevhälsan i grundskolan bedrivs ändamålsenligt. Vår bedömning grundar sig på slutsatserna för respektive revisionskriterium. Revisorerna granskning av dåvarande skolhälsovården som genomfördes våren 2009 pekade bl.a. på att det saknades ett kvalitetssystem med mål och uppföljning. Vi anser vid granskningstillfället år 2014 att det fortfarande finns utvecklingsbehov inom detta område. Mål och uppföljning i fråga om de medicinska delarna av elevhälsan och psykologer har en tydlig systematik och följer de lagstiftningar som finns på området. Vad gäller kuratorerna och specialpedagogerna är det fortfarande brister i tydlig målsättning och uppföljning. Även om elevhälsans verksamhet planeras och följs upp inom ramen för varje skolenhets systemastiska kvalitetsarbete anser vi att elevhälsan har en sådan karaktär och betydelse för verksamheten att dessa delar kan utvecklas ytterligare. Nämnden kan utveckla flera av områdena som ingått i denna granskning genom samordning, målsättningar och uppföljning som tydligt visar elevhälsans arbete och bidrag till elevernas lärande. Trelleborgs kommuns revisorer 14 av 15

17 Viktor Prytz Projektledare Alf Wahlgren Uppdragsledare Trelleborgs kommuns revisorer 15 av 15

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Elevhälsa Hallandsgemensam granskning

Elevhälsa Hallandsgemensam granskning Revisionsrapport Elevhälsa Hallandsgemensam granskning Halmstads kommun Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Linda Gustafsson Bo Thörn, certifierad kommunal revisor December 2012 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Utbildningsförvaltningen Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Vad är en riktlinje? Riktlinjen slår fast vad som gäller för Växjö kommun vid sidan av vad som följer av lagar och förordningar. Dess

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

Verksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund

Verksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Mål - Uppdrag 03 1(8) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Chatharina Gustafsson, administrativ

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Elevhälsoplan för Tuna skola

Elevhälsoplan för Tuna skola Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...

Läs mer

Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande?

Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande? Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande? Johanna Freed Margareta Bondestam 2014-10-29 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan

Läs mer

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01 Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01 1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar.

Läs mer

Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014

Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014 Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsoplan Vt- 2014 Elevhälsa är ett nytt begrepp i skollagen Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

kuratorer, psykologer, skolsköterskor, specialpedagoger (förskola), innebär att två rektorer finns i psykolog, och

kuratorer, psykologer, skolsköterskor, specialpedagoger (förskola), innebär att två rektorer finns i psykolog, och Fråga 1: Hur är kommunens stödteam uppbyggt. Vilka verksamheter ingår? Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv I nuläget har vi det som kallas Stödteamen är Psykolog, kurator, Följande yrkesgrupper

Läs mer

Reviderad 2013-09-26. Tegnérskolan

Reviderad 2013-09-26. Tegnérskolan Reviderad 2013-09-26 Tegnérskolan Barnvision i Örebro Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som beroende på barnets

Läs mer

pwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September 2015 www.pwc.se Ink: 2015-09- 09

pwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September 2015 www.pwc.se Ink: 2015-09- 09 www.pwc.se Gnesta kommun Ink: 2015-09- 09 Dnr. För handläggning. Revisionsrapport Magnus Höijer Tilda Lindell förutsättningar för pedagogiskt pwc Innehållsförteckning 1. Inledning 2 1.1. Granskningsbakgrund

Läs mer

Barn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun

Barn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun Barn- och elevhälsan Barn- och elevhälsan i Policydokument Beslutad av Nämnden för Förskola & Grundskola 2013-04-25, 30 1 Utges av 09-04-22, reviderad 2013-04-25 2 Förord Ett gott barn- och elevhälsoarbete

Läs mer

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 2015-05-27 Elevhälsa Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för skolans uppdrag att främja varje elevs hälsa, lärande och allmänna utveckling. Uppdraget

Läs mer

Granskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd

Granskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av Örnsköldsviks kommuns revisorer November 2015 Granskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd Örnsköldsviks kommun Innehåll 1. Inledning...1

Läs mer

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Global Bridge i Sverige AB Rålambsvägen 22 112 59 Stockholm 1 (9) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Beslut

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016

ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016 ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016 INLEDNING Syftet med elevhälsoplanen är att, utifrån nationella styrdokument och skolans beprövade erfarenhet, skapa struktur och kultur på lokal nivå för att trygga kvalitén i

Läs mer

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Maj 2009 Håkan Lindahl Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund och uppdrag...

Läs mer

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Reviderat 2014-10- 01 Innehåll Handlingsplan för elevhälsa... 3 Sverigefinskaskolans handlingsplan... 4 Syftet med handlingsplanen:... 4 Målet

Läs mer

Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan

Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan Revisionsrapport Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan Trelleborgs kommun Jean Odgaard Certifierad kommunal revisor Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i

Läs mer

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14 Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende

Läs mer

Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14

Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14 SKN 468/14 Elevhälsoplan Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14 Innehåll Inledning... 3 Elevhälsa allas ansvar... 3... 4 Förhållningssätt...

Läs mer

Mariestads kommun. Granskning av rutiner vid åtgärder för elever i behov av särskilt stöd i grundskolan. Granskningsrapport

Mariestads kommun. Granskning av rutiner vid åtgärder för elever i behov av särskilt stöd i grundskolan. Granskningsrapport ABCD Mariestads kommun Granskning av rutiner vid åtgärder för elever i behov av särskilt stöd i grundskolan Granskningsrapport KPMG AB 2013-01-15 Antal sidor: 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability

Läs mer

Läsåret 2015-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS. Elevhälsans medicinska enhet

Läsåret 2015-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS. Elevhälsans medicinska enhet VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS Läsåret 2015-2016 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA

Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA Elevhälsan Elevhälsan finns till för att eleverna på vår skola ska må bra, både fysiskt och psykiskt och för att eleverna ska få rätt stöd i

Läs mer

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola 2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll

Läs mer

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16 Elevhälsoplan Aspenässkolan 2015/16 ELEVHÄLSOPLAN 2 (7) I arbetet med skolans vision har elevhälsoarbetet på Aspenässkolan en central roll. Elevhälsoarbetet ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande

Läs mer

Elevhälsoplan Ekebygymnasiet

Elevhälsoplan Ekebygymnasiet Elevhälsoplan Ekebygymnasiet Bakgrund Ekebygymnasiet i Uppsala har funnits sedan mitten av 80-talet. Här går ca 400 elever fördelade på tre yrkesförberedande gymnasieprogram: El- och energiprogrammet Hotell-

Läs mer

Barn och elevhälsoplan 2011

Barn och elevhälsoplan 2011 Barn och elevhälsoplan 2011 Elevhälsoplanen gäller alla barn och ungdomar i förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola och gymnasie. Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Helhetsidéer 3 2.1. Vår

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan ÅMÅLS KOMMUN Barn- och elevhälsoplan Plan för arbete med elevhälsa i förskola och grundskola i Åmåls Kommun Barn- och utbildningsnämnden 2012-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Elevhälsans uppdrag 2. Resursenheten

Läs mer

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation 1 (11) Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om rektors möjlighet att delegera och skolors organisation, i samband med myndighetens

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Elevhälsoplan. för grundskolan. Elevhälsoplan 1

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Elevhälsoplan. för grundskolan. Elevhälsoplan 1 Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Elevhälsoplan för grundskolan Elevhälsoplan 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola Skolinspektionen 2014-02-28 Ikasus AB susarme.siden@frosunda.se Rektorn vid Ikasus friskola birgitta.krantz@frosunda.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i Ikasus friskola i Vallentuna

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den

Läs mer

Ekebygymnasiet i Uppsala har funnits sedan mitten av 80-talet. Här går ca 400 elever fördelade på fyra yrkesförberedande gymnasieprogram:

Ekebygymnasiet i Uppsala har funnits sedan mitten av 80-talet. Här går ca 400 elever fördelade på fyra yrkesförberedande gymnasieprogram: Elevhälsoplan Bakgrund Ekebygymnasiet i Uppsala har funnits sedan mitten av 80-talet. Här går ca 400 elever fördelade på fyra yrkesförberedande gymnasieprogram: El- och energiprogrammet Hantverksprogrammet

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Skolinspektionen IQRA Utbildning AB Org.nr. 556930-9825 Beslut för grundskola efter tillsyn i IQRA Skolan belägen i Västerås kommun Förstagångstillsyn av IQRA Skolan Skolinspektionen har genomfört förstagångstillsyn

Läs mer

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Inledning I Barn- och Elevhälsoplanen används begreppen förskola och skola. Begreppet skola omfattar förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola.

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Barn- och Elevhälsoplan

Barn- och Elevhälsoplan Barn- och Elevhälsoplan Kultur- och utbildningsförvaltningen 1 Melleruds kommun Barn- och elevhälsoplan i Melleruds kommun Syfte Syftet med en övergripande Barn- och Elevhälsoplan är att skapa en gemensam

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE

BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE - en decentraliserad och sammanhållen verksamhet med relationskompetens som grund. Lycksele - staden i Lappland 12426 inv 1260 elever i år F-9 27 elever i särskolan 604 barn

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

2012-05-14. Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola

2012-05-14. Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola 2012-05-14 Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola 1 INNEHÅLL Sammanfattning 2 Inledning 2 Bakgrund. 2 Syfte 3 Styrdokument för elevhälsa. 3 Nationella styrdokument. 3 Styrdokument i Norrköpings kommun..

Läs mer

Verksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015 Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa

Läs mer

Revisionsrapport. Karlstads kommun

Revisionsrapport. Karlstads kommun Revisionsrapport Granskning av grundskolans arbete och överlämning till gymnasieskolan avseende vissa elever i behov av särskilt stöd Monica Axelsson Karlstads kommun 2012-09-06 Maria Jäger Uppdragsledare

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Rapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared

Rapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Martin Christensen Kvalitetscontroller Rapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared September 2014 sida 2

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens styrning och ledning av grundskolan

Barn- och utbildningsnämndens styrning och ledning av grundskolan Revisionsrapport Barn- och utbildningsnämndens styrning och ledning av grundskolan Hallsbergs kommun Mars 2010 Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag...1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...1

Läs mer

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016 Gefle Montessoriskolas Handlingsplan för elevhälsa Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är reviderad 2015-09-15 och omfattar förskoleklass, skola, skolbarnomsorg (fritidshemmet) från förskoleklass

Läs mer

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun 31 oktober 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsnämnden

Riktlinjer för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsnämnden Riktlinjer för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsnämnden - styrning av mål, resultat och kvalitet enligt framtagen målstyrningsprocess 2013/2014 Beslutad i BU-nämnd 2011-09-06 Delegationsordning 1.3

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Alla barn och elever har rätt att nå målen Ny skollag ställer högre krav och innehåller en rad förändringar som påverkar förskola och skola 1. I all utbildning och

Läs mer

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun Centrum för vuxnas lärande Dnr 53-2006:3213 Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Vuxenutbildning Inledning Skolverket har

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB -Styrdokument- 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Ledningssystem Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-08-11, 132 Dokumentansvarig

Läs mer

Handlingsplan. Elevhälsan. Forsheda rektorsenhet 7-9

Handlingsplan. Elevhälsan. Forsheda rektorsenhet 7-9 Forsheda-Hånger rektorsenhet Handlingsplan Elevhälsan Forsheda rektorsenhet 7-9 Aug 2014 Innehållsförteckning Vision för elevhälsan i Värnamo kommun... 3 Skollag (2010:800) - Elevhälsa... 4 Skollag (2010:800)

Läs mer

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen grundskola, förskoleklass, fritidshem, 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Vägledning för elevhälsa inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Kristianstads kommun.

Vägledning för elevhälsa inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Kristianstads kommun. Vägledning för elevhälsa inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Kristianstads kommun. Avser verksamheter med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av förvaltningschefen 2012-11 - 28 Innehåll sidan

Läs mer

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun 2013 Datum och ansvarig för innehållet; 20140217 Christina Norlander Verksamhetschef SHV Kramfors Kommun Mallen är framtagen av Sveriges

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad. 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad. Datum och ansvarig för innehållet 29/2-2016 Susanna Årman Kvalitetsavdelningen 2015-12-01 Mallen är anpassad

Läs mer

Elevhälsoplan. Mölndals Stad 2014-10-14

Elevhälsoplan. Mölndals Stad 2014-10-14 Elevhälsoplan Mölndals Stad 2014-10-14 Innehåll Inledning... 2 Förebyggande arbete... 2 Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Screeningmaterial som genomförs systematiskt... 3 Ledarskap... 4 Undervisning och

Läs mer

Elevhälsa att främja hälsa, lärande och utveckling 2014-09-04 1

Elevhälsa att främja hälsa, lärande och utveckling 2014-09-04 1 Elevhälsa att främja hälsa, lärande och utveckling 1 Ängelholm 2 Uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (Ny skollag i praktiken 2011) 3 hänsyn ska

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen

Läs mer

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2013-2014

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2013-2014 Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2013-2014 ÖVERTORNEÅ KOMMUN www.overtornea.se/elevhalsan.shtml 1. Målsättning - Organisera ett välfungerande elevhälsoteam för hela kommunen där en tydlig

Läs mer

Elevhälsa Errarps skola

Elevhälsa Errarps skola Elevhälsorutiner Errarps skola 2015/2016 1 Elevhälsa Errarps skola Det lokala elevhälsoteamet på Errarps skola består av: Rektor Agneta J:son Eklund Agneta.JsonEklund@engelholm.se Specialpedagog Jessica

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Plan för systematiskt kvalitetsarbete STORUMANS KOMMUNS SKOLOR OCH FÖRSKOLOR Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden Läsåret 2013/14 Enligt 4 kap. 3-8 skollagen ska varje huvudman och varje förskole-

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut 2014-10-09 Ekerö kommun Rektorn vid Träkvista skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Träkvista skola i Ekerö kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress:

Läs mer

Beslut för förskola. Skoiinspektionen. i Solna kommun. Beslut. 2014-06-26 Dnr 43-2013:4702. Solna kommun

Beslut för förskola. Skoiinspektionen. i Solna kommun. Beslut. 2014-06-26 Dnr 43-2013:4702. Solna kommun Beslut Solna kommun kommunstyrelsen@solna.se bam-utbilchiingsforvaltnineen@solna.se Beslut för förskola i Solna kommun Skoiinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1 (10) Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302-52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Mona Andersson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll:

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så

Läs mer

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Sociala myndighetsnämnden Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningen kring kvalitet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2012/2013 Förskolor Tokarp Nykil Ulrika Sjögestad Ansvariga för Kvalitetsrapporten är: Marie Sturehed förskolechef & Maria Fors biträdande

Läs mer

Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015

Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Reviderad oktober 2014 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med

Läs mer

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel

Läs mer

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013 Revisionsrapport Placering unga i av barn och familjehem Trelleborgs kommun Linda Gustavsson Revisionskonsult November 2013 TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning i 2.

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola _ Skoiinspektionen Beslut 2014-06-30 JENSEN Education College AB asa.blom@jenseneducation.se Rektorn vid den fristående gymnasieskolan JENSEN Gymnasium Jönköping Louise.hultman@jenseneducation.se Beslut

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.

Läs mer

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola Skolinspektionen 2014-11-26 Sandvikens kommun kommun@sandviken.se Rektorn vid särskolan amia-karrn.brostrom@sandviken.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i särskolan i Sandvikens

Läs mer

Grundskolans arbete med elever som riskerar att inte uppnå målen - en uppföljning Nr 9, 2015. Projektrapport från Stadsrevisionen

Grundskolans arbete med elever som riskerar att inte uppnå målen - en uppföljning Nr 9, 2015. Projektrapport från Stadsrevisionen Grundskolans arbete med elever som riskerar att inte uppnå målen - en Nr 9, 2015 Projektrapport från Stadsrevisionen Dnr 3.1.3-177/2015 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att

Läs mer

Revisionsrapport nr 1, 2013, slutversion R Wallin. Valdemarsviks kommun Barn med särskilda behov

Revisionsrapport nr 1, 2013, slutversion R Wallin. Valdemarsviks kommun Barn med särskilda behov Revisionsrapport nr 1, 2013, slutversion R Wallin Valdemarsviks kommun Barn med särskilda behov Innehåll 1. Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Utgångspunkter... 3 1.2. Avgränsning... 3 1.3. Grund

Läs mer

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

Hållbarhetsråd i Gullspångs kommun. Handlingsplan för 2010-2015

Hållbarhetsråd i Gullspångs kommun. Handlingsplan för 2010-2015 Hållbarhetsråd i Gullspångs kommun Handlingsplan för 2010-2015 Hållbarhetsråd i Gullspångs kommun handlingsplan för 2010-2015 Bakgrund Skolans och förskolans uppdrag är att ge alla barn och elever förutsättningar

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Centrala Elevhälsan. i Svalövs kommun läsåret 2014/2015.

Kvalitetsredovisning. För Centrala Elevhälsan. i Svalövs kommun läsåret 2014/2015. Kvalitetsredovisning För Centrala Elevhälsan i Svalövs kommun läsåret 2014/2015. Centrala elevhälsan 2015-10-13 Kvalitetsredovisning för Centrala Elevhälsan i Svalövs kommun läsåret 2013/2014. Allmänt

Läs mer

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem Onsdag 14 november 2012 Ansvarig för internkontrollen Jan Gayen 1 Innehåll Bakgrund... 2 Fakta om Samrealskolan åk

Läs mer

Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket

Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket Remissyttrande rörande Allmänna råd med kommentarer utbildning på sjukhus eller institution knuten till ett sjukhus lämnat av Sveriges Sjukhuslärarförening.

Läs mer

Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisorerna 2012. Hylte kommun. Elevhälsan. Quality In EverythingWe Do

Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisorerna 2012. Hylte kommun. Elevhälsan. Quality In EverythingWe Do Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisorerna 2012 Hylte kommun Elevhälsan iållernst&young Quality In EverythingWe Do ERNST &YOUNG Quality In Everything We Do Innehåll: 1. Sammanfattning 2. Inledning

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv www.pwc.se Revisionsrapport Carl-Gustaf Folkeson Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer