Barn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun"

Transkript

1 Barn- och elevhälsan Barn- och elevhälsan i Policydokument Beslutad av Nämnden för Förskola & Grundskola , 30 1

2 Utges av , reviderad

3 Förord Ett gott barn- och elevhälsoarbete är grunden för att genomföra förskolans och skolans lärandeuppdrag, ett stöd för rektorer och pedagoger i deras uppdrag. Nämnden för Förskola & Grundskola fastställde inriktningen och organisationen av barn- elevhälsan. De pedagogiska enheterna ska utveckla ett verksamhetsområde Barn- och elevhälsa där skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser ingår. Enheterna ska skapa en organisation som gagnar barn- och elevhälsoarbetet inom förvaltningen och som främjar genomförandet av En dörr in som är en lokal handlingsplan för samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd i Kungsbacka. Arbete med barn- och elevhälsa ska ses som en del av förskolans/skolans lärandeuppdrag och det samlade arbetet för en god hälsa. Att arbeta för en god barnoch elevhälsa åligger alla som arbetar i förskolan/skolan. Det förebyggande arbetet är centralt. 3

4 Innehåll 1 Bakgrund Förvaltningsövergripande mål Barn och elevhälsans syfte Barn och elevhälsan - allas ansvar Barn och elevhälsoplan Organisation av barn- och elevhälsan Organisation Verksamhetschef Förskolechef/rektor Specialpedagogiskt centrum, SPC Nätverksarbete och samordnare Barn- och elevhälsoteamet Barn- och elevhälsoteamets kompetenser Förskolechef/rektor Skolläkaren Skolsköterskan Psykologen Kurator Den specialpedagogiska kompetensen

5 1 Bakgrund Skollagen anger att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan skall omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Eleverna utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Lagen bygger på proposition 2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet. Lagen beskriver vilka verksamhetsformer som ska bedriva elevhälsa. Nämnden för Förskola & Grundskola har beslutat att policydokumentet för barn och elevhälsa i tillämpliga delar även ska omfatta förskola och pedagogisk omsorg. Vad menas egentligen med en skola för lärande och hälsa? Det gäller skolmiljön i vid mening, t ex trygghet, samspel, relationer, lärares och skolledares betydelse, elevinflytande och föräldrainflytande och inte minst vad barn och ungdomar själva säger om lärande och hälsa. Prop. 2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet s. 55 Utdrag ur FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna: Staterna ska erkänna principen om lika möjligheter till utbildning för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder och den ska vara integrerad med ordinarie utbildning. Specialundervisning kan i vissa fall övervägas för att tillgodose behovet av utbildning, men målet är då att förbereda för en undervisning i det ordinarie skolsystemet. Barnets bästa ska vara i främsta rummet. Salamancadeklarationen: om principer, inriktning och praxis vid undervisning av elever i behov av särskilt stöd (1994): Varje barn har en grundläggande rätt till undervisning och måste få en möjlighet at uppnå och bibehålla en acceptabel skolningsnivå. Elever i behov av särskilt stöd ska ha tillgång till ordinarie skolor, inom en pedagogik som sätter barnen i centrum, tillgodoser deras behov. Skollagen betonar vikten av att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, ska ges den omsorg, som deras speciella behov kräver. Vidare sägs att särskilt stöd ska ges till elever, som har svårigheter i skolarbetet. I betänkandet Från dubbla spår till elevhälsa föreslås att elevvård och skolhälsovård ska benämnas Elevhälsa. Arbete med elevhälsa ska ses som en del av skolan ärandeuppdrag och det samlade arbetet för en god hälsa. Det förebyggande arbetet betonas. Lokala mål och strategier bör finnas för arbetet med elevhälsa. 5

6 Ur propositionen: Elevhälsa presenteras som ett eget verksamhetsområde där skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser ingår. Traditionellt har det elevvårdande arbetet ofta haft fokus på enskilda elevers behov av särskilt stöd. Utgångspunkten i den nya elevhälsan är att lärande och hälsa påverkas av samma generella faktorer. En god lärandemiljö främjar också hälsan. Arbete med elevhälsa bör i stor utsträckning vara förebyggande och ha en hälsofrämjande inriktning utifrån ett delvis nytt och vidgat hälsobegrepp. Arbete med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan skolans olika delar och personalgrupper samt att det finns allsidig kompetens för detta arbete på skolan. PROP. 2001/02:14 Hälsa lärande och trygghet s Förvaltningsövergripande mål Målet är att alla pedagogiska enheter ska utveckla barn-och elevhälsan enligt propositionens utgångspunkter. Elevhälsan i Kungsbacka ska omfatta åldrarna 1-16 år och benämnas barnoch elevhälsa. Barn- och elevhälsoteam ska finnas. Alla pedagogiska enheter ska utveckla barn- och elevhälsoarbetet. Arbetet med elevhälsan är ett ansvar för samtliga inom verksamheten men ett särskilt ansvar vilar på barn- och elevhälsoteamet som ska bestå av specialpedagog/speciallärare, kurator, psykolog, skolsköterska, skolläkare och förskolechef/rektor. Barn- och elevhälsoteamets arbete leds av förskolechef/rektor inom det egna ansvarsområdet. Barn- och elevhälsoteamens bedömningar ska utgöra underlag för förskolechefs/rektors beslut beträffande organisation på individ-, grupp- och organisationsnivå. Exempelvis gruppstorlek, vilka barn/elever som bör vistas i samma grupp, vilket kompetens personalen bör ha för att kunna möta barn/elever, vilka pedagogiska metoder som bör användas m.m. Förskolan/skolans ansvar är att skapa en god lärandemiljö för barns/elevers kunskapsutveckling och personliga utveckling. Lärande och hälsa påverkas av att man känner inflytande och delaktighet över det egna arbetet och miljön samt att man får återkoppling på det man gör. Det förebyggande arbetet ska betonas, likaså ska det finnas lokala mål och strategier. 6

7 Utvärdering av arbetet med barn- och elevhälsa ska ingå som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Hälsobegreppet kännetecknas av ett helhetstänkande som innebär mer än bara frånvaro av sjukdom. Hälsa definieras som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (Prop 2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet) Nationella och lokala styrdokument utgör mål för förskolans och skolans barn- och elevhälsa. Barn- och elevhälsa är alla de åtgärder som vidtas för att skapa en god lärande- och arbetsmiljö. Att främja hälsa innebär arbete på organisations- grupp- och individnivå. Under förskolechef/rektors ledning ska barn- och elevhälsoteamet utarbeta en barnoch elevhälsoplan som utifrån ett barnperspektiv bygger på ett salutogent tänkande. Ett salutogent tänkande innebär att man utgår ifrån det friska och fungerande. Planen ska utvärderas en gång om året och kvalitetssäkras. Barn och elever ska ha inflytande över denna plan. Barn- och elevhälsoteamet ska verka för att det i vardagsarbetet ska vara balans mellan akuta insatser utifrån det enskilda barnets behov och långsiktigt förändringsarbete för ett hälsofrämjande och förebyggande synsätt i hela verksamheten. Barn- och elevhälsoteamet ska bedriva sitt arbete i nära samarbete med förskolans/skolans personal. 7

8 2 Barn och elevhälsans syfte 2.1 Barn och elevhälsan - allas ansvar Pedagoger ansvarar för sina barns/elevers lärande, trivsel och utveckling samt för att uppmärksamma barn/elever som hamnar i svårigheter. Därmed har de det primära ansvaret för en god barn- och elevhälsa. Övrig personal i förskolan och skolan har också ett ansvar för att bidra. Arbetslagen har regelbundna träffar. Här sker den huvudsakliga planeringen av barn/elevhälsoarbetet. Elevhälsoarbetets ska utgå från ett helhetstänkande med inriktning på: att skapa miljöer som främjar lärande, god allmän utveckling och en god hälsa hos varje barn/elev att undanröja hinder för varje elevs lärande och utveckling och att uppmärksamma och sätta in åtgärder för elever som riskerar att inte nå uppsatta mål att förebygga och uppmärksamma skolrelaterade problem i ett tidigt skede Barn- och elevhälsan ska ge förutsättningar för att alla ska kunna leva ett hälsosamt liv. Barn- och elevhälsans uppgift ska vara densamma för förskolan/skolan som helhet, dvs. att främja lärandet, att överföra och gestalta de grundläggande värdena, samt i samarbete med hemmen främja barnens och elevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Det är betydelsefullt med tidiga insatser i låga åldrar. Barn- och elevhälsan ska främja en förskjutning från vuxenperspektiv till ett barn och elevperspektiv samt gå från information till dialog och kommunikation inom hälsoarbetet. Hela förskolans och skolans miljö ska uppmärksammas, såväl den fysiska som den psykosociala miljön. Barn och elever ska ha möjligheter till inflytande över sin lärande- och arbetsmiljö. Tydliga mål för verksamheten och en gemensam syn på vad som främjar barns och ungdomars utveckling är ett gemensamt ansvar för alla som arbetar i förskolan/skolan. 8

9 2.2 Barn och elevhälsoplan Varje förskola/skola ska ha en plan för barn- elevhälsan. Den ska uttrycka en avsikt, en vilja och ett synsätt och utgöra utgångspunkt för att ha fokus och samla resurser på ett framgångsrikt sätt. De mål och ambitioner som planen uttrycker, ska vara möjliga att följa upp och utvärdera. Planen blir ett hjälpmedel att leda och styra barn/elevhälsans professionella utvecklingsarbete. I planen förenas förskolechefens/rektors visioner för förskolans/skolans, enhetens, utveckling och barn/elevhälsoteamets professionella perspektiv. Planen för barn- och elevhälsa ska utformas enligt följande steg: 1. Bakgrundsanalys, föregående års utvärdering med styrkor och förbättringsområden. 2. Aktuella förutsättningar, (barn, elever, pedagoger, grupper, klasser, organisation, lokaler, föräldrar, skolledning, inflytande från förskolan/skolans närmiljö). 3. Professionell bedömning, (barn/elevarbete, grupper, klasser, arbetslag, skolledarstöd, utveckling av organisation, samverkan, utvecklingsprojekt, kompetensutveckling). 4. Klargöra insatser, prioriteringar samt roller för medlemmarna i teamet. 5. Beskriva enhetens arbete för att utveckla barn- och elevinflytande. 6. Beskrivning av arbetssätt, åtaganden samt hur uppföljning ska ske. 7. Beskrivning av samverkan med externa aktörer i enlighet med intentionerna i En Dörr In. 8. Utbildningsplan för SIPsamordnare ( Samordnad Individuell Plan) 9. Årsklocka för återkommande insatser. 9

10 3 Organisation av barn- och elevhälsan 3.1 Organisation Förskola & Grundskola i Kungsbacka styrs genom att en långtgående decentralisering av ansvar och befogenheter genomsyrar ledning och ekonomistyrning av verksamheten. Syftet är att ge alla barn och elever en likvärdig utbildning. Vår kompensatoriska förmåga att möta alla barns behov ska utvecklas. Organisatoriska förutsättningar i form av ledning, bemanning, forum för samtal, tid, former för dokumentation och ramar kring barn- och elevhälsoteamets arbete krävs för att det ska bli framgångsrikt. Det förutsätter att ledning på flera nivåer tror på och driver utvecklingsprocessen och är tydliga med sitt synsätt och förskolans/skolans uppdrag. Organisationen påverkar möjligheterna för barn- och elevhälsoteamet att delta i skolutvecklingsarbetet, en långsiktig process som inte kan bygga på enskilda individers initiativ utan måste stödjas av strukturer i organisationen. 3.2 Verksamhetschef Varje pedagogisk enhet ska organisera barn- och elevhälsan i ett 1-16 års perspektiv. Den pedagogiska enhetens verksamhetschef är ytters ansvarig för utvecklingen av barn- och elevhälsan inom sitt ansvarområde. Verksamhetschefen är chef för barn- och elevhälsans personal (kurator, psykolog, skolsköterska). Verksamhetschefen har det organisatoriska och ekonomiska ansvaret för tjänsterna samt ansvar bl.a. för löne- och uppföljningssamtal, beviljande av semester och annan ledighet samt individuell kompetensutveckling. Elevhälsans medicinska del lyder under Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Inom hälso- och sjukvård skall det finnas någon, utsedd av nämnden, som ansvarar för verksamheten (verksamhetschef). Den pedagogiska enhetens verksamhetschef är tillika verksamhetschef för elevhälsans medicinska del. En viss del av psykologens tjänsteutövning omfattas också av Hälso- och sjukvårdslagen. 3.3 Förskolechef/rektor Förskolechef/rektor har ansvar för organisationen och ledningen av barn- och elevhälsoarbetet på den egna förskole-/skolenheten. Specialpedagoger/speciallärare är anställda av förskolechef/rektor. Förskolechef/rektor har ansvar för förskolans/skolans resultat och har därför, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för: 10

11 att barn- och elevhälsoarbetet utformas med ett förebyggande och hälsofrämjande fokus att verksamheten och barn- och elevhälsoarbetet utformas så att barnen/eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver att god kontakt etableras mellan förskola/skola och hem, som en grund för samarbete, om det uppstår problem och svårigheter för barnet/eleven i förskola/skolan att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera/revidera förskolan/skolans barn- och elevhälsoplan en gång per år att utvärdera barn- och elevhälsans verksamhet och resultat att resursfördelning och stödåtgärder anpassas till den värdering av barnens/ elevernas utveckling som pedagoger gör 3.4 Specialpedagogiskt centrum, SPC Ansvaret för barn- och elevhälsa vilar i första hand på de pedagogiska enheterna men SPC har ansvar för viss samordning och stödjande av utvecklingen av barn- och elevhälsa inom förvaltningen. Specialpedagogiskt centrum har förvaltningsövergripande verksamheter vars uppdrag är att stödja och utveckla det förebyggande arbetet inom förskola och skola samt genomföra insatser för barn i behov av särskilt stöd. På SPC finns lokaler som kan användas för eventuella tester och föräldrasamtal. Ett av rummen är särskilt anpassat för tester genom att det är ljudisolerat. På SPC förvaras också gemensamt material för psykologiska tester. Utveckling, information, kompetensutveckling mm samordnas centralt i förvaltningen genom verksamhetschefen för SPC. Denne leder möten med representanter för de olika kompetenserna inom barn- och elevhälsan. I dessa möten deltar även en representant för förskolecheferna, rektorerna och förvaltningsstaben. SPC ansvarar för bedömning och beslut om eventuella extra ekonomiska resurser till förskolor med barn i behov av särskilt stöd. Ansökningar om Tilläggsbelopp för såväl förskola som grundskola administreras av SPC och beslutas av förvaltningschef. Verksamhetschefen på SPC ansvarar för att handledning för elevhälsans kompetenser genomförs enligt beslutade riktlinjer. Budget för testmaterial, handledning, utvecklingsdagar och ev. ytterligare gemensamma insatser finns på SPC. 11

12 3.5 Nätverksarbete och samordnare För yrkeskategorierna kurator, psykolog, skolsköterska och specialpedagog/speciallärare finns en förvaltningsövergripande samordnare. Samordnarnas uppgift är att: Delta i samordningsmöten med övriga samordnare 1 gång per månad Leda kategoriträffar med den egna yrkesgruppen 1 gång per månad. Vara drivande i att implementera elevhälsouppdraget inom sin yrkeskår och vara stöd för dessa i deras arbete med implementering på respektive pedagogisk enhet Förse verksamhetschefer och förvaltning med minnesanteckningar från gemensamma träffar Lämna information om nya rön, lagar och förordningar till yrkesgruppen samt till verksamhetscheferna via ledningsgruppen Inventera behov av kompetensutveckling för den egna yrkesgruppen och redovisa för verksamhetscheferna via ledningsgruppen Lyfta samordningsfrågor till ledningsgruppen, via verksamhetschef SPC, för beslut i ledningsgruppen Delta och ge råd vid nyanställning av den egna yrkesgruppen Deltagande i handledning och kategoriträffar är obligatorisk för elevhälsans kompetenser. 12

13 4 Barn- och elevhälsoteamet Elevhälsoteam ska bestå av specialpedagog, kurator, psykolog, skolsköterska, skolläkare och ledas av rektor. Arbetsformerna i ett elevhälsoteam bör utvecklas från individuella analyser till tvärprofessionella gemensamma analyser. Ett tvärprofessionellt team kan inte sägas vara tvärprofessionellt i ordets rätta bemärkelse om det inte också genererar gemensamma analyser. De olika professionernas kompetensområden kan ses som cirklar som går in i varandra med ett både gemensamt område och för varje profession ett unikt område av kunskaper. Det gemensamma området representerar behovet av samsyn kring uppdraget och också en gemensam kompetens i att arbeta på en mer generell nivå i elevhälsoarbetet. Det representerar också förmågan att tänka tillsammans och att i viss mån också dela ett professionellt språk som möjliggör kommunikationen i teamet. Man blir inte ett team för att man kallas för det utan man blir ett team i det gemensamma handlandet och tänkandet. Om man inte tänker tillsammans uppmärksammar, initierar, ställer frågor, kartlägger och analyserar, delar med sig av varandras erfarenheter, lägger sig i varandras arbete - kan man också utgå från att man inte utgör ett team i ordet mer djupgående och tvärprofessionella betydelse. (Partanen, Att utveckla elevhälsa) Barn- och elevhälsoteamets arbete bör så långt det är möjligt vara förebyggande och hälsofrämjande och en förskjutning ska ske från riskfaktorer till friskfaktorer. I dialog med barn/elever och föräldrar kan barn- och elevhälsoteamet tillsammans med förskolans/skolans arbetslag utveckla det förebyggande arbetet samt stödja enskilda barn/elever med specifika problem. Barn- och elevhälsoteamet är till för barn/elever, föräldrar och arbetslag. Barn- och elevhälsoteamet ska träffas kontinuerligt för att arbeta förebyggande på organisations, grupp- och individnivå med hälsofrämjande arbete för barn/elever. I vardagsarbetet har barn- och elevhälsoteamet möjligheter att bygga relationer i dialog med barn och föräldrar. Genom att regelbundet delta i arbetslagens samtal och planering kan barn- och elevhälsoteamet bidra till bättre beredskap att ta hand om barns/elevers olika förutsättningar och att föra in det hälsofrämjande perspektivet i undervisningen och undanröja hinder för lärande. Barn/elevhälsans personal kan bidra till förebyggande utveckling genom arbete med kartläggning, utredning och dokumentation på alla nivåer. För att det ska leda till skolutveckling krävs att man får till stånd lärprocesser utifrån analyser av t.ex utredningar och åtgärdsprogram. 13

14 För att lärandet ska få bestående effekter behöver det också i organisationen finnas strukturer som bevarar och kan aktualisera kollektiva lärdomar. Exempelvis kan skolsköterskan genom att se mönster i hälsosamtalen lyfta fram angelägna problemområden för den egna skolan som kan påverka lärandemiljön. Mötesplatser för kommunikation mellan verksamhet och förvaltningsledning behöver finnas. Barn- elevhälsoteamens personal på enheterna bildar nätverk inom egna pedagogiska enheten. Teamen ska vid behov också samverka med andra inom den egna förvaltningen, övriga förvaltningar, landstinget och andra myndigheter etc. Barnen i förskolan tillhör barnhälsovårdens ansvarsområde. När det gäller psykologkompetens kan den till viss del erhållas från barnhälsovården och till viss del från elevhälsoteamen samt SPC 4.1 Barn- och elevhälsoteamets kompetenser Skollagen anger att För medicinska psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Elevhälsans personalgrupper ska delta i skolans arbete för att skapa miljöer som främjar lärande, god allmän utveckling och en god hälsa hos varje elev samt ha ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje elevs lärande och utveckling Prop. 2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet sid. 25 Barn- och elevhälsoteamets personal ska vara väl förtrogen med förskolans/skolans styrdokument och kommunens mål i ett 1-16 års perspektiv samt känna till pedagogiska enhetens förutsättningar, struktur, aktuell problematik etc. Nedan redovisas elevhälsoteamets olika kompetenser samt förskolechef/rektors ansvar för elevhälsan. förskolechef/rektor har ansvar för hur de olika kompetenserna nyttjas inom den egna verksamheten. En viktig förutsättning för barn- och elevhälsans arbete är att utveckla och åstadkomma goda samarbetsförhållanden såväl inom förskola och skola som med barn, elever, föräldrar. Det är också viktigt med samverkan utanför förskola och skola med exempelvis hälso- och sjukvård, barnhälsovård och socialtjänst Förskolechef/rektor Förskolechef/ rektor ansvarar för barn- och elevhälsan och är en central person i barn- och elevhälsoarbetet. Förskolechef/rektor är den som har kompetens att vidmakthålla barn- och elevhälsans perspektiv även i andra frågor inom enheten. Detta gäller även inom den egna förvaltningen och i kontakter med andra 14

15 förvaltningar i syfte att få ett hälsofrämjande synsätt i all verksamhet. När samarbetet mellan olika funktioner och kompetenser fungerar inom elevhälsan kan förskolechef/ rektor få bra och väl genomarbetade underlag för beslut som t.ex. rör prioriterade arbetsområden, organisation av klasser och grupper, behov av kompetensutveckling mm Skolläkaren Skolläkaren fungerar som medicinsk rådgivare till elever, personal och föräldrar. Skolläkaren utför hälsoundersökningar i åk 4. Elevhälsans ambition är att arbeta hälsofrämjande på ett folkhälsoplan där skolläkaren också ingår i ett mer övergripande sammanhang Skolsköterskan Skolhälsovården är en tydlig aktör i det hälsopreventiva arbetet som samhället riktar mot barn och ungdomar. Skolhälsovårdens arbete lyder under Hälso- och sjukvårdslagen, HSL och för den skall det finnas en, av nämnden utsedd, verksamhetschef. Skolsköterskan möter regelbundet alla elever i skolan utifrån det nationella basprogram man arbetar efter. Det gör att skolsköterskan får en unik överblick och kunskap om elevernas hälsa ur ett helhetsperspektiv. Skolsköterskan ska arbeta med att tydliggöra det förebyggande elevhälsoarbetet på skolan. Detta arbete sker genom insatser på organisations- grupp och individnivå. Grupp/organisation: Arbetsmiljö, arbete mot mobbning, hälsoundervisning för att påverka livsstil som t ex sex och samlevnad, livskunskap, tjej/killgrupper, kost och fysisk aktivitet. Individnivå: Hälsoundersökningar, vaccinationer, hälsoenkäter, hälsosamtalet, stödjande funktion för elever med särskilda behov. Beträffande barn i förskolan vilar ansvaret för hälsovård på barnhälsovården Psykologen Psykologen kan erbjuda specifik kompetens till förskola och skola inom olika områden, som utvecklingspsykologi, pedagogisk psykologi, neuropsykologi, kunskap om barns och ungdomars psykiska störningar, kunskap om grupper och grupputveckling, kunskap om ledarskap och ledarskapsutveckling, kunskap om organisationer och organisationsutveckling. Psykologen verkar på tre nivåer: Individnivå - Enskilda barn, familjer och enskilda pedagoger Psykologen erbjuder råd och stödsamtal till barn, ungdomar och föräldrar i skolrelaterade frågor. Psykologen använder psykologisk utredningsmetodik som 15

16 underlag till att anpassa och utforma lämpliga stödinsatser och underlätta lärandet. Psykologens kompetens används för att förstå utvecklingsprocesser i syfte att öka personalens kunskap i förhållningssätt, som främjar goda utvecklingsbetingelser. Gruppnivå - Elevgrupp, arbetslag Psykologen erbjuder psykologisk handledning, konsultation och rådgivning till personal och ledare. Psykologen erbjuder utveckling av elevgrupp och arbetslag. Organisationsnivå - Övergripande frågor såsom skolans organisation, förändringsarbete, skolledning m.m. Psykologen kan delta i förändringsarbete, utbilda personal, verka som samtalspartner till skolledning samt arbeta med organisations- och verksamhetsutveckling. Psykologen deltar också i barn- och elevhälsoarbete. Psykologens kompetens bör mer och mer riktas mot förebyggande och övergripande insatser, vilket innebär fokusering på grupp- och organisationsnivå Kurator Kurator har psykosocialt arbete som huvudarbetsuppgift och kan komplettera pedagogen och övriga verksamma i förskolan/skolan om det finns behov av ett fördjupat socialt perspektiv. Kurator verkar på individ- grupp och organisationsnivå. Kurator har kunskaper kring den sociala människan, relationer och kommunikationer och verkar för förståelse och utveckling för gruppen och individen. Kurators främsta verktyg är samtal. Kuratorn har stödjande samtal med elever och dess föräldrar för att lotsa dem mot en välfungerande skolgång och ett bättre mående. Kurator fungerar som länk mellan förskola/skola och det omgivande samhället och bidrar till ökad förståelse kring barns välmående och utveckling. Kurator erbjuder råd- och stödsamtal till föräldrar och barn och kan vid behov hänvisa vidare till övriga funktioner i samhället. Kurator arbetar för att öka kunskapen och medvetenheten om grupprocesser, barns och ungdomars utveckling och människors levnadsvillkor Den specialpedagogiska kompetensen Specialpedagogen ser helheten i verksamheten och bör ha stor del i förändringsarbete och skolutveckling. Detta för att förskolan/skolan ska få stöd i att arbeta förebyggande, förbättra och förändra arbetsmetoder och arbetssätt, på organisationsgrupp- och individnivå i syfte att utveckla goda lärmiljöer. Specialpedagogen kan arbeta med handledning, utredning, observation, undervisning, uppföljning och utvärdering. Specialläraren ger stöd för individer i behov av särskilda utbildningsinsatser med specialiseringar mot språk-, läs- och skrivutveckling, matematikutveckling eller 16

17 utvecklingsstörning. Specialläraren kan vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare för pedagoger utifrån sin specialisering. Specialläraren medverkar i ett förebyggande arbete och i att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. Specialläraren kan arbeta med undervisning, utredning, observation, uppföljning och utvärdering. Den specialpedagogiska kompetensen i barn- och elevhälsan har som uppgift att omsätta övriga yrkesgruppers kunskap till pedagogiska konsekvenser. 17

Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14

Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14 SKN 468/14 Elevhälsoplan Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14 Innehåll Inledning... 3 Elevhälsa allas ansvar... 3... 4 Förhållningssätt...

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Alla barn och elever har rätt att nå målen Ny skollag ställer högre krav och innehåller en rad förändringar som påverkar förskola och skola 1. I all utbildning och

Läs mer

Barn och elevhälsoplan 2011

Barn och elevhälsoplan 2011 Barn och elevhälsoplan 2011 Elevhälsoplanen gäller alla barn och ungdomar i förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola och gymnasie. Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Helhetsidéer 3 2.1. Vår

Läs mer

Barn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun

Barn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun Barn- och elevhälsan i Förskola & Grundskola Beslutad av Nämnden för Förskola & Grundskola 2008-05-07 Utges av 09-04-22, kompl. 09-11-05 Förord En arbetsgrupp har utrett barn- och elevhälsans innehåll

Läs mer

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Inledning I Barn- och Elevhälsoplanen används begreppen förskola och skola. Begreppet skola omfattar förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola.

Läs mer

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Utbildningsförvaltningen Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Vad är en riktlinje? Riktlinjen slår fast vad som gäller för Växjö kommun vid sidan av vad som följer av lagar och förordningar. Dess

Läs mer

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01 Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01 1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar.

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan ÅMÅLS KOMMUN Barn- och elevhälsoplan Plan för arbete med elevhälsa i förskola och grundskola i Åmåls Kommun Barn- och utbildningsnämnden 2012-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Elevhälsans uppdrag 2. Resursenheten

Läs mer

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14 Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende

Läs mer

Elevhälsoplan för Tuna skola

Elevhälsoplan för Tuna skola Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Elevhälsoplan. för grundskolan. Elevhälsoplan 1

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Elevhälsoplan. för grundskolan. Elevhälsoplan 1 Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Elevhälsoplan för grundskolan Elevhälsoplan 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola 2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16 Elevhälsoplan Aspenässkolan 2015/16 ELEVHÄLSOPLAN 2 (7) I arbetet med skolans vision har elevhälsoarbetet på Aspenässkolan en central roll. Elevhälsoarbetet ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande

Läs mer

Barn- och Elevhälsoplan

Barn- och Elevhälsoplan Barn- och Elevhälsoplan Kultur- och utbildningsförvaltningen 1 Melleruds kommun Barn- och elevhälsoplan i Melleruds kommun Syfte Syftet med en övergripande Barn- och Elevhälsoplan är att skapa en gemensam

Läs mer

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Reviderat 2014-10- 01 Innehåll Handlingsplan för elevhälsa... 3 Sverigefinskaskolans handlingsplan... 4 Syftet med handlingsplanen:... 4 Målet

Läs mer

Barn- och elevhälsa Örebro kommun

Barn- och elevhälsa Örebro kommun Barn- och elevhälsa Örebro kommun Riktlinjer Beslutat i programnämnd Barn och utbildning 2004-09-02 Diarienummer 234-04 Riktlinjer för en gemensam Barn- och elevhälsa i Örebro kommun inom förskola, grundskola

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

Barn och elevhälsa Björkrisspåret

Barn och elevhälsa Björkrisspåret Barn och elevhälsa Björkrisspåret förskolan och skolan Kungsbacka kommun Upprättad 2015-02-25 1 Syfte för Barn och Elevhälsan Att våra barn och elever rustas för livet, att de fungerar i förskola, skolan

Läs mer

kuratorer, psykologer, skolsköterskor, specialpedagoger (förskola), innebär att två rektorer finns i psykolog, och

kuratorer, psykologer, skolsköterskor, specialpedagoger (förskola), innebär att två rektorer finns i psykolog, och Fråga 1: Hur är kommunens stödteam uppbyggt. Vilka verksamheter ingår? Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv I nuläget har vi det som kallas Stödteamen är Psykolog, kurator, Följande yrkesgrupper

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

2012-05-14. Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola

2012-05-14. Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola 2012-05-14 Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola 1 INNEHÅLL Sammanfattning 2 Inledning 2 Bakgrund. 2 Syfte 3 Styrdokument för elevhälsa. 3 Nationella styrdokument. 3 Styrdokument i Norrköpings kommun..

Läs mer

BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE

BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE - en decentraliserad och sammanhållen verksamhet med relationskompetens som grund. Lycksele - staden i Lappland 12426 inv 1260 elever i år F-9 27 elever i särskolan 604 barn

Läs mer

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Vägledning för elevhälsa inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Kristianstads kommun.

Vägledning för elevhälsa inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Kristianstads kommun. Vägledning för elevhälsa inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Kristianstads kommun. Avser verksamheter med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av förvaltningschefen 2012-11 - 28 Innehåll sidan

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2013-2014

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2013-2014 Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2013-2014 ÖVERTORNEÅ KOMMUN www.overtornea.se/elevhalsan.shtml 1. Målsättning - Organisera ett välfungerande elevhälsoteam för hela kommunen där en tydlig

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan Dokumenttyp: Strategi/Policy/Plan Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Gäller från: BUN Dokumentansvarig: Diarienr: Barn- och elevhälsoplan Till ledning för förskolechefer, rektorer och personal vid förskolor

Läs mer

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016 Gefle Montessoriskolas Handlingsplan för elevhälsa Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är reviderad 2015-09-15 och omfattar förskoleklass, skola, skolbarnomsorg (fritidshemmet) från förskoleklass

Läs mer

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 2015-05-27 Elevhälsa Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för skolans uppdrag att främja varje elevs hälsa, lärande och allmänna utveckling. Uppdraget

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

Elevhälsan vid Edenskolan

Elevhälsan vid Edenskolan Elevhälsan vid Edenskolan Sida! 1 av 9 Innehållsförteckning 1. Skollag a) Elevhälsans omfattning b) Hälsobesök c) Enkla sjukvårdsinsatser 2. Elevhälsans syfte 3. Elevhälsans lokala omfattning 4. Elevhälsans

Läs mer

Elevhälsa Hallandsgemensam granskning

Elevhälsa Hallandsgemensam granskning Revisionsrapport Elevhälsa Hallandsgemensam granskning Halmstads kommun Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Linda Gustafsson Bo Thörn, certifierad kommunal revisor December 2012 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Elevhälsa att främja hälsa, lärande och utveckling 2014-09-04 1

Elevhälsa att främja hälsa, lärande och utveckling 2014-09-04 1 Elevhälsa att främja hälsa, lärande och utveckling 1 Ängelholm 2 Uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (Ny skollag i praktiken 2011) 3 hänsyn ska

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016

ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016 ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016 INLEDNING Syftet med elevhälsoplanen är att, utifrån nationella styrdokument och skolans beprövade erfarenhet, skapa struktur och kultur på lokal nivå för att trygga kvalitén i

Läs mer

Handlingsplan. Elevhälsan. Forsheda rektorsenhet 7-9

Handlingsplan. Elevhälsan. Forsheda rektorsenhet 7-9 Forsheda-Hånger rektorsenhet Handlingsplan Elevhälsan Forsheda rektorsenhet 7-9 Aug 2014 Innehållsförteckning Vision för elevhälsan i Värnamo kommun... 3 Skollag (2010:800) - Elevhälsa... 4 Skollag (2010:800)

Läs mer

Reviderad 2013-09-26. Tegnérskolan

Reviderad 2013-09-26. Tegnérskolan Reviderad 2013-09-26 Tegnérskolan Barnvision i Örebro Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som beroende på barnets

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Skolinspektionen IQRA Utbildning AB Org.nr. 556930-9825 Beslut för grundskola efter tillsyn i IQRA Skolan belägen i Västerås kommun Förstagångstillsyn av IQRA Skolan Skolinspektionen har genomfört förstagångstillsyn

Läs mer

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA

Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA Elevhälsan Elevhälsan finns till för att eleverna på vår skola ska må bra, både fysiskt och psykiskt och för att eleverna ska få rätt stöd i

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans

Läs mer

Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014

Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014 Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsoplan Vt- 2014 Elevhälsa är ett nytt begrepp i skollagen Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,

Läs mer

Central Barn- och Elevhälsoplan

Central Barn- och Elevhälsoplan Central Barn- och Elevhälsoplan Tjörns kommun 2012-2013 Handläggare: Susanne Pettersson Resurscentrum Datum: 2012-03-26 Tjörn Möjligheternas ö Inledning Den centrala elevhälsoplanen syftar till att skapa

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med

Läs mer

Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015

Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Reviderad oktober 2014 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se

Läs mer

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Det handlar om möten mellan människor! Där skapas kvalitet. Värdegrundsarbetet syns i vardagen. Jag kan, jag vill, jag duger.

Det handlar om möten mellan människor! Där skapas kvalitet. Värdegrundsarbetet syns i vardagen. Jag kan, jag vill, jag duger. Elevhälsaplan Karlbergsskolan Vallentuna kommun Reviderad av ledningsgruppen Höstterminen 2014 Det handlar om möten mellan människor! Där skapas kvalitet. Värdegrundsarbetet syns i vardagen. Släpp inte

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Elevhälsa

Systematiskt kvalitetsarbete Elevhälsa Systematiskt kvalitetsarbete Elevhälsa Läsåret 2012-2013 0 Innehåll Inledning... 2 Organisation... 3 Elevhälsagrupp... 3 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 4 Arbetsorganisation... 4 Arbetet

Läs mer

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013 Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Arbetet i verksamheten Kunskaper, utveckling och lärande Den fria leken

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Maj 2009 Håkan Lindahl Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund och uppdrag...

Läs mer

Arbetsmodell för elevhälsan vid Gumaeliusskolan

Arbetsmodell för elevhälsan vid Gumaeliusskolan 20160108 Arbetsmodell för elevhälsan vid Gumaeliusskolan Nivå 1 (se handlingsplanen) Arbetslaget Nivå 2 (se handlingsplanen) Lilla Elevhälsan Bollplank Kontaktlänk Överlämnande av ärenden till elevhälsan

Läs mer

Verksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund

Verksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Mål - Uppdrag 03 1(8) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Chatharina Gustafsson, administrativ

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Innehållsförteckning 2 Vision Förskolechefen har ordet 3 Lagtext och styrdokument Definitioner och begrepp 4 Diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Plan för systematiskt kvalitetsarbete STORUMANS KOMMUNS SKOLOR OCH FÖRSKOLOR Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden Läsåret 2013/14 Enligt 4 kap. 3-8 skollagen ska varje huvudman och varje förskole-

Läs mer

Handlingsplan. Barn- och elevhälsa. 1-16 års perspektiv

Handlingsplan. Barn- och elevhälsa. 1-16 års perspektiv Handlingsplan Barn- och elevhälsa 1-16 års perspektiv Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och att utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som, beroende på barnets

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering läsåret 2013-2014

Plan mot kränkande behandling och diskriminering läsåret 2013-2014 TUN PEDAGOGISK OMSORG Hhhhdfhjfj Plan mot kränkande behandling och diskriminering läsåret 2013-2014 Grunduppgifter Tunenhetens vision lyder: Alla barn skall känna nyfikenhet, levnadsglädje och vara väl

Läs mer

Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor

Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Å, Nangilima! Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset! Jag ser ljuset! Astrid Lindgren, Bröderna Lejonhjärta 2 Förord Vändningen

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. (beslutade av KF 2014-12-11, Dnr 0523/13) För unga nya göteborgare är utbildning och inkludering viktiga förutsättningar

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET Läsåret 2007/2008 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen

Läs mer

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2014/2015 Stråningstorpsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... 3 Skolans syfte och

Läs mer

Barnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun

Barnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun Barnhälsoplan 2014-2015 Förskolan Citronen Knivsta kommun Reviderad ht-2014 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Skollagen (2010) 8 kap Särskilt stöd 9 Barn

Läs mer

Riktlinjer för barn- och elevhälsoarbetet

Riktlinjer för barn- och elevhälsoarbetet Riktlinjer för barn- och elevhälsoarbetet Barn och utbildningsförvaltningen Beslutad efter samverkan 2011 Reviderad 2012-09-12 1 INLEDNING...6 2 VISION OCH VÄRDEORD...6 3 VERKSAMHETSIDÈ...6 4 BARN- OCH

Läs mer

Skolplan för Karlshamns kommun 2002 2005

Skolplan för Karlshamns kommun 2002 2005 Skolplan för Karlshamns kommun 2002 2005 Antagen av kommunfullmäktige 2002-09-02 133 Förord Föreliggande skolplan omfattar hela det kommunala utbildningsväsendet med undantag av vuxenutbildningen. Med

Läs mer

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola Skolinspektionen 2014-02-28 Ikasus AB susarme.siden@frosunda.se Rektorn vid Ikasus friskola birgitta.krantz@frosunda.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i Ikasus friskola i Vallentuna

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Sandvikstrollens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens

Läs mer

ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER

ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER 1 I N N E H Å L L Helhetsperspektivet 3 Rektors ansvar 4 Så skapar vi en god lärandemiljö 5 Ett elevärendes gång 6 Varför åtgärdsprogram? 8 Kartläggning - utredningsskyldighet

Läs mer

Verksamhetsplan för Bergvretenskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan för Bergvretenskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 Verksamhetsplan för Bergvretenskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings

Läs mer

En samlad barn- och elevhälsa

En samlad barn- och elevhälsa En samlad barn- och elevhälsa som ett led i ett tydligare stöd för barn och elever i behov av särskilda insatser Ewa Franzén Erika Larsson Jessica Ölmhagen November 2011 2011-11-11 1 (13) Innehåll SAMMANFATTNING...2

Läs mer

Läsåret 2015-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS. Elevhälsans medicinska enhet

Läsåret 2015-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS. Elevhälsans medicinska enhet VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS Läsåret 2015-2016 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen

Läs mer

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Lokal arbetsplan Tokarpsskolan

Lokal arbetsplan Tokarpsskolan Lokal arbetsplan Tokarpsskolan Verksamhetens organisation Tokarpsskolan är en F-9 skola, vilket innebär att eleverna är mellan 6 till 16 år. Skolan är indelad i olika arbetslag, F-3 DE, 4-6 DE, 7-9 DG

Läs mer

Kvalitetsrapport. Elevhälsans medicinska- psykosociala och psykologiska insats. Läsåret 2012/2013

Kvalitetsrapport. Elevhälsans medicinska- psykosociala och psykologiska insats. Läsåret 2012/2013 Kvalitetsrapport Elevhälsans medicinska- psykosociala och psykologiska insats Läsåret 2012/2013 Elevhälsans syfte För elever i förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan

Läs mer

Information skolpliktsbevakning

Information skolpliktsbevakning INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911 1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum

Läs mer

Detta dokument är reviderat inför läsåret 2013/14. Omslagsbilden heter en spalje. Gjord av Gunilla Risberg.

Detta dokument är reviderat inför läsåret 2013/14. Omslagsbilden heter en spalje. Gjord av Gunilla Risberg. Sida 1 Elevhälsoteamets uppdrag är att främja hälsa, välmående och ansvarstagande hos alla elever på Risbergska skolan. Arbetet har en inriktning mot de elever som är i behov av särskilt stöd för ett optimalt

Läs mer

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ 2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning

Läs mer

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015 Förskola 2013/2014 Hållbar utveckling Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga innehåll...

Läs mer

Barn- och elevhälsoteamet

Barn- och elevhälsoteamet Barn- och elevhälsoteamet Riktlinjer för en gemensam Barn- och elevhälsa i Gullspångs kommun inom förskola och grundskola Vision Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till hållbar

Läs mer

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Hälsoplan för Stadsmissionens skola läsåret 12/13... 2 Inledning... 2 Vision och mål... 2 Grunderna för vår verksamhet... 2 Organisation... 2 Målbild... 3 Arbetssätt 3 Ett förebyggande

Läs mer