Barn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun

Transkript

1 Barn- och elevhälsan Barn- och elevhälsan i Policydokument Beslutad av Nämnden för Förskola & Grundskola , 30 1

2 Utges av , reviderad

3 Förord Ett gott barn- och elevhälsoarbete är grunden för att genomföra förskolans och skolans lärandeuppdrag, ett stöd för rektorer och pedagoger i deras uppdrag. Nämnden för Förskola & Grundskola fastställde inriktningen och organisationen av barn- elevhälsan. De pedagogiska enheterna ska utveckla ett verksamhetsområde Barn- och elevhälsa där skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser ingår. Enheterna ska skapa en organisation som gagnar barn- och elevhälsoarbetet inom förvaltningen och som främjar genomförandet av En dörr in som är en lokal handlingsplan för samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd i Kungsbacka. Arbete med barn- och elevhälsa ska ses som en del av förskolans/skolans lärandeuppdrag och det samlade arbetet för en god hälsa. Att arbeta för en god barnoch elevhälsa åligger alla som arbetar i förskolan/skolan. Det förebyggande arbetet är centralt. 3

4 Innehåll 1 Bakgrund Förvaltningsövergripande mål Barn och elevhälsans syfte Barn och elevhälsan - allas ansvar Barn och elevhälsoplan Organisation av barn- och elevhälsan Organisation Verksamhetschef Förskolechef/rektor Specialpedagogiskt centrum, SPC Nätverksarbete och samordnare Barn- och elevhälsoteamet Barn- och elevhälsoteamets kompetenser Förskolechef/rektor Skolläkaren Skolsköterskan Psykologen Kurator Den specialpedagogiska kompetensen

5 1 Bakgrund Skollagen anger att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan skall omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Eleverna utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Lagen bygger på proposition 2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet. Lagen beskriver vilka verksamhetsformer som ska bedriva elevhälsa. Nämnden för Förskola & Grundskola har beslutat att policydokumentet för barn och elevhälsa i tillämpliga delar även ska omfatta förskola och pedagogisk omsorg. Vad menas egentligen med en skola för lärande och hälsa? Det gäller skolmiljön i vid mening, t ex trygghet, samspel, relationer, lärares och skolledares betydelse, elevinflytande och föräldrainflytande och inte minst vad barn och ungdomar själva säger om lärande och hälsa. Prop. 2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet s. 55 Utdrag ur FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna: Staterna ska erkänna principen om lika möjligheter till utbildning för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder och den ska vara integrerad med ordinarie utbildning. Specialundervisning kan i vissa fall övervägas för att tillgodose behovet av utbildning, men målet är då att förbereda för en undervisning i det ordinarie skolsystemet. Barnets bästa ska vara i främsta rummet. Salamancadeklarationen: om principer, inriktning och praxis vid undervisning av elever i behov av särskilt stöd (1994): Varje barn har en grundläggande rätt till undervisning och måste få en möjlighet at uppnå och bibehålla en acceptabel skolningsnivå. Elever i behov av särskilt stöd ska ha tillgång till ordinarie skolor, inom en pedagogik som sätter barnen i centrum, tillgodoser deras behov. Skollagen betonar vikten av att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, ska ges den omsorg, som deras speciella behov kräver. Vidare sägs att särskilt stöd ska ges till elever, som har svårigheter i skolarbetet. I betänkandet Från dubbla spår till elevhälsa föreslås att elevvård och skolhälsovård ska benämnas Elevhälsa. Arbete med elevhälsa ska ses som en del av skolan ärandeuppdrag och det samlade arbetet för en god hälsa. Det förebyggande arbetet betonas. Lokala mål och strategier bör finnas för arbetet med elevhälsa. 5

6 Ur propositionen: Elevhälsa presenteras som ett eget verksamhetsområde där skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser ingår. Traditionellt har det elevvårdande arbetet ofta haft fokus på enskilda elevers behov av särskilt stöd. Utgångspunkten i den nya elevhälsan är att lärande och hälsa påverkas av samma generella faktorer. En god lärandemiljö främjar också hälsan. Arbete med elevhälsa bör i stor utsträckning vara förebyggande och ha en hälsofrämjande inriktning utifrån ett delvis nytt och vidgat hälsobegrepp. Arbete med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan skolans olika delar och personalgrupper samt att det finns allsidig kompetens för detta arbete på skolan. PROP. 2001/02:14 Hälsa lärande och trygghet s Förvaltningsövergripande mål Målet är att alla pedagogiska enheter ska utveckla barn-och elevhälsan enligt propositionens utgångspunkter. Elevhälsan i Kungsbacka ska omfatta åldrarna 1-16 år och benämnas barnoch elevhälsa. Barn- och elevhälsoteam ska finnas. Alla pedagogiska enheter ska utveckla barn- och elevhälsoarbetet. Arbetet med elevhälsan är ett ansvar för samtliga inom verksamheten men ett särskilt ansvar vilar på barn- och elevhälsoteamet som ska bestå av specialpedagog/speciallärare, kurator, psykolog, skolsköterska, skolläkare och förskolechef/rektor. Barn- och elevhälsoteamets arbete leds av förskolechef/rektor inom det egna ansvarsområdet. Barn- och elevhälsoteamens bedömningar ska utgöra underlag för förskolechefs/rektors beslut beträffande organisation på individ-, grupp- och organisationsnivå. Exempelvis gruppstorlek, vilka barn/elever som bör vistas i samma grupp, vilket kompetens personalen bör ha för att kunna möta barn/elever, vilka pedagogiska metoder som bör användas m.m. Förskolan/skolans ansvar är att skapa en god lärandemiljö för barns/elevers kunskapsutveckling och personliga utveckling. Lärande och hälsa påverkas av att man känner inflytande och delaktighet över det egna arbetet och miljön samt att man får återkoppling på det man gör. Det förebyggande arbetet ska betonas, likaså ska det finnas lokala mål och strategier. 6

7 Utvärdering av arbetet med barn- och elevhälsa ska ingå som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Hälsobegreppet kännetecknas av ett helhetstänkande som innebär mer än bara frånvaro av sjukdom. Hälsa definieras som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (Prop 2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet) Nationella och lokala styrdokument utgör mål för förskolans och skolans barn- och elevhälsa. Barn- och elevhälsa är alla de åtgärder som vidtas för att skapa en god lärande- och arbetsmiljö. Att främja hälsa innebär arbete på organisations- grupp- och individnivå. Under förskolechef/rektors ledning ska barn- och elevhälsoteamet utarbeta en barnoch elevhälsoplan som utifrån ett barnperspektiv bygger på ett salutogent tänkande. Ett salutogent tänkande innebär att man utgår ifrån det friska och fungerande. Planen ska utvärderas en gång om året och kvalitetssäkras. Barn och elever ska ha inflytande över denna plan. Barn- och elevhälsoteamet ska verka för att det i vardagsarbetet ska vara balans mellan akuta insatser utifrån det enskilda barnets behov och långsiktigt förändringsarbete för ett hälsofrämjande och förebyggande synsätt i hela verksamheten. Barn- och elevhälsoteamet ska bedriva sitt arbete i nära samarbete med förskolans/skolans personal. 7

8 2 Barn och elevhälsans syfte 2.1 Barn och elevhälsan - allas ansvar Pedagoger ansvarar för sina barns/elevers lärande, trivsel och utveckling samt för att uppmärksamma barn/elever som hamnar i svårigheter. Därmed har de det primära ansvaret för en god barn- och elevhälsa. Övrig personal i förskolan och skolan har också ett ansvar för att bidra. Arbetslagen har regelbundna träffar. Här sker den huvudsakliga planeringen av barn/elevhälsoarbetet. Elevhälsoarbetets ska utgå från ett helhetstänkande med inriktning på: att skapa miljöer som främjar lärande, god allmän utveckling och en god hälsa hos varje barn/elev att undanröja hinder för varje elevs lärande och utveckling och att uppmärksamma och sätta in åtgärder för elever som riskerar att inte nå uppsatta mål att förebygga och uppmärksamma skolrelaterade problem i ett tidigt skede Barn- och elevhälsan ska ge förutsättningar för att alla ska kunna leva ett hälsosamt liv. Barn- och elevhälsans uppgift ska vara densamma för förskolan/skolan som helhet, dvs. att främja lärandet, att överföra och gestalta de grundläggande värdena, samt i samarbete med hemmen främja barnens och elevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Det är betydelsefullt med tidiga insatser i låga åldrar. Barn- och elevhälsan ska främja en förskjutning från vuxenperspektiv till ett barn och elevperspektiv samt gå från information till dialog och kommunikation inom hälsoarbetet. Hela förskolans och skolans miljö ska uppmärksammas, såväl den fysiska som den psykosociala miljön. Barn och elever ska ha möjligheter till inflytande över sin lärande- och arbetsmiljö. Tydliga mål för verksamheten och en gemensam syn på vad som främjar barns och ungdomars utveckling är ett gemensamt ansvar för alla som arbetar i förskolan/skolan. 8

9 2.2 Barn och elevhälsoplan Varje förskola/skola ska ha en plan för barn- elevhälsan. Den ska uttrycka en avsikt, en vilja och ett synsätt och utgöra utgångspunkt för att ha fokus och samla resurser på ett framgångsrikt sätt. De mål och ambitioner som planen uttrycker, ska vara möjliga att följa upp och utvärdera. Planen blir ett hjälpmedel att leda och styra barn/elevhälsans professionella utvecklingsarbete. I planen förenas förskolechefens/rektors visioner för förskolans/skolans, enhetens, utveckling och barn/elevhälsoteamets professionella perspektiv. Planen för barn- och elevhälsa ska utformas enligt följande steg: 1. Bakgrundsanalys, föregående års utvärdering med styrkor och förbättringsområden. 2. Aktuella förutsättningar, (barn, elever, pedagoger, grupper, klasser, organisation, lokaler, föräldrar, skolledning, inflytande från förskolan/skolans närmiljö). 3. Professionell bedömning, (barn/elevarbete, grupper, klasser, arbetslag, skolledarstöd, utveckling av organisation, samverkan, utvecklingsprojekt, kompetensutveckling). 4. Klargöra insatser, prioriteringar samt roller för medlemmarna i teamet. 5. Beskriva enhetens arbete för att utveckla barn- och elevinflytande. 6. Beskrivning av arbetssätt, åtaganden samt hur uppföljning ska ske. 7. Beskrivning av samverkan med externa aktörer i enlighet med intentionerna i En Dörr In. 8. Utbildningsplan för SIPsamordnare ( Samordnad Individuell Plan) 9. Årsklocka för återkommande insatser. 9

10 3 Organisation av barn- och elevhälsan 3.1 Organisation Förskola & Grundskola i Kungsbacka styrs genom att en långtgående decentralisering av ansvar och befogenheter genomsyrar ledning och ekonomistyrning av verksamheten. Syftet är att ge alla barn och elever en likvärdig utbildning. Vår kompensatoriska förmåga att möta alla barns behov ska utvecklas. Organisatoriska förutsättningar i form av ledning, bemanning, forum för samtal, tid, former för dokumentation och ramar kring barn- och elevhälsoteamets arbete krävs för att det ska bli framgångsrikt. Det förutsätter att ledning på flera nivåer tror på och driver utvecklingsprocessen och är tydliga med sitt synsätt och förskolans/skolans uppdrag. Organisationen påverkar möjligheterna för barn- och elevhälsoteamet att delta i skolutvecklingsarbetet, en långsiktig process som inte kan bygga på enskilda individers initiativ utan måste stödjas av strukturer i organisationen. 3.2 Verksamhetschef Varje pedagogisk enhet ska organisera barn- och elevhälsan i ett 1-16 års perspektiv. Den pedagogiska enhetens verksamhetschef är ytters ansvarig för utvecklingen av barn- och elevhälsan inom sitt ansvarområde. Verksamhetschefen är chef för barn- och elevhälsans personal (kurator, psykolog, skolsköterska). Verksamhetschefen har det organisatoriska och ekonomiska ansvaret för tjänsterna samt ansvar bl.a. för löne- och uppföljningssamtal, beviljande av semester och annan ledighet samt individuell kompetensutveckling. Elevhälsans medicinska del lyder under Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Inom hälso- och sjukvård skall det finnas någon, utsedd av nämnden, som ansvarar för verksamheten (verksamhetschef). Den pedagogiska enhetens verksamhetschef är tillika verksamhetschef för elevhälsans medicinska del. En viss del av psykologens tjänsteutövning omfattas också av Hälso- och sjukvårdslagen. 3.3 Förskolechef/rektor Förskolechef/rektor har ansvar för organisationen och ledningen av barn- och elevhälsoarbetet på den egna förskole-/skolenheten. Specialpedagoger/speciallärare är anställda av förskolechef/rektor. Förskolechef/rektor har ansvar för förskolans/skolans resultat och har därför, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för: 10

11 att barn- och elevhälsoarbetet utformas med ett förebyggande och hälsofrämjande fokus att verksamheten och barn- och elevhälsoarbetet utformas så att barnen/eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver att god kontakt etableras mellan förskola/skola och hem, som en grund för samarbete, om det uppstår problem och svårigheter för barnet/eleven i förskola/skolan att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera/revidera förskolan/skolans barn- och elevhälsoplan en gång per år att utvärdera barn- och elevhälsans verksamhet och resultat att resursfördelning och stödåtgärder anpassas till den värdering av barnens/ elevernas utveckling som pedagoger gör 3.4 Specialpedagogiskt centrum, SPC Ansvaret för barn- och elevhälsa vilar i första hand på de pedagogiska enheterna men SPC har ansvar för viss samordning och stödjande av utvecklingen av barn- och elevhälsa inom förvaltningen. Specialpedagogiskt centrum har förvaltningsövergripande verksamheter vars uppdrag är att stödja och utveckla det förebyggande arbetet inom förskola och skola samt genomföra insatser för barn i behov av särskilt stöd. På SPC finns lokaler som kan användas för eventuella tester och föräldrasamtal. Ett av rummen är särskilt anpassat för tester genom att det är ljudisolerat. På SPC förvaras också gemensamt material för psykologiska tester. Utveckling, information, kompetensutveckling mm samordnas centralt i förvaltningen genom verksamhetschefen för SPC. Denne leder möten med representanter för de olika kompetenserna inom barn- och elevhälsan. I dessa möten deltar även en representant för förskolecheferna, rektorerna och förvaltningsstaben. SPC ansvarar för bedömning och beslut om eventuella extra ekonomiska resurser till förskolor med barn i behov av särskilt stöd. Ansökningar om Tilläggsbelopp för såväl förskola som grundskola administreras av SPC och beslutas av förvaltningschef. Verksamhetschefen på SPC ansvarar för att handledning för elevhälsans kompetenser genomförs enligt beslutade riktlinjer. Budget för testmaterial, handledning, utvecklingsdagar och ev. ytterligare gemensamma insatser finns på SPC. 11

12 3.5 Nätverksarbete och samordnare För yrkeskategorierna kurator, psykolog, skolsköterska och specialpedagog/speciallärare finns en förvaltningsövergripande samordnare. Samordnarnas uppgift är att: Delta i samordningsmöten med övriga samordnare 1 gång per månad Leda kategoriträffar med den egna yrkesgruppen 1 gång per månad. Vara drivande i att implementera elevhälsouppdraget inom sin yrkeskår och vara stöd för dessa i deras arbete med implementering på respektive pedagogisk enhet Förse verksamhetschefer och förvaltning med minnesanteckningar från gemensamma träffar Lämna information om nya rön, lagar och förordningar till yrkesgruppen samt till verksamhetscheferna via ledningsgruppen Inventera behov av kompetensutveckling för den egna yrkesgruppen och redovisa för verksamhetscheferna via ledningsgruppen Lyfta samordningsfrågor till ledningsgruppen, via verksamhetschef SPC, för beslut i ledningsgruppen Delta och ge råd vid nyanställning av den egna yrkesgruppen Deltagande i handledning och kategoriträffar är obligatorisk för elevhälsans kompetenser. 12

13 4 Barn- och elevhälsoteamet Elevhälsoteam ska bestå av specialpedagog, kurator, psykolog, skolsköterska, skolläkare och ledas av rektor. Arbetsformerna i ett elevhälsoteam bör utvecklas från individuella analyser till tvärprofessionella gemensamma analyser. Ett tvärprofessionellt team kan inte sägas vara tvärprofessionellt i ordets rätta bemärkelse om det inte också genererar gemensamma analyser. De olika professionernas kompetensområden kan ses som cirklar som går in i varandra med ett både gemensamt område och för varje profession ett unikt område av kunskaper. Det gemensamma området representerar behovet av samsyn kring uppdraget och också en gemensam kompetens i att arbeta på en mer generell nivå i elevhälsoarbetet. Det representerar också förmågan att tänka tillsammans och att i viss mån också dela ett professionellt språk som möjliggör kommunikationen i teamet. Man blir inte ett team för att man kallas för det utan man blir ett team i det gemensamma handlandet och tänkandet. Om man inte tänker tillsammans uppmärksammar, initierar, ställer frågor, kartlägger och analyserar, delar med sig av varandras erfarenheter, lägger sig i varandras arbete - kan man också utgå från att man inte utgör ett team i ordet mer djupgående och tvärprofessionella betydelse. (Partanen, Att utveckla elevhälsa) Barn- och elevhälsoteamets arbete bör så långt det är möjligt vara förebyggande och hälsofrämjande och en förskjutning ska ske från riskfaktorer till friskfaktorer. I dialog med barn/elever och föräldrar kan barn- och elevhälsoteamet tillsammans med förskolans/skolans arbetslag utveckla det förebyggande arbetet samt stödja enskilda barn/elever med specifika problem. Barn- och elevhälsoteamet är till för barn/elever, föräldrar och arbetslag. Barn- och elevhälsoteamet ska träffas kontinuerligt för att arbeta förebyggande på organisations, grupp- och individnivå med hälsofrämjande arbete för barn/elever. I vardagsarbetet har barn- och elevhälsoteamet möjligheter att bygga relationer i dialog med barn och föräldrar. Genom att regelbundet delta i arbetslagens samtal och planering kan barn- och elevhälsoteamet bidra till bättre beredskap att ta hand om barns/elevers olika förutsättningar och att föra in det hälsofrämjande perspektivet i undervisningen och undanröja hinder för lärande. Barn/elevhälsans personal kan bidra till förebyggande utveckling genom arbete med kartläggning, utredning och dokumentation på alla nivåer. För att det ska leda till skolutveckling krävs att man får till stånd lärprocesser utifrån analyser av t.ex utredningar och åtgärdsprogram. 13

14 För att lärandet ska få bestående effekter behöver det också i organisationen finnas strukturer som bevarar och kan aktualisera kollektiva lärdomar. Exempelvis kan skolsköterskan genom att se mönster i hälsosamtalen lyfta fram angelägna problemområden för den egna skolan som kan påverka lärandemiljön. Mötesplatser för kommunikation mellan verksamhet och förvaltningsledning behöver finnas. Barn- elevhälsoteamens personal på enheterna bildar nätverk inom egna pedagogiska enheten. Teamen ska vid behov också samverka med andra inom den egna förvaltningen, övriga förvaltningar, landstinget och andra myndigheter etc. Barnen i förskolan tillhör barnhälsovårdens ansvarsområde. När det gäller psykologkompetens kan den till viss del erhållas från barnhälsovården och till viss del från elevhälsoteamen samt SPC 4.1 Barn- och elevhälsoteamets kompetenser Skollagen anger att För medicinska psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Elevhälsans personalgrupper ska delta i skolans arbete för att skapa miljöer som främjar lärande, god allmän utveckling och en god hälsa hos varje elev samt ha ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje elevs lärande och utveckling Prop. 2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet sid. 25 Barn- och elevhälsoteamets personal ska vara väl förtrogen med förskolans/skolans styrdokument och kommunens mål i ett 1-16 års perspektiv samt känna till pedagogiska enhetens förutsättningar, struktur, aktuell problematik etc. Nedan redovisas elevhälsoteamets olika kompetenser samt förskolechef/rektors ansvar för elevhälsan. förskolechef/rektor har ansvar för hur de olika kompetenserna nyttjas inom den egna verksamheten. En viktig förutsättning för barn- och elevhälsans arbete är att utveckla och åstadkomma goda samarbetsförhållanden såväl inom förskola och skola som med barn, elever, föräldrar. Det är också viktigt med samverkan utanför förskola och skola med exempelvis hälso- och sjukvård, barnhälsovård och socialtjänst Förskolechef/rektor Förskolechef/ rektor ansvarar för barn- och elevhälsan och är en central person i barn- och elevhälsoarbetet. Förskolechef/rektor är den som har kompetens att vidmakthålla barn- och elevhälsans perspektiv även i andra frågor inom enheten. Detta gäller även inom den egna förvaltningen och i kontakter med andra 14

15 förvaltningar i syfte att få ett hälsofrämjande synsätt i all verksamhet. När samarbetet mellan olika funktioner och kompetenser fungerar inom elevhälsan kan förskolechef/ rektor få bra och väl genomarbetade underlag för beslut som t.ex. rör prioriterade arbetsområden, organisation av klasser och grupper, behov av kompetensutveckling mm Skolläkaren Skolläkaren fungerar som medicinsk rådgivare till elever, personal och föräldrar. Skolläkaren utför hälsoundersökningar i åk 4. Elevhälsans ambition är att arbeta hälsofrämjande på ett folkhälsoplan där skolläkaren också ingår i ett mer övergripande sammanhang Skolsköterskan Skolhälsovården är en tydlig aktör i det hälsopreventiva arbetet som samhället riktar mot barn och ungdomar. Skolhälsovårdens arbete lyder under Hälso- och sjukvårdslagen, HSL och för den skall det finnas en, av nämnden utsedd, verksamhetschef. Skolsköterskan möter regelbundet alla elever i skolan utifrån det nationella basprogram man arbetar efter. Det gör att skolsköterskan får en unik överblick och kunskap om elevernas hälsa ur ett helhetsperspektiv. Skolsköterskan ska arbeta med att tydliggöra det förebyggande elevhälsoarbetet på skolan. Detta arbete sker genom insatser på organisations- grupp och individnivå. Grupp/organisation: Arbetsmiljö, arbete mot mobbning, hälsoundervisning för att påverka livsstil som t ex sex och samlevnad, livskunskap, tjej/killgrupper, kost och fysisk aktivitet. Individnivå: Hälsoundersökningar, vaccinationer, hälsoenkäter, hälsosamtalet, stödjande funktion för elever med särskilda behov. Beträffande barn i förskolan vilar ansvaret för hälsovård på barnhälsovården Psykologen Psykologen kan erbjuda specifik kompetens till förskola och skola inom olika områden, som utvecklingspsykologi, pedagogisk psykologi, neuropsykologi, kunskap om barns och ungdomars psykiska störningar, kunskap om grupper och grupputveckling, kunskap om ledarskap och ledarskapsutveckling, kunskap om organisationer och organisationsutveckling. Psykologen verkar på tre nivåer: Individnivå - Enskilda barn, familjer och enskilda pedagoger Psykologen erbjuder råd och stödsamtal till barn, ungdomar och föräldrar i skolrelaterade frågor. Psykologen använder psykologisk utredningsmetodik som 15

16 underlag till att anpassa och utforma lämpliga stödinsatser och underlätta lärandet. Psykologens kompetens används för att förstå utvecklingsprocesser i syfte att öka personalens kunskap i förhållningssätt, som främjar goda utvecklingsbetingelser. Gruppnivå - Elevgrupp, arbetslag Psykologen erbjuder psykologisk handledning, konsultation och rådgivning till personal och ledare. Psykologen erbjuder utveckling av elevgrupp och arbetslag. Organisationsnivå - Övergripande frågor såsom skolans organisation, förändringsarbete, skolledning m.m. Psykologen kan delta i förändringsarbete, utbilda personal, verka som samtalspartner till skolledning samt arbeta med organisations- och verksamhetsutveckling. Psykologen deltar också i barn- och elevhälsoarbete. Psykologens kompetens bör mer och mer riktas mot förebyggande och övergripande insatser, vilket innebär fokusering på grupp- och organisationsnivå Kurator Kurator har psykosocialt arbete som huvudarbetsuppgift och kan komplettera pedagogen och övriga verksamma i förskolan/skolan om det finns behov av ett fördjupat socialt perspektiv. Kurator verkar på individ- grupp och organisationsnivå. Kurator har kunskaper kring den sociala människan, relationer och kommunikationer och verkar för förståelse och utveckling för gruppen och individen. Kurators främsta verktyg är samtal. Kuratorn har stödjande samtal med elever och dess föräldrar för att lotsa dem mot en välfungerande skolgång och ett bättre mående. Kurator fungerar som länk mellan förskola/skola och det omgivande samhället och bidrar till ökad förståelse kring barns välmående och utveckling. Kurator erbjuder råd- och stödsamtal till föräldrar och barn och kan vid behov hänvisa vidare till övriga funktioner i samhället. Kurator arbetar för att öka kunskapen och medvetenheten om grupprocesser, barns och ungdomars utveckling och människors levnadsvillkor Den specialpedagogiska kompetensen Specialpedagogen ser helheten i verksamheten och bör ha stor del i förändringsarbete och skolutveckling. Detta för att förskolan/skolan ska få stöd i att arbeta förebyggande, förbättra och förändra arbetsmetoder och arbetssätt, på organisationsgrupp- och individnivå i syfte att utveckla goda lärmiljöer. Specialpedagogen kan arbeta med handledning, utredning, observation, undervisning, uppföljning och utvärdering. Specialläraren ger stöd för individer i behov av särskilda utbildningsinsatser med specialiseringar mot språk-, läs- och skrivutveckling, matematikutveckling eller 16

17 utvecklingsstörning. Specialläraren kan vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare för pedagoger utifrån sin specialisering. Specialläraren medverkar i ett förebyggande arbete och i att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. Specialläraren kan arbeta med undervisning, utredning, observation, uppföljning och utvärdering. Den specialpedagogiska kompetensen i barn- och elevhälsan har som uppgift att omsätta övriga yrkesgruppers kunskap till pedagogiska konsekvenser. 17