Barn och elevhälsa Björkrisspåret

Transkript

1 Barn och elevhälsa Björkrisspåret förskolan och skolan Kungsbacka kommun Upprättad

2 Syfte för Barn och Elevhälsan Att våra barn och elever rustas för livet, att de fungerar i förskola, skolan och i samhället och når målen. I förskolan är det strävans mål för verksamheten utifrån läroplanen Lpfö. Barn och Elevhälsoteamets övergripande mål: att med den samlade kompetensen möta varje barn/elev och dess familj utifrån varje barns/elevs specifika behov samt att rusta varje barn/elev till en fortsatt positiv utveckling. Allt arbete inom barn och elevhälsoteamet sker i nära samarbete med föräldrar. Vara utmanande för att utveckla Björkris förskola och skola framåt. Detta gäller både skolan i stort, arbetslag och enskild lärare. Utvärdering 2014 års mål Tydliggöra barn och elevhälsoteamets arbete både som grupp och yrkesspecifikt. Vi har på arbetsplatsträff presenterat elevhälsoteamet och dess yrkesprofessioner. Varje deltagare i teamet gjorde en kort presentation och sen fanns möjlighet att ställa frågor. Detta gjorde vi på en gemensam arbetsplatsträff mellan förskola och skola. I vår och barn och elevhälsoplan finns de olika yrkesprofessionerna beskrivna i bilaga 1. I samarbetet med elevhälsan får medarbetarna en djupare förståelse för teamet och dess medlemmar. Delar av elevhälsan har också varit på föräldramöte och presenterat sig. På föräldramöte för blivande förskoleklassbarn presenteras de olika yrkesprofessionerna. Alla vuxna på förskolan och skolan skall ha kännedom om Barn och Elevhälsoplanen och följa de riktlinjer vi har i det dagliga arbetet. Vi informerar alla nyanställda om planen och publicerar den på lärplattformen Fronter i arkivet under mappen planer. Vi tror att all personal vet att planen finns men hur väl de känner till innehållet är osäkert. Vi följer upp detta på en arbetsplatsträff under våren Arbetar fram rutiner för samarbetet med förskolan i Barn och Elevhälsoarbetet. Rutiner har arbetats fram. Förskolan har BEHT varje vecka. Teamet består av förskolechef, specialpedagog, kurator, logoped och skolpsykolog. Tidsschemat har ändrats för mötet. Det är en positiv förändring. 2

3 Alla ärenden som kommer till Barn- och Elevhälsoteamet skall påbörjas inom en månad. Återkoppling sker efter barn och elevhälsoteamsmöte. Vi har nått målet med en snabb återkoppling av alla inkommande ärendeblad. Barn- och Elevhälsoteamets mål för 2015 Förbereda dagordningen inför varje möte. Detta är ett gemensamt ansvar för alla i elevhälsan. I skolan görs det i PMO och i förskolan behöver vi arbeta fram rutiner för sekretessen. Följa upp dokumentationen i PMO. Vad har vi för gemensam dokumentation, är det tydligt händelseförlopp, finns det luckor, är det relevant information? Ta fram en trivselenkät som elevhälsan distribuerar på hösten 2015 till alla klasser. Barn- och Elevhälsoteamets organisation, arbetssätt, åtagande och uppföljning Barn och Elevhälsan på Björkrisskolan består av skolsköterska, kurator, psykolog, logoped, specialpedagog, coach (vid behov), förskolechef och rektor. Förskolechef och rektor ansvarar för barn och elevvårdsarbetet och leder arbetet i Barn- och elevhälsoteamet. Denna handlingsplan utgår dels från gällande lagstiftning (skollagen m.fl.) som reglerar skolans verksamhet, dels de kommunövergripande mål som finns i Kungsbacka kommun. Skolsköterska: Victoria Edvinsson Björkman/ Siv Herbertzon Kurator: Jenny Willstrand Psykolog: Magnus Alwå Logoped: Lotta Edenhammar Specialpedagog: Eva Erlandsson Förskolechef: Katarina Skoogsberg Rektor: Maria Eriksson Coach Joakim Karlsson Hur vill vi som Barn och Elevhälsoteam uppfattas? Vi vill uppfattas som enade, professionella och som en trygghet för skola. Hur ska vi arbeta för att uppfattas på detta sätt? Vi ger en tydlig beskrivning av våra yrkeskompetenser till nyanställd personal och till vårdnadshavare för nya sexåringar på föräldramöte. 3

4 Informationen finns också skriftligt i detta dokument som publiceras på hemsidan och intern webbplats. Vi vill arbeta för en kultur där alla tar ansvar och känner att de kan påverka. Detta gör vi genom att finnas tillgängliga för pedagoger via personliga möten, EHT möten, mail, telefon och ärendeblad. Barn- och Elevhälsoteamets arbetssätt, åtagande och uppföljning Avsikten med vårt arbete, som presenteras i detta dokument, är att det förebyggande arbetet skall ske genom att tidigt uppmärksamma förskole och skolrelaterade problem. Det är vår uttalade vilja att den huvudsakliga planeringen av elevhälsoarbetet sker i arbetslagen. Se beskrivning under ett ärende gång. Barn och elevhälsoteamet fördelar arbetsuppgifter och vem som ansvar för åtgärderna utifrån inkomna ärenden på barn och elevhälsomötena. Teamet gör en analys av ärendet tillsammans och förslag på åtgärder. Fungerar inte en åtgärd, prövar vi en ny och en ny ända tills vi tillsammans med arbetslaget hittar rätt. Vi arbetar inkluderande och våra elever ges stöd inom gruppen som huvudregel. Elever som behöver extra träningspass kan få det enskilt eller tillsammans med klasskamrater vid planerade situationer. Vårt grundläggande synsätt är att skapa miljöer som främjar lärande, god allmän utveckling och god hälsa hos varje barn och elev. Hinder för varje barns och elevs lärande och utveckling skall undanröjas. I barn och elevhälsan ska vi visa vägar framåt för att hjälpa och fokusera på friskfrågor, salutogent tänkande. De professionella i barn- och elevhälsoteamet verkar genom att handleda personal, i arbetslag eller enskilt. Vidare samarbetar barn och elevhälsoteamet, med enskilda lärare/pedagoger liksom med arbetslagen, med breda lösningar på individ, grupp och organisationsnivå. Barn- och elevhälsoteamet har i sitt arbete många kontaktytor. Barn, elev och föräldrakontakter är frekvent för alla i teamet. Kontakterna med BVC, IFO, BUP och SPC är viktiga delar av teamets arbete. Barn och elevhälsoteamet tar, tillsammans med pedagoger, ansvar för barn och elevgrupper i gruppsamtal eller övningar i syfte att stärka barnens kommunikativa förmåga. 4

5 Allt barn och elevhälsoarbete utgår från att arbetslag och pedagoger bär huvudansvaret för skolvardagen. Barn och elevhälsoteamet stöder dessa aktörer utifrån teamets professioner. Rektor och förskolechef organiserar skolan så att personalen har möjlighet att leva upp till styrdokumentens förväntningar. Ett ärendes gång Varje ärende ska behandlas så snabbt som möjligt! 1. Berörd personal löser ärendet. Informerar ansvarig pedagog/lärare om det inträffade. 2. Lärare/ pedagog uppmärksammas på ärendet av elev, föräldrar, annan personal eller barn- och elevhälsoteamet. 3. Lärare/ pedagog hanterar eller lyfter ärendet i arbetslaget för diskussion. Tid avsätts inom ramen för arbetslagets gemensamma veckoplanering. 4. Handlingsplan skrivs i arbetslaget. Handlingsplanen ska ha utsatt datum för uppföljning och utvärdering, använd vår blankett. Lärare/ pedagog ansvarar för detta. Handlingsplanen utvärderas. Vid behov efter utvärdering upprättas ett åtgärdsprogram. 5. Vid behov lyfter arbetslaget ärendet till barn- och elevhälsoteamet, använd ärendeblad. Lärare/ pedagog, arbetslagets ansvarige personal lämnar då information via BEHT blanketten inklusive eventuell handlingsplan till någon av Barn- och Elevhälsoteamets representanter. 5

6 6. Barn och elevhälsoteamet kan bjuda in till ett möte där vidare arbete beslutas. Under hela processen kan barn- och elevhälsotemat konsulteras. Inga åtgärder vidtas utan att mentorn är inkopplad och förälder är informerad. Barn- och Elevhälsoteamets uppföljning och utvärdering: Utvärdera Elevhälsoteamets mål för 2015 vid årets slut Uppföljning av ett antal åtgärdsprogram och dess resultat. Bilaga 1 Barn- och elevhälsoteamets kompetenser (utdrag ur kompendiet Barn- och elevhälsa i Kungsbacka kommun) Elevhälsans personalgrupper ska delta i skolans arbete för att skapa miljöer som främjar lärande, god allmän utveckling och en god hälsa hos varje elev samt ha ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje elevs lärande och utveckling Prop. 2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet sid. 25 Barn- och elevhälsoteamets personal ska vara väl förtrogen med förskolans/skolans styrdokument och kommunens mål i ett 1-16 års perspektiv samt känna till pedagogiska enhetens förutsättningar, struktur, aktuell problematik etc. Nedan redovisas elevhälsoteamets olika kompetenser samt rektors ansvar för elevhälsan. Rektor har ansvar för hur de olika kompetenserna nyttjas inom den egna verksamheten. Psykologen Psykologen verkar på tre nivåer: Individnivå: Det enskilda barnet, familjen och den enskilda pedagogen. Gruppnivå: Elevgruppen, arbetslaget. Organisationsnivå: Övergripande skolfrågor som t. ex skolans organisation, förändringsarbete, skolledning m.m. Psykologen kan erbjuda specifik kompetens till förskola och skola inom olika områden, som utvecklingspsykologi, pedagogisk psykologi, neuropsykologi, kunskap om barns och ungdomars psykiska störningar, kunskap om ledarskap och ledarskapsutveckling, kunskap om organisationer och organisationsutveckling. Psykologen erbjuder psykologisk handledning och konsultation till personal och ledare, råd och stödsamtal till barn, ungdomar och föräldrar. Psykologen använder psykologisk utredningsmetodik som underlag till att anpassa och utforma lämpliga stödinsatser och underlätta lärandet. 6

7 Psykologens kompetens används för att förstå utvecklingsprocesser i syfte att öka personalens kunskap i förhållningssätt, som främjar goda utvecklingsbetingelser. Psykologens kompetens bör mer och mer riktas mot förebyggande och övergripande insatser, vilket innebär fokusering på grupp- och organisationsnivå. Samtal är psykologens viktigaste verktyg i allt stödjande arbete, också när det gäller utredning och behandling. Skolsköterskan Skolhälsovården är en tydlig aktör i det hälsopreventiva arbetet som samhället riktar mot barn och ungdomar. Skolhälsovårdens arbete lyder under Hälso- och sjukvårdslagen, HSL och för den skall det finnas en, av nämnden utsedd, verksamhetschef. Skolsköterskan möter regelbundet alla elever i skolan utifrån det nationella basprogram man arbetar efter. Det gör att skolsköterskan får en unik överblick och kunskap om elevernas hälsa ur ett helhetsperspektiv. Skolsköterskan ska arbeta med att tydliggöra det förebyggande elevhälsoarbetet på skolan. Detta arbete sker genom insatser på organisations -grupp och individnivå. Grupp/organisation: Arbetsmiljö, arbete mot mobbning, hälsoundervisning för att påverka livsstil som t ex sex och samlevnad, livskunskap, tjej/killgrupper, kost och fysisk aktivitet. Individnivå: Hälsoenkäter, hälsosamtalet, stödjande funktion för elever med särskilda behov. En viktig förutsättning för skolhälsovårdens arbete är att utveckla och åstadkomma goda samarbetsförhållanden både inom skolan, med elever/föräldrar och utanför skolan som hälso- och sjukvård, barnhälsovård och socialtjänst. Beträffande barn i förskolan vilar ansvaret för hälsovård på barnhälsovården. Skolläkaren Skolläkaren fungerar som medicinsk rådgivare till elever, personal och föräldrar. Elevhälsans ambition är att arbeta hälsofrämjande på ett folkhälsoplan där skolläkaren också ingår i ett mer övergripande sammanhang. Kurator Kurator har psykosocialt arbete som huvudarbetsuppgift och kan komplettera pedagogen i förskolan/skolan. Kurator kan fungera som länk mellan förskola/skola och det omgivande samhället och kan bidra till ökad förståelse kring barns välmående och utveckling. Kurator har kunskaper kring den sociala människan, relationer och kommunikation och verkar för förståelse och utveckling för gruppen/individen på samtliga tre nivåer. Kurators verktyg är samtal. 7

8 Kurator ger konsultation till skolpersonal. Kurator arbetar för att öka kunskapen och medvetenheten hos skolans personal om grupprocesser, barns och ungdomars utveckling och människors levnadsvillkor Specialpedagogen Specialpedagogen ser helheten i verksamheten och bör ha stor del i förändringsarbete och skolutveckling för att förskolan/skolan ska få stöd i att förbättra och förändra arbetsmetoder och arbetssätt. Utgångspunkten för specialpedagogens arbete är ett pedagogisk synsätt och specialpedagogens roll i barn- och elevhälsan blir att översätta övriga yrkesgruppers kunskap till pedagogiska konsekvenser. Specialpedagogen kan arbeta med handledning, rådgivning, uppföljning, undervisning och utvärdering. Rektor Rektor ansvarar för barn- och elevhälsan och är en central person i barn- och elevhälsoarbetet. Rektor är den som har kompetens att vidmakthålla barn- och elevhälsans perspektiv även i andra frågor inom enheten. Detta gäller även inom den egna förvaltningen och i kontakter med andra förvaltningar i syfte att få ett hälsofrämjande synsätt i all verksamhet. När samarbetet mellan olika funktioner och kompetenser fungerar inom elevhälsan kan rektor få bra och väl genomarbetade underlag för beslut som t.ex. rör prioriterade arbetsområden, organisation av klasser och grupper, behov av kompetensutveckling mm. Rektor har ansvar för skolans resultat och har därför, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för: att verksamheten och barn- och elevhälsoarbetet utformas så att barnen/eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. att kontakt upprättas mellan förskola/skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för barnet/eleven i förskola/skolan. att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolan/skolans handlingsplan för elevhälsan att resursfördelning och stödåtgärder anpassas till den värdering av barnens/ elevernas utveckling som pedagoger gör. Organisation av barn- och elevhälsan Organisation Organisatoriska förutsättningar i form av ledning, bemanning, forum för samtal, tid, former för dokumentation och ramar kring barn- och elevhälsoteamets arbete krävs för att det ska bli framgångsrikt. Det förutsätter att ledning på flera nivåer tror på och driver utvecklingsprocessen och är tydliga med sitt synsätt och förskolans/skolans uppdrag. Organisationen påverkar möjligheterna för barn- och elevhälsoteamet att delta i skolutvecklingsarbetet, en långsiktig process som inte kan bygga på enskilda individers initiativ utan måste stödjas av strukturer i organisationen. Förskola & Grundskolas verksamhet är indelad i åtta pedagogiska enheter och en stöd/utvecklingsenhet, Specialpedagogiskt Centrum (SPC). 8

9 Verksamhetschef är chef för de flesta personalgrupperna inom barn- och elevhälsan (psykolog, kurator, skolsköterska). Varje pedagogisk enhet ska organisera barn- och elevhälsan i ett 1-16 års perspektiv. Rektor arbetsleder barn- och elevhälsoteamet inom det egna ansvarsområdet. Barn- elevhälsoteamens personal på enheterna bildar nätverk inom egna pedagogiska enheten. Teamen ska vid behov också samverka med andra inom den egna förvaltningen, övriga förvaltningar, landstinget och andra myndigheter etc. Barnen i förskolan tillhör barnhälsovårdens ansvarsområde. När det gäller psykologkompetens kan den till viss del erhållas från barnhälsovården och till viss del från elevhälsoteamen samt SPC. SPC stöder också förskoleverksamheten med kurators- och specialpedagogisk kompetens. SPC ansvarar för ekonomiska resurser till förskolor med barn i behov av särskilt stöd. Bemanning Barn- och elevhälsoteamet ska bestå av psykolog, kurator, skolsköterska, specialpedagog och rektor. Skolläkare ska vara kopplad till teamet. Verksamhetschefen beslutar om de olika tjänsternas omfattning inom barn- och elevhälsan. Det finns ännu inget centralt beslut om personaltätheten. I utredningsförslaget rekommenderas dock en lägsta nivå med i genomsnitt en årsarbetare skolsköterska per 500 elever, en årsarbetare psykolog per elever och en årsarbetare kurator per elever. När det gäller specialpedagogresurserna är det svårare att lämna ett förslag till lägsta nivå. Specialpedagogerna ingår i varje skolas arbetslag på ett annat sätt än övriga yrkeskategorier. Nätverksarbete och samordnare Utveckling, information, kompetensutveckling mm samordnas centralt i kommunen genom nätverken. Verksamhetschefen för SPC har ansvar för den kommunövergripande samordningen. I den förvaltningsövergripande gruppen finns också en rektorsrepresentant. För yrkeskategorierna kurator, psykolog, skolsköterska och specialpedagog finns en förvaltningsövergripande samordnare. Samordnarnas uppgift är att: Delta i samordningsmöten med övriga samordnare 1 gång per månad Leda samordningsmöten med den egna yrkesgruppen 1 gång per månad Vara drivande i att implementera det nya elevhälsouppdraget inom sin yrkeskår och vara stöd för dessa i deras arbete med implementering på respektive pedagogisk enhet Förse verksamhetschefer och förvaltning med minnesanteckningar från gemensamma träffar Lämna information om nya rön, lagar och förordningar till yrkesgruppen samt till verksamhetscheferna via ledningsgruppen Inventera behov av kompetensutveckling för den egna yrkesgruppen och redovisa för verksamhetscheferna via ledningsgruppen 9

10 Lyfta samordningsfrågor till ledningsgruppen, via verksamhetschef SPC, för beslut i ledningsgruppen Delta och ge råd vid nyanställning av den egna yrkesgruppen Samordnarna är placerade på respektive pedagogisk enhet. Samordningsmöten sker i lokaler på SPC. På SPC finns rum som kan användas för eventuella tester och föräldrasamtal. Ett av rummen är särskilt anpassat för tester genom att det är ljudisolerat Inför varje enskild utredning beslutar psykologen var den ska genomföras, på den egna skolan eller i SPC:s lokaler. På SPC förvaras också gemensamt material för psykologiska tester. Bilaga 2 Handlingsplan Datum Skola/grupp Nuläge Var är vi? Namn Skolår Vad har vi gjort? Beskriv de insatser som arbetslaget gjort. Vem ansvarar för insatserna? När fungerar det? När kommer handlingsplanen att utvärderas? Vilka resultat har det gett? I Vart vill vi? Önskat läge Elevens behov Utvärdering Datum och ansvarig/ansvariga 1 0

11 1 1