Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC

Transkript

1 Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC

2 Elevhälsans mål: Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. (Skolverket )Skollagen 2 kap Elevhälsans insatser syftar till att skapa ett gott skolklimat med goda relationer mellan elever och elever och vuxna. Vi vill öka elevernas trivsel, motivation och delaktighet för att förbättra elevernas studieresultat. Våra konkretiserade mål för främjande och förebyggande insatser för skolåret finns beskrivna i skolans Likabehandlingsplan och skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Planerna är en del i skolans elevhälsoarbete vilka utvärderas och revideras varje år. Skolans elevhälsoteam Elevhälsoteamet (EHT) består av rektor, kurator, skolsköterska, specialpedagog. Vid behov deltar externa t ex psykolog, SYV. EHT arbetar såväl konsultativt (resurs till mentor, skolledning, vårdnadshavare och elev) som individuellt samt grupper. EHT träffas 3 gånger/månad. Personal ska anmäla elevhälsoärenden till dessa träffar i första hand genom kurator och /eller mentorer och fyller i blanketten till anmälan till EHT. Kurator, skolsköterska och specialpedagoger träffar arbetslagen en gång i månaden och då tas upp elevhälsoärenden. Vad beträffar tystnadsplikt och sekretess gäller de speciella bestämmelser som finns för respektive yrkeskategori. Mentor har det grundläggande ansvaret för det elevstödjande arbetet i sin klass. Mentor har också ansvar för att det finns en bra kontakt med vårdnadshavarna. Det är nödvändigt att elev och vårdnadshavare är delaktiga i det elevstödjande arbetet och att eleven får tillfälle att beskriva sin egen situation. Det är viktigt att all personal som har med något elevstödjande ärende att göra håller mentorn informerad. Rektor har det övergripande ansvaret för det elevstödjande arbetet på hela skolan. Riktlinjer och rutiner vid anmälningsskyldighet enligt Socialtjänstlagen. Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap 1

3 I SoL finns en bestämmelse om att alla som arbetar inom myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom har en skyldighet att genast anmäla till socialtjänsten om de får kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten måste ingripa till skydd för ett barn. Anmälningsplikten förutsätter inte att det är klarlagt att socialtjänsten behöver ingripa, även uppgifter som är svårbedömda eller obestyrkta ska anmälas om de tyder på att ett barn kan vara i behov av stöd eller hjälp från socialtjänstens sida. Att bedöma om kriterierna för att göra en anmälan är uppfyllda eller inte är ibland en svår uppgift men det är inte anmälarens sak att utreda och avgöra allvaret i barnets situation, det är socialtjänstens uppgift. Om du känner dig osäker på om du skall göra en anmälan eller inte, kan du med fördel även ringa och konsultera en socialsekreterare eller en chef inom socialtjänsten. För att undvika missförstånd är det bäst att säga att det är fråga om konsultation och inte nämna namn på det barn eller den ungdom och familj du vill diskutera. Socialtjänsten kan ge råd i frågor om anmälningar och om hur du ska gå tillväga. Elevhälsans arbetsgång 1.Mentor/ lärare 2. Mentor och arbetslag 3. EHT 4. Mentor och elevsamråd 5. BUN/Soc Steg 1: Mentor/Lärare upptäcker problem Det egentliga elevstödjande arbetet sker i den dagliga undervisningssituationen. Eleven läraren, vårdnadshavarna eleven läraren. Även utvecklingssamtal är ett viktigt forum för att diskutera elevens skolsituation. Om det uppstår problem som behöver åtgärdas utöver undervisningssituationen och utvecklingssamtal ska mentorn ta kontakt med hemmet och diskutera problemet. Mentorn ska observera och föra anteckningar för att kunna följa upp utvecklingen. Kvarstår problemet ska mentorn kalla till ett möte med vårdnadshavarna och eleven och vid behov upprätta ett åtgärdsprogram. Utvärderas efter 1 4 veckor. De problem som inte löses i steg 1 tas upp i steg 2. Steg 2: Mentor konsulterar arbetslaget Mentorn samråder med arbetslaget, som ger förslag på olika åtgärder, med de resurser som finns inom laget.

4 Berörda lärare informeras. Åtgärdsprogram upprättas med vårdnadshavare och elev. Utvärdering efter 1-4 veckor. De problem som inte löses i steg 2 tas upp i steg 3. Tänk på: Det blir alltid enklare att agera om man har stöd av andra. I dessa diskussioner är det viktigt att inte fastna vid vilken elev det är eller man tror att skälet till elevens beteende är. Prata istället om din egen oro och vad som ligger till grund för den. Utgå från de konkreta händelserna som du beskrivit. I samtalet med vårdnadshavarna, tänk på hur du själv skulle vilja bli kontaktad och informerad i motsvarande situation. Var tydlig med vad ni har sett. Undvik du är/din dotter eller son är. Så snart som vi talar om hur någon är, så har vi minskat utrymme för ett samarbete. Steg 3: Elevhälsoteamet Ärende till EHT anmäls på särskild blankett till specialpedagog/kurator/rektor där aktuellt åtgärdsprogram bifogas. Ärendet diskuteras på nästkommande elevhälsomöte. Därefter finns en återkoppling till mentorn, arbetslag. De problem som inte löses i steg 3 tas upp i steg 4. Steg 4: Elevsamrådskonferens (ESK) Elevsamrådskonferens planeras på elevhälsoteamets möte. Rektor ansvarar för och kallar till konferensen. Tänk på: Begränsa antalet deltagare vid ESK. Beslut som tas i samförstånd har större förutsättningar att leda till ett positivt resultat. Steg 5: BUN/Socialtjänst Rektor, elevhälsan gör en bedömning om kontakt/anmälan till socialtjänst och/eller BUN ska göras. Alla åtgärdsprogram och protokoll från ESK ska dokumenteras. Använd skolans mall. Dokumentationen ska lämnas till rektor. All underlag ska diarieföras och förvaras i dokumentationsrummet. Arbetsgång vid mobbning Om vi upptäcker mobbning: Ta reda på så mycket som möjligt om mobbningen genom att prata först med den som upplever sig att vara mobbad. Mentor ansvarar.

5 Enskilt, strukturerat samtal, anteckna under samtalet. Hämta elev 1 gå tillbaka med elev 1. Hämta elev 2 gå tillbaka med elev 2. Efter några dagar bestäm tid för samtal två. Ta reda på om andra vuxna har sett mobbningen. Fråga andra inblandade elever. Ta reda på: Vad som hänt? Vem som gjorde det? När det hände? Undvik att få med för gamla händelser. 2. Ta kontakt med elevhälsan. 3. Ta kontakt med föräldrarna. 4. Elevstödjande arbete vid behov. Samtal med mentor, kurator, skolsköterska beroende på behov. 5. Uppföljning. Vid upprepad mobbning: 1. Samtal med föräldrar samt skolledning och elevhälsan. 2. Elevstödjande arbete. 3. Grupp/klass/skolbyte vid behov. 4. Anmälan till BUN samt vid behov till polis/socialtjänst.