ELEVHÄLSOPLAN TORPSKOLAN

Transkript

1 ELEVHÄLSOPLAN TORPSKOLAN

2 Innehåll 1 INLEDNING KOMMUNÖVERGRIPANDE ELEVHÄLSOPLAN ELEVHÄLSAN PÅ TORPSKOLAN ELEVHÄLSANS ORGANISATION ELEVHÄLSANS UPPDRAG PROFESSIONSBESKRIVNINGAR... 4 Specialpedagog/speciallärare... 4 Elevhälsopedagog... 5 Skolsköterska och skolläkare... 5 Skolpsykolog... 5 Skolkurator EXTERNA STÖDFUNKTIONER I ELEVHÄLSOARBETET... 6 Coacher... 6 Specialpedagog med inriktning på tal och språk... 6 Fältsekreterare HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ELEVHÄLSOARBETE HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE FÖREBYGGANDE ELEVHÄLSOARBETE ARBETSGÅNG FÖR ELEVHÄLSOÄRENDEN UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV ELEVHÄLSANS ARBETE UPPFÖLJNING AV ELEVÄRENDEN UTVÄRDERING AV ELEVHÄLSANS ARBETE

3 1 Inledning Torpskolan är en grundskola, årskurs 6-9, och består av två skolenheter, Torpskolan 1 och 2. Dessa skolenheter leds av två rektorer. Utgångspunkten i elevhälsoarbetet är Torpskolans vision: Vi ger våra elever möjlighet att leva och utvecklas i en värld i ständig förändring. Denna elevhälsoplan är övergripande och syftar till att skapa en gemensam plattform för elevhälsoarbetet på Torpskolan. Den är elevhälsoteamets mål- och styrdokument och innehåller riktlinjer för skolpersonalens elevhälsoarbete samt information till vårdnadshavare. Planen revideras regelbundet. Elevhälsoplanen grundar sig på för elevhälsan aktuell lagstiftning och aktuella läroplaner samt på de föreskrifter, allmänna råd som gäller elevhälsans arbete. På lokal nivå utgår elevhälsoplanen ifrån kommunens övergripande styrdokument samt Sektor lärandes vision, verksamhetsidé och elevhälsoplan. 1.1 Kommunövergripande elevhälsoplan Alla barn är olika, lär på olika sätt och har olika behov. Därför har Lerums kommun en skola för alla, en skola som anpassar lärmiljö och pedagogik efter barn och elevers behov. I Lerums kommuns pedagogiska verksamheter har vi ett inkluderande förhållningssätt, vilket innebär att varje barn och elev i möjligaste mån får sin omsorg och skolgång på vald skola, och i den grupp som är positiv för barnets/ elevens kunskapsutveckling och sociala trygghet. Verksamheterna ska stärka barns och elevers känsla av tillhörighet och sammanhang samt arbeta hälsoförebyggande. Lerums kommuns förskolor och skolor arbetar förebyggande och gör tidiga insatser för att främja alla barn och elevers utveckling och lärande. På alla skolenheter finns barn och elevhälsoteam som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala samt specialpedagogiska kompetenser. Dessa team arbetar enligt den lokala elevhälsoplan som finns på varje skolenhet. Barn på våra förskolor eller elever på våra skolor som befaras inte få tillräckligt med stöd och stimulans för god kunskapsutveckling eller uppnå kunskapsmålen eller om ett barn/elev varaktigt visar tydliga tecken på missförhållande skall detta anmälas till förskolechefen/rektor som då ansvarar för att en allsidig utredning görs i syfte att identifiera barns behov för att kunna sätta in rätt åtgärder Arbetslagens personal och pedagoger har alltid barnens/elevernas behov och kunskapsutveckling i fokus och planerar arbetet därefter genom att anpassa pedagogik, metoder och lärmiljö. En helhetssyn på barn och elever präglar arbetet i kommunen vilket innebär att vid behov samverkar förskola och skola med andra, för barnet/eleven viktiga aktörer enligt Västbusmodell. Denna samverkan sker efter samtycke med vårdnadshavare. 3

4 2 Elevhälsan på Torpskolan 2.1 Elevhälsans organisation Enligt skollagen (2010:800 Kap 2:25 ) skall elevhälsan omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. På Torpskolan ingår även elevhälsopedagog i elevhälsan. Rektor på varje skolenhet skall enligt skollagen verka för att utveckla elevhälsan och utforma elevhälsans verksamhet så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Elevhälsan på Torpskolans skolenheter består av ett elevhälsoteam. Elevhälsoteamet leds av rektor och består av specialpedagog, speciallärare, skolsköterska och skolläkare, skolpsykolog, kurator samt elevhälsopedagog. Vid behov finns tillgång till specialpedagoger och coacher från Enheten för central elevhälsa och utveckling. Elevhälsan samverkar, då det är aktuellt, med Västragötalandsregionens hälso- och sjukvård t.ex. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMLE), Barn och ungdomshabiliteringen (BUH) samt med socialtjänsten och polisen. 2.2 Elevhälsans uppdrag Elevhälsan ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål (2010:800 Kap 2:25 ). Förebyggande insatser innebär att på ett tidigt stadium identifiera tecken på ohälsa, hinder och behov av stöd. Hälsofrämjande arbete innebär att undanröja orsaker till ohälsa och främja elevernas lärande och utveckling. Elevhälsan ska i sitt generellt riktade arbete: främja elevers lärande, utveckling och hälsa förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa Elevhälsan ska i sitt individuellt riktade arbete: bidra till att varje enskild elev ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål undanröja hinder för lärande, utveckling och hälsa uppmärksamma och på rektors uppdrag skyndsamt utreda orsaker till inlärningsproblem eller andra svårigheter i skolsituationen uppmärksamma och utreda orsaker till ohälsa bidra med åtgärder och anpassning för varje enskild elev i behov av särskilt stöd 2.3 Professionsbeskrivningar Specialpedagog/speciallärare Specialpedagogens uppgift är att bistå skolan med specialpedagogisk kompetens och insatser i syfte att möjliggöra för eleverna att nå de uppsatta kunskapsmålen. Elevhälsans specialpedagogiska insatser är att: tillföra specialpedagogisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete genomföra pedagogisk kartläggning och analys av hinder och möjligheter som ligger till grund för att skapa en god lärandemiljö på individ-, grupp- och skolnivå genomföra uppföljning och utvärdering samt stödja utvecklingen av det pedagogiska arbetet och verksamhetens lärmiljöer med målet att kunna möta behoven hos alla elever stödja arbetet med kartläggning av elevers behov av extra anpassningar 4

5 utreda elevers behov av särskilt stöd och vara behjälplig vid upprättande av åtgärdsprogram genomföra specialpedagogiska basutredningar ge handledning, konsultation och rådgivning till pedagogisk personal vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör elevers språk-, skriv- och läsutveckling och i elevers matematikutveckling tillämpa metoder för att bedöma elevers språk-, skriv- och läsutveckling och matematikutveckling medverka i skolans organisationsutveckling och kvalitetsarbete organisera planering och utvärdering av resurser och särskilt stöd organisera överlämningar mellan stadier undervisning av elever i behov av särskilt stöd Elevhälsopedagog Elevhälsopedagogen, EHP, jobbar på uppdrag från EHT runt enskilda elever och/eller grupp med att kartlägga skolsituationen utifrån perspektivet och syftet att skapa en inkluderande lärmiljö. Utifrån kartläggningen upprättas en handlingsplan i samarbete med pedagoger, vårdnadshavare och elev/elever. Arbetsgång vid elevärende för EHP: Insamling av information om tidigare insatser samt nuläget från elev/elever, skola och hem. Observationer/kartläggning. Upprättande av handlingsplan med beskrivning av anpassningar av lärmiljön. Presentation av handlingsplanen. Stödja lärare, vårdnadshavare och elev/elever med anpassningar i handlingsplanen så att de implementeras i vardagen. Utvärdering och eventuellt ny handlingsplan. Skolsköterska och skolläkare Med skolhälsovård menas insatser av skolsköterska och skolläkare. Skolhälsovårdens arbete skall främst vara förebyggande. Arbetsuppgifterna för elevhälsans medicinska insats är bl.a. att: tillföra medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete vid hälsobesök tidigt identifiera problem eller symtom hos elever som kan innebära att de är i behov av särskilt stöd eller andra insatser i samverkan med elever, vårdnadshavare och skolans övriga personal arbeta för att ge eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till hälsa eller ohälsa ge handledning och konsultation till skolans övriga personal bevaka elevernas vaccinationstäckning så att kompletterande vaccinationer kan erbjudas om det finns behov samt fullfölja vaccinationer enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram bidra med medicinsk kunskap inför arbetsmoment som är förlagda ute i verksamheter och vid yrkesvägledning ta till vara kunskap om elevernas hälsa i skolans arbete utföra lättare sjukvårdsinsatser Skolpsykolog Psykologens uppgift är att bistå skolan med psykologisk kompetens och psykologiska insatser i syfte att möjliggöra för eleverna att nå de uppsatta kunskapsmålen. Psykologen arbetar förebyggande och hälsofrämjande genom att bidra med sin kunskap om barns psykologiska och kognitiva utveckling i samverkan med andra yrkesgrupper. Psykologen arbetar på uppdrag av rektor med skolrelaterade problem t.ex. genom: 5

6 Deltagande i elevhälsoteamet, där psykologens roll är att tillföra psykologisk kunskap som en del i ett helhetsperspektiv. Konsultation till skolans personal. Information och fortbildning till skolans personal, vårdnadshavare och/eller elever. Psykologiska utredningar och bedömningar av elevers förutsättningar och behov. Hänvisning/remittering till annan utrednings- och/eller behandlingsinstans. Samverka med externa instanser. Rådgivning och stöd till vårdnadshavare kring skolrelaterade frågor. Stödsamtal med elever under begränsad tid kring skolrelaterade frågor. Medverkan i skolans organisationsutveckling och kvalitetsarbete. Skolkurator Kurators uppgift är att bistå skolan med psykosocial kompetens och insatser i syfte att möjliggöra för eleverna att nå de uppsatta kunskapsmålen. Skolkuratorns mål är att främja elevers hälsa så att sociala och psykologiska faktorer ses i ett sammanhang. Kuratorn arbetar utifrån en helhetssyn på individ-, grupp- och organisationsnivå, där elevens situation och relation till sin omgivning, familj och skola bearbetas. Kuratorn arbetar på uppdrag av rektor med skolrelaterade problem t.ex. genom: Tillföra psykosocial kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. Genomföra samtal, såsom stöd-, motivations- och krissamtal liksom utredande, rådgivande och bearbetande samtal med enskilda elever och deras familjer. Utreda och bedöma den sociala och psykosociala situationen för enskilda elever, bland annat som underlag inför beslut om särskilt stöd och vid upprättande av åtgärdsprogram samt inför elevers mottagande i grund- och gymnasiesärskola. Ge handledning och konsultation till skolpersonal. Bidra med kunskap om risk- och skyddsfaktorer för elevers hälsa, sociala situation, lärande och utveckling. Bidra med kunskaper om samhällets stödsystem. Delta i arbetet med skolans struktur och organisation när det gäller värdegrund och likabehandling. 2.4 Externa stödfunktioner i elevhälsoarbetet Vid enheten för elevhälsa och utveckling finns ytterligare resurser för skolan och elevhälsan i elevhälsoarbetet. Coacher Coacherna arbetar med avgränsade ärenden på uppdrag av rektorn och elevhälsan. Det kan t.ex. handla om utbildningsinsats runt frågor som berör elevhälsa, coaching/vidareutveckling av pedagogiskt arbete och/eller åtgärder kring problemskapande beteende. Ansökan om insats sker genom chef för elevhälsa och utveckling. Ansökan görs av rektor i samråd med elevhälsan. Specialpedagog med inriktning på tal och språk Specialpedagog med inriktning på tal och språk arbetar på uppdrag av rektor och elevhälsan. Insatserna kan till exempel vara språkutredning, handledning till arbetslag, observationer och kompetensutveckling för pedagoger. Ansökan om insats sker genom chef för elevhälsa och utveckling. Ansökan görs av rektor i samråd med specialpedagog och, om det anses behövligt, med elevhälsan. Fältsekreterare I Lerums kommun finns fyra fältsekreterare anställda vid enheten för elevhälsa och utveckling. De bedriver uppsökande verksamhet för att identifiera ungdomar i års ålder i riskzonen och 6

7 uppföljande arbete för att stödja dessa ungdomar. De agerar som brygga mellan ungdomarna och socialtjänst och de samverkar med vårdnadshavare, fritidsgård, skola, socialtjänst och polis. 7

8 3 Hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete Arbetet med hälsofrämjande och förebyggande insatser bedrivs på olika de olika nivåerna; skol-, gruppoch individnivå. 3.1 Hälsofrämjande arbete Hälsofrämjande arbete syftar till att stärka eller bibehålla elevernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Elevhälsans arbete ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevers lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsan på Torpskolan arbetar hälsofrämjande t.ex. genom att samarbeta med rektor och övrig personal vid organisationsarbete. Arbetet handlar om att skapa goda lärmiljöer och gott skolklimat genom att hitta bra metoder och innehåll för varje elev. Elevhälsan deltar också aktivt med skolans värdegrundsarbete genom föreläsningar, handledning, värderingsövningar. Det hälsofrämjande arbetet handlar dessutom om att utarbeta och uppdatera olika planer. Elevhälsan kan bidra med sin kompetens genom information i klasser och vid träffar med vårdnadshavare. Ett annat exempel är skolsköterskans hälsosamtal i samband med hälsobesöken. Elevhälsan kan stödja personalen i det pedagogiska arbetet. 3.2 Förebyggande elevhälsoarbete Förebyggande arbete handlar om att se eleven utifrån ett helhetsperspektiv. Elevhälsan arbetar med att minska risken för ohälsa genom att minska riskfaktorers inverkan och stärka skyddsfaktorerna. Elevhälsan ska arbeta med de miljöfaktorer som kan leda till ohälsa eller svårigheter att nå utbildningens mål. Elevhälsan på Torpskolan arbetar förebyggande genom att sammanställa information från enkäter och hälsobesök (avidentifierade uppgifter på gruppnivå) för att få en bild av elevernas hälsa och hur arbetsmiljön på skolan eller i en klass ser ut. Det förebyggande arbetet handlar även om att fånga upp elever som är särskilt sårbara för olika typer av belastningar t.ex. elever med sjuk nära anhörig, elev med långvarig sjukdom, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, nyanlända eller placerade barn. I levhälsans arbete ingår att vara väl förtrogen med organisationen och den dagliga verksamheten. De olika professionerna arbetar aktivt och uppsökande för att se behov och riskfaktorer i organisationen genom t.ex. screening, klassrumsobservationer, samtal, uppföljning av nya elever och hälsokontroller. Elevhälsan har en viktig roll i att handleda och utbilda arbetslag för att öka deras förmåga att reflektera och agera kring elevgrupper, enskilda elever, gemensamma normer och lärprocesser. Som underlag i det förebyggande arbetet kartläggs och identifieras riskområden, t.ex. bristande måluppfyllelse, frånvaro, avvikande beteende, trötthet, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, utanförskap, somatiska symtom, språk-, kommunikations- och relationssvårigheter och inlärningssvårigheter. 8

9 4 Arbetsgång för elevhälsoärenden Alla som arbetar i skolan skall: Uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. (Lgr 11) 1. Elevärendet diskuteras i arbetslaget och dokumenteras. När oro uppstår kring elevens mående eller förmåga att uppnå kunskapskraven diskuteras ärendet i arbetslaget och dokumenteras. 2. Extra anpassningar utefter arbetslagets kartläggning. När man som mentor bedömer att elevens behov inte kan tillgodoses utan extra anpassningar sker en kartläggning, som syftar till att samla kunskap kring elevens behov och vilka extra anpassningar som skulle kunna hjälpa eleven. De extra anpassningarna skall dokumenteras i Unikum, följas upp och utvärderas. Det är även viktigt att föra en dialog med elev och vårdnadshavare kring elevens behov av stöd och de extra anpassningar som man arbetar med kring eleven. Under hela denna arbetsprocess finns elevhälsan tillgänglig för konsultation. 3. De extra anpassningarna utvärderas och intensifieras vid behov. Om man vid utvärderingen av de extra anpassningarna kommer fram till att dessa inte är tillräckliga ska insatserna utvärderas och intensifieras. Detta dokumenteras i Unikum. Under hela denna arbetsprocess finns elevhälsan tillgänglig för konsultation. 4. Vid ytterligare behov kontaktas elevhälsan för ansökan om stöd. Om det efter en tid visar sig att eleven trots intensifierade extra anpassningar inte utvecklas mot kunskapskraven eller förbättrar sitt mående kontaktas elevhälsan via blanketten Ansökan om stöd hos elevhälsan. 5. Elevhälsan diskuterar insatser och åtgärder. När elevhälsan fått ärendet behandlas det på EHT. Insatser och åtgärder diskuteras. En ansvarig för ärendet i elevhälsan utses. Ärendet dokumenteras. 6. Elevhälsan återkopplar för vidare samverkan med arbetslaget. Elevhälsans ansvarige i ärendet återkopplar till arbetslaget. 7. Åtgärder/insatser i samverkan med arbetslaget. Exempel på åtgärder och insatser kan vara konsultation, metodhandledning, kartläggningsverktyg, observationer, stödsamtal, EHM, samverkan med externa instanser m.m. 8. Anmälan om behov av särskilt stöd till rektor. Räcker inte de extra anpassningarna samt elevhälsans insatser gör arbetslaget en anmälan till rektor (3. kap 8, skollagen) som skyndsamt utreder om det finns behov av särskilt stöd. För att ge fördjupad förståelse och kunskap om en elevs behov kan en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och/eller en social utredning utföras. I vissa fall kan en allsidig elevutredning på basnivån behöva genomföras vilket innefattar samtliga fyra delar. Utredningen skall i första hand tjäna som underlag för åtgärder i lärandemiljön i skolan. Utredningen kan även ligga till grund för remiss till specialist. 9. Särskilt stöd/åtgärdsprogram eller intensifierade extra anpassningar. Utredningen ligger till grund för rektors beslut om upprättande eller inte upprättande av åtgärdsprogram. Efter att rektor beslutat om att ett åtgärdsprogram ska upprättas, gör mentor detta i samråd med 9

10 specialpedagog/speciallärare, elev och vårdnadshavare. Mentor har huvudansvaret för att följa upp och utvärdera åtgärdsprogrammet i Unikum. Berörd personal informeras om besluten i åtgärdsprogrammet. Om rektor beslutar att åtgärdsprogram inte ska upprättas, intensifieras de extra anpassningarna. 10. Uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammet eller extra anpassningar. Mentor ansvarar för uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogram. Uppföljningen syftar till att se om det som är bestämt genomförs. Utvärdering är en analys av om åtgärderna har gett önskat resultat. Detta sker tillsammans med elev och elevens vårdnadshavare vid planerad tidpunkt. I samband med utvärderingen beslutas om åtgärdsprogrammet ska kvarstå, om nytt åtgärdsprogram ska upprättas eller om åtgärdsprogrammet ska avslutas. 11. Ärendet avslutas. Om önskat resultat har uppnåtts och vidare insatser inte krävs avslutas ärendet hos elevhälsan. Nödvändiga anpassningar kvarstår. 10

11 11

12 5 Uppföljning och utvärdering av elevhälsans arbete 5.1 Uppföljning av elevärenden Två gånger per läsår (v45-46 samt v17-18) följer Elevhälsan upp de ärenden som behandlats på EHT. 5.2 Utvärdering av Elevhälsans arbete Elevhälsan tillsammans med rektorerna utvärderar elevhälsans arbete i slutet av varje läsår. Frågeställningar som tas upp är hur vi medverkat till att skapa positiva lärandesituationer för eleverna kopplat till skolans mål och enkätunderlag samt hur vi arbetat på individ-, grupp- och skolnivå med hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser. Utvärderingen blir underlag för planeringen av elevhälsans mål för kommande läsår som sker vid höstterminens start. 12