Trygghet, ansvar, respekt

Transkript

1 Trygghet, ansvar, respekt Elevhälsoplan Stenkulans Skolenhet F-3 Skolenhet

2

3 Innehåll 1 Bakgrund Stenkulans vision Elevhälsoplanens syfte 7 3 Styrdokument Lagar, föreskrifter etc Kommunens övergripande styrdokument Vision för Sektor lärande i Lerums kommun Verksamhetsidé för Sektor lärande i Lerums kommun Kommunövergripande elevhälsoplan Elevhälsans uppdrag 9 5 Styrning och ledning av elevhälsan Rektorns ansvar för elevhälsans arbete Styrning och ledning av elevhälsans hälso- och sjukvård Elevhälsan Elevhälsans professioner Specialpedagog Skolsköterska och skolläkare Skolpsykolog Skolkurator Stödfunktioner i elevhälsoarbetet Speciallärare Elevhälsopedagog Studie- och yrkesvägledare Externa stödfunktioner i elevhälsoarbetet Coacher Specialpedagog med inriktning på tal och språk Fältsekreterare Hälso- och sjukvård inom elevhälsan Hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete Hälsofrämjande arbete Förebyggande elevhälsoarbete Rutiner för kartläggning av elevers trivsel, hälsa och kunskapsutveckling Rutiner för överlämningar Åtgärdande elevhälsoarbete Organisationsnivå Gruppnivå Individnivå Extra anpassning Särskilt stöd och åtgärdsprogram

4 9 Rutiner för elevhälsans arbete Anmälan av ärenden till elevhälsan Elevhälsoteamsmöte (EHT) Elevhälsomöten (EHM) Specialpedagog, speciallärare och elevhälsopedagog Sekretess När och för vem gäller sekretess Stark sekretess - Elevhälsan Svag sekretess Lärare och annan personal i skolan Beslut i ärenden Sekretessbrytande bestämmelser Anmälningsplikt till Socialtjänsten24 11 Dokumentation IUP - Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen Åtgärdsprogram Anmälningsplikt vid frånvaro Elevutredningar på basnivån Arbetslagets minnesanteckningar Elevhälsans minnesanteckningar EHM-protokoll Trygghetsgruppens (THG) dokumentation Anmälan till Socialtjänsten om barn som far illa eller riskerar att fara illa Specialpedagogens dokumentation Kuratorns dokumentation Journalföring för elevhälsans hälso- och sjukvård Uppföljning och utvärdering Klasskonferens Unikum Betygskonferens Uppföljning av måluppfyllelse Åtgärdsprogram Nationella prov Screening, diagnoser och enkäter Utvärdering av läsåret Kvalitetsrapport Utvärdering av Elevhälsans arbete Elevhälsans mål för läsåret Dokument som kompletterar elevhälsoplanen 28 Bilagor Bilaga 1 Handlingsplan för elevhälsa Bilaga 2 Basprogram för den medicinska insatsen i elevhälsan Bilaga 3 Rutiner för kartläggning av elevers kunskapsutveckling Bilaga 4 Extra anpassning Bilaga 5 Rutiner för anmälningsplikt, utredning och beslut om åtgärdsprogram 4

5 5

6 6

7 1 Bakgrund Stenkulan är en F -9 skola med barn i åldrarna 6-16 år. Skolan är uppdelad på två skolenheter en för årskurs F-3 och en för årskurs 4-9 och ingår i Stenkulans enhet tillsammans med förskolan. Stenkulan är även en profilskola med inriktning på aktiv fritid och hälsa. Från åk 5 finns ett utveckland samarbete med lokala föreningar som ger en unik möjlighet att kombinera skola och fritid. På Stenkulan får eleverna uppleva trygghet och gemenskap i en miljö som stimulerar till lärande. Skolans centrala läge i kommunen erbjuder en miljö med ett flertal idrottsanläggningar och närhet till skateboardramp, promenader och undervisning i naturreservatet. Skolan utvecklar ständigt sina metoder för att nå ännu bättre resultat och arbetar aktivt med entreprenöriellt lärande som ger en god plattform att hantera livets utmaningar och möjligheter. På hela enheten arbetar vi i arbetslag utifrån vår värdegrund baserad på orden: "Trygghet, ansvar, respekt. I detta arbete har elevhälsan på Stenkulan en central roll. Elevhälsan ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål (2010:800 Kap 2:25 ). 1.1 Stenkulans vision På Stenkulan utvecklas barn och elever till upptäckare, upplevare, uppfinnare och uppträdare och lämnar oss med självkänsla, handlingskraft och framtidstro. 2 Elevhälsoplanens syfte Denna elevhälsoplan är övergripande och syftar till att skapa en gemensam plattform för elevhälsoarbetet på Stenkulan. Planen beskriver ett förhållningssätt och en struktur som alla personall ska vara förtrogen med, oberoende av var i verksamheten de befinner sig. Den beskriver Elevhälsans arbete och är tänkt att användas som en bas och ett uppslagsverk för hela skolans elevhälsoarbete. Syftet är också att i samverkan med personal, elever och vårdnadshavare skapa goda lärandemiljöer som främjar en gynnsam utveckling för varje elev. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. (Lgr 11) 3 Styrdokument Elevhälsoplanen grundar sig på för elevhälsan aktuell lagstiftning och aktuella läroplaner samt på de föreskrifter och allmänna råd som gäller elevhälsans arbete. På lokal nivå utgår elevhälsoplanen ifrån kommunövergripande styrdokument. 7

8 3.1 Lagar, föreskrifter etc. De lagar som styr elevhälsans arbete är; Skollagen (2010:800), Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), Hälso- och sjukvårdslag (1982:763), Patientdatalagen (2008:355), Patientsäkerhetslagen (2010:659), Socialtjänstlagen (2001:453), Personuppgiftslag (1998:204) samt Arbetsmiljölag (1977:1160). Vidare styrs elevhälsans arbete av läroplanerna, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemet 2011 och Läroplan för grundsärskolan 2011, samt föreskrifter och allmänna råd (AR) från Arbetsmiljöverket, Skolverket och Socialstyrelsen. 3.2 Kommunens övergripande styrdokument De kommunövergripande inriktningarna, målen och uppdragen ska genomsyra all verksamhet inom förvaltningen oberoende av verksamhetsområde Visionen är övergripande och synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun 2025, och att kommunen ska kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. Framtidsbild 2018 utgår från visionen och anger kommunfullmäktiges mål och viljeinriktning för kommunens verksamhet under mandatperioden. Budgeten utgår ifrån Framtidsbild 2018 och sätter ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. I budgeten står att: I grundskolan / / ska vi underlätta varje elevs möjlighet att växa som individ, med sina unika möjligheter för lärande och utveckling. Inte minst ska skolan bli skickligare på att fånga upp de elever som behöver särskilt stöd. Elever som inte mår psykiskt bra ska snabbt kunna få hjälp från elevhälsan. I budgeten framgår också att kommunstyrelsen bl.a. ges i uppdrag att stärka stödet till elever i behov av särskilt stöd och särskilda utmaningar. Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen för att tydliggöra ledning och styrning och bygger på Visionen och Budgeten. Verksamhetsplanen uttrycker även prioriteringar och kompletterande uppdrag. Årsredovisningen följer upp hur verksamheterna arbetat med de uppdrag som utgått från budgeten. Den avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. 3.3 Vision för Sektor lärande i Lerums kommun God kunskap i en trygg miljö. 3.4 Verksamhetsidé för Sektor lärande i Lerums kommun Hela vår organisation präglas av en tydlig decentralisering av ansvar, befogenheter och beslut. Beslut ska fattas så nära den det berör som möjligt. Uppföljning av fattade beslut och av verksamheterna är en prioriterad uppgift för chefer på alla nivåer. 8

9 All pedagogisk personal ingår i arbetslag med ett tydligt ansvar för utbildningen och undervisningen för en avgränsad elev- eller barngrupp. Utifrån de ansvar och befogenheter som åligger chefer, arbetslag och medarbetare leds verksamheterna och undervisningen genom ett tydligt pedagogisk ledarskap som syftar till att skapa en trygg miljö för lärandet och en högre måluppfyllelse. Våra skolor och förskolor arbetar med entreprenöriellt lärande. All utbildning och undervisning syftar till att utveckla barnens och elevernas entreprenöriella kompetenser. Undervisningen ska organiseras så att den ger överblick, skapar sammanhang och så att den utgår från helheter. All verksamhet ska bidra till att stimulera till ett livslångt lärande. Barnens och elevernas utveckling av kunskaper och värden är vår verksamhets resultat. I det systematiska kvalitetsarbetet är dessa resultat utgångspunkten för våra analyser och strategier. 3.5 Kommunövergripande elevhälsoplan Alla barn är olika, lär på olika sätt och har olika behov. Därför har Lerums kommun en skola för alla, en skola som anpassar lärmiljö och pedagogik efter barn och elevers behov. I Lerums kommuns pedagogiska verksamheter har vi ett inkluderande förhållningssätt, vilket innebär att varje barn och elev i möjligaste mån får sin omsorg och skolgång på vald skola, och i den grupp som är positiv för barnets/ elevens kunskapsutveckling och sociala trygghet. Verksamheterna ska stärka barns och elevers känsla av tillhörighet och sammanhang samt arbeta hälsoförebyggande. Lerums kommuns förskolor och skolor arbetar förebyggande och gör tidiga insatser för att främja alla barn och elevers utveckling och lärande. På alla skolenheter finns barn och elevhälsoteam som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala samt specialpedagogiska kompetenser. Dessa team arbetar enligt den lokala elevhälsoplan som finns på varje skolenhet. Barn på våra förskolor eller elever på våra skolor som befaras inte få tillräckligt med stöd och stimulans för god kunskapsutveckling eller uppnå kunskapsmålen eller om ett barn/elev varaktigt visar tydliga tecken på missförhållande skall detta anmälas till förskolechefen/rektor som då ansvarar för att en allsidig utredning görs i syfte att identifiera barns behov för att kunna sätta in rätt åtgärder Arbetslagens personal och pedagoger har alltid barnens/elevernas behov och kunskapsutveckling i fokus och planerar arbetet därefter genom att anpassa pedagogik, metoder och lärmiljö. En helhetssyn på barn och elever präglar arbetet i kommunen vilket innebär att vid behov samverkar förskola och skola med andra, för barnet/eleven viktiga aktörer enligt Västbusmodell. Denna samverkan sker efter samtycke med vårdnadshavare. 4 Elevhälsans uppdrag Elevhälsan ska enligt Skollagen främst vara förebyggande, hälsofrämjande och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål (2010:800 Kap 2:25 ). Förebyggande 9

10 insatser innebär att på ett tidigt stadium identifiera tecken på ohälsa, hinder och behov av stöd. Hälsofrämjande arbete innebär att undanröja orsaker till hälsobrister och främja hälsa för elevernas lärande och utveckling. Elevers skolprestationer har stor inverkan på den mentala hälsan. Likaså har hälsa stor betydelse för skolprestation, välbefinnande och social funktion. "Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter." (Lgr 11) Elevhälsa ska främja hälsa hos alla elever och ha fokus på elever som är i behov av särskilt stöd och hjälp för sitt lärande. Den omfattar inte bara särskilda insatser, utan är ett samlingsbegrepp för alla de insatser som görs för att skapa ett positivt arbetsklimat i skola och fritidshem för att undanröja hinder för varje individs lärande och utveckling. "Alla barn och elever skall ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål." (2010:800 Kap 3:3 ). Om det / / kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. / / Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. (2010:800 Kap 3:8 ). Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. (2010:800 Kap 3:8 ). Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. (2010:800 Kap 3:8 ). En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. (Lgr 11) I arbete med barn och ungdomar är det särskilt viktigt att vara medveten om sina egna värderingar, förhållningssätt och attityder. FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, är vägledande för arbetet inom elevhälsan (Vägleding för elevhälsan, Socialstyrelsen & Skolverket) Alla anställda ska dela och arbeta enligt de grundläggande värden som är formulerade i läroplanerna och i FN:s barnkonvention. Alla anställda måste arbeta för att ge uttryck för dessa värderingar i ord och handling. Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten. Barnets rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör det är ett av barnkonventionens mest angelägna budskap och tydliggör barnet som subjekt med en egen mening som ska respekteras. Elevhälsan ska finnas tillgänglig för elever, vårdnadshavare, arbetslag och skolledning. Utgångspunkten för elevhälsa ska vara att skolan är en plats för lärande och utveckling 10

11 där all personal i samverkan med elever och vårdnadshavare skall skapa goda lärandemiljöer för varje elev. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling / / trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. (Lgr 11) Skolans uppgift är att alla elever ska känna sig sedda och bekräftade för så väl sin person som sin prestation. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. (Lgr 11) Lärande och hälsa påverkas av gemensamma generella faktorer, nämligen delaktighet, självkänsla, inflytande och möjligheter att påverka. Utgångspunkten är ett miljörelaterat synsätt, vilket innebär att andelen elever i svårigheter är beroende av hur väl skolan lyckas med att skapa en god lärandemiljö. Det krävs en noggrann analys så att stödinsatser för elever i svårigheter ska bli effektiva och framgångsrika. I skolverkets allmänna råd, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, klargörs att: En diagnos innebär/ / inte per automatik att en elev behöver särskilt stöd, och den får inte vara ett villkor för att få särskilt stöd. (SKOLFS 2014:40) Den psykosociala miljön har stor betydelse för elevernas trivsel och den påverkar därmed också hur eleverna lyckas nå målen i skolarbetet. Elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande utifrån ett salutogent synsätt med fokus på friskfaktorer, enligt Aaron Antonovskys KASAM - Känsla Av SAMmanhang 1. Känsla av sammanhang omfattar enligt Antonovsky tre delar: 1. Begriplighet -Att det som inträffar är förståeligt och upplevs som ordnat, strukturerat och tydligt. 2. Hanterbarhet - Att man har en upplevelse av att ha tillräckliga resurser för att kunna möta olika situationer i livet. 3. Meningsfullhet - Att man har en upplevelse av delaktighet i det som sker och att något är värt att satsa på. Elevhälsan ska i sitt generellt riktade arbete Främja elevers lärande, utveckling och hälsa. Förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter. Bidra till att skapa miljöer som främjar lärande utveckling och hälsa. Elevhälsan ska i sitt individuellt riktade arbete Bidra till att varje enskild elev ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Undanröja hinder för lärande, utveckling och hälsa. Uppmärksamma och på rektors uppdrag skyndsamt utreda orsaker till inlärningsproblem eller andra svårigheter i skolsituationen. Uppmärksamma och utreda orsaker till ohälsa. 1 Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. 11

12 Bidra med sin kompetens kring extra anpassningar och åtgärder för varje enskild elev i behov av särskilt stöd. 5 Styrning och ledning av elevhälsan Elevhälsan verkar i skolan men personalen måste förhålla sig till sina olika uppgifter och följa de regelverk och lagar som gäller för respektive profession. Elevhälsan omfattas av flera regelverk som huvudmän, rektorer, verksamhetschefer och elevhälsans personal behöver förhålla sig till. Att det är tydligt hur styrningen fungerar vilket ansvar och vilka uppgifter som ligger på olika nivåer och funktioner blir viktigt för att kunna förstå i vilket sammanhang elevhälsans uppdrag ska utföras. 5.1 Rektorns ansvar för elevhälsans arbete Stenkulan är uppdelad i två enheter, f-3 och 4-9, med varsin rektor. Rektor har ansvar för elevhälsans verksamhet på respektive enhet. Rektor på varje skolenhet skall enligt skollagen (2010:800 Kap 2:9 ) leda och samordna det pedagogiska arbetet vid skolenheten. Rektorn ska också särskilt verka för att utveckla utbildningen och därmed också elevhälsan (2010:800 Kap 4:4 ). Rektor skall enligt läroplanen (Lgr11, kap 2.8) utforma undervisningen och elevhälsans verksamhet så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Rektor är ansvarig för skolans resursfördelning och har kunskap om hur de olika behoven fördelar sig. Att ge särskilt stöd till en elev för att nå målen är centralt i skollagstiftningen. Rektor ansvarar enligt lag för att genomföra en utredning om det finns signaler om att eleven kan vara i behov av särskilda stödåtgärder. (2010:800 Kap 3:8 ). På Stenkulan är detta delegerat till specialpedagog. Vidare framgår av lagen att när så krävs ska stödinsatser sättas in under tiden utredningen pågår. Om utredningen visar att eleven är i behov av stödåtgärder för att kunna nå målen ska ett sådant stöd ges. (2010:800 Kap 3:8 ). I vissa fall kan en utredning göras av skolans egen personal. I andra fall kan det behövas en mer omfattande utredning och huvudmannen kan i sådana fall behöva anlita ytterligare utredningskompetens. Rektor ansvarar alltid för att utredningen utförs. Rutiner finns för hur ett elevärende ska hanteras Styrning och ledning av elevhälsans hälso- och sjukvård För all hälso- och sjukvård skall det finnas ansvarig vårdgivare, och i elevhälsans fall är det utbildningens huvudman, Kommunstyrelsen, som är vårdgivare. Inom all hälso- och sjukvård ska det även finnas en verksamhetschef som ansvarar för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret. Om verksamhetschefen saknar medicinsk och/eller psykologisk kompetens ska en medicinskt/psykologiskt ansvarig utses att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. För skolsköterskorna finns både verksamhetschef och medicinskt ledningsansvarig. Det finns idag inte någon av kommunstyrelsen utsedd verksamhetschef eller en psykologiskt ledningsansvarig för psykologerna. 2 Se bilaga 1 - Handlingsplan för elevhälsa 12

13 6 Elevhälsan Enligt skollagen (2010:800 Kap 2:25 ) skall elevhälsan omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan på Stenkulan leds av rektor och består av specialpedagog, kurator, skolpsykolog och skolsköterska och konsulterande skolläkare. Elevhälsan verkar i nära samarbete med elevhälsopedagog, speciallärare och studie- och yrkesvägledare. Vid behov finns också tillgång till specialpedagoger och coacher från Enheten för central elevhälsa och utveckling. Elevhälsan samverkar, då det är aktuellt, med Västragötalandsregionens hälso- och sjukvård t.ex. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUM), Barn och ungdomshabiliteringen (BUH), socialtjänsten och polisen m.fl. 6.1 Elevhälsans professioner Specialpedagog Specialpedagog finns på enheten för att skapa goda lärmiljöer i första hand för elever som är i behov av stöd. Det kan vara elever med inlärningssvårigheter eller funktionsnedsättningar. Specialpedagogen är också ett pedagogiskt stöd för rektorer och den pedagogiska personalen. I specialpedagogens uppgifter ingår att: Tillföra specialpedagogisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. Ingå i elevhälsoteamet (EHT) och deltar vid elevhälsomöten (EHM), nätverksmöten och arbetsplatsträffar (APT) som sakkunnig i specialpedagogiska frågor. Ingå i specialpedagogiska nätverk/skolutveckling. Utföra pedagogiska utredningar och göra analyser som ligger till grund för att skapa en god lärandemiljö på individ-, grupp- och organisationsnivå. Förmedla kunskap, ge handledning och konsultation till personal angående barn i behov av anpassningar och särskilt stöd. Verka som stöd för pedagoger vid extra anpassningar, utredningar inför och upprättande av åtgärdsprogram. Vara stöd för pedagoger vid bedömning av elevers måluppfyllelse, samt särskilt för elever som kan bedömas utifrån Undantagsbestämmelsen i skollagen. (den s.k. Pys-paragrafen) Samverka med andra stödfunktioner, skolformer och institutioner kring barn/elever. Delta i det systematiska kvalitetsarbetet genom att tillsammans med rektor följa upp, utvärdera och stödja utvecklingen av verksamhetens lärandemiljöer, t.ex. göra måluppfyllelse- och betygsanalyser. Utveckla arbetsformer och metoder inom de hälsofrämjande och förebyggande områdena. 13

14 6.1.2 Skolsköterska och skolläkare Elevhälsans medicinska insats utförs av skolsköterska och skolläkare. Eleverna erbjuds hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller, eleverna kan även anlita skolsköterskan för enklare sjukvårdsinsatser. Syftet med hälsobesök/hälsokontroller är att identifiera oupptäckta funktionssvårigheter, sjukdomar och andra hälsoproblem. Insatserna skall stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Skolläkaren kommer till skolan ca en gång per månad och träffar elever utifrån tillväxtfrågor, utvecklingsfrågor och skolrelaterade frågeställningar. Tillföra medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet. Vid hälsobesök tidigt identifiera problem eller symtom hos elever som kan innebära att de är i behov av särskilt stöd eller andra insatser. I samverkan med elever, vårdnadshavare och skolans övriga personal arbeta för att ge eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till hälsa eller ohälsa. Ge handledning och konsultation till skolans övriga personal. Bevaka elevers vaccinationstäckning så att kompletterande vaccinationer kan erbjudas om det finns behov samt fullfölja vaccinationer enligt socialstyrelsens vaccinationsprogram. Bidra med medicinsk kunskap inför arbetsmoment som är förlagda ute i verksamheter och vid yrkesvägledning. Ta till vara kunskap om elevernas hälsa i skolans arbete. Ingå i kommunens nätverk för skolsköterskor. Ingår i elevhälsoteamet och deltar vid elevhälsomöten och arbetsplatsträffar. Samverkar med externa instanser vid behov Skolpsykolog Psykologens uppgift är att bistå skolan med psykologisk kompetens och psykologiska insatser i syfte att möjliggöra för eleverna att nå de uppsatta kunskaps- och hälsomålen. Psykologen arbetar förebyggande och hälsofrämjande genom att bidra med sin kunskap om barns psykologiska och kognitiva utveckling i samverkan med andra yrkesgrupper. Psykologen arbetar på uppdrag av rektor med skolrelaterade problem genom: Deltagande i elevhälsoteamet, där psykologens roll är att tillföra psykologisk kunskap som en del i ett helhetsperspektiv. Konsultation till skolans personal. Information och fortbildning till skolans personal, vårdnadshavare och/eller elever. Psykologiska utredningar och bedömningar av elevers förutsättningar och behov. Hänvisning/remittering till annan utrednings- och/eller behandlingsinstans. Samverka med externa instanser. Rådgivning och stöd till vårdnadshavare kring skolrelaterade frågor. Stödsamtal med elever under begränsad tid kring skolrelaterade frågor. Medverkan i skolans organisationsutveckling och kvalitetsarbete. 14

15 6.1.4 Skolkurator Skolkuratorns mål är att främja elevers hälsa och arbeta aktivt för att alla barn skall må bra i skolan och ha en positiv kunskapsutveckling. Kuratorn arbetar utifrån en helhetssyn med elevens mående och sociala situation. Arbetet bedrivs både på individ-, grupp- och organisationsnivå och är såväl förebyggande, hälsofrämjande och åtgärdande. Tillföra psykosocial kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. Arbetar uppsökande och aktivt för att stödja elever som har en förhöjd sårbarhet t.ex. nyanlända, familjehemsplacerade barn, barn i olika livskriser. Genomföra samtal med elever och vårdnadshavare så som stöd-, motivations-, kris-, utredande-, rådgivande- och konfliktlösningssamtal. Genomföra sociala och psykosociala utredningar och bedömningar. Medverkar vid planering och genomförande av såväl det hälsofrämjande och förebyggande som det behandlande elevhälsoarbetet. Ingår i elevhälsoteamet (EHT) och deltar vid elevhälsomöten (EHM). Ingår i skolans krisgrupp. Ingår i skolans Trygghetsgrupp (THG) och arbetar förebyggande och aktivt mot kränkningar och mobbing. Deltar i att utveckla arbetsformer och förebyggande metoder inom det elevvårdande området. Medverkar till ett fördjupat samarbete inom skolan samt mellan hem och skola. Deltar i kommunens nätverksträffar och handledning för kuratorer. Ger handledning och konsultation till personal i psykosociala frågor. Samverkar med andra skolor och instanser vid behov. Deltar vid överlämning och uppföljning vid övergångar. Informerar elever, vårdnadshavare och skolan om samhällets stödsystem och om möjligheter att erhålla samhällets hjälp. 6.2 Stödfunktioner i elevhälsoarbetet Utöver de kompetenser som ingår i Elevhälsan, reglerat av lagstiftningen, finns på Stenkulan och i Lerums kommun ytterligare kompetenser som arbetar i nära samarbete med Elevhälsan och skolpersonalen i elevhälsofrågor Speciallärare Specialläraren är en viktig kompetens i arbete med stöd för elever och deltar i arbetslagets planering med fokus på att skapa en inkluderande lärmiljö för alla elever oavsett svårigheter. Specialläraren stöttar pedagoger i arbetet med att främja och förebygga att elever får hinder och svårigheter i skolarbetet genom att kartlägga och analysera skolvardagen. Utifrån kartläggning och analys ger specialläraren stöd och undervisning till elever i behov av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen eller särskilt stöd både enskilt och i mindre grupp. I speciallärarens uppgifter ingår att: Kartlägga och analysera klassens lärmiljö. 15

16 Ge stöd till elever utifrån screening, test och utredningar. Ta del av arbetslagets planering. Ge stöd till pedagoger i att hitta inkluderande arbetssätt. Ge stöd och undervisning till elev/elever med behov av extra anpassningar. Undervisa i flexibla mindre undervisningsgrupper. Ge enskild undervisning vid behov. Hitta och ge förslag på anpassade arbetsuppgifter, material och arbetssätt Elevhälsopedagog Elevhälsopedagogen, EHP, jobbar på uppdrag från EHT runt enskilda elever och/eller grupp med att kartlägga skolsituationen utifrån perspektivet och syftet att skapa en inkluderande lärmiljö. Utifrån kartläggningen upprättas en handlingsplan i samarbete med pedagoger, vårdnadshavare och elev/elever. EHP är sakkunnig i IKT-frågor som berör elever i behov av särskilt stöd, vilket innebär att ta fram digitala verktyg som är utvecklande i lärmiljön och instruera personal och elever om dess användande. Arbetsgång vid elevärende för EHP: Insamling av information om tidigare insatser samt nuläget från elev/elever, skola och hem. Observationer/kartläggning Upprättande av handlingsplan med beskrivning av anpassningar av lärmiljön, vilket bl.a. kan innebära strukturerat schema, användande av digitala verktyg, tidshjälpmedel, individuell planering utifrån elevens förutsättningar. Presentation av handlingsplanen Stödja lärare, vårdnadshavare och elev/elever med anpassningar i handlingsplanen så att de implementeras i vardagen. Utvärdering och eventuellt ny handlingsplan Studie- och yrkesvägledare Studievägledning är en professionell verksamhet med syfte att hjälpa människor välja studieväg inför framtida arbetsmarknad. Studievägledning medverkar till att: Ge eleven insikt om sina egna resurser och tillgångar. Ge information för att fatta välgrundade egna beslut om studie- och yrkesval. Ge tydlig information om regler inom utbildningsområdet. Främja elevens fria studie- och yrkesval oavsett kön, social och etnisk bakgrund eller funktionshinder. 6.3 Externa stödfunktioner i elevhälsoarbetet Vid enheten för elevhälsa och utveckling finns ytterligare resurser för skolan och elevhälsan i elevhälsoarbetet Coacher Coacherna arbetar med avgränsade ärenden på uppdrag av rektorn och Elevhälsan. Det kan t.ex. handla om utbildningsinsats runt frågor som berör elevhälsa, coaching/ 16

17 vidareutveckling av pedagogiskt arbete och/eller åtgärder kring problemskapande beteende. Ansökan om insats sker genom Chef för elevhälsa och utveckling. Ansökan görs av rektor i samråd med Elevhälsan Specialpedagog med inriktning på tal och språk Specialpedagog med inriktning på tal och språk arbetar liksom coacherna på uppdrag av Rektor och Elevhälsan. Insatserna kan till exempel vara språkutredning, handledning till arbetslag, observationer och kompetensutveckling för pedagoger. Ansökan om insats sker genom Chef för elevhälsa och utveckling. Ansökan görs av rektor i samråd med specialpedagog och, om det anses behövligt, med Elevhälsan Fältsekreterare I Lerums kommun finns fyra fältassistenter anställda vid enheten för elevhälsa och utveckling. De bedriver uppsökande verksamhet för att identifiera ungdomar i års ålder i riskzonen och uppföljande arbete för att stödja dessa ungdomar. De agerar som brygga mellan ungdomarna och socialtjänst och de samverkar med vårdnadshavare, fritidsgård, skola, socialtjänst och polis. 6.4 Hälso- och sjukvård inom elevhälsan Sjuksköterskan, läkaren och psykologen arbetar under legitimation utfärdad av socialstyrelsen vilket innebär att de räknas som hälso- och sjukvårdspersonal och har självständigt professionellt yrkesansvar som inte kan överlåtas (Patientsäkerhetslag, 2010:659). Den personal som tillhör hälso- och sjukvårdsperonal skall i den verksamhet som utgörs av hälso- och sjukvård följa hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och patientjournal skall föras (patientdatalagen, 2008:355). Denna del av verksamheten ligger också under Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) tillsyn. Den som tillhör legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal är också skyldig att rapportera till vårdgivaren om en patient i samband med vård, behandling eller undersökning drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom enligt Lex Maria. 7 Hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete Arbetet med hälsofrämjande och förebyggande insatser bedrivs på olika nivåer organisation, grupp och individ. Som stöd i det löpande hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbetet har vi i verksamheten olika mötesforum t.ex. elevhälsan, arbetslagsmöte, trygghetsgrupp, elevråd, samverkan med lokala idrottsföreningar och kulturskolan, samverkansgrupp (SO, polis, fältarbetare). 17

18 Handlingsplaner som beskriver det hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbetet är t.ex. likabehandlingsplan, vid elevs frånvaro, trivselregler, krisplaner, nyanlända elever Hälsofrämjande arbete Hälsofrämjande arbete syftar till att stärka eller bibehålla elevernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande med utgångspunkt i ett salutogent synsätt. Elevhälsans arbete ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevers lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsan på Stenkulan arbetar hälsofrämjande t.ex. genom att samarbeta med rektor och övrig personal vid organisationsarbete. Arbetet handlar om att skapa goda lärmiljöer och gott skolklimat genom att hitta bra metoder och innehåll för varje elev. Elevhälsan deltar också aktivt med skolans värdegrundsarbete genom föreläsningar, handledning, värderingsövningar, tjej och killgrupper etc. Elevhälsan genomför utbildningsinsatser för personal. Det hälsofrämjande arbetet handlar dessutom om att utarbeta och uppdatera olika planer (se exempel ovan). Elevhälsan kan bidra med sin kompetens genom information i klasser och vid träffar med vårdnadshavare. Ett annat exempel är skolsköterskans hälsosamtal i samband med hälsobesöken. Elevhälsan kan stödja personalen i det pedagogiska arbetet med t.ex. elevers internetanvändning, sex- och samlevnadsundervisning och emotionell utveckling under puberteten. 7.2 Förebyggande elevhälsoarbete Förebyggande arbete handlar om att se eleven utifrån ett helhetsperspektiv. Elevhälsan arbetar med att minska risken för ohälsa genom att minska riskfaktorers inverkan och stärka skyddsfaktorerna. Elevhälsan ska arbeta med de miljöfaktorer som kan leda till ohälsa eller svårigheter att nå utbildningens mål. Elevhälsan arbetar genom att sammanställa information från Unikum, enkäter och hälsobesök på gruppnivå för att få en bild av elevernas hälsa och hur arbetsmiljön på skolan eller i en klass ser ut. Det förebyggande arbetet handlar även om att fånga upp elever som är särskilt sårbara för olika typer av belastningar t.ex. elever med sjuk nära anhörig, elev med långvarig sjukdom, neuropsykiatriska sjukdomar eller funktionsnedsättningar, nyanlända eller placerade barn. I Elevhälsans arbete ingår att vara väl förtrogen med organisationen och den dagliga verksamheten. Med detta följer att vara lyhörd, visa tillgänglighet och nyfikenhet. De olika professionerna arbetar aktivt och uppsökande för att se behov och riskfaktorer i organisationen genom t.ex. screening, klassrumsobservationer, klasskonferenser, uppföljning av nya elever, hälsokontroller. Elevhälsan har en viktig roll i att handleda och utbilda arbetslag för att öka deras förmåga att reflektera och agera kring elevgrupper, enskilda elever, gemensamma normer och lärprocesser. 3 Se 18

19 Elevhälsans arbete för att utveckla goda relationer mellan hem och skola är också en del i det förebyggande arbetet. Som underlag i det förebyggande arbetet kartläggs och identifieras riskområden, t.ex. frånvaro, avvikande beteende, trötthet, nedstämdhet, koncentrations-svårigheter, utanförskap, somatiska symtom, språk-, kommunikations- och relationssvårigheter och inlärningssvårigheter Rutiner för kartläggning av elevers trivsel, hälsa och kunskapsutveckling Trivselenkät genomförs en gång per läsår. Skolhälsan genomför regelbundna hälsoundersökningar 4. Skolans dokumentation i Unikum visar elevens framsteg och utvecklingsmöjligheter. Dessutom genomförs årligen klasscreening av svenska, matematik och engelska i åk f-klass 9 enligt fastställt schema 5. Resultatet delges hela arbetslaget Rutiner för överlämningar Rutiner finns för överlämning mellan förskola/skola, åk3/åk 4, åk6/åk7 och åk 9/ gymnasiet samt vid lärarbyten enligt enhetens handlingsplaner. 6 8 Åtgärdande elevhälsoarbete 8.1 Organisationsnivå Som förberedelse för nästkommande läsårs åtgärdande arbete görs vid vårterminens start en analys av de stödinsatser som gjorts under läsåret vid en arbetslagsträff. Utifrån denna analys görs en bedömning av mentorer, arbetslag och Elevhälsan inför kommande läsårs behov. En sammanställning görs av specialpedagog och presenteras för rektorer och EHT. Under verksamhetsveckan i juni kompletteras läsårets måluppfyllelse av kunskapsmålen med övriga resultat och enkäter som kartlägger elevernas trivsel och trygghet. På så sätt får vi en helhetsbild av elevernas kunskaper och mående. En analys görs för att se samband mellan kartläggningen och de stödinsatser som gjorts för att sedan kunna arbeta fram nya mål för verksamheten. 8.2 Gruppnivå Resursfördelningen presenteras för organisationsgruppen och arbetslagen. En diskussion förs i arbetslaget och i samråd med ledning och Elevhälsan för att skapa en gemensam syn på arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Fördelade resurser används så att de gagnar dessa elever på bästa sätt. 4 se bilaga 2 - Basprogram för den medicinska insatsen i elevhälsan 5 se bilaga 3 - Rutiner för kartläggning av elevers kunskapsutveckling 6 Planerna hittas på Lerum Intranät under Ledning och styrning Stenkulan - Överlämningar 19

20 8.3 Individnivå För att ge fördjupad förståelse och kunskap om en elevs behov kan en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och/eller en social utrening. I vissa fall kan en allsidig elevutredning på basnivån behöva genomföras vilket innefattar samtliga fyra delar. Utredningen skall i första hand tjäna som underlag för åtgärder i lärandemiljön i skolan. Utredningen kan även ligga till grund för remiss till specialistnivåns verksamheter när analysen visar att specialistnivåns insatser är nödvändiga för eleven. Vid behov kan Elevhälsan erbjuda rådgivning och stöd till vårdnadshavare kring skolrelaterade frågor och stödsamtal med elever under begränsad tid kring skolrelaterade frågor. Utifrån kartläggning och analys kan specialläraren ge särskilt stöd och undervisning till elever i behov av extra anpassningar både enskilt och i mindre grupp. Efter upprättand handlingsplan med beskrivning av anpassningar av lärmiljön kan elevhälsopedagog stödja lärare, vårdnadshavare och elev/elever med anpassningar så att de implementeras i vardagen Extra anpassning Analys av kända resultat, t.ex. screening, nationella prov, ämnesprov, dokumentation i Unikum, information vid överlämningar, görs av arbetslaget. Gemensamt görs en analys av vilka anpassningar som behövs på grupp- och individnivå för att alla ska nå målen utifrån gemensamma frågeställningar. Då lärare och övrig skolpersonal uppmärksammar att en elev riskerat att inte utveckla i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås identifieras elevens behov och stöd ges skyndsamt i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen. Skolan behöver också uppmärksamma om eleven visar andra svårigheter än kunskapsmässiga i sin skolsituation. Mer detaljerad beskrivning av Stenkulans rutiner för extra anpassningar finns i bilaga. 7 Om extra anpassningar inte räcker beslutar rektor om utredning och eventuellt åtgärdsprogram upprättas Särskilt stöd och åtgärdsprogram Upptäcka och anmäla. Om det enligt kap3:8 i skollagen framkommer att en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås trotts att extra anpassningar gjorts eller av annan anledning är i behov av stöd skall detta anmälas till specialpedagog på avsedd anmälningsblankett. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att extra anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Utreda. Då anmälan skett avgör specialpedagog efter samråd med Elevhälsan vilka som skall vara med i utredningen. Mentor och arbetslaget utreder och dokumenterar utifrån frågorna i "Stödfrågor vid utredning särskilt stöd". Obligatoriskt är att inhämta elevens och vårdnadshavares synpunkter samt redovisning av resultat från screening och 7 se bilaga 4 - Stenkulans rutiner för extra anpassning 20

21 nationella prov samt vilka extra anpassningar som gjorts. Då utredningen är klar överlämnas materialet till specialpedagog som kompletterars med övriga uppgifter. Besluta. Utifrån utredningen, som kan vara liten eller mer omfattande, fattas beslut om att upprätta eller inte upprätta åtgärdsprogram. Om det beslutas att inte upprätta åtgärdsprogram skickas detta hem med besvärshänvisning. Om det beslutas att upprätta åtgärdsprogram skickas inte detta hem separat utan sparas på enheten. Upprätta. Mentorn upprättar åtgärdsprogramet och vid behov finns specialpedagogen som stöd. Elever och vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i upprättandet av åtgärdsprogrammet. Besluta. Specialpedagog beslutar om åtgärdsprogrammet. För mer detaljerad beskrivning av upprättande av åtgärdsprogram se bilaga Rutiner för anmälningsplikt, utredning och beslut om åtgärdsprogram. 8 9 Rutiner för elevhälsans arbete Elevhälsoarbetet ska genomsyra hela verksamheten. All pedagogisk planering och resursfördelning ska ha elever i behov av särskilt stöd som utgångspunkt. Elevhälsa är en stående punkt på dagordningen vid varje arbetslagskonferens. Här diskuteras förebyggande åtgärder, möjligheter och lösningar för elever som är i behov av särskilt stöd. 9.1 Anmälan av ärenden till elevhälsan Ärendet anmäls på blanketten Anmälan av ärende till Elevhälsan 9 till specialpedagog. Om ärendet gäller enskild elev skall vårdnadshavarna vara informerade men deras godkännande krävs ej för att ärendet ska kunna tas upp. Då ärende lyfts anonymt behöver vårdnadshavare inte informeras. Anmälan tas upp i Elevhälsan. Därefter sker diskussion, beslut och ansvarsfördelning kring ärenden. Återkoppling görs av Elevhälsan till anmälaren. 9.2 Elevhälsoteamsmöte (EHT) Elevhälsan tillsammans med rektor träffas vid elevhälsoteamsmöten varje tisdag morgon. Ordförandeskap växlas mellan rektorerna. Sekreterare växlas mellan medlemmarna. 8 Se bilaga 5 - Rutiner för anmälningsplikt, utredning och beslut om åtgärdsprogram 9 Blanketten Anmälan av ärenden till Elevhälsan hittas på Lerum Intranet under Ledning och styrning Stenkulan Elevhälsan 21

22 Mötesstruktur Dagordning upprättas under rubrikerna: Ärenden Information Boka tider Genomgång av föregående protokoll. o Alla läser protokollet i förväg. o Stämmer av att det som skulle göras är gjort. Genomgång av dagens ärenden o Nya ärenden o Uppföljning av pågående processer Information delges EHT. Vid behov deltar speciallärare och/eller elevhälsopedagog på EHT. I annat fall informerar specialpedagogen om deras pågående stödåtgärder på skolan. Bokning av EHM-tider 9.3 Elevhälsomöten (EHM) Deltagare vid elevhälsomöten är rektor 10, företrädare från EHT, mentor, berörd personal samt vårdnadshavare och elev då detta är lämpligt. Detta bestäms inför varje konferens med hänsyn till vilka i personalen som kan bidra med relevant information och nödvändig kunskap. Andra berörda, t ex BUP eller SO kallas vid behov. 9.4 Specialpedagog, speciallärare och elevhälsopedagog Specialpedagog, speciallärare och elevhälsopedagog träffas varje vecka. Vid mötena planeras och fördelas arbetet med elever i behov av stöd. Pågående arbete följs upp och utvärderas. 10 Sekretess Grundläggande bestämmelser om sekretess regleras i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), skollagen (2010:800) och för elevhälsans medicinska del i patientdatalagen (2008:355). Sekretess innebär att en uppgift inte får lämnas ut, vare sig det sker muntligen, skriftligt eller på något annat sätt. Sekretess begränsas av så kallat skaderekvisit, vilket innebär att sekretessen beror på om en enskild person (i det här fallet eleven, dennes anhörige eller närstående) kan lida men om uppgifterna lämnas ut. Med men avses t.ex. olika former av integritetskränkningar. Skolan måste göra en skadeprövning, dvs. ta ställning till om en uppgift kan lämnas utan att någon lider men. Sekretessen kan vara olika stark beroende på uppgiftens art och inom vilken verksamhet den finns. 10 Vissa EHM hålls utan rektors närvaro 22

23 10.1 När och för vem gäller sekretess En sekretessbelagd uppgift får inte lämnas till varken enskilda personer som ej är anställda inom sektor Lärande eller till andra myndigheter. Varje kommunal nämnd som bedriver utbildning är en egen myndighet. Personal inom en och samma myndighet kan lämna sekretessbelagda uppgifter mellan sig men hänsyn måste tas till den inre sekretessen. Inre sekretessen innebär att det endast är tillåtet att lämna sekretessbelagd information om den man lämnat ut uppgiften till behöver uppgiften för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Det finns normalt ingen skyldighet att lämna ut sekretessuppgifter. Undantag finns då sekretessbrytande bestämmelser gäller t.ex. anmälningsplikten eller upplysningsskyldigheten till Socialtjänsten. Rektorn kan också begära att få ta del av uppgifterna om de behövs för att kunna avgöra om eleven får rätt stöd Stark sekretess - Elevhälsan För uppgifter om en elevs personliga förhållanden inom elevhälsans medicinska, psykologiska, psykosociala eller specialpedagogiska insats gäller stark sekretess omvänt skaderekvisit. Sekretess är då huvudregeln, vilket innebär att en uppgift omfattas av sekretess om det inte står klart att den kan röjas utan att eleven eller någon närstående lider men. Utgångspunkten för skadeprövningen skall vara vårdnadshavarens och/eller elevens egen uppfattning. Elevhälsans medicinska insats (skolsköterska och skolläkare) är vad man kallar en självständig verksamhetsgren. Det betyder att sekretess gäller mellan den och övriga skolverksamheten trots att de finns inom samma myndighet. Uppgifter om en enskild elev får dock lämnas mellan elevhälsans medicinska insatser och rektorn, någon annan inom elevhälsan eller en särskild elevstödjande verksamhet inom samma kommunala nämnd, om det krävs för att eleven ska få nödvändigt stöd. Uppgifter kan också utbytas om medgivande från vårdnadshavare och/eller elev inhämtats Svag sekretess Lärare och annan personal i skolan För lärare och all annan personal i förskoleklass och skola, för den särskilda elevstödjande verksamhet i övrigt samt för uppgifter som rör ärenden av disciplinär natur eller om en elev stängs av från vidare studier gäller svag sekretess rak skaderekvisit. Offentlighet är då huvudregel. Detta innebär dock inta att man fritt kan lämna vilken information som helst. Då det kan antas att eleven eller någon närstående kommer att lida men om uppgiften röjs gäller ändå sekretess. 23

24 10.4 Beslut i ärenden Sekretess gäller inte beslut i ärenden, vilket får betydelse för utformningen av t.ex. beslut om åtgärdsprogram för elever. Bakrunden till besluten kan dock omfattas av sekretessen Sekretessbrytande bestämmelser Anmälningsplikt till Socialtjänsten Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom omfattas du enligt Socialtjänstlagen av anmälningsplikt (2001:453 kap 14:1 ). Detta innebär att du har en skyldighet att anmäla till socialnämnden om du misstänker att ett barn far illa. Det kan handla om misstanke om att barnet blir utsatt för våld eller övergrepp av någon närstående. Men i begreppet fara illa innefattas även omsorgssvikt. Det vill säga att barnet inte får den omsorg och tillsyn som barnet är i behov av utifrån sin ålder och mognad. Ett barn kan också bli utsatt genom att en förälder öppet hånar och kränker barnet verbalt. Man kan alltid ringa till socialtjänsten och rådgöra med dem anonymt. Anmälan är dock inte anonym annat än i vissa specifika undantagsfall. Socialnämnden får informera den som gjort anmälan om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår (2001:453 kap 14:1b ). 11 Dokumentation Grundläggande bestämmelser om dokumentation och hantering av allmänna handlingar finns i tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), arkivlagen (1990:782), skollagen (2010:800) och förvaltningslagen (1986:223). Regler om journalföring och hantering av personuppgifter inom hälso- och sjukvården finns primärt i patientdatalagen (2008:355) och Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården IUP - Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen IUP upprättas i Unikum på vårterminen för åk 1-5 tillsammans med elev och vårdnadshavare. IUP skrivs i en positiv utvecklingsanda som visar elevens framsteg och utvecklingsmöjligheter. Vid behov görs extra anpassningar i samverkan med elev och vårdnadshavare. Dessa dokumenteras i Unikum. För åk 6-9 dokumenteras extra anpassningar och åtgärdsprogram i Unikum. Åtgärdsprogram är ett eget dokument (se nästkommande rubrik). Den samlade och systematiserade kunskap som skolan får om varje elevs utveckling, utgör underlag för lärarens och arbetslagets planering. Den ger också skolan möjlighet att samlat se över och analysera sin verksamhet och synliggöra vilka behov av utveckling som finns på såväl grupp-, ämnes- som skolnivå. På så sätt blir dokumentationen en betydelsefull del i skolans ständigt pågående kvalitetsarbete. Både IUP-mål, extra anpassningar och eventuella åtgärdsprogram ska ligga som underlag för arbetslagets dokumenterade planering. 24

25 11.2 Åtgärdsprogram Anmälan, utredning, beslut, åtgärdsprogram och utvärdering diarieförs och arkiveras i elevakten. Delar av åtgärdsprogram och underlag för åtgärdsprogram kan vid behov sekretessbeläggas Anmälningsplikt vid frånvaro Frånvaro dokumenteras digitalt i Skola Elevutredningar på basnivån Utlåtande från specialpedagog, psykolog, skoläkare och kurator arkiveras i elevakten. Delar av eller hela utlåtanden kan sekretessbeläggas Arbetslagets minnesanteckningar Vid AL-möten förs vanligen inget protokoll dock kan kortvariga minnesanteckningar föras som stöd i pågående arbete. Dessa anteckningar förstörs sedan utan att arkiveras Elevhälsans protokoll Vid EHT-möten förs protokoll, som arkiveras EHM-protokoll Mötesanteckningar förs vid elevhälsomöten i för EHM-protokoll avsedd mall. Originalet diarieförs och förvaras i elevakten. Delar av protokollet kan sekretessbeläggas. Dock ej beslut i enskilda ärenden Trygghetsgruppens (THG) dokumentation Anmälan, utredning och planerade/vidtagna åtgärder mot kränkande behandling dokumenteras Anmälan till Socialtjänsten om barn som far illa eller riskerar att fara illa Anmälan diarieförs och förvaras i elevakten. Dokumentet kan sekretessbeläggas Specialpedagogens dokumentation Förvaltningslagens bestämmelser om dokumentation gäller inte direkt den del av verksamheten som räknas som faktiskt handlande. Faktiskt handlande är vanlig undervisning men även en del av elevhälsans dagliga arbete. Specialpedagogen har dock enligt skollagen (kap29:10 ) dokumentationsskyldighet som rör handläggning i enskilda elevärenden. Specialpedagogens dokumentation omfattas vanligen av stark sekretess. 25