Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå

Transkript

1 Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Inledning Dessa riktlinjer är en bilaga till Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik". Västbus riktlinjer för allsidig elevutredning skolnivå, ersätter tidigare Råd för utredningsarbete på basnivån enligt Västbus riktlinjer. Arbete inom skolväsendets obligatoriska och frivilliga skolformer i Västra Götalandsregionen. Utgångspunkten för arbetsgruppens arbete har varit den nya Skollagen 2010:800 med fokus på utveckling av samarbetet mellan basnivån och specialistnivån inom sjukvården, från och med förskoleklass till och med 17 år. Arbetsgruppen inventerade de svårigheter som uppstått i den praktiska tillämpningen av de tidigare råden och fann att det främst är i övergången mellan de olika nivåerna som svårigheter uppstått. De tidigare rådens specificering av vad en utredning ska innehålla har uppfattats som tvingande och det har varit oklart när en över remittering till specialistnivå kan ske. Skollagen ger en ram för skolans ansvarsområde och genom att beskriva ärendegången blir det tydligt vilka ställningstaganden som behöver göras. På så sätt har fokus förskjutits från exakt vad en bedömning ska innehålla till att låta den frågeställning som skolan har angående eleven och elevens skolsituation vara det som avgör hur utredningen utformas. Västbus Riktlinjer för allsidig elevutredning skolnivå tydliggör hur övergången till specialistnivå ska se ut. I tidigare råd saknades en aktör på basnivå som efter att råden skrevs fått ett tydligare uppdrag i förhållande till såväl elevhälsa som specialistnivå, nämligen Primärvården. Primärvården arbetar hälsofrämjande och ska kunna tillgodose barns/ungdomars behov av medicinsk rådgivning, diagnostik, behandling, omvårdnad, förebyggande och rehabiliterande åtgärder som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser, annan särskild kompetens eller som täcks av annan huvudmans ansvar. 1

2 Inom primärvården görs en första bedömning och basal medicinsk utredning av kroppsliga och psykiska symtom, som inte hanteras inom elevhälsan utifrån en skolrelaterad frågeställning. Vid behov av specialiserad bedömning/behandling sker en remittering till specialist. Det kan röra sig om specialiserad somatisk, psykiatrisk eller neuropsykiatrisk utredning. Skollagen 2010:800 Följande kapitel och paragrafer i skollagen 2010:800 ligger till grund för ärendegången. 1 Kapitlet Utbildning 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. 3 kapitlet Elevhälsan 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. 3 kapitlet Utredning 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd 3 kapitlet Åtgärdsprogram 9 Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och 2

3 utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av anpassad studiegång enligt 12 får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas Enligt Skollagen 3 Kapitlet 8 ska rektor tillse att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Av bestämmelserna framgår att bl.a. lärare är skyldiga att anmäla till rektor om det kan befaras att en elev inte kommer att nå kunskapsmålen eller uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Grund för en sådan bedömning kan vara uppnådda resultat inom ramen för undervisning, resultat på nationella prov i ämnen eller uppgifter från andra lärare, övrig skolpersonal, elev eller vårdnadshavare. Att sådana bedömningar skyndsamt förs vidare till rektor är avgörande för att rektor ska kunna initiera en utredning om en elevs behov av särskilt stöd. Många elever stöter någon gång under sin skoltid på svårigheter och behöver under en kortare tid särskilda stödåtgärder. Andra elever behöver stöd kontinuerligt under hela skoltiden på grund av sjukdom, sociala förhållanden, funktionsnedsättning eller svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen av andra orsaker. I vissa fall kan en elev uppvisa svårigheter i skolsituationen, som inte omedelbart behöver innebära risk för att målen inte kommer att uppnås, men som skolan befarar kan leda till större problem på sikt om inte situationen utreds. Det är viktigt att skolan inte väntar för länge med att utreda en elevs eventuella behov av särskilt stöd. Utredningen ska göras i samråd med den berörda eleven och med beaktande av bestämmelsen om särskild hänsyn till barnets bästa. Den genomförda elevutredningen utgör underlag för beslut om åtgärdsprogram. Principerna ska vara vägledande genom hela systemet från förskoleklassen till och med avslutad gymnasieutbildning. För att formulera skolans frågeställning och planera detta arbete krävs samarbete och samråd med elevhälsans personal om det inte är uppenbart obehövligt. Elevhälsan har i sin roll ett vidare ansvar för förebyggande och hälsofrämjande arbete. Beroende på det enskilda fallet varierar dock behovet av samarbete med t.ex. den medicinska delen av elevhälsan. Det är väsentligt att det finns lokalt utformade rutiner för rektorns samråd med elevhälsopersonalen. I vissa fall kan det även vara nödvändigt att samarbeta med andra verksamheter, Skollagen tydliggör ansvaret för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. I vissa fall kan en utredning göras snabbt och enkelt, medan det i andra fall kan behövas en mer omfattande utredning. Den som utifrån frågeställningen är bäst lämpad att utreda ges i uppdrag av rektor att göra detta. I de flesta fall är det den eller de pedagoger, som bäst känner eleven, som får uppdraget. 3

4 Ärendegång 1. Rektor ansvarar för att elevens eventuella individuella och specifika behov av särskilt stöd i sin skolsituation utreds. 2. Utredning utgår från den frågeställning som framkommit av Skollagen 3 kapitlet 8 och består av kartläggning följd av analys. 3. Den av rektor beslutade utredningen utifrån frågeställning/ar består av samtliga eller delar av elevhälsans insatser: Pedagogisk utredning Social utredning Medicinsk utredning Psykologisk utredning Utifrån frågeställning beslutas vilket/vilka underlag som krävs för att få adekvata svar. Rektor kan endast besluta om pedagogisk utredning, för att göra ytterligare utredningar krävs vårdnadshavares tillstånd. Vid utredning är det viktigt att utgå från skolans frågeställning och att utredningarna planeras individuellt, både sett till inriktning och omfattning. Samråd bör/ska ske med elevhälsopersonal och vårdnadshavare i planeringsarbetet. Vad innebär en allsidig elevutredning? Elevhälsan i skolan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och socialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Den skall också vara ett stöd för rektor och arbetslag och vid behov kunna göra utredningar och bistå pedagogisk personal vid upprättande av åtgärdsprogram. Elevhälsan ska kunna genomföra en allsidig elevutredning, innefattande pedagogiska, psykologiska, medicinska och sociala aspekter, som är inriktade på att ge underlag för åtgärder för elevens skolsvårigheter. Omfattningen och inriktningen i utredningarna bestäms utifrån skolans aktuella frågeställning och planeras individuellt. Dessa utredningar utgör också underlag för bedömning av vilka barn och ungdomar som behöver få insatser från specialistnivån. 4

5 Analys och resultat bör relateras till en beskrivning av elevens beteende. Pedagogisk utredning Syftet med den pedagogiska utredningen är att ge en allsidig och realistisk bild av elevens möjligheter och förutsättningar att nå kunskapsmålen. För att underlätta arbetet med utredningen och säkerställa ett fullgott utredningsresultat bör skolan ha rutiner för den pedagogiska utredningen. Av dessa bör det framgå vad som skall belysas och redovisas i utredningen om elevens pedagogiska situation samt om elevens kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Utredningen bör utföras av de pedagoger som bäst känner eleven och dess pedagogiska situation. Personal med specialpedagogisk kompetens utgör en viktig resurs för utredningen av vilka svårigheter eleven har och orsakerna till dessa och bör arbeta i nära samarbete med berörda pedagoger i utredningen. Det är nödvändigt att den pedagogiska utredningen tydliggör om alla adekvata pedagogiska insatser och anpassningar, som kan krävas i skolan, verkligen är prövade och om elevens förmåga att nå grundskolans kunskapskrav är tillräcklig. Det kan också vara av värde att i utredningen redovisa resultat från diagnostiska material, tester och nationella prov. Av den pedagogiska utredningen bör det tydligt framgå vilka insatser som förskoleklassen/ skolbarnsomsorgen/skolan gjort för att anpassa verksamheten till elevens behov samt vilka resultat som följt av dessa insatser. Social utredning Den sociala utredningen syftar till att komplettera underlaget. Utredningen bör visa i vad mån situationen i hemmet eller i övrigt i och utanför skolan kan ge ytterligare förklaring av betydelse när det gäller elevens förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Medicinsk utredning Den medicinska utredningen syftar till att ge en bild av elevens hälsa samt så långt möjligt klargöra medicinska orsaker till barnets svårigheter och vad dessa kan innebära för elevens fortsatta utveckling. Psykologisk utredning Psykologutredningen syftar till att beskriva elevens kognitiva, emotionella och sociala förmågor. Utredningen bör innefatta en redogörelse av elevens utveckling fram till den aktuella tidpunkten, bedömning av elevens förmågor via professionellt vedertagna bedömningsinstrument samt psykologens slutsatser utifrån sin analys av bedömningsunderlaget. 4. All information som framkommer av genomförda utredningar sammanställs och analyseras. 5

6 Det väsentliga arbetet är att sammanställa all den information som framkommit av genomförda kartläggningar för att skapa en helhetsbild av elevens skolsituation. Utifrån detta görs en analys kring eventuella anpassningar, tillrättaläggande, förändringar av verksamhetens form och innehåll för att möta elevens behov. Det är först när denna analys är gjord som det är möjligt att fatta ett välgrundat beslut om ett eventuellt åtgärdsprogram. 5. Om analysen visar att eleven är i behov av särskilt stöd beslutar rektor om att åtgärdsprogram ska upprättas enligt Skollagen 2010:800 3 kapitlet 9. Insatserna och åtgärderna i åtgärdsprogrammet är specifika för individen utifrån individens behov. Om analysen visar behov av allmänna anpassningar tillförs de elevens individuella utvecklingsplan. I sådant fall beslutar rektor om att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas Rektors beslut om upprättande av åtgärdsprogram/ej upprättande av åtgärdsprogram ska diarieföras och arkiveras. Beslutet är möjligt att överklaga. Vid upprättande av såväl åtgärdsprogram som anpassningar som tillförs den individuella utvecklingsplanen ska det finnas en plan för uppföljning och utvärdering. Uppföljning = kontroll av att beslutade insatser, åtgärder och anpassningar fullföljts. Utvärdering = kontroll av resultat. 6. Rektor beslutar efter analys av allsidig elevutredning/delar av allsidig elevutredning, uppföljning och utvärdering av insatser, åtgärder och anpassningar om eventuell remiss till specialistnivå. Beslutet sker i samråd med vårdnadshavare. Remiss till specialistnivå När en fullständig allsidig elevutredning eller del/delar av denna inklusive analysen är genomförd innebär det sannolikt att skolan utarbetar ett åtgärdsprogram. Om insatser, åtgärder och anpassningar enligt åtgärdsprogram och individuell utvecklingsplan inte ger önskat resultat vid uppföljning/utvärdering har rektor möjlighet att i samråd med vårdnadshavare remittera eleven till specialistnivå enligt Västbus riktlinjer. Skolläkare och skolpsykolog kan av medicinska skäl skicka remiss direkt till specialistnivå utan rektorns beslut. Remissen ska innehålla en tydlig frågeställning, kopia på av rektor beslutade och genomförda utredningar utifrån inledande frågeställning inklusive analys samt kopia på åtgärdsprogram och utvärdering. 6

7 Remissvar skickas till den som har skickat remissen. Om vårdnadshavare tar direkt kontakt med specialistnivå och beskriver en problematik som även visar sig i skolmiljö kontaktar specialistnivån skolan med en specifik frågeställning för att få ta del av skolans bedömning. Är problemen akuta kan såväl vårdnadshavare som skola kontakta specialistnivå. Det är elevens symtom och allvarlighetsgraden i dem som avgör om specialistnivå ska kopplas in. Eleven kan ha kontakt med specialistnivå under tiden som en allsidig elevutredning pågår. Det finns hela tiden en möjlighet att samverka i form av nätverksträffar enligt Västbus. Ett sådant samarbete uppmuntras vid alla ärenden som faller inom Västbus avtalet men framförallt de med komplicerade frågeställningar. Nätverksträffar sker alltid i samråd med vårdnadshavare och ger bl. a. möjlighet till ett större nätverk kring eleven med möjlighet att fördela arbetet med insatser och åtgärder med målsättning att nå bästa resultat. Rutiner för nätverksarbetet enligt Västbus finns i Västbus riktlinjer och blanketter för bl.a. kallelse och upprättande av handlingsplan finns på Västbus hemsida. 7