FÖRSLAG TILL DAGORDNING

Transkript

1 Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING 1. Mötets öppnande. 2. Föregående protokoll. 3. Val av justerare. TEMADEL - funktionsnedsättning 4. Diskussion om gruppens vara eller inte vara. ALLMÄN DEL 5. Återkoppling AG barn och unga vuxna i utsatt situation- Ge förslag på lokal överenskommelse mellan skola-bup-primårvård för att säkerställa vårdkedjan. Beslutspunkt 6. Återkoppling AG psyk ohälsa - Utforma förslag till handlingsplan utifrån priosatsning Återkoppling SIP vilken blankett ska användas - avvikelser. Beslutspunkt. 8. Revidering av Överenskommelse mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland om samarbete och samordning av insatser till personer med pskisk funktionsnedsättning. 9. Handlingsplan närvårdssamverkan Framtida arbetsformer i närvårdssamverkan. 11. Representation i arbetsgrupperna och beredningsgrupperna. ÖVRIGA FRÅGOR 12. Information som berör flera huvudmän-läget inför sommaren 13. Sammanträdestid i november VÄLKOMNA! Catharina Johansson Förvaltningschef, vård- och äldreomsorgsförvaltningen

2 Datum: Handläggare: Iréne Lidén Utvecklingschef Malin Hedin Verksamhetschef enl HSL Direktnr: Beteckning: Elevhälsans uppdrag och utgångspunkter för samverkan Skolans uppdrag är alltid att anpassa verksamheten efter varje elevs behov för att skapa förutsättningar för fortsatt lärande. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande och elevhälsans personal ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Sambandet mellan lärande och hälsa är i fokus och elevhälsan är knutna nära skolans uppdrag. Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för alla elever. Elevhälsan har ett särskilt ansvar att identifiera och undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. På rektors uppdrag kan elevhälsan göra en utredning för att bättre förstå barnet och hitta rätt stöd i skolan. Syftet med elevutredningen är ge underlag för skolan att förstå elevens styrkor och svårigheter i skolan samt vilket stöd eleven behöver. Utredningen ska resultera i beslut om specialpedagogiska åtgärder. Vid oro om att en elev befaras inte nå utbildningens mål eller uppvisar andra skolsvårigheter, bör en skyndsam utredning ske som underlag för ev åtgärdsprogram. Eftersom skolan inte kan avvakta med att sätta in stöd med hänvisning att det behövs kompletterande utredning. Vid komplexa svårigheter bör utvärderingen av åtgärdsprogrammet leda till en utvidgad kartläggning och därmed större underlag för vidare insatser. När behövs en allsidig elevutredning? Det kan vara när: eleven varit frånvarande vid flera tillfällen har svårigheter i det sociala samspelet har koncentrationssvårigheter har språkstörningar som påverkar barnets sätt att kommunicera i skolan Det finns inga bestämda metoder för hur en utredning utförs. Det kan och bör se olika ut och planeras individuellt. Skolans frågeställning styr omfattning och inriktning på utredningen. Den pedagogiska utredningen syftar dels till att beskriva elevens behov, dels bedöma om de kan tillgodoses genom extra anpassningar eller kräver särskilt stöd. I det senare fallet upprättas ett åtgärdsprogram. Alingsås kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats:

3 Vid behov görs även en social, psykologisk och/eller medicinsk utredning. Dessa sammanställs för att ge en helhetsbild av elevens lärandesituation och ge underlag för hur det särskilda stödet skall utformas. Det är en process för att hitta fram till fungerande stöd i skolan och stödet kan ju variera och förändras över tid. I skolan finns det en poäng med att låta den utredande processen ta tid och ha en samtidigt prövande inriktning då man vill arbeta nära lärosituationen för att stärka denna i positiv riktning direkt. Det finns klara fördelar med utredningsmetoder som involverar pedagogerna som undervisar eleven och som är nära lärprocessen och har lärandesituationen i fokus eftersom syftet är att skapa förutsättningar för en så positiv sådan som möjligt. Det händer att elevhälsan på uppdrag av rektor, utreder och bedömer en elev och att de planerade åtgärderna genomförs utan att eleven når utbildningsmålen på grund av tex funktionsnedsättningar. Det kan då bli aktuellt att remittera eleven till någon specialistverksamhet. Remissen bör då innehålla tydlig frågeställning, kopia på av rektor beslutade och genomförda utredningar utifrån inledande frågeställning inklusive analys samt kopia på åtgärdsprogram och utvärdering. Samverkan kan även ske i andra riktningen tex för att få en fungerande skolgång för elever med olika funktionsnedsättningar eller behov av egenvård. Specialistnivån kan kontakta skolan för att få ta del av skolans bedömning av frågeställningar rörande hur barnet fungerar i skolan. Vid akuta symptom på allvarlig psykisk ohälsa bör elevhälsan snabbt i samråd med vårdnadshavarna ta kontakt med specialistnivån. Samverkan kan ske i form av nätverksträffar enligt Västbus. Om eleven eller vårdnadshavaren kontaktar elevhälsan med icke skolrelaterade problem hänvisas eller remitteras de vid behov vidare till lämplig vårdgivare. I inledningen till Västbus riktlinjer för en allsidig elevutredning-skolnivå, står tydlig: Skollagen ger en ram för skolans ansvarsområde och genom att beskriva skolans ärendegång blir det tydligt vilka ställningstagande som måste göras. Fokus har förskjutits från vad en bedömning ska innehålla till att låta den frågeställning skolan har angående eleven och elevens skolsituation vara det som avgör hur utredningen utformas. Ur Vägledning för elevhälsan Elevhälsans uppgift är inte i första hand att svara på om vissa svårigheter kan bero på en diagnos utan personalen ska medverka till att eleven får stöd utifrån sina förutsättningar. Specialistverksamheter inom sjukvården kan göra diagnostisk utredning efter en remiss från elevhälsan. All text är hämtad från Vägledning för elevhälsan och Västbus riktlinjer. Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats:

4 Samverkan mellan BUP, skola och vårdcentraler På ledningsgruppen får närvårdssamverkan i Alingsås fick arbetsgruppen Barn och Unga i uppdrag att tydliggöra gränsdragningen mellan vårdinstanserna Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, skolhälsovården och vårdcentralerna i kommunen. Det uppfattas som väldigt otydligt vart man ska vända sig, och det har varit svårt att få klarhet i detta. Det finns i huvudsak två dokument som direkt reglerar dessa områden. Dessa är Ett utvecklat samarbete från 2009, och Västbusavtalet, främst Råd och stöd till allsidig elevutredning (bilaga 1 och 2). Tolkningen av dessa avtal har varierat, och verksamheters egna regleringar har ibland givits prioritet eller tolkats som om de motsätter sig de styrande dokumenten. En grundtanke som jag tror alla är överens om är att det finns en basnivå på vården, och en specialistnivå. Till basnivån hör skolhälsovården och vårdcentralerna. Man har sedan mitten på talet från regeringsnivå arbetat för att hitta en lösning på det stora trycket på Barnpsykiatrin och har då bl a via SKL arbetat med att utveckla basnivå som man har kommit att kalla första linjens vård för psykisk hälsa hos barn. Till specialistnivå hör barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomshabilitering och barn- och ungdomsmedicin. BUP har sedan januari 2014 bestämt att agera utifrån sitt specialistuppdrag och på vårdcentralens uppdrag som första linjen för psykisk hälsa hos barn och unga. Det innebär att alla patienter i första hand hänvisas till vårdcentraler för ett första bedömning, och eventuellt en första behandlingsinsats. Vilken typ av behandling som vårdcentralerna ska erbjuda har varit föremål för en utbildning och långa diskussioner mellan vårdcentraler och barnpsykiatrin. Det ser mycket olika ut i regionen och en revidering av avtalet är under diskussion. Vårdcentralerna har inte varit beredda att skriva på detta avtal fast man i sak är överens om innehållet. I Alingsås erbjuds barn och unga inte behandling på vårdcentralerna i någon större utsträckning, om alls. När det gäller skolhälsovården så har de tagit fasta på sitt förebyggande uppdrag. I Västbus råd och stöd kring allsidig elevutredning beskrivs när det kan vara aktuellt med remittering av barn till barnpsykiatrin. Där framgår det vad skolan, vid en remittering, bör ta ställning till och bifoga dessa ställningstagande till barnpsykiatrin. I en mer specifik riktlinje inom VGR kring barn med neuropsykiatriska svårigheter och utredning av dessa, bilaga 3, framgår det att remissinstans för skolhälsovården när de finns en neuropsykiatrisk frågeställning är BUP och inget annat. Remissen behöver också vara underbyggd med underlag som visar att det finns anledning att tro att det handlar om neuropsykiatri och inget annat, så som det står i råden. Förslag på hur det skulle kunna se ut: Om skolhälsovården möter ett barn som inte klarar skolsituationen så gör man en bedömning av vad det handlar om och sätter in de insatser man behöver göra. Om man ser någon form av psykiska problem i form av ångest eller depression som hinder för inlärning skickas remissen i första hand till Vårdcentralen. Om det finns en misstanke om att det har med barnets egna svårigheter att göra, görs en allsidig elevutredning för att kartlägga dessa och för att se vilka insatser skolan ska erbjuda. Om denna insats inte har effekt, eller om den allsidiga elevutredningen pekar på svårigheter med koncentration eller interaktion med jämnåriga, remitteras ärendet till BUP. Om föräldrar söker på vårdcentralen för sina barn så gör vårdcentralen en bedömning. Om föräldrarna huvudsakligen pratar om barnets skolsituation så kontaktar vårdcentralen skolan för att

5 efterhöra om vad de gör för bedömning där. Om de gör samma bedömning som föräldrarna skickas remiss till BUP, om inte hänvisas föräldrarna till skolan för att de ska förstå skolans bedömning. Om föräldrarna kommer med lättare problematik inom ångest och depression så erbjuds de en första insats inom vårdcentralen. Om det handlar om psykosomatiska frågor utesluts somatiska sjukdomar. Om det handlar om frågor som kräver psykopedagogiska insatser handskas vårdcentralen med detta. Finns det en osäkerhet kan vårdcentralen ringa BUPs konsultationstelefon för rådfrågning. Är man tydlig över att det handlar om en barnpsykiatrisk problematik utesluts medicinska skäl för detta, och remiss skickas. BUPs remisser hanteras centralt av ett remissteam som handhar hela Södra Älvsborg. De bokar upp nybesök på BUP-Alingsås. Vid detta nybesök görs en barnpsykiatriska bedömning som har till syfte att se om ärendet tillhör barnpsykiatri, om det finns tillräckligt med underlag för att kunna göra denna bedömning, om familjen bör få hjälp någon annanstans och vilken insats som kan behövas. Bedömningen kommuniceras till remittenten i de enskilda ärendena via remissvar. BUP har en väldigt strikt vårdgaranti och erbjuder utredning och behandling för de barn och ungdomar som har måttlig till allvarliga psykiska svårigheter. BUP har haft en lång kö till sina utredningar. Skälet till detta är delvis att vi gjort bedömningar på basnivå. Nu har HSN, Hälso- och sjukvårdsnämnden, tillskjutit tillfälliga pengar för att korta köerna. Ambitionen är att det inte ska finnas några köer fortsättningsvis, men det kräver att BUP inte gör annat än det man har till uppdrag.