Rapport. utifrån Västbus riktlinjer. Rapportera mera. våren
|
|
- Axel Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport Rapportera mera våren 2014 utifrån Västbus riktlinjer Sammanställt av: Anita Nilsson, processledare Temagrupp Barn och Unga Madeleine Nilsson, processledare Västbus i Mölndal 1
2 Bakgrund Temagrupp Barn och Unga genomförde en riktad kampanj Rapportera mera för avvikelser utifrån Västbus riktlinjer under våren Verksamheterna uppmanades att skicka in avvikelser skrivna under april månad samt de avvikelser som inte blivit inrapporterade från 2012 och Syftet var att stimulera till att rapportera avvikelser samt att få underlag för fortsatt utvecklingsarbete utifrån Västbus riktlinjer. Den första kampanjen Rapportera mera, inom Kommun och sjukvård - Samverkan i Göteborgsområdet, genomfördes under hösten Kampanjen föregicks av tre seminarier riktade till chefer inom Göteborgsområdet för att informera om den nya avvikelserutinen i samverkan 1. Denna kampanj resulterade främst i avvikelser kring processen samordnad vård- och omsorgsplanering vid utskrivning från sjukhus. Endast en avvikelse gällde Västbus riktlinjer. Därefter beslutades om den riktade kampanjen utifrån Västbus riktlinjer. Resultat Kampanjen utifrån Västbusriktlinjer resulterade i 13 avvikelser angående enskilda barn och unga samt 3 samlade bilder på strukturell nivå av hur det fungerar idag. De samlade bilderna inrapporterades av skolläkare och skolsköterskor i Lundby och Västra Hisingen, en skolläkare från Alingsås-Vårgårda, Psykologenheterna Västra Göteborg och Hisingen. Det är främst stadsdelen Örgryte-Härlanda som hörsammat kampanjen, både inom skola och IFO. De har skickat in 7 av de 13 avvikelserna angående enskilda barn och unga. De sex andra avvikelserna kommer från skolan Västra Göteborg, IFO Öckerö kommun, Närhälsan Tuve, Närhälsan Styrsö och Franska skolan. Avvikelser angående enskilda barn och unga från; fem från socialtjänst/ funktionshinder (IFO) fem från skolan tre från vårdcentral (VC). Avvikelser angående enskilda barn och unga till; elva till BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) en till VC en till IFO två till skolan, varav en gymnasieskola Vid sammanställningen av de 13 avvikelserna, avseende enskilda barn och unga, utkristalliserade sig två övergripande områden Brister i vårdkedjan samt Brister i implementeringen av Västbus riktlinjer. 1 Länk till avvikelsehantering på samverkanstorget.se elsehantering%20i%20samverkan% pdf 2
3 Avvikelser enskilda barn och unga i samverkan Nedan ges exempel på inrapporterade avvikelser, rörande enskilda barn och unga. Brister i vårdkedjan 1. Oklarheter i gränsdragning inom hälso- och sjukvården - specialist/första linjen samt mellan hälso- och sjukvården och skolan - Vårdnadshavare söker hjälp på vårdcentral (VC) gällande sitt barns psykiska hälsa. Blir remitterade till elevhälsan som hänvisar till BUP som hänvisar till VC. - Elevhälsan remitterar till BUP som hänvisar till VC för bedömning. VC remitterar tillbaka till BUP som hänvisar till skolan för allsidig elevutredning. 2. Oklarheter om skolans uppdrag - VC får remiss från skola med ADHD-frågeställning. VC returnerar remissen till skolan med hänvisning till gällande styrdokument skolan ska göra allsidig elevutredning. - VC uppger att skolan inte uppfyller sitt uppdrag med basutredningar för barn med inlärningsproblem. Upplevs sakna resurser. Flertal fall när inte skolan fullgör sitt uppdrag. 3. Avsaknad av återkoppling på remiss - Skolpsykolog genomför bedömningssamtal och skickar remiss till BUP. Söker därefter kontakt med BUP för att påskynda ärendet, dock utan resultat. BUP erbjuder efter lång tid eleven begränsad behandling och hänvisar därefter tillbaka till skolpsykolog. Remissvar från BUP kommer inte trots önskemål. - Elev erbjuds medicinering av BUP efter lång väntetid med dålig återkoppling till skolan. 4. Ansvarsfråga mellan region och kommun långa väntetider - Familjehemsplacerat barn. IFO kontaktar BUP för utredning/behandling oktober Samtalsbehandling inleds, ställs i kö för utredning maj IFO får besked om att utredningen är framflyttad vid två tillfällen, sista till senare delen av sommaren En brist i vårdkedjan som bedöms medföra stor risk för vårdskada. - Elev tredje klass, allvarliga akuta händelser. Förälder kontaktar BUP i jan 2013 och de hänvisar till VC. Skolläkaren skriver remiss till BUP. Denne får tillbaka remissen med hänvisning att skolan måste göra en allsidig elevutredning. Akut situation uppstår och skolan gör en anmälan till IFO. Ny remiss till BUP med samma remissvar som tidigare och att kontakt bör tas med IFO. Även IFO gör bedömningen att BUP-kontakt är nödvändig men får samma svar angående allsidig elevutredning från skolan utredning görs inom skolan därefter får barnet en tid på BUP i nov Familjehemsplacerat barn med komplex problematik, remiss från elevhälsan till BUP som hänvisar till VC. Läkare på VC väcker frågan om ADHD och remitterar till BUP som avvisar remissen då skolan borde göra en basutredning först - inget händer. VC tar då åter upp ärendet och kontaktar IFO som vill avvakta VC:s 3
4 samtalsbehandling. VC önskar teamarbete då ärendet är komplicerat. Remitterar åter till BUP som tar emot barnet för bedömning. Barnet har fått vänta orimligt länge på insats. Oklart vilken instans som ska hjälpa barnet. 5. Brister i samverkan kring boende - LVU-placerad, utåtagerande med psykiatrisk problematik. Kommunen har svårigheter att hitta boende på grund av psykiatrisk problematik. IFO upplever att sjukvården inte tar sitt ansvar. - LVU-placerad ungdom. Bedöms vara i behov av fördjupad barnpsykiatrisk utredning och vård. SiS läkare skickar remiss till BUP. Vistelse på BUP-akut där man påtalar BUP:s avdelning Slottis som alternativ. Besked om minst två månaders väntetid, först efter påtryckningar från IFO får ungdomen plats. - Ungdom med mycket allvarlig och komplex psykisk problematik. Inlagd på BUPakuten under lång tid. Utredning inom socialtjänstens visade på att den unges behov inte kunde tillgodoses inom socialtjänsten utan att det hör hemma inom sjukvården. IFO har haft svårt att hitta ett adekvat boende. Idag placerad av socialtjänsten och har i nuläget hela kostnadsansvaret. Brister i implementeringen av Västbus riktlinjer - Bristande kunskap hos ingående parter om SIP och Västbus riktlinjer är ett återkommande problem. - BUP kräver basutredning trots att skolan bedömer att problemen inte är skolrelaterade. - Skolan uppfyller inte sitt uppdrag med allsidig elevutredning för barn med inlärningsproblem. - BUP hänvisar till VC VC till BUP. - VC hänvisar/skickar remiss till elevhälsan. - Oklart vilken insats som ska hjälpa barnet inget Västbusmöte har ordnats. - Oskäliga väntetider till BUP för utredning. - BUP uteblev från bokat möte för samordning av insatser - Västbusmöte. - SIP är upprättad men följs inte upp på nästa möte. 4
5 Samlade bilder strukturell nivå av samverkan Nedan sammanfattas de tre samlade bilderna av hur Västbus riktlinjer efterlevs ur ett mer strukturellt perspektiv. 1. Skolläkare och skolsköterskor i Lundby och Västra Hisingen har lämnat en samlad bild av hur de ser att Västbussamverkan fungerar; Det finns en stor brist i implementeringen av riktlinjerna för Västbus, de är inte tillräckligt förankrade på skolorna och elevhälsoteamen. Västbus beskrivs som viktigt då skolan behöver ha hjälp av utomstående resurser i svårare fall vilket Västbus främjar. Övriga brister som rapporteras: - Västbus riktlinjerna beskrivs av några som svåröverskådliga och svåra att ta till sig. - När skolan har en rektor som är driven i samverkan enligt Västbus finns fina rutiner för arbetet, annars saknas dessa. - Ofta händer det att skolan inte kallar till Västbusmöten, utan har fler möten inom elevhälsan eller kallar enbart in socialtjänst eller enbart habiliteringen vilket medför att aktörerna inte samordnas på ett tillfredsställande sätt. - Skolan blir inte frekvent kallad av externa aktörer till Västbusmöten. - BUP beskrivs som en viktig aktör i Västbus arbetet. Ingen har uppgett att VC kallats till Västbusmöten. - Specialistnivån medverkar inte utan att basutredningarna är genomförda av skolan specialpedagogiska, sociala, medicinska och psykologiska. Det borde vara självklart att kunna initiera samverkan enligt Västbus trots ofullständiga basutredningar, då de tar tid att genomföra. Då kan stödet runt barn/familj påbörjas på specialistnivån tidigare. En tidsram på ca tre månader för basutredning skulle kunna förenkla samverkan. - En likvärdighet för barnen erbjuds inte då basutredningarna ser olika ut på de olika skolorna. Även Västbussamverkan ser olika ut. - I några fall har inte BUP kommit till kallat Västbusmöte, vilket medfört svårigheter i att komma vidare i arbetet med barnet - Trots etablerad kontakt med BUP händer det att skolorna inte får remissvar från BUP gällande elever. - Dokumentationen efter ett Västbusmöte beskrivs ibland som undermålig. Ibland saknas tid för uppföljning och det är oklart vem som är ansvarig för vad, i uppföljningar och utredningar. 5
6 2. En skolläkare och specialist i barn- och ungdomsmedicin från Alingsås Vårgårda lämnade in synpunkter på Västbus riktlinjer och avvikelserapporteringar. Nedan sammanfattas synpunkterna; Förbättringar behövs; - Enligt riktlinjerna har barn rätt till vård utan skäligt dröjsmål tidvis är väntetiderna för utredning oskäliga - resursbrister i både bas- och specialistnivån leder till barnet inte får vård utan dröjsmål. - Föräldrar behöver mer information om nyttan med mötet, inför kallelse och syfte. - BUP Borås åtar sig inte att komma på Västbusmöte om det inte är ett känt ärende hänvisar annars till VC. - I riktlinjerna finns en skyldighet att informera andra huvudmän om planerade förändringar i den egna verksamheten det har inte skett när det gäller de riktlinjer BUP SÄS utfärdat i januari Avvikelserapporteringen behöver förenklas för tungrott idag. 3. Psykologenheten Väster och Psykologenheten Hisingen har lämnat en samlad bild av hur de ser att Västbussamverkan fungerar; Psykologenheterna lyfter sammantaget; - betydande brister i samverkan - brister i tydlig uppdragsfördelning mellan skolan/kommun och region - att det saknas en fungerande primärvård för barn och ungdomar inom regionen Dessa brister får betydande konsekvenser för barn och ungdomar och deras föräldrar, det försvårar och förlänger processerna innan insatser kan sättas in och leder till att skolan, oavsett frågeställning, blir ensam på basnivå. Avvikelserapportering strukturell nivå - Det sker en ständig sammanblandning mellan kommun som basnivå och sjukvårdens egen basnivå. Tyvärr saknas ofta den sistnämnda vilket gör att skolan blir förberedande för sjukvårdens specialistinstanser. - Vårdcentralen (VC) är en basnivå men då psykolog med barnkompetens fortfarande saknas på många VC, hänvisar man till skolan oavsett frågeställning och problematik. Att VC remitterar behandlingsfrågor till skolan visar på; o felaktigt förhållningssätt utifrån Västbus struktur och första linjens vårdansvar. o okunskap om vad som är skolans uppdrag - Regionen har formulerat sig kring Västbusfrågan om vad de gör och inte gör. Detta saknas från kommunen och den enskilda skolan får anpassa sig till de rutiner som regionen preciserat. 6
7 - Idag görs i stort sett alla basutredningar inom skola oavsett problematik och frågeställning. BUP kräver att skolan gör en basutredning. Elevens problem blir ofta tolkat som ett skolproblem oavsett skolan har en egen frågeställning eller ej. - Från specialistnivå krävs att basutredningen innehåller en psykologutredning. Psykologutredningen ska i regel innehålla en begåvningsbedömning (WISC-testning) oavsett problematik och trots att barnet uppnår alla skolans mål. Enligt Västbus riktlinjer ska varje nivå själv välja sina verktyg men så blir inte fallet här. Det räcker således inte att skolan beskriver sina insatser samt kartläggning/utredning utifrån skolans frågeställning. - Habiliteringen i Göteborg hänvisar till skolan för komplexa utredningar, trots att de själva besitter specialistkompetens och samlad information om barnet sen tidigare. - Skolläkaren kan inte remittera utan att skolan gör en basutredning, till exempel då läkare screenar för tidig upptäckt av barn med neuropsykiatrisk problematik. I de fall då skolan inte ser behov av en neuropsykiatrisk diagnos för att fullfölja sitt uppdrag, utan hanterar eleven på ett tillfredsställande sätt, uppstår ett problem i sjukvårdens vårdkedja. Skolan tvingas då att ändå göra en basutredning för att eleven/familjen ska få hjälp, vilket kräver stora resurser av skolan. Omständlig kommunikation med växande remittering och ökad väntetid - Exempel - BUP skickar tillbaka remiss till skolan: o med texten förstår inte frågan istället för att ringa upp eller maila och fråga remittenten. Detta förlänger processen och väntan för elev och föräldrar. o då underlag från skolan inte bedöms vara tillräckligt BUP skickar då tillbaka allt materialet med förfrågan om ny remiss med kompletterat material istället för att enbart begära in komplettering. Ibland skulle telefon och mail kunna användas i högre grad för dialog med remittenten. I båda ovanstående exempel blir det fördröjningar och det skapas oro och misstro mellan verksamheter och föräldrar. - Då problematik som till exempel suicidtankar och/eller tvång föreligger, kräver BUP basutredning med Wisc-test med mera från skolan, trots att skolan inte upplever att det finns skolrelaterade problem. - Då BUP begär en basutredning alternativt önskar ta del av skolans bedömning saknas ofta en tydlig frågeställning från BUP till skolan. Vilken fråga ska skolan svara på? - Föräldrar söker vårdcentral Vårdcentralen remitterar för basutredning på skolan. 7
8 Bristande samverkan - Exempel - Skolan och skolans psykolog förordar en åtgärd för en elev att stanna kvar ytterligare ett år i sin årskurs (ex. barnet har en förvärvad hjärnskada). Habiliteringen förordar att barnet flyttar upp en årskurs och uttrycker det till föräldrarna utan att ha fört dialog med skolan innan. Resulterar i att föräldrarna går på habiliteringens rekommendation. På sittande möte talar habiliteringen om hur skolan ska arbeta (ska ha assistent etc) vilket resulterar i att relationen mellan föräldrar och skola försämras. - BUP uteblir ibland från Västbusmöten som de blivit kallade till när det gäller barn/ungdomar som BUP inte arbetar med. - Ibland kommer istället personal som inte är insatt i ärendet, vilket försvårar beslut och fortsatt process. Etiska dilemma -Exempel - Familjer söker BUP och önskar att inte involvera skolan i sitt barns mående. BUP begär ändå basutredning från skolan och familjens integritet kan inte skyddas. - Strukturen för nuvarande vårdkedja innebär att barn och unga oftast behöver berätta sin historia för många olika behandlare. Väntetiden dubbleras/trippleras för varje professionell instans som barnet/den unge ska behöva träffa. - Föräldrar söker kontakt med BUP via egenremiss. Nuvarande hantering inom BUP gör att familjen riskerar bli utan stöd. Sammantaget och slutsatser Kampanjen utifrån Västbus riktlinjer resulterade i 13 avvikelser angående enskilda barn och unga samt tre samlade bilder på mer strukturell nivå av hur det fungerar idag. Avvikelserna är få till antalet men det finns en bredd, då både socialtjänst, funktionshinder, skola och vårdcentraler rapporterat in. De två övergripande områdena som utkristalliserade sig var brister i vårdkedjan och brister i implementeringen av Västbus riktlinjer. Avvikelserna som gäller enskilda barn och unga stämmer även väl överens med beskrivningarna i de samlade bilderna på strukturell nivå. Slutsatsen är att vi fått in ett representativt material. Avvikelserna visade på brister som får betydande konsekvenser för barn och ungdomar och deras föräldrar. 8
9 Vid den delregionala styrgruppens vidare bearbetning av materialet har ett antal brister lyfts fram, vilka också ska ses som förbättringsområden att arbeta vidare med: 1. Vägen in för familjerna med sina frågor är otydlig och oklar - både för familjen och verksamheterna. Det brister i kunskap om varandras verksamheter både när det gäller uppdrag och vilket stöd som kan erbjudas barnet, den unge och dess vårdnadshavare. Detta leder till att familjerna skickas mellan elevhälsan, vårdcentraler och BUP eller habiliteringen. Processerna, innan insatser kan sättas in, försvåras och förlängs. 2. Brister i basnivåns förutsättningar för att uppfylla sina uppdrag. Många vårdcentraler saknar möjligheten att fylla sin roll som basnivå/första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa. Skolan beskriver en orimlig arbetsuppgift med omfattande utredningar och en upplevelse av att stå ensam på basnivån. Det är ett definierat systemfel som leder till betydande konsekvenser för barn, unga och deras vårdnadshavare. 3. Brist på kunskap hos ingående parter om Västbus riktlinjer och samordnad individuell plan (SIP). Det finns en osäkerhet i att kalla och hålla i möten, dokumentera och följa upp. Istället för att kalla till Västbusmöte försöker verksamheter att klara detta på egen hand och att ha flera olika möten med olika parter. Återkoppling mellan verksamheterna brister, vilket många gånger är avgörande för att komma vidare i insatserna för barnet. Detta leder till att barnet, den unge och dess vårdnadshavare får vänta länge på rätt insats och eventuellt gå miste om den samordnade insats som det fanns behov av. Flera familjer blir inte erbjudna Västbusmöten och/eller SIP. 4. Barn med mycket komplexa behov får vänta orimligt länge på insatser - till exempel barn på BUP-akuten och de som är familjehems- och/eller LVUplacerade. Avvikelserna visar på att det främst orsakats av ansvarsfrågor som bollas mellan kommun och sjukvård. Dessa barn passar inte alltid in i våra ordinarie strukturer utan är i behov av flexibla lösningar från båda huvudmännen. Det ställer högre krav på huvudmännen när det gäller samverkan och att få till ett gemensamt ansvar, för att finna rätt insatser och även finansiella lösningar. Denna rapport i sin helhet, med ovanstående fyra punkter, kommer att tas om hand i det fortsatta arbetet med att förbättra och stärka samverkan kring barn och unga inom Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet, Temagrupp Barn och Unga. I delregionala styrgruppen för Västbus arbete med att ta fram en ny handlingsplan för åren 2015 och 2016 kommer resultatet ligga som grund för framtida insatser. Rapporten kan även med fördel användas som arbetsmaterial i det lokala arbetet. 9
Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen.
BUP efterfrågar en regional utbildning med uppföljningar som ska vara obligatoriska för våra familjehem. Svar: Socialstyrelsen har under år 2013 anordnat en utbildning för familjehemsutbildare med utgångspunkt
Läs merMålgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet
Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet Delregional styrgrupp Västbus Reviderad 2016-03-17 Temagrupp Barn och Unga I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen,
Läs merFÖRSLAG TILL DAGORDNING
Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: 2015-05-08 Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING
Läs merSkolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL
Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL asa.ernestam@skl.se PSYNK 2012 2014 www.skl.se/psynk BUP Ungdomsverksamhet FriGdsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola
Läs merRapportera mera. www.samverkanstorget.se
2014-04-15 Rapport Rapportera mera Avvikelsehantering i samverkan mellan kommun och region inom Göteborgsområdet Hösten 2013 2014-04-15 Sammanställt av: Andreas Ericson, Göteborgs stad Anita Nilsson, processledare,
Läs merFörslag till reviderade riktlinjer för Västbus*
Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik
Läs merTemagrupp: Årsrapport 2014 Antagen:
Temagrupp: Årsrapport 2014 Antagen: 2014-12-04 Sammanfattning Temagrupp Barn och Unga har under 2014 träffats sex halvdagar och en heldag. Deltagare i temagruppen under året; Ordförande Lars Gelander Angereds
Läs merVästbus. reviderade riktlinjer 2012*
Västbus reviderade riktlinjer 2012* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik *Ersätter
Läs merGemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010
Läs merVästbus reviderade riktlinjer 2012*
Västbus reviderade riktlinjer 2012* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik *Ersätter
Läs merRapporterande verksamheter
SAMMANSTÄLLNING 2-9-6 AVVIKELSER I SAMVERKAN MELLAN KOMMUN OCH REGION I GÖTEBORGSOMRÅDET: Temagrupp Psykiatri Bakgrund Hösten 2 och våren 2 genomfördes en Rapportera mera kampanj med syfte att sprida kunskap
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merBarn och unga, med psykisk ohälsa och dess vårdnadshavare ska erbjudas tidiga och samordnade insatser samt optimal hantering på rätt nivå.
Upprättat av Utfärdsdatum Sida 1 av 7 SIMBA- teamen inom ramen för SIMBA-modellen för tidiga och samordnade insatser för barn och unga med psykisk ohälsa Inledning För att på bästa sätt ge barn, unga och
Läs merRapport Workshop Avvikelser vid brister i samverkan
2017-08-31 Rapport Workshop Avvikelser vid brister i samverkan Utvecklingsgrupp SAMSA Maj 2017 Lena Arvidsson, processledare Temagrupp Mitt i livet Lena Rudholm, processledare temagrupp Äldre Bakgrund
Läs merGemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Uppdrag lämnat oktober 2010 från Samrådsorganet
Läs merVästbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå
Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Innehåll Bakgrund...3 Inledning...4 Skollagen 2010:800...5 Ärendegång...8 Vad innebär en allsidig elevutredning?...9 Remiss till specialistnivå...12
Läs merVästbus Samverkan för barn och ungas bästa
Västbus Samverkan för barn och ungas bästa Regionalt övergripande riktlinje som gäller samtliga 49 kommuner och regionen. Reglerar samverkan kring barn och unga med psykisk/psykiatrisk och social problematik.
Läs merVästbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet
Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet Delregional styrgrupp Västbus Reviderad 2015-10-28 Temagrupp Barn och Unga www.samverkanstorget.se I Göteborgsområdet samverkar Västra
Läs merVästbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå
Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Inledning Dessa riktlinjer är en bilaga till Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och
Läs merSamverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013
Västbus Skaraborg Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013 Bakgrund Vårdsamverkan Skaraborg är en samverkansgrupp mellan Skaraborgs Sjukhus, Primärvården Skaraborg och kommunerna i Skaraborg.
Läs merDet är barns och ungas behov som ska stå i centrum - detta behöver alla hjälpas åt att bevaka.
VÄSTBUS PÅ VÄSTRA HISINGEN - SAMVERKAN FÖR BARN OCH UNGAS BÄSTA Sammanfattning om Västbus Vad och för vem? Västbus är en överenskommelse med riktlinjer om samverkan för barn och unga, 0-20 år, med sammansatt
Läs merDatum Sida 2 (5) Diarienr GSN 2018/ VÄSTERÅS STAD
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Monica Carlsson Epost: monica.carlsson@vasteras.se Kopia till Grundskolenämnden Utredningar av barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merSamverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län
Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna
Läs merVästbus riktlinjer organisation och uppdrag inom LGSområdet
Västbus riktlinjer organisation och uppdrag inom LGSområdet Fastställd av delregional styrgrupp för Västbus inom LGS 2013-12-05 Vi samverkar i LGS-området Bakgrund Målgruppen för Västbus är barn och unga
Läs merTemagrupp Barn och Unga
Temagrupp Barn och Unga Västbus Barn och unga ska lyckas i skolan Anita Nilsson processledare www.samverkanstorget.se Samverkansorganiseringen i Göteborgsområdet Västbus Regional styrgrupp Ledningsgruppen
Läs merVästbus hur funkar det?
Västbus hur funkar det? Anna Melke FoU i Väst/GR Psynk/SKL Vad är Västbus? Överenskommelse VGR + 49 kommuner 2005, 2012 Riktlinjer om samverkan kring vissa barn och unga Värderingar om barnfokus Gäller
Läs merSamverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län
Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna
Läs merMinnesanteckning lokala Närsjukvårdsgrupp Uddevalla, , Kasen, Stadshuset, Uddevalla
Minnesanteckning lokala Närsjukvårdsgrupp Uddevalla, 2017-12-07, Kasen, Stadshuset, Uddevalla Närvarande/ Förhindrade: Se bilaga 1. Godkännande av dagordning/ anmälan övriga frågor Dagordningen godkändes.
Läs merVästbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga
Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen
Läs merPsykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
RJL 2015/1897 Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Bilaga till Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Jönköpings
Läs merVästbus delregionala ledningsgrupp för Skaraborg. Årsberättelse 2014
Västbus delregionala ledningsgrupp för Skaraborg Årsberättelse 2014 Västbus delregionala ledningsgrupp för Skaraborg Uppdrag Den delregionala ledningsgruppens uppdrag är att kontinuerligt och enligt Västbus
Läs merUtgångspunkt för den lokala överenskommelsen
Lokal överenskommelse om samarbete mellan X kommun och xx närhälsa och yy privat vårdgivare samt Specialistsjukvården i Västra Götalandsregionen, kring Barn och unga för psykisk hälsa Utgångspunkt för
Läs merPsykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Bilaga till Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Jönköpings län och
Läs merVästbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn
Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Läs merMaria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se
Maria Nyström Agback maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Samordnad individuell plan enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen Vilka personer kan få en samordnad individuell plan upprättad
Läs merELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014
ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se
Läs merVästbus reviderade riktlinjer Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga
Västbus reviderade riktlinjer 2012 Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Oktober 2013 Lokal arbetsgrupp Borås Lena Johansson, enhetschef SPKC Kåre Öhrstig verksamhetsutvecklare IFO,
Läs merTemagrupperna rapporterar. Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre
Temagrupperna rapporterar Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre Temagrupp Barn och unga Västbus Barn och unga ska lyckas i skolan! Temagrupp Barn och unga Samverkan och
Läs merGemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Antagna av Västkoms styrelse 17 mars
Läs merVästbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013
Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Uppdrag Den delregionala ledningsgruppens uppdrag är att kontinuerligt och enligt Västbus
Läs merAtt utveckla samarbetet för barn och unga i Västra Götaland med stöd av Västbus
Att utveckla samarbetet för barn och unga i Västra Götaland med stöd av Västbus Ett studiematerial 1 September 2012 Innehåll 2 Inledning... 3 Bakgrund... 5 Anvisningar... 6 Linus... 7 Josef... 9 Förslag
Läs merpsykisk/psykiatrisk och social problematik
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Antagna av Västkoms styrelse 17 mars
Läs merBarn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga
Läs merSammanställning av Västbusdialogen 7 april 2016
Sammanställning av Västbusdialogen 7 april 2016 Delregionala styrgrupp Västbus har bjudit in till årlig Västbusdialog med ordförande i NOSAM barn och unga samt sammankallande i lokal arbetsgrupp Västbus.
Läs merUtvecklingsråd barn och unga i utsatt situation Minnesanteckningar
Utvecklingsråd barn och unga i utsatt situation Minnesanteckningar Tid: Plats: Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Omfattning: 36 46/2013 Närvarande: Ordinarie deltagare Malin Camper Boråsregionen/Sjuhärads
Läs merSamverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015
Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa Rapport från ett projekt genomfört 2015 Bakgrund, vem ansvarar för att barn och unga får hjälp Föräldrar Social tjänst Hälso och sjukvård Skola Skolan Lärande
Läs merUNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI
Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs
Läs merArvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6
ABCD Arvika Kommun Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6 ABCD Arvika Kommun Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Organisation och resurser (elevhälsa och socialtjänst)
Läs merUtvecklad samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatri och förskola - skola. MARKARYDS KOMMUN
Utvecklad samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatri och förskola - skola. MARKARYDS KOMMUN 2009-01-27 Detta samverkansavtal upprättas mellan alla kommuner i Kronobergs län samt Landstinget Kronoberg
Läs merSamverkansrutin för elevhälsa, första linjen unga, socialtjänst och barn och ungdomspsykiatri i Värmland
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Barn- och ungdomspsykiatri 3 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Kerstin Karlsson Utvecklingsledare Barn och unga Börje Ehinger
Läs merNeuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola.
Visby 2009-02-06 ARBETSGÅNG vid Neuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola. Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och Elevhälsan Gotlands Kommun 1 Den sammanfattande beteckningen neuropsykiatriska
Läs merNätverkssamordnarna. Patrik Friberg & Paula Örtemark (Socialförvaltningen) Lisa Ahlström Lind & Henrik Rydberg (Skolförvaltningen)
Nätverkssamordnarna Patrik Friberg & Paula Örtemark (Socialförvaltningen) Lisa Ahlström Lind & Henrik Rydberg (Skolförvaltningen) Förebyggande arbete kring barn och ungdomar 0-20 år i Skövde kommun En
Läs merVerksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats
2017-10-23 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017/2018 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som
Läs merBeskrivning av uppdrag och mandat
Beskrivning av uppdrag och mandat Antaget av Ledningsgruppen för samverkan 2014-03-27 Reviderad: 2014-12-19/2016-02-25/2017-05-17 Bakgrund Kommun och sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet är till för
Läs merAnsvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.
Senast uppdaterad 2016-02-29 Ansvar och uppdrag Elevhälsan Elevhälsan är en del av skolans lärandeuppdrag och en resurs för hälsofrämjande skolutveckling, så här står det i dokumentet:. Skolans uppdrag
Läs merInkomna synpunkter till patientnämnden
Inkomna synpunkter till patientnämnden SYNPUNKTER RÖRANDE KIRURG- ORTOPED- OCH KVINNOKLINIKERNAS VERKSAMHETER Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden
Läs merSamverkan kring barns och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området FAS II
Samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området FAS II 2016-09-01 - - 2018-06-30 Barn och unga 6 18 år Fast konsultationstid med specialistnivån, BUP Samverkan med BUM vid behov Samverkan
Läs merHELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA
HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA Maria Wadman aukt. socionom, leg. psykoterapeut Nadja Barenthin Lindblad leg. sjuksköterska Flyktingbarnteamet Gamlestaden Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och
Läs merSIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019
SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019 Uppdraget Region Uppsala och kommunerna i länet önskar generellt förbättra
Läs merGemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne
Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne Innehåll Sid. Gemensamma grundläggande värderingar 3 Bas- och specialistnivå förtydligande av ansvar 3-4 Samverkan 4-5 Samverkan
Läs merRutiner för samverkan mellan Barn och ungdomspsykiatri, Individ- och familjeomsorg samt Barn och ungdom i Malmö
Rutiner för samverkan mellan Barn och ungdomspsykiatri, Individ- och familjeomsorg samt Barn och ungdom i Malmö Fastställt förvaltningsledningsgruppen 2009-01-30 Bakgrund Utgångspunkten för dessa rutiner
Läs merGemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)
Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...
Läs merTemagrupp Barn och Unga arbetar tillsammans för att. Barn och unga ska lyckas i skolan. Arbetsgrupp Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Temagrupp Barn och Unga arbetar tillsammans för att Barn och unga ska lyckas i skolan Arbetsgrupp Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi www.samverkanstorget.se Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet
Läs merSamverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län
Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna
Läs merSamverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa
Rapport 2016-03-30 Anna Sundström 0760 266 377 anna.sundstrom11@gmail.com Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa 2 Inledning Att barn och unga med psykisk och somatisk
Läs merÅrsrapport
Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet Årsrapport 2015 www.samverkanstorget.se I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad, Härryda kommun, Mölndal stad, Partille kommun
Läs merHandlingsplan för NOSAM Östra Göteborg 2018
Handlingsplan för Östra Göteborg 2018 Uppdrag :s uppdrag är att gemensamt definiera och arbeta utifrån behoven i närområdet samt att arbeta med de uppgifter som beskrivs under -info i LGS:s samverkansplan.
Läs merSamordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen.
Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema Förmiddagsgrupp Eftermiddagsgrupp 8.30-10.00 Information om SIP 13.00 14.30 10.00 10.20 Kaffe 14.30 14.50 10.20 11.20
Läs mer14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning
Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade
Läs merProjektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser
1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar
Läs merFördjupad analys och handlingsplan
Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård
Läs merIdag. Temagrupp barn och unga, frågor att diskutera. Kommun och sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet organisering, struktur och uppdrag
Idag Kommun och sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet organisering, struktur och uppdrag Temagrupp barn och unga, frågor att diskutera www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet LGS Temagrupper NOSAM Samverkan
Läs merVerksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats
2017-03-16 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som då avser
Läs merRedovisning av BUS-avvikelserapporter som inkommit till BUS- sekretariatet under perioden
Redovisning av BUS-avvikelserapporter som inkommit till BUS- sekretariatet under perioden 2017-01-01 2017-12-31 Bakgrund För att ersätta allmänna, svepande klagomål med en tydligare bild av vilken typ
Läs merHandlingsplan för NOSAM barn och unga Västra Göteborg 2017
Handlingsplan för NOSAM barn och unga Västra Göteborg 2017 NOSAM:s uppdrag är att gemensamt definiera och arbeta utifrån behoven i närområdet samt att arbeta med de uppgifter som beskrivs under NOSAM-info
Läs merElevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor
Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Senast reviderad den 17/6 2014 Bakgrund En förutsättning för att elever ska uppnå goda studieresultat är att de trivs och mår bra i skolan. Elevhälsa handlar
Läs merHandlingsplan för ökad närvaro. förskola, grundskola och grundsärskola. Barn- och ungdomsförvaltningen
Handlingsplan för ökad närvaro förskola, grundskola och grundsärskola Barn- och ungdomsförvaltningen Handlingsplan för ökad närvaro i grundskola och grundsärskola Ogiltig frånvaro Steg 1 Vid första tillfället
Läs merRutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola
Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Enligt Skolverkets allmänna råd 2013 Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola ELEVHÄLSAN Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola
Läs merProjektrapport. SAMLA-team inom ramen för tidiga och samordnade insatser för barn och unga med psykisk ohälsa
Projektrapport SAMLA-team inom ramen för tidiga och samordnade insatser för barn och unga med psykisk ohälsa SAMLA - samverkan i Lerum och Alingsås 2019-05-09 Karin Svensson Projektledare Innehållsförteckning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Elevhälsans psykologiska insats 2017 Bromölla kommun
Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans psykologiska insats 2017 Bromölla kommun Bromölla 2018-02-28 Ronny Gunnarsson Psykolog med medicinskt ledningsansvar Inledning I Bromölla kommun finns en psykologtjänst
Läs merBakgrund. Vi ville skapa ett gemensamt bedömningsteam kring de små barn som redan kommer till hab och bup på remiss från BVC och BUM.
Småbarnsteam Bakgrund 2012-08-30 samlades enhetschefer och medarbetare i HSF; BUP, BUM, HAB, LOG, BVC som regelbundet kommer i kontakt med små barn med försenad utveckling. Vi ville skapa ett gemensamt
Läs merLudvigsborgs Elevhälso Team LET
Ludvigsborgs Elevhälso Team LET LET LETs arbete är att aktivt och kontinuerligt hjälpa, stödja och skapa de bästa förutsättningar att klara sitt skolarbete för de elever på Ludvigsborgs Friskola som är
Läs merHandlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6
Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6 Senast uppdaterad 2013-08-13 Alla barn i Sverige har en lagstadgad rätt till utbildning och har skolplikt. Skolplikten
Läs merPRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS
PRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS EN INFORMATIONSÖVERFÖRING MELLAN SJUKHUS OCH PRIMÄRVÅRD 2013-03-28 PRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS STARTADE 2009 SOM ETT UTVECKLINGSARBETE I SAMVERKAN
Läs merENKÄT 2013 SAMVERKAN
ENKÄT 2013 SAMVERKAN "Jag kämpar och tänker inte ge upp!" Rapport Autism- och Aspergerföreningen Distrikt Göteborg Lindhultsganan 23 41674 GÖTEBORG 073-822 30 03 goteborg@autism.se 1 Sammanfattning Föreningen
Läs merElevhälsoplan för Björkvallsskolan 2018 /2019
Elevhälsoplan för Björkvallsskolan 2018 /2019 Innehåll Elevhälsoplan för Björkvallsskolan 2018 /2019... 1 Inledning... 3 Harmoni och kunskap... 3 Elevhälsoteamet (EHT)... 4 Definition av begrepp... 6 Arbetsgång
Läs merMinnesanteckningar gemensamt möte NOSAM: Barn och unga Västra Göteborg och Askim Frölunda Högsbo Datum:
Minnesanteckningar gemensamt möte NOSAM: Barn och unga Västra Göteborg och Askim Frölunda Högsbo Datum: 2017-05-18 Närvarande: Marie Sandstig, AFH, utbildning, ordförande AFH Annika Knober, Närhälsan Askim
Läs merBarn och unga vuxna i utsatt situation. Det lokala arbetet i Närvårdsområde Mark
2014 Barn och unga vuxna i utsatt situation Det lokala arbetet i Godkänd av: Ledningsgruppen för Revideringsdatum: 2014-01-30 Framtaget av: Arbetsgrupp för barn och unga vuxna i utsatt situation i närområde
Läs merSammanställning av avvikelser skickade mellan Skaraborgs Sjukhus, primärvård i Skaraborg och kommunerna i Skaraborg 2016
ANTECKNINGAR Susanne Gustavsson 2017-02-16 Sammanställning av avvikelser skickade mellan Skaraborgs Sjukhus, primärvård i Skaraborg och kommunerna i Skaraborg 2016 Antal avvikelser Totalt har 662 avvikelser
Läs merHandlingsplan för att stimulera hög närvaro Förskoleklass till årskurs 9 Strömsunds kommuns grundskolor
Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Förskoleklass till årskurs 9 Strömsunds kommuns grundskolor 2 (5) Bakgrund Alla barn i Sverige har en lagstadgad rätt till utbildning och har skolplikt. Skolplikten
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merElevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor
Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Senast reviderad den 27/1 2016 Bakgrund En förutsättning för att elever ska uppnå goda studieresultat är att de trivs och mår bra i skolan. Elevhälsa handlar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
6 0- / Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse omfattar skopsykolgemas verksamhet i Sollentuna kommun År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 20150430 Leg psykolog Annika Ehnsiö MLA - (medicinskt
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merBarn- och ungdomspsykiatriska kliniken, SÄS, Ordförande
Uppdragsgrupp Barn unga vuxna i utsatt situation Datum: 2016-10-24 Tid: 13:30-16:00 Plats: SÄS, Samaritvägen 9 (se karta) Lokal: Konferensrum Källarplan Minnesanteckningar Närvarande: Kay Eriksson Cecilia
Läs merTillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)
1(5) Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP) Lagstiftningen om samordnade individuella planer (SIP) avser alla 1. SIP är den enskildes
Läs merUngas psykiska hälsa i primärvården. Psykiatriberedningen7 juni 2018
Ungas psykiska hälsa i primärvården Psykiatriberedningen7 juni 2018 Utvärdering från flera dimensioner - 2017 Enheten för Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR Projektets mål och syftet med utvärderingen
Läs merJOKKMOKKS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd
Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd Elevansvarig pedagog Klasslärare, mentor Arbetslag Spec. ped Skollagen 3kap, 3 Info till rektor B E S L U T S P R O T O K O L L ej ÅP REKTOR Utredning Skollagen,
Läs merStyra och leda i samverkan. för utveckling av familjecentrerat arbetssätt
Styra och leda i samverkan för utveckling av familjecentrerat arbetssätt 1 Program för dagen 8.30 kaffe och smörgås 9 Inledning Jämlikt Göteborg och Temagrupp Barn och Unga 9.30 Föreläsning Mikael Lövström
Läs mer