Elevhälsoplan. Boo Gårds skola 2015/16

Transkript

1 Elevhälsoplan Boo Gårds skola 2015/16 1

2 Innehåll Innehåll... 2 Elevhälsoteamet... 3 Inledning... 4 Pedagogisk utredning... 6 Ansvarsfördelning... 7 Rutiner för elevärenden... 8 Vad gör vi för att upptäcka barn i behov av anpassningar/särskilt stöd?

3 Elevhälsoteamet Monika Neuman Ulrika Hjertzell Titti Janewret Susanna Hanner Malin Rinman Sträng Linda Axelsson Nanna Alroth Ingela Eneqvist Maria Molin Benjamin Linner Rektor Bitr.rektor Bitr.rektor Specialpedagog Specialpedagog Speciallärare Skolpsykolog Skolkurator Skolsköterska Skolläkare 3

4 Inledning Elevhälsan har en central roll i Boo Gårds skolas arbete med elevernas utveckling mot utbildningens mål. Målsättningen för elevhälsan är att vi tillsammans inom skolan, i ord och handling, skapar förutsättningar för att alla elever ska ha möjlighet att utvecklas positivt efter egna förutsättningar och behov. Detta såväl kognitivt som fysiskt, psykiskt och socialt. Det är allas ansvar att vara uppmärksam på att elever mår bra och inte far illa. Elevens utveckling i skolan är beroende av samspelet mellan lärare, vårdnadshavare, andra vuxna och kamrater. Vi strävar mot att möta varje elev utifrån hans/hennes förutsättningar och behov i det dagliga skolarbetet. I elevhälsoarbetet arbetar vi enligt Skollagen kapitel 2: 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildnings mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Stöd i form av extra anpassningar I skollagen kapitel 3 står följande: 5 a /Träder i kraft I: / Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av 8. Lag (2014:456). Särskilt stöd 7 Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. Utredning 8 /Träder i kraft I: / Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Lag (2014:456). 4

5 Åtgärdsprogram I skollagen kapitel 3 står följande: 9 /Träder i kraft I: / Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av anpassad studiegång enligt 12 får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Lag (2014:456). För en elev i behov av särskilt stöd är åtgärdsprogrammet ett nödvändigt pedagogiskt instrument för planering och samarbete mellan pedagoger, eleven och vårdnadshavarna samt uppföljning och utvärdering av stödåtgärderna. Arbetet med åtgärdsprogrammet ska utgå från elevens behov, elevens styrkor och svårigheter och en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. Elevens och vårdnadshavarnas syn på skolsituationen och förslag till tänkbara lösningar ska också vägas in. Programmet ska omfatta elevens hela skolsituation. Om eleven vistas på fritidshem/klubben kan programmet även omfatta åtgärder under vistelsen där. Det är således viktigt att lägga fokus på elevens hela studiemiljö och inte på den enskilda elevens svårigheter. Åtgärderna ska vara av både kortsiktig och långsiktig karaktär. De ska relatera till målen i läroplanen och uppställda kunskapskrav och vara möjliga att följa upp och utvärdera. Det ska också framgå vem som är ansvarig för att stödinsatserna genomförs, följs upp och utvärderas. Speciallärare/specialpedagog skriver ett åtgärdsprogram tillsammans med klasslärare, annan berörd pedagog, elev och föräldrar. Åtgärdsprogrammet är ett beslut som dateras och undertecknas av beslutsfattaren. Åtgärdsprogrammet förvaras inlåst i arkivet, originalet läggs i elevmappen och föräldrarna får en kopia. Det går att överklaga ett beslut om åtgärdsprogram till Skolväsendets överklagandenämnd. Överklagandet kan gälla antingen ett beslut om att skolan inte ska upprätta ett åtgärdsprogram, vilket alltså innebär att eleven inte får särskilt stöd, eller innehållet i ett upprättat åtgärdsprogram. 5

6 Pedagogisk utredning Den pedagogiska kartläggningen utförs av specialpedagog/speciallärare och är en del av utredningen när en elev riskerar att inte nå kunskapskraven. Pedagogisk kartläggning kan ha flera syften, men gemensamt för dem alla är att öka förståelsen för elevens kunskaper, färdigheter, förmågor, erfarenheter, förutsättningar och behov. En pedagogisk kartläggning ska omfatta reflektioner kring faktorer som påverkar elevens lärande på: Organisationsnivå Vilka förutsättningar skapar organisationsnivån för att eleven ska kunna klara kunskapskraven? Gruppnivå Vilka förutsättningar ges i klassrummet och i den grupp eleven finns? Individnivå Vilka förutsättningar ger undervisningen för elevens möjligheter att utveckla de förmågor ämnesundervisningen ska syfta till? 6

7 Ansvarsfördelning Rektor Rektor har det yttersta och övergripande ansvaret för elevhälsan på skolan. Beslut om stödinsatser och åtgärdsprogram fattas ytterst av rektor. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer till rektor att en elev kan ha behov av särskilt stöd, skall rektor se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Klasslärare Klasslärare har ansvaret för eleven i det dagliga arbetet och för de åtgärder som sätts in när en elev får svårigheter att nå kunskapskraven. En stor del av elevhälsoarbetet sker inom klassens ram. Klassläraren ansvarar för att nödvändig information om eleven meddelas all berörd personal som eleven kommer i kontakt med. Klassläraren skriver IUP tillsammans med elev och vårdnadshavare och vid behov åtgärdsprogram tillsammans med specialpedagog. Klassläraren ska informera elev och vårdnadshavare när en oro finns att kunskapskraven inte nås. Klassläraren gör en anmälan till EHT. Alla pedagoger på skolan Alla som arbetar på skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Specialpedagog/Speciallärare Specialpedagogens/speciallärarens övergripande uppgift är att identifiera och undanröja faktorer i undervisnings- och lärandemiljöerna som orsakar svårigheter för eleverna. T.ex. göra observationer, ordna hjälpmedel och anpassa undervisningsmaterial efter elevens behov, undervisa enskilda elever samt elever i mindre grupper. Dessutom ska specialpedagog/speciallärare upprätta kartläggningar, åtgärdsprogram (tillsammans med klasslärare, elever och föräldrar), skriva resursansökningar och ge pedagogisk handledning till personal enskilt eller i grupp. I början av höstterminen gör specialpedagogen/ specialläraren en behovsinventering som grundar sig på föregående läsårs resultat, kartläggningar och utredningar. Utifrån kartläggningsresultaten bedöms vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Psykolog Psykologen utreder och bedömer barn och ungdomar med särskilda behov, följer upp, utvärderar dessa i samarbete med föräldrar och pedagoger. Psykologen har även individuella samtal med elever, föräldrar och pedagoger som kan vara rådgivande, stödjande eller behandlande. Psykologen ger även konsultation/handledning till personal enskilt eller i grupp och samverkar med andra myndigheter och organisationer. Skolsköterska/Skolläkare Skolsköterskan/skolläkaren ansvarar för riktade hälsobesök, registrerar och informerar avvikelser till föräldrar, följer med särskild uppmärksamhet de elever som av olika anledningar kan ha brister i hälsotillståndet, organiserar och utför föreskrivna vaccinationer samt informerar om dessa, ger hälsoupplysningar till så väl enskilda som grupper av elever. Skolsköterskan/skolläkaren samarbetar med andra sjukvårds- och sociala instanser utanför skolan och tar hand om enklare olycksfall. 7

8 Rutiner för elevärenden Till att börja med ska det huvudsakliga elevhälsoarbetet skötas inom årskursens arbetslag. Eleven ska skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar. Exempel på extra anpassningar Föräldrarna bör informeras i ett tidigt skede. Samtal om elever i elevhälsosyfte sker alltid i årskursens arbetslag samt med föräldrarna före en anmälan till elevhälsoteamet (EHT) görs. Om en elev efter extra anpassningar fortfarande är i behov av stöd gör klassläraren eller annan berörd personal en anmälan på blanketten till EHT, Anmälan och beslut om åtgärdsprogram. Blanketten ligger på Schoolsoft under mappen Elevhälsa. Den lämnas i ett förslutet kuvert i biträdande rektors fack. Elevhälsoärendet diskuteras sedan i EHT som återkopplar till berörd pedagog, se nedanstående arbetsgång. Gången är följande: 1/ Stödinsatser i form av extra anpassningar dokumenteras i elevärendepärmen. Den står i arkivet. Specialpedagog/speciallärare kontaktas för konsultation vid behov. Även andra yrkesgrupper inom elevhälsan kan bidra till betydelsefulla perspektiv. 2/ Om inte detta är tillräckligt kan eleven vara i behov av särskilt stöd. Pedagogen gör en anmälan om ärendet till EHT på blanketten, Anmälan och beslut om åtgärdsprogram. Blanketten ligger på Schoolsoft under mappen Elevhälsa. 3/ Om stödet inte är tillräckligt görs en utredning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. 4/ Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd beslutar rektor om att ett åtgärdsprogram ska upprättas. 5/. Arbetet med åtgärdsprogrammet genomförs, följs upp och utvärderas regelbundet. 8

9 Vad gör vi för att upptäcka barn i behov av anpassningar/särskilt stöd? Förskoleklass Information ges mellan avlämnande förskola och blivande förskollärare. Kartläggning av barnens språkliga medvetenhet, fonologisk screening med bl.a. Bornholmsmodellen. År 1 Överlämnande sker mellan personal i förskoleklass och läraren samt fritidspersonal i år 1. Vid behov kan elevernas språkliga nivå analyseras av klasslärare och specialpedagog/speciallärare med hjälp av screeningen i God läsutveckling. DLS-bas genomförs i april. Klasslärarna genomför en screening i matematik ur Förstå och använda tal. År 2 Oktober: Vilken bild är rätt? Februari: DLS, (diagnostiska läs- och skrivtest). Klasslärarna genomför en screening i matematik ur Förstå och använda tal. År 3 Klasslärarna genomför en screening i matematik ur Förstå och använda tal. Vårterminen: Nationella prov i matematik och svenska. År 4 Överlämnandekonferens sker mellan årskurs tre och fyra. Oktober: Eleverna testas i DLS, (diagnostiska läs- och skrivtest). Klasslärarna genomför en screening i matematik ur Förstå och använda tal. År 5 Vid behov genomförs DLS-tester. Klasslärarna genomför en screening i matematik ur Förstå och använda tal. År 6 Vårterminen: Nationellt prov utförs i matematik, svenska, engelska, SO och NO. Överlämnandekonferens sker mellan mottagande 7-9 skola och Boo Gårds skola. Alla årskurser Vid behov av djupare kartläggning kan specialpedagog/speciallärare utföra tester inom språk och matematik t.ex. Provia, Testbatteriet, Lilla Duvan, Itpa, Olaf, Adlers tester, Mattecirkeln, Tummen upp. Insatser görs för att hjälpa de elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven. Skolpsykologen använder olika psykologiska tester, Leiter-R och Wisc-IV. 9