ELEVHÄLSOPLAN FAGERSJÖSKOLAN

Transkript

1 FAGERSJÖSKOLAN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN SID 1 (11) ELEVHÄLSOPLAN FAGERSJÖSKOLAN

2 SID 2 (11) Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Förebyggande och stödjande elevhälsoarbete sid. 4 Rutiner för elevärenden sid. 4 Ansvarsfördelning sid. 5 Elevhälsoteamet (EHT) sid. 6 Vad EHT kan erbjuda Rutiner vid övergångar sid. 9 Övergång från förskola till förskoleklass Övergång från förskoleklass till åk 1 Övergång från åk 3 till åk 4 Bilaga Åtgärdsprogram sid. 10

3 SID 3 (11) Inledning Målsättningen för elevhälsan är att vi tillsammans inom skolan, i ord och handling, skapar förutsättningar för att alla elever ska ha möjlighet att utvecklas positivt efter egna förutsättningar och behov. Detta såväl kognitivt som fysiskt, psykiskt och socialt. Det är allas ansvar att vara uppmärksam på att elever mår bra och inte far illa. I elevhälsoarbetet arbetar vi utifrån/utgår vi från en grundsyn, som betonar att varje människa har en inneboende kraft att växa och utvecklas. Elevens utveckling i skolan är beroende av samspelet mellan lärare, vårdnadshavare, andra vuxna och kamrater. Vi strävar mot att möta varje elev utifrån hans/hennes förutsättningar och behov i det dagliga skolarbetet. I elevhälsoarbetet arbetar vi enligt Styrdokument Lgr11. Skolans uppdrag Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. Rektors ansvar -undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver, - resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör Alla som arbetar i skolan ska -uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande Läraren ska -stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, -i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Övergång och samverkan För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med såväl förskolor som högstadieskolor i närområdet.

4 SID 4 (11) Förebyggande och stödjande elevhälsoarbete Det förebyggande och stödjande elevhälsoarbete organiseras enligt följande: Samtal med föräldrar sker omgående om problem kring en elev uppstår. Samtal om elever i elevhälsosyfte sker i arbetslagen. Vid behov skrivs åtgärdsprogram. Samtal med elever äger rum i syfte att främja elevens förmåga och vilja till ansvar och inflytande över det egna lärandet och skolmiljön. utvecklingsplan formuleras med mål och ömsesidiga åtaganden. kamratskap, gruppdynamik etc. i samlingar och genom medverkan i Friendsprogrammet. utvecklingssamtal. Ett kontrakt/ en I elevhälsoteamet (EHT) diskuteras elevhälsoärenden, som inte har kunnat lösas i arbetslagen. Dessa ärenden anmäls skriftligen (Situationsbeskrivning, se bilaga till elevhälsoplanen) av lärare eller annan personal. Berörd personal kallas vid behov. Elevhälsokonferens (EVK) äger rum vid behov. Representanter från EHT samt andra berörda parter deltar. Rutiner för elevärenden Det huvudsakliga elevhälsoarbetet skall skötas inom respektive arbetslag. I början av höstterminen gör arbetsenheten för spec och EHT en behovsinventering som grundar sig på föregående läsårs resultat av olika diagnoser och prov. I samarbete med klasslärare bedöms vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Klassläraren ansvarar för att ett åtgärdsprogram upprättas tillsammans med vårdnadshavare. Vid behov deltar annan personal. Samtal om elever i elevhälsosyfte sker alltid i arbetsenheten före en anmälan till elevhälsoteamet (EHT). Om elevärendet efter insatta åtgärder från dessa diskussioner ter sig svårlöst gör klassläraren eller annan berörd personal en anmälan i samråd med undervisande lärare på blanketten Ärende till EHT. Denna lämnas i speciallärarens brevfack vid expeditionen. Uppgifter som ska anges är: -/problemställning av klasslärare/arbetslag Önskemål om insats från EHT Elevhälsoärendet diskuteras sedan i EHT. Representant från EHT ( oftast speciallärare) informerar klasslärare / arbetslag om beslut om åtgärder.

5 SID 5 (11) Ansvarsfördelning Rektor Rektor har det yttersta och övergripande ansvaret för elevhälsan på skolan. Beslut om stödinsatser och åtgärdsprogram fattas ytterst av rektor. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer till rektor att en elev kan ha behov av särskilt stöd, skall rektor se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Vid behov kan rektor delegera ärenden och uppgifter till biträdande rektor. Klasslärare Klassläraren har ansvaret för eleven i det dagliga arbetet och för de åtgärder som sätts in när eleven kommer i svårigheter. En stor del av elevhälsoarbetet sker inom klassens ram. Klassläraren ansvarar för att nödvändig information om eleven meddelas all berörd personal som eleven kommer i kontakt med. Klassläraren skriver åtgärdsprogram och IUP tillsammans med elev och vårdnadshavare och vid behov specialpedagog. Klassläraren ska informera elev och vårdnadshavare när ett problem uppstår. Klassläraren skriver ärende till EHT. Klassläraren tar fram underlag och skriver resursansökningar tillsammans med specialpedagog. Arbetslag sitt arbete så att man tar hänsyn till varje elev. n ska finnas med som punkt vid varje arbetslagsmöte. nsatser tas upp och diskuteras vid arbetsenhetsmöten. samma för hela skolan. neringar/omgrupperingar görs inom arbetsenheten. Ansvarig är arbetslagsledaren, som är en och klassläraren ev. tillsammans med specialpedagog. laget kan konsultera skolpsykolog och / eller specialpedagog för diskussion och handledning.

6 SID 6 (11) Speciallärare På skolan finns två speciallärare; en för F-3 och en för 4-6. lärarna ingår i elevhälsoteamet och arbetar tillsammans med klasslärare vid förändringar och övergångar, för att se vilka elever som kan vara i behov av särskilt stöd. Speciallärarna hjälper vid behov klasslärare att skriva åtgärdsprogram. individanpassade; exempel: enskild undervisning, mindre undervisningsgrupp eller individanpassat material eller att speciallärare är med i klassrummet. Speciallärarna ger stödlektioner i främst svenska, engelska och matematik. ytterligare åtgärder som krävs. Speciallärarna genomför pedagogiska utredningar och tester. behjälpliga då klaslärare skriver situationsbeskrivning till EHT. lärarna deltar vid behov i utvecklingssamtal. Speciallärarna bistår klasslärare/arbetsenhet med information och utbildning kring kompensatoriska hjälpmedel, vilket är en viktig del i arbetet med att förbättra studieförutsättningarna för elever med exempelvis dyslexi och dyskalkyli. behov. hos speciallärarna få möjlighet att göra klassens ordinarie prov enskilt eller i liten grupp vid llärare och/eller skolpsykolog kan handleda övriga lärare i deras undervisning för elever som är i behov av särskilt stöd. iallärarna har kontakt med specialpedagoger på närliggande skolor två ggr/ termin, via Farsta nätverk. lärarna gör, tillsammans med mentor, fortlöpande uppföljningar av elevernas framsteg i främst läsutveckling och matematik. Speciallärarna följer upp elever som får låga resultat vid övningar och prov. Elevhälsoteamet Träffas varje tisdag kl Kontaktar/kallar ev. representanter från arbetslagen efter anmälningar. Gör vid behov anmälningar till socialtjänsten. Planerar mottagande av nya elever enheterna via speciallärarna.

7 SID 7 (11) I EHT ingår följande funktioner: Rektor, biträdande rektor, speciallärare, skolsköterska, skolpsykolog. Rektor Har huvudansvaret för elevhälsan. Leder tillsammans med biträdande rektor elevhälsomötet Biträdande rektor Leder elevhälsomötet tillsammans med rektor. Speciallärare Är pedagogisk handledare för personal i enskilda elevärenden och för utveckling av arbetssätt. t är pedagogisk utveckling Sammansätter klasser/grupper till år F och 1 i samarbete med förskollärarna och biträdande rektor. Skolsköterska t är välbefinnande och hälsa samt följa elevernas utveckling. - och föräldrakontakter. sjukvårdsinsatser. Skolpsykolog samt rekommenderar insatser och samordnar, genomför och följer upp åtgärderna. Har enskilda stöd- eller krissamtal med elever Har samtal med föräldrar för att stärka föräldrarollen. Har samtal och ger konsultation och handledning till olika personalkategorier i förskolan och skolan Skolläkare finns att tillgå. BUP och Socialtjänsten finns att rekommendera och remittera till.

8 SID 8 (11) Vad EHT kan erbjuda Samtliga personer i EHT har tystnadsplikt, vilket innebär att allt inte kan kommuniceras utan föräldrars och i vissa fall, elevers, medgivande. För att EHT ska kunna erbjuda gott stöd, enligt följande punkter, bör ärendet vara genomarbetat i arbetsenheten och dokumenterat i ett åtgärdsprogram som bifogas till situationsbeskrivningen. Bedömning vidare åtgärder, t ex remisser till extern vårdgivare, wisc-test osv. Vid behov: Psykosociala utredningar. r som tas in under pågående termin Rådgivning elever med särskilda behov. -resurser efter hur behovet ser ut. t, ex betygssättning av elever med funktionshinder som exempelvis dyslexi. Information ån tidigare speciallärare EHT åtar sig inte/ har inte befogenhet att Beslutas av rektor vid EVK) klasslärare. EHT fungerar som en stödfunktion.

9 SID 9 (11) Rutiner vid övergångar Övergång från förskola till förskoleklass januari hålls ett informationsmöte för alla vårdnadshavare som söker förskoleklass för sina barn. de förskolor med barn som har sökt till skolans förskoleklass. Vid behov kontaktas enskilda barns vårdnadshavare. I mars träffas skolledare, pedagoger för förskoleklass och förskolans pedagoger. De blivande gruppernas sammansättning diskuteras. I april maj besöker förskollärarna barnen på respektive förskola. bekantar sig med lokalerna. tillfällen under maj och träffar då andra barn som också sökt till skolan samt I maj juni hålls överlämnandesamtal där förskollärarna träffar föräldrar och förskolans personal på respektive förskola. I början av september hålls föräldramöte där förskollärarna ger detaljerad information om förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Fritidshemmens personal deltar och informerar om sin verksamhet. äger rum i mitten av höstterminen. Övergång från förskoleklass till år 1 Förskoleklasserna kan, av utrymmesskäl, vara olika stora, men görs till åk 1 om till två jämnstora klasser. Lärarna för de blivande klasserna träffar barnen under några tillfällen på vårterminen. Klassindelningen görs av biträdande rektor i samråd med de pedagoger som har haft hand om gruppen. Vid klassindelning tas störst hänsyn till arbetsro. Självklart ser skolan till att eleverna får med sig några kompisar de känner sig trygga med till sin nya klass. Här läggs stor vikt vid de kunskaper och den kännedom om eleverna som förskollärarna har från året i förskoleklass. Överlämnandesamtal från förskollärare till klasslärare i år 1 sker i juni. Övergång från år 3 till år 4 Överlämnandesamtal sker i slutet av år 3 med överlämnande och mottagande lärare, specialpedagog, samt eventuell övrig berörd personal. nationella prov i år 3 överlämnas. mentor och ev. fritidspersonal träffar sina blivande elever i slutet av vårterminen.

10 SID 10 (11) Bilaga Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram skall alltid skrivas när mentor/klasslärare eller annan pedagog känner oro för elev. Oron kan bestå i att eleven riskerar att inte uppnå kunskapsmål men kan också vara av social art. Åtgärdsprogram skall vara ett pedagogiskt arbetsredskap. Den pedagogiska kartläggningen och analysen, som är förutsättningen för att kunna formulera mål, tydliggöra behov och genomföra insatser som rör elevens totala skolsituation samt uppföljning, skall dokumenteras. Åtgärdsprogram skall upprättas av mentor/klasslärare i samarbete med ev specialpedagog samt med vårdnadshavare och elev. För en elev i behov av särskilt stöd är åtgärdsprogrammet ett nödvändigt pedagogiskt instrument för planering och samarbete mellan lärare, annan personal t.ex. i elevhälsan, eleven och i förekommande fall vårdnadshavare samt för uppföljning och utvärdering av stödåtgärderna. Arbetet med åtgärdsprogrammet ska utgå från elevens behov, elevens styrkor och svårigheter och en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. Elevens och hennes eller hans vårdnadshavares syn på skolsituationen och förslag till tänkbara lösningar ska också vägas in. Programmet ska omfatta elevens hela skolsituation. Om eleven går på fritidshem kan programmet även omfatta åtgärder under vistelsen där. Det är således viktigt att lägga fokus på elevens hela studiemiljö och inte på den enskilda elevens svårigheter. Åtgärderna ska vara av både kortsiktig och långsiktig karaktär. De ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav och vara möjliga att följa upp och utvärdera. Det bör också framgå vem som är ansvarig för att stödinsatserna genomförs, följs upp och utvärderas. (Vidare info se Skollagen, 2010:800) Elever som skall ha åtgärdsprogram: ever med koncentrationssvårigheter Handlingsplan för åtgärdsprogram För att kunna upptäcka och åtgärda särskilda behov måste det finnas en tydlig arbetsprocess. Den kan beskrivas i fem steg: 1. Att uppmärksamma 2. Att utreda 3. Att dokumentera 4. Att åtgärda 5. Att utvärdera Arbetsprocessen ska kontinuerligt dokumenteras.

11 SID 11 (11) >Att uppmärksamma Svårigheterna kan uppmärksammas av personal, vårdnadshavare eller elev. >Att utreda För att skolan ska kunna sätta in effektiva åtgärder måste det utredas hur elevens skolsituation ser ut samt beskriva elevens utveckling ur olika aspekter. EHT ansvarar i samråd med rektor för att en utredning genomförs om det finns signaler om att eleven kan vara i behov av särskilda stödåtgärder. Utredningen kan ta tid. När så krävs, skall stödåtgärder sättas in under tiden som utredningen pågår. Det är viktigt att vårdnadshavare och elev är delaktiga i utredningen. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd skall mentor/klasslärare se till att det upprättas ett åtgärdsprogram. (För mer information se Skollagen 2010:800, kap, ) >Att dokumentera Åtgärdsprogram skall upprättas av mentor/klasslärare tillsammans med elev och vårdnadshavare. Det nedskrivna åtgärdsprogrammet är ett arbetsredskap för elev, vårdnadshavare och personal. Det är också en garanti för att eleven får det stöd som hon/han har rätt till. För att alla skall känna sig delaktiga bör man sträva efter att använda ett enkelt och konkret språk utan värderande ord. Vårdnadshavare, klasslärare och elev undertecknar åtgärdsprogrammet. Mentor har det övergripande praktiska ansvaret för åtgärdsprogrammet. I åtgärdsprogrammet måste följande punkter finnas med: nuläge, mål, åtgärder och utvärdering. Nuläget utformas utifrån den utredning som gjorts. Nuläget skall beskriva elevens starka sidor samt när och hur svårigheter uppstår. Målen skall vara lång- och kortsiktiga. De ska beskrivas konkret och ska kunna utvärderas, samtidigt som de relateras till läroplanens och kursplanernas mål. SMART = specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta Åtgärdernas tyngdpunkt ska ligga på elevens hela lärmiljö och ange hur behoven ska tillgodoses. De skall vara kopplade till de mål som man vill uppnå. Det skall framgå vem som ansvarar för de olika insatserna d.v.s. vad skolan ska erbjuda, vad vårdnadshavare erbjuder och vad eleven själv ska träna på med hjälp av vuxna Utvärdering. I åtgärdsprogrammet skall framgå tid och plats för uppföljning och utvärdering. >Att åtgärda Alla berörda delges innehållet i åtgärdsprogrammet och arbetar efter åtgärderna under tid som bestämts. Åtgärdsprogrammet är ett dokument att utgå ifrån i arbetslagets / klasslärares planering av verksamheten. >Utvärdering/uppföljning Åtgärdsprogrammet följs upp av elev, vårdnadshavare, mentor. Då tas ställning till hur arbetet ska gå vidare. Förvaring av åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammet är en allmän handling, som brukar förvaras i klasslärares låsta skåp, med kopia i elevakten i arkivet. Alla uppgifter i detta dokument som rör enskild elevs personliga förhållanden, kan sekretessbeläggas med stöd av bestämmelserna i sekretesslagen.