Elevhälsoplan. Sickla skola 2015/2016. Elevhälsoplan Fastställd/senast uppdaterad Beslutsinstans Ansvarig Elevhälsoteamet Rektor

Transkript

1 Elevhälsoplan Elevhälsoplan Sickla skola 2015/2016 Fastställd/senast uppdaterad Beslutsinstans Ansvarig Elevhälsoteamet Rektor POSTADRESS BESÖKSADRESS Sickla skola, Nacka Gillevägen 5

2 Innehåll Elevhälsoteam Sickla skola... 3 Inledning... 4 Stödinsatser... 4 Pedagogisk utredning... 7 Åtgärdsprogram... 7 Ansvarsfördelning... 9 Rutiner vid Elevhälsoarbete Förebyggande arbete Länkar (15)

3 Elevhälsoteam Sickla skola Åsa Portelius Fatima Messili Ulrika Wiiand Charlotte Jacobsson Emma Furingsten Agneta Trankell Maria Malmgren Peter Mombelli Anna Lundquist rektor biträdande rektor biträdande rektor specialpedagog speciallärare skolpsykolog kurator skolsköterska skolläkare 3 (15)

4 Inledning Elevhälsan har en central roll i Sickla skolas arbete med elevernas utveckling mot utbildningens mål. Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Målsättningen för elevhälsan är att vi tillsammans inom skolan, i ord och handling, skapar förutsättningar för att alla elever ska ha möjlighet att utvecklas positivt efter egna förutsättningar och behov. Detta såväl kognitivt som fysiskt, psykiskt och socialt. Det är allas ansvar att vara uppmärksam på att elever mår bra och inte far illa. Elevernas utveckling i skolan är beroende av samspelet mellan lärare, vårdnadshavare, andra vuxna och kamrater. Vi strävar mot att möta varje elev utifrån hans/hennes förutsättningar och behov i det dagliga skolarbetet. I elevhälsoarbetet arbetar vi enligt Skollagen kapitel 2: 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildnings mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Stödinsatser Skolverket har tagit fram nya allmänna råd (juli 2014) som baseras på skollagens bestämmelser om vad som avses med stöd och särskilt stöd. Skillnaden i de nya bestämmelserna är att om en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller kunskapskraven som minst ska uppnås ska lärare och övrig skolpersonal enligt skollagen 3 kap 5 skyndsamt påbörja arbetet med extra anpassningar. Två former av stödinsatser En del elever är i behov av stöd, utöver den ledning och stimulans som ges i den ordinarie undervisningen, för att utvecklas i riktning mot målen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Genom att sätta in tidiga och adekvata stödinsatser ges alla elever förutsättningar att utvecklas i riktning mot utbildningens mål. Innan stödinsatser riktade mot individen sätts in är det viktigt att skolan har sett över hur organisationen omkring eleven ser ut. Det kan bland annat ske genom att se över hur resurser fördelas, vilka pedagogiska metoder som används, hur den 4 (15)

5 aktuella elevgruppen fungerar och hur elevens lärmiljöer är organiserade. Förändringar i organisationen omkring eleven kan ibland vara tillräckligt för att skapa förutsättningar för utveckling. Ibland kan en elev vara i behov av individinriktade stödinsatser. Dessa kan sättas in i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller i form av särskilt stöd (Allmänna råd, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, 2014). Extra anpassningar Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare eller övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det måste inte fattas något formellt beslut om denna stödinsats. Bestämmelserna om extra anpassningar gäller för elever i alla skolformer samt för fritidshemmet. Exempel på extra anpassningar enligt Skolverkets allmänna råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (2014): "Anpassningar kan vara att hjälpa en elev med att planera och strukturera ett schema över skoldagen, eller ge extra tydliga instruktioner eller stöd för att sätta igång arbetet. Även ledning i att förstå texter, förklaringar av ett ämnesområde på ett annat sätt eller färdighetsträning inom ramen för den ordinarie undervisningen, exempelvis lästräning, är att anse som extra anpassningar. Särskilda läromedel eller särskild utrustning, till exempel hjälpmedel för att förstå och passa tider samt digital teknik med anpassade programvaror kan även, som huvudregel, ingå inom ramen för extra anpassningar. Till extra anpassningar hör även enstaka specialpedagogiska insatser. Det kan vara en speciallärare som under en kort tid, till exempel två månader, arbetar tillsammans med eleven." Särskilt stöd I Skollagen kapitel 3: 7 står följande: Särskilt stöd får ges istället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. Särskilt stöd handlar, till skillnad från stöd i form av extra anpassningar, om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är insatsernas omfattning eller varaktighet, eller både omfattningen och varaktigheten, som skiljer särskilt stöd från det stöd som ges i form av extra anpassningar. Bestämmelserna om särskilt stöd gäller för elever i såväl grundskola, grundsärskola och fritidshem. Särskilt stöd beslutas av rektorn och dokumenteras i ett åtgärdsprogram (Allmänna råd, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, 2014). 5 (15)

6 Bedömning av stödbehovet görs utifrån kunskapsmålen och kunskapskraven Lärare och övrig skolpersonal gör en bedömning av en elevs behov av extra anpassningar eller särskilt stöd med utgångspunkt i hur eleven utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanens andra del eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. I förskoleklassen utgår bedömningen från hur eleverna utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i grundskolan. I åk 1-6 i grundskolan utgår bedömningen från hur eleven utvecklas mot att nå kunskapskraven i olika ämnen i årskurserna 3 och 6. I grundsärskolan utgår bedömningen från hur eleven utvecklas mot att nå kunskapskraven i olika ämnen i årskursen 6. I fritidshemmet utgår bedömningen från hur eleven utvecklas i riktning mot målen i läroplanens andra del. Det kan förekomma att en elev för närvarande når de kunskapskrav som minst ska uppnås, men uppvisar andra svårigheter vilka gör att skolan av olika skäl bedömer att eleven längre fram under skoltiden kan få svårigheter att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det kan till exempel handla om en elev som en funktionsnedsättning, psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter samt upprepad långvarig frånvaro. Även i dessa fall kan eleven vara i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. (Allmänna råd, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, 2014). En elev som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns, ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Det här innebär att eleven ska ges stöd, även om hon eller han når de kunskapskrav som minst ska uppnås. Tidpunkten för när olika stödinsatser ska sättas in Om en elev efter en tid med denna stödinsats fortfarande inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås är det viktigt att de extra anpassningarna intensifieras och anpassas ytterligare utifrån elevens behov. Är stödinsatserna trots detta inte tillräckliga gör lärare eller övrig skolpersonal en anmälan av elevens eventuella behov av särskilt stöd till rektorn. Det är inte möjligt att ange någon tidsgräns för hur länge extra anpassningar ska ges innan en anmälan till EHT görs om att en elev kan vara i behöv av särskilt stöd. Tidpunkten för detta måste avgöras i varje enskilt fall. Det finns situationer där särskilt stöd behöver ges omgående, utan att först sätta in extra anpassningar. I de fall som lärare eller övriga personal gör en bedömning att särskilt stöd behövs omgående ska de göra en anmälan om elevens eventuella behov av särskilt stöd till Elevhälsoteam och rektor (Allmänna råd, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, 2014). 6 (15)

7 Pedagogisk utredning I Skollagen kapitel 3 8 står följande: Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultat på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Den pedagogiska utredningen utförs av ansvarig klasslärare/mentor tillsammans med specialpedagog/speciallärare och andra berörda lärare, och är en del av utredningen när en elev riskerar att inte nå kunskapskraven. Pedagogisk utredning kan ha flera syften, men gemensamt för dem alla är att öka förståelsen för elevens kunskaper, färdigheter, förmågor, erfarenheter, förutsättningar och behov. En pedagogisk utredning ska omfatta reflektioner kring faktorer som påverkar elevens lärande på: Organisationsnivå Vilka förutsättningar skapar organisationsnivån för att eleven ska kunna klara kunskapskraven? Gruppnivå Vilka förutsättningar ges i klassrummet och i den grupp eleven finns? Individnivå Vilka förutsättningar ger undervisningen för elevens möjligheter att utveckla de förmågor ämnesundervisningen ska syfta till? Åtgärdsprogram Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska hon eller han ges sådant stöd och ett åtgärdsprogram ska utarbetas. I det praktiska arbetet fungerar åtgärdsprogrammet som ett stöd vid planeringen och genomförandet av den pedagogiska verksamheten kring eleven. Samtidigt är det en skriftlig bekräftelse på elevens behov av särskilt stöd samt vilka åtgärder som ska vidtas. Ett åtgärdsprogram gäller vid den skolenhet där det har beslutats, men det kan även fungera som ett värdefullt informationsunderlag vid elevens övergång till en annan skolenhet. I Skollagen kapitel 3 9 står följande: Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och 7 (15)

8 elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektor. I den första delen av åtgärdsprogrammet anges de behov av särskilt stöd som eleven har. Denna del kan överföras från den pedagogiska bedömningen i utredningen som handlar om elevens behov av särskilt stöd. Utöver den pedagogiska bedömningen finns inget skäl till att ta in ytterligare uppgifter från utredningen i åtgärdsprogrammet. Det är onödigt att uppgifter som kan vara av integritetskänslig karaktär förekommer i fler dokument än nödvändigt. I den andra delen av åtgärdsprogrammet anges de åtgärder som bedöms vara relevanta. Det är viktigt att de åtgärder som skolan utarbetar och dokumenterar är kopplade till både elevens behov av särskilt stöd samt till kunskapsmålen i läroplanen eller till de kunskapskrav som minst ska uppnås. Åtgärderna behöver vidare vara konkreta och utvärderingsbara, vilket innebär att det måste framgå på vilket sätt och i vilken omfattning eleven ska få stöd. Åtgärderna kan handla om att tillgodose ett specifikt stödbehov i ett eller flera ämnen. Det kan även handla om mer regelbundna specialpedagogiska insatser under längre tid, såsom en regelbunden kontakt med speciallärare. En annan möjlig åtgärd är tillgång till en elevassistent som stödjer eleven under hela skoldagen. Om en elev vistas i fritidshem är det viktigt att de åtgärder som utarbetas för tiden där är anpassade till elevens situation och behov av särskilt stöd i den specifika lärmiljön. Åtgärder som genomförs i fritidshemmet kan även bidra positivt till elevens måluppfyllelse. Särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning och anpassad studiegång Åtgärder som handlar om placering i särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång kan också komma i fråga. Särskilt stöd ska enligt skollagen som huvudregel ges inom den elevgrupp som eleven normalt tillhör. Inom de obligatoriska skolformerna kan en elev under en tid få sitt behov av särskilt stöd tillgodosett genom enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp. Det är dock viktigt att skolan först prövar alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie gruppen med särskilt stöd, om detta bedöms fungera för eleven. Detsamma gäller även innan det fattas ett beslut om anpassad studiegång. I de fall som en elev är i behov av särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång är det viktigt att alltid utgå från elevens behov vad gäller ämnen, omfattning och tidsperiod. I dessa fall är det inte tillräckligt att enbart ange beteckningen särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång som en åtgärd, utan skolan behöver även specificera vilka åtgärder man avser att arbeta med i olika lärmiljöer inom verksamheten. Det är alltid nödvändigt att involvera elevhälsan i det här arbetet. Det är rektorn som beslutar om placering i särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång. Dessa beslut kan rektorn inte delegera till 8 (15)

9 någon annan i personalen. Rektorn har också ett ansvar för att sådana åtgärder kontinuerligt följs upp och utvärderas, och det är viktigt att skolan strävar efter att eleven ska återgå till den ordinarie gruppen eller läsa efter den ordinarie timplanen när det är möjligt. Innan rektorn fattar ett beslut om dessa åtgärder ska samråd ske med eleven och elevens vårdnadshavare. Det är också viktigt att informera eleven och elevens vårdnadshavare om vad särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång innebär samt att dessa beslut är möjliga att överklaga (3 kap. 9 Skollagen). Åtgärdsprogrammet är ett beslut som dateras och undertecknas av beslutsfattaren. Åtgärdsprogrammet förvaras inlåst i arkiv, originalet läggs i elevmappen, mentor/ansvarspedagog och föräldrarna får en kopia. Det går att överklaga ett beslut om åtgärdsprogram till Skolväsendets överklagandenämnd. Överklagandet kan gälla antingen ett beslut om att skolan inte ska upprätta ett åtgärdsprogram, vilket alltså innebär att eleven inte får särskilt stöd, eller innehållet i ett upprättat åtgärdsprogram. Åtgärdsprogram - skriftlig individuell utvecklingsplan extra anpassningar I en skriftlig individuell utvecklingsplan ska lärare, i de årskurser där sådana upprättas, ge omdömen om en elevs kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i. I utvecklingsplanen ska det också finnas en sammanfattning av vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så lågt som möjligt inom ramen för läroplanen. Det finns inget som hindrar att skriftlig information ges även i andra årskurser än där skriftliga individuella utvecklingsplaner ska upprättas. Om en elev får stöd i form av extra anpassningar ska detta dokumenteras i elevens skriftliga individuella utvecklingsplan, i de årskurser där sådana finns. I de fall som en elev får särskilt stöd dokumenteras detta istället i ett åtgärdsprogram. Då måste inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av innehållet i åtgärdsprogrammet (Allmänna råd, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, 2014). Ansvarsfördelning Alla pedagoger på skolan Alla som arbetar på skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande för alla elever samt uppmärksamma och hjälpas åt att stödja elever i behov av särskilt stöd. Klasslärare och mentor Klasslärare/mentor har ansvaret för eleven i det dagliga arbetet och för de åtgärder som sätts in när en elev får svårigheter att nå kunskapskraven. En stor del av elevhälsoarbetet sker inom klassens ram. Klasslärare/mentor ansvarar för att nödvändig information om eleven meddelas all berörd personal som eleven kommer 9 (15)

10 i kontakt med. Klassläraren/mentor skriver IUP tillsammans med elev och vårdnadshavare, planerar eventuella anpassningar. Klassläraren/mentor ska informera elev och vårdnadshavare när en oro finns att kunskapskraven inte nås. Klasslärare/mentor gör en pedagogisk utredning tillsammans med arbetslag och specialpedagog/speciallärare och gör därefter en anmälan till EHT och skriver eventuellt åtgärdsprogram tillsammans med specialpedagog/speciallärare. Klasslärare/mentor ansvarar för att eleven har tillgång till passande arbetsverktyg och samråder vid behov med specialpedagog/speciallärare om alternativa verktyg. It-pedagog och it-tekniker Alla elever har rätt att få tillgång till de digitala lärverktyg de behöver, tex. inlästa läromedel (Inläsningstjänst), rättstavningsprogram (Stava Rex), talsyntes (Claro Read). It-tekniker ansvarar för att tekniken fungerar, it-pedagog introducerar lärare och pedagoger i tekniken och lärare/pedagoger stödjer elever i användandet. It-pedagog (och specialpedagog) kan vid behov hålla kortkurs för elever och lärare/pedagoger. Kurator Målet med skolkuratorns arbete är att elever når kunskapskraven och utvecklas socialt och emotionellt i en miljö som främjar lärande. Skolkuratorn kan ge råd och stöd till elev och föräldrar vid svårigheter i den sociala situationen i och utanför skolan, till exempel vid svårigheter i familjesituationen, missbruk, kris eller annat som gör det svårt att sköta skolarbetet, till exempel frågor som rör kamratsvårigheter, kränkande behandling och konflikter, samt vid nedstämdhet, oro och ängslan. Skolkurator samverkar med, och kan informera om, övriga stödinstanser i samhället. Logoped Logopeden har specialistkunskap om barn och ungdomars tal-, språk- och kommunikationsutveckling samt läs- och skrivinlärning. Logopeden kan delta i det förebyggande arbetet kring elever genom att ge konsultation och handledning till pedagoger och lärare i skolan om elevers utveckling av tal, språk, kommunikation och läs- och skrivförmåga men även vid behov vara delaktig i planering och utförande av extra anpassningar och särskilda stödåtgärder. Rektor och biträdande rektor Rektor har det yttersta och övergripande ansvaret för elevhälsan på skolan. Beslut om stödinsatser och åtgärdsprogram fattas ytterst av rektor. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer till rektor att en elev kan ha behov av särskilt stöd, skall rektor se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd beslutar rektor att ett åtgärdsprogram ska utarbetas. Resurslärare Resurslärare ingår i spec-teamet tillsammans med specialpedagog och speciallärare. Genom samarbete och planering med lärare kan resursläraren möjliggöra planerade anpassningar eller särskilt stöd, exempelvis genom att stödja klassen 10 (15)

11 medan läraren ger extra undervisning i mindre grupp. Resursläraren kan även genomföra riktade individuella stödinsatser såsom intensivperioder i avkodningsträning. Resurs/assistent Person som är anställd som resursförstärkning för elev möjliggör för arbetslag att genomföra planerade stödåtgärder för elever i behov av särskilt stöd. Assistent arbetar utifrån instruktion av klasslärare/mentor men kan vid behov agera pedagogiskt självständigt, exempelvis genom att stödja elever i arbetssituationer, förbereda och förtydliga instruktioner eller stödja elever vid övergångar mellan aktiviteter och på raster. Assistent kan även möjliggöra för läraren att undervisa mindre grupper genom att stödja de elever som klarar att arbeta självständigt. Skolpsykolog Psykologen gör efter beslut i Elevhälsoteamet fördjupade utredningar av barn och ungdomar med särskilda behov, följer upp och utvärderar dessa i samarbete med föräldrar och pedagoger. Psykologen har även individuella samtal med elever, föräldrar och pedagoger som kan vara rådgivande och stödjande. Psykologen kan även ge konsultation och handledning till personal enskilt eller i grupp samt samverka med andra myndigheter och organisationer. Skolsköterska och skolläkare Skolsköterskan och skolläkaren ansvarar för riktade hälsobesök. De registrerar och informerar avvikelser till föräldrar och följer med särskild uppmärksamhet de elever som av olika anledningar kan ha brister i hälsotillståndet. De organiserar och utför föreskrivna vaccinationer samt informerar om dessa och ger hälsoupplysningar till så väl enskilda som grupper av elever. Skolsköterskan och skolläkaren samarbetar med andra sjukvårds- och sociala instanser utanför skolan och tar hand om enklare olycksfall. Specialpedagog och speciallärare Specialpedagogens och speciallärarens övergripande uppgift är att identifiera och undanröja faktorer i undervisnings- och lärandemiljöer som orsakar svårigheter för elever, till exempel genom observationer, konsultation, handledning och rådgivning. Specialpedagog och speciallärare är även delaktig vid pedagogiska utredningar och vid upprättandet av åtgärdsprogram. I början av höstterminen gör specialpedagog och speciallärare en behovsinventering som grundar sig på föregående läsårs resultat, kartläggningar och utredningar. Utifrån kartläggningsresultaten bedöms vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Specialpedagog och speciallärare ger råd om anpassningar av undervisning och material utifrån elevers behov. Informerar och rekommenderar om alternativa lärverktyg. Specialpedagog/speciallärarare och it-tekniker/it-pedagog gör dem tillgängliga för eleven. Speciallärare (och specialpedagog) kan vid behov undervisa enskilda elever och mindre elevgrupper. 11 (15)

12 Rutiner vid Elevhälsoarbete Steg 1 Pedagoger/mentor uppmärksammar att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. o o o Steg 2 Pedagog/mentor samtalar om eleven i arbetslaget, som stöttar och hjälper till att utveckla extra anpassningar och förhållningssätt. Pedagog/mentor identifierar svårigheter/ identifiera behov av utmaningar och relatera dem till kunskapskrav i aktuell läroplan. Pedagogen konsulterar vid behov specialpedagog/speciallärare. Pedagog/mentor och arbetslag prövar olika pedagogiska metoder och förhållningssätt utifrån elevens specifika behov i skolsituationen och upprättar en plan för extra anpassningar. o o Steg 3 De extra anpassningarna ges i möjligaste mån inom klassens ram. Stödet kan möjliggöras genom omorganisering av resurser, anpassningar av miljö eller ges individuellt eller i grupp av klasslärare/mentor, fritidspedagog, specialpedagog/speciallärare, resurslärare eller annan lämplig pedagog utifrån elevens behov. Pedagog/mentor kommunicerar de extra anpassningarna med elev, vårdnadshavare och övriga aktuella pedagoger/lärare. Om elevens svårigheter kvarstår trots anpassningar kan eleven vara i behov av särskilt stöd (t.ex. assistent, anpassad studiegång, placering i särskild studiegrupp, specialpedagogiska åtgärder under längre tid o.dy.) o Pedagog/mentor underrättar vårdnadshavare om att skolan kommer att göra en pedagogisk utredning. o Pedagog/mentor samtalar med eleven och fyller i dokumentet Kartläggning Elevens bild samt skickar hem dokumentet Kartläggning Vårdnadshavares bild o Dokumentet Utredning av elevens skolsituation fylls i. o Pedagog/mentor ansvarar för att ta in information från övriga berörda pedagoger. o Specialpedagog, speciallärare, skolsköterska, skolpsykolog eller kurator kontaktasvid behov för konsultation. Steg 4 En anmälan till EHT görs i dokumentet Anmälan till EHT o Pedagog/mentor kallas eventuellt till arbetsmöte med EHT kring elevens situation och vidare åtgärder. o Rektor fattar beslut om eventuellt upprättande av åtgärdsprogram (ÅP). o Vid beslut om att ÅP ska upprättas skriver specialpedagog/speciallärare och berörda pedagoger/lärare ett första utkast till ÅP. o Vårdnadshavare (och elev) kallas till möte och görs delaktiga i upprättande av ÅP. o Pedagog/mentor informerar övriga pedagoger om aktuella åtgärder på ÅLmöte. o ÅP följs upp, utvärderas och revideras kontinuerligt. 12 (15)

13 Förebyggande arbete Spec-teamet deltar regelbundet i lärarnas årskurslagsmöte med syfte att förebygga, tidigt upptäcka och identifiera elevers svårigheter samt finna gemensamma lösningar. Syftet är också att få till ett samarbete runt skolans samtliga yrkesroller och elever för att öka förståelse kring sambandet mellan skolresultat och hälsa. Elevhälsoteamet, med sin breda yrkeskompetens, träffas varje vecka. Pedagoger och lärare har möjlighet att boka in sig på mötestid jämna veckor. Exempel där elevhälsan kan rådgöra, hjälpa och stötta: - akuta ärenden - förslag på åtgärder och anpassningar för elever - förslag på alternativa verktyg - utveckling av miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa - i upprättandet av pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram - kunskapsscreeningar - uppmärksamma och utreda orsaker till ohälsa - information om neuropsykiatriska funktionshinder - kontakt med myndigheter utanför skolan Kartläggning och dokumentation av elevers utveckling Kartläggningar bildar underlag till skolans Resultat Utvecklings Konferenser (RUK). Förskoleklass Avlämnande förskola informerar blivande förskollärare om kommande barn under våren med fokus på barnens sociala-, motoriska- och språkliga förmåga och eventuella behov av särskilt stöd (april). Kartläggning av barnens språkliga-, fonologiska och fonemiska medvetenhet sker med Bornholmsmodellens kartläggningsmaterial (september och februari/maj). Kartläggning av barnens grundläggande matematiska förmåga med stöd av Elevintervju i Förstå och använda tal. År 1 Förskoleklassens pedagoger överlämnar till lärare och fritidspersonal (juni). Fokus på social och språklig förmåga samt grundläggande matematisk förståelse. Elevernas språkliga förmåga (tala, lyssna, läsa, skriva) kartläggs av klasslärare i Nya språket lyfter (november och april). Klasslärare genomför screening med Fonolek (v.40-41). Speciallärare gör individuell kartläggning av bokstavskännedom och sammanljudning med stöd av Läsinlärning i sju steg (november-december). Klasslärarna genomför en screening i matematik ur Förstå och använda tal, test 1 (samma test i september och april). Elever träffar skolläkaren en extra gång under år (15)

14 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 Klasslärare genomför DLS Bas (september). Elevernas språkliga förmåga (tala, lyssna, läsa, skriva) kartläggs av klasslärare i Nya språket lyfter (november och april). Klasslärarna genomför en screening i matematik ur Förstå och använda tal, test 2 (samma test i september och april). Klasslärare genomför DLS Läsförståelse (oktober). Klasslärare genomför Bokstavs- och ordkedjor Elevernas språkliga förmåga (tala, lyssna, läsa, skriva) kartläggs av klasslärare i Nya språket lyfter (november och april). Försenad läs- och skrivutveckling uppmärksammas och utreds vid behov. Klasslärarna genomför en screening i matematik ur Förstå och använda tal, test 3 (samma test i september och april). Nationella prov genomförs under våren (mars maj). Överlämnandekonferens sker med berörd personal mellan årskurs tre och fyra (juni). Klasslärare genomför DLS Läshastighet Draken i månskenet (oktober). Klasslärare genomför Läskedjor (oktober). Klasslärarna genomför en screening i matematik ur Förstå och använda tal, test 4 (samma test i september och april). Klasslärare genomför DLS Läsförståelse (oktober). Klasslärarna genomför en screening i matematik ur Förstå och använda tal, test 5 (samma test i september och april). Nationella prov utförs i matematik, svenska och engelska. Skolledning avgör om prov i SO och NO ska genomföras. Överlämnandekonferenser sker mellan alla mottagande 7-9 skolor (maj-juni). Grundsärskolan år 1-6 Klasslärare använder sig av Skolverkets bedömningsstöd Gilla-Läsa-skriva. Klasslärare använder valda delar i Förstå och använda tal. Alla årskurser i grundskolan och grundsärskolan Vid behov kan specialpedagog eller speciallärare utföra fördjupade tester inom språk och matematik. Insatser görs för att hjälpa de elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven. Skolpsykologen använder vid behov olika psykologiska tester. 14 (15)

15 Länkar Anmälan till EHT Hittar du på skolans egen sida i policy och planer: Kartläggning elevens och vårdnadshavares bild Hittar du på skolans egen sida under policy och planer: Lärverktyg inom Nackas kommunala skolor En översikt över olika lärverktyg (dataprogram och appar) hittar du här: Pedagogisk utredning Hittar du på Schoolsoft under länkar till Nackas policydokument: Plan för extra anpassningar Hittar du på skolans egen sida i policy och planer: Utvärdering av åtgärdsprogram Hittar du på Schoolsoft under länkar till Nackas policydokument: Vägledning för läs-, skriv- och språk utveckling i Nacka kommun Åtgärdsprogram Hittar du på Schoolsoft under länkar till Nackas policydokument: 15 (15)