Solenskolans plan för elevhälsa F - 6. Läsåret

Transkript

1 Solenskolans plan för elevhälsa F - 6 Läsåret

2 Inledning Härnösands kommun har genom centrala elevhälsan tagit fram en övergripande plan för elevhälsa, vilken fastställdes Syftet med planen är att bidra till en likvärdig och rättssäker skolgång, som är tillgänglig för alla barn och elever. Planen är styrande och ska vara ett stöd i det vardagliga arbetet. Planen betonar bland annat ett inkluderande förhållningssätt. I planens andra kapitel beskrivs vilket ansvar de olika medarbetarna i skolan har. Solenskolan har utifrån de övergripande riktlinjerna tagit fram en lokal elevhälsoplan. Syftet med denna Elevhälsoplan är att för personal, vårdnadshavare och elever göra tydligt vilka rutiner och arbetsformer vår skola har för att säkerställa att alla elever får det stöd de behöver. Elevhälsans uppdrag är formulerat i skollagen (2010:800), och med den 1 juli 2014 har bestämmelserna om stödinsatser i skolan förtydligats. Andra lagar som inverkar på elevhälsans arbete är t.ex. offentlighets och sekretesslagen samt hälso- och sjukvårdslag. Elevhälsans uppdrag Elevhälsans uppdrag enligt skollagen är: att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål att erbjuda förebyggande och hälsofrämjande insatser att främja elevers närvaro och därmed tillgång till undervisning att bevaka att skolan bidrar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor Solenskolans elevhälsa Elevhälsan börjar i klassrummet. Varje lärare har ett ansvar för att undervisningen tar hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov, därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Läraren ska hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. Varje elev har en mentor, som har huvudansvaret för eleven i det dagliga arbetet och för att följa upp eventuella anpassningar eller åtgärder. Mentor ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. Detta sker genom veckobrev eller annat liknande, utvecklingssamtal samt vid behov kan kontakt ske via mail eller telefon och fysiska möten. Det åligger undervisande lärare att direkt sätta in extra anpassningar inom den ordinarie undervisningens ram om en elev får svårigheter. Detta görs i samråd med mentor, specialpedagog och övrig berörd personal. Mentor för samlade anteckningar, på därför avsedd blankett, om vilka anpassningar som görs för eleven, berörd personal gör noteringar om hur anpassningarna fungerar och återkopplar vid behov, i övrigt görs ingen formell dokumentation. 2

3 I mentorsuppdraget ingår även att kontinuerligt följa upp elevens närvaro, anordna föräldramöten och utvecklingssamtal terminsvis, lämna nödvändig information om eleven till all berörd personal, göra anmälan till rektor/skolsköterska vid oro för en elevs mående, eller oro för att genomförda anpassningar inte är tillräckliga för att en elev ska klara kunskapskraven. Anmälan görs till specialpedagog/rektor som tar upp eleven i EHT. Extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning och särskilt stöd. Extra anpassningar Om elev riskerar att inte nå kunskapskraven, eller uppvisar andra typer av svårigheter i sin skolsituation, ges stöd i första hand i form av extra anpassningar i ordinarie undervisning. Samverkan med familjen/vårdnadshavaren ska ske omgående, men det behöver inte fattas något formellt beslut för denna typ av stöd. Exempel på sådana extra anpassningar kan vara att hjälpa elev att planera och strukturera ett schema över skoldagen, ge extra tydliga instruktioner, ge starthjälp, ge ledning i att förstå texter, ge extra färdighetsträning inom ett område inom den ordinarie undervisningen exempelvis lästräning, använda särskilda läromedel eller särskilda hjälpmedel. Även att använda digital teknik med anpassade programvaror kan ingå inom ramen för extra anpassningar, som huvudregel. Till anpassningar räknas även enstaka specialpedagogiska insatser. (Skolverkets Allmänna råd SKOLFS 2014:40, sid 22). Checklista för anpassningar i undervisningen Vid svårigheter med uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter Höga förväntningar på eleven Förförståelse om vad nästa avsnitt ska handla om Extra instruktion till elev Skriven lektionsinstruktion på whiteboard eller individuellt Förenklad instruktion Extra pushning för att elev ska komma igång Extra tillfällen som läraren ger feedback på elevens arbete under lektionens gång Upprättande av belöningssystem för elev/grupp (för vissa där det fungerar, inte för alla!). Extra genomtänkt placering av elev i klassrummet möblering, akustik Genomtänkt placering av läraren i klassrummet för elevs skull Strategier som används i hela klassen och som särskilt gynnar viss elev Att alltid möta en viss elev i dörren för att lotsa den rätt i klassrummet Tydliggörande av schema för elever med t.ex. olika färger för olika vuxna. App i Ipad. 3

4 Egen planering att följa vid arbete i klassrummet Omfördelning av resurser inom arbetslaget Variation, ny typ av utmaning Utnyttja positiva kamrateffekter Vid inlärningssvårigheter Användning av lättläst faktatext, annat läromedel etc. Anpassade arbetsuppgifter förenklade uppgifter, färre uppgifter etc. Att stödja elev att välja rätt böcker i biblioteket Att ha visst stödmaterial på bänk eller på väggen, t.ex. multiplikationstabell Digitalt stöd i större utsträckning. Inläsningstjänst mm. Konkreta, kortsiktiga, tydligt formulerade mål Formativ bedömning för att se framsteg, relevant satta kunskapsmål Vid läs- och skrivsvårigheter genomförs en LOGOS kartläggning. Vid sociala svårigheter Påminna elev före rast vad den ska tänka på, följa upp efter rasten vad som hänt Att finnas med vid förflyttning i skolhuset vid behov. Att stödja elev till klokt val av rastaktiviteter Bildande av mindre arbetsgrupper inom klassens ram Nära samarbete t.ex. täta möten/samtal med vårdnadshavare Nära samarbete med fritidspersonal eller andra undervisande lärare Extra samarbete med alla rastvärdar, speciellt i arbetslaget runt en elev Vid anpassningar av prov och uppgifter Reducera mängden till vad eleven klarar av, både utifrån mängd och tidskrav Skriv ner eventuella hemuppgifter varje dag och klargör förväntningarna kring dem Inför prov och redovisningar kan man underlätta för eleven genom att göra instuderingsfrågor på arbetsblad, dela upp i steg, ge anvisningar för strukturen, markera det viktiga och tillåta alternativ till både skriftlig och muntlig redovisning, tex spela in redovisningen Det är också viktigt att eleven får tillräcklig tid på sig både vid läxor och prov Anpassa provet utifrån elevens behov, t.ex. få uppläst vid dyslexi eller minska mängden text, behövs större textstorlek? Sålla bland uppgifterna, vad vill du att eleven ska visa? 4

5 Särskilt stöd Särskilt stöd sätts in om: elev inte når kunskapskraven, trots extra anpassningarna, eleven uppvisar andra typer av svårigheter i sin skolsituation, exempelvis fysisk/psykisk funktionsnedsättning, oroande hög frånvaro, samspelssvårigheter, koncentrationssvårigheter. Det kan finnas situationer där särskilt stöd behöver ges omgående, utan att först sätta in extra anpassningar. Då ska detta anmälas till rektor, och en utredning ska göras. Visar utredningen att eleven behöver särskilt stöd för att nå kunskapskraven, eller att eleven genom sina svårigheter riskerar att inte nå målen längre fram, fattar rektor, eller den i personalen som rektor har delegerat ansvaret till, beslut om att upprätta ett åtgärdsprogram. (Skolverkets Allmänna råd SKOLFS 2014:40, sid 32). Åtgärderna ska vara kopplade till elevens behov och till de kunskapskrav som ska uppnås. Åtgärderna kan handla om att tillgodose ett specifikt stödbehov i ett eller flera ämnen. Det kan även handla om mer regelbundna specialpedagogiska insatser under längre tid, eller tillgång till en elevassistent som stöder eleven under hela skoldagen. Till särskilt stöd räknas även åtgärder som handlar om placering i särskild studiegrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång. Vid placering i särskild undervisningsgrupp eller anpassad undervisning räcker det inte med att ange detta som åtgärd, det måste alltid kompletteras med en specificering av vilka åtgärder man avser att arbeta med i olika lärmiljöer inom verksamheten. Särskilt stöd ska som huvudregel alltid ges inom ramen för den elevgrupp som eleven tillhör, och ska alltid prövas före beslut om ev. särskild studiegrupp eller anpassad studiegång. (Skolverkets Allmänna råd SKOLFS 2014:40, sid 37-38). 5

6 En schematisk modell över arbetsgången med stödinsatser Solenskolan Personalen uppmärksammar att en elev kan vara i behöv av extra anpassningar eller särskilt stöd. (Undervisande lärare) Elevens behov av stöd tillgodoses genom extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. (Undervisande lärare) En utredning av elevens behov av särskilt stöd görs. (Mentor, undervisande lärare, specialpedagog) Stödet är inte tillräckligt. En utredning av elevens behov av särskilt stöd behövs. Ärendet anmäls till EHT. (Undervisande lärare) Utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram utarbetas. (Undervisande lärare, specialpedagog) Arbetet med åtgärdsprogrammet genomförs, följs upp och utvärderas. (Undervisande lärare, mentor) Nytt åtgärdsprogram utarbetas. (Undervisande lärare, specialpedagog) Åtgärdsprogrammet avslutas. Uppföljning av Åtgärdsprogram. Elevens behov av stöd tillgodoses genom extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. (Undervisande lärare) Eleven ges det stöd som alla elever ska ges i den ordinarie undervisningen (Undervisande lärare) 6

7 Elevhälsoteamet Teamets mål och sammansättning Inriktningen på arbete i skolors elevhälsoteam ska enligt styrdokument i första hand vara förebyggande. Vårt mål är att kontinuerligt utveckla våra arbetsformer i denna riktning, för att bidra till att vår skola har en god studiemiljö, att alla elever får det stöd de behöver för att nå utbildningens mål, samt att eleverna även ges möjlighet att utvecklas vidare. Grunden i elevhälsoteamet är samverkan mellan olika lagstadgade yrkeskompetenser, där medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser utgör en stödfunktion till den ordinarie verksamheten. Rektor ser till att, efter anmälan, elevs behov av särskilt stöd utreds skyndsam och beslutar därefter om ett åtgärdsprogram ska utarbetas eller inte samråder med elevhälsoteamet om det inte är uppenbart att det inte behövs fattar beslut om enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp och/eller anpassad studiegång. Samtliga ovan nämnda beslut kan överklagas av vårdnadshavare till Skolväsendets överklagandenämnd. bjuder in vårdnadshavare till elevhälsomöte Skolsköterska deltar i elevhälsoteamets konsultativa och strategiska arbete genomför, i samförstånd med vårdnadshavare, medicinska bedömningar tillsammans med skolläkare arbetar i övrigt enligt fastställt basprogram (återkommande hälsobesök/hälsosamtal, vaccinationer mm) bistår med enkla sjukvårdsinsatser deltar vid elevhälsomöten Specialpedagog deltar i elevhälsoteamets konsultativa och strategiska arbete har en konsultativ uppgift gentemot undervisande lärare stödjer undervisande lärare och är delaktig i utarbetande av åtgärdsprogram ger konsultativt stöd till rektor vad gäller organisation och fördelning av resurser deltar vid elevhälsomöten Kurator deltar i elevhälsoteamets konsultativa och strategiska arbete genomför stödjande och motiverande samtal med elev och/eller föräldrar deltar vid elevhälsomöten genomför Sociala kartläggningar 7

8 Mötesrutiner och arbetsformer Varje vecka är bokad för gemensamt elevhälsoarbete i någon form. Då görs en genomgång av den aktuella situationen för enskilda elever i olika svårigheter och av det aktuella läget i klasserna och i resursverksamheten. Teamet diskuterar också olika utvecklingsfrågor på grupp- och organisationsnivå, som berör elevhälsan. Beslut fattas då även om kommande planeringsmöten eller elevkonferenser, och om vilka från teamet som bör delta vid olika möten. Undervisande personal kan komma till EHT med problembeskrivning för aktuell elev/klass och få stöd och råd kring arbetet med berörd elev/klass. En gång i månaden kommer CEHT (Centrala Elevhälsoteamet) till EHT för konsultation, rådgivning mm. Innan CEHT kopplas in ska skolan ha vidtagit insatser enligt denna elevhälsoplan och väl dokumenterat vilka insatser som gjorts. Styrdokument/Lagstiftning Elevhälsoplanen bygger på: SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD - Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (SKOLFS 2014:40) som bland annat utgår från följande bestämmelser: 1. Skollagen (2010:800) 2 kap. 25 Elevhälsan Elevhälsans omfattning För elever i förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. 2 kap Förvaltningslagen (1986:223) 3. Föräldrabalken (1949:381) 4. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 5. Socialtjänstlagen 2001: kap 1 Anmälan om missförhållanden Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredningen av ett barns behov av skydd. 6. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (SKOLFS 2010:37) 7. Regeringens proposition 2013/14:160. Tid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram. 8. Regeringens proposition 2013/14: 148. Vissa skollagsfrågor