Centralskolans plan för elevhälsa årskurs 7 9. Läsåret

Transkript

1 Centralskolans plan för elevhälsa årskurs 7 9 Läsåret Arvika kommun, Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: Telefon: E-post: arvika.kommun@arvika.se Org.nr:

2 1 Innehållsförteckning I Inledning... 2 II Organisation av Centralskolans elevhälsa Allmänt om stöd Resursverksamheten Elevhälsoteamet...4 Uppdragsbeskrivningar... 5 III Strategier och rutiner gällande samtliga elever IV Samverkan med andra myndigheter Lagstöd...11

3 2 I Inledning Syftet med denna Elevhälsoplan är att för personal, vårdnadshavare och elever göra tydligt vilka rutiner och arbetsformer vår skola har för att säkerställa att alla elever får det stöd de behöver. Ansvariga för planens upprättande och genomförande är rektor Anders Karlsson. II Organisation av Centralskolans elevhälsa Elevhälsan börjar i klassrummet. Varje lärare har ett ansvar för att undervisningen tar hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov, därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Varje elev har en mentor, som har huvudansvaret för att samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om de enskilda elevens personaliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. I mentorsuppdraget ingår även att kontinuerligt följa upp elevens närvaro, anordna föräldramöten och utvecklingssamtal, vid oro för en elevs studieresultat eller mående anmäla detta till rektor, samt tillsammans med specialpedagog planera, skriva och följa upp åtgärdsprogram, i samarbete med elev, berörd personal och vårdnadshavare. Klasskonferenser anordnas vid höstterminsstart för årskurs 7, samt för övriga årskurser av mentor vid behov. Utöver ordinarie undervisning i klass har viss stödresurs lagts på ordinarie lärare har mer tid i sin klass än vad timplanen kräver, mer om detta under rubriken allmänt och särskilt stöd. Skolan har även stödverksamhet utöver klasslärarens undervisning, kallad Resursarbetslaget, där man arbetar både pedagogiskt och socialt. Resursarbetslaget arbetar nära knutet till den ordinarie undervisningen. Eleverna deltar i klassernas arbete efter förmåga, och får stöd och hjälp av resurspersonal efter behov, allt enligt överenskommelser i åtgärdsprogram. Vid behov kan elever mottagna i särskolan integreras i våra klasser. Centralskolan har ett elevhälsoteam, som omfattar de olika professioner som skollagen föreskriver.

4 3 1. Allmänt om stöd Utredning Ev stöd med åtgärdsprogram Extra anpassningar Steg 1: Extra anpassning Elever ska som ett första stödsteg få så kallade extra anpassningar. Dessa anpassningar kan exempelvis bestå i tidsbegränsade specialpedagogiska insatser, extra träning, läxhjälp eller särskilda IT-hjälpmedel. Det är mentor tillsammans med arbetslaget som ansvarar för de extra anpassningarna. Inget åtgärdsprogram skrivs utan mentor dokumenterar och följer upp anpassningarna där specialpedagog kan vara behjälplig. Steg 2: Pedagogisk utredning Om det, trots de tidigare insatta extra anpassningar, kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska detta anmälas till rektor/specialpedagog. Elevens behov av särskilt stöd ska skyndsamt utredas av den/de som fått uppdraget. Utredningens syfte är att visa vilket behov eleven har av särskilt stöd. Utredningen kan även landa i att eleven inte har behov av stöd utan att han/hon kan nå kraven i kursplanerna med hjälp av extra anpassningar. Rektor/specialpedagog beslutar om ett åtgärdsprogram ska upprättas eller inte. Mentor ansvarar för att åtgärdsprogrammet upprättas och följs upp där specialpedagog kan vara behjälplig. Steg 3: Stöd med åtgärdsprogram Som ett sista steg är särskilt stöd med åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet kan exempelvis innebära att eleven får stöd utanför ordinarie undervisning. Det medför oftast någon form av varaktigt organisatoriskt ingripande i elevens skolgång. Detta steg tas om de extra anpassningarna inte hjälper, eller om det behövs åtgärder som ligger utanför vad lärarlaget kan uträtta/besluta om. Om eleven direkt visar stort behov av stöd kan förövrigt steget med extra anpassningar hoppas över. Beskrivning av dokument och arbetsgång för särskilt stöd se bilaga ( ) 2. Resursverksamheten Lärare är sin egen resurs Tidigare har Centralskolan arbetat med nivågruppering i ämnena engelska och matematik. Vi har nu frångått det och arbetar efter att lärare i dessa ämnen har mer tid i klasserna än vad timplanen kräver. Detta leder till att läraren i större utsträckning själv kan avgöra om den vill fördela klassen i halvklasser, göra grupperingar utifrån olika fördjupningar och stödbehov. Så på ett större organisatoriskt plan nivågrupperar vi inte årskurser. Sedan kan individer i klasserna få mer undervisning, eller i mindre grupp i klassen, beroende på vilka åtgärder läraren vill prova inom klassens ram.

5 4 Utöver lärarens egen resurs, så finns resursarbetslaget. 2 Resursarbetslaget Personalen utgörs av biträdande rektor, specialpedagoger, speciallärare, resurspedagoger och skolvärdinna. Skolvärdinnan har en daglig social kontakt med eleverna som stärker relation till många av dem. Eleverna kan komma till skolvärdinnan på rast och håltimma. Speciallärare och resurspersoner jobbar mot klasser och elever. Utgångspunkten är att stödet ska ges inom klassens ram men det finns också möjligheter att kunna få stöd enskilt och i mindre grupp. Resursarbetslaget arbetar flexibelt för att ge bästa hjälp. Trygghetsteamet Se Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Centralskolan årskurs 7-9, År , på skolans hemsida. 3 Särskilt stöd för elever med annat modersmål/ nyanlända elever Elever som är nybörjare i svenska får anpassad studiegång, med mycket svaundervisning (svenska som andra språk) enskilt eller i liten grupp. Åtgärderna kan även inkludera medföljande resurs för integrering i klass på vissa lektioner/ämnen/aktiviteter, egen undervisning i anpassad enkel SO etc. Lärare i svenska som andraspråk undervisar i första hand, vid behov även resurspersonal. Elever bedöms efter kursplanen i svenska som andraspråk. De arbetar med de delar som skiljer sig åt på särskild tid med andraspråkslärare, oftast på den tid då klassen har m-språk, och följer i övrigt klassen undervisning i svenska, med anpassningar. I de fall den nyanlända eleven kan och vill läsa ytterligare ett annat språk som erbjuds under M-språkstid, så strävar vi efter att lösa det genom att de läser SvA vid andra positioner. 3 Elevhälsoteamet Sammansättning och mål Grunden i elevhälsoteamet är samverkan mellan olika lagstadgade yrkeskompetenser, där medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser utgör en stödfunktion till den ordinarie verksamheten. Utöver skolsköterska, kurator och specialpedagog ingår regelbundet även studie- och yrkesvägledare. Samtliga arbetar på uppdrag från rektor, som också leder teamets gemensamma möten. Vid behov kallas mentor, speciallärare eller annan berörd personal till möten. Skolpsykolog och skolläkare är samverkanspartner vid behov. Inriktningen på arbete i skolors elevhälsoteam ska enligt styrdokument i första hand vara förebyggande. Vi strävar efter att på olika sätt verka för en god studiemiljö, genom att sträva efter att säkerställa att alla elever får det stöd de behöver för att nå utbildningens mål, och att de även ges möjlighet att utvecklas vidare.

6 5 Mötesrutiner och arbetsformer Vid en- två förmiddagar per vecka möts alla i ett gemensamt s.k. EHT-möte. Då görs en genomgång av den aktuella situationen för enskilda elever i olika svårigheter, det aktuella läget i klasserna och i resursverksamheten. För att särskilja drift och utveckling så består ett EHT i måndaden av utvecklingsfrågor. Rektor fördelar olika uppdrag till personalen inom elevhälsoteamet. Beroende på uppdraget i denna fördelning så kontaktar personal från elevhälsoteamet övrig personal på skolan. Beslut fattas då även om kommande planeringsmöten eller elevkonferenser, och om vilka från teamet som bör delta vid olika möten. Vid behov kallas vårdnadshavare till elevkonferenser. Detta sker när ordinarie åtgärder som mentor styr över inte räcker till, och fler personalkategorier är inblandade. Syftet med mötet kan då vara såväl, kartläggning, planering som uppföljning. Dessa möten protokollförs alltid av ansvarig EHT-personal, medan mentor tillsammans med specialpedagog ansvarar för att skriva åtgärdsprogram och uppföljning/utvärdering av åtgärdsprogram. Rektor deltar vid behov. Uppdragsbeskrivningar Rektor åk 7-9 Uppdrag/ansvarsområden avseende elevhälsa: Planera och leda elevhälsoteamets möten, fatta beslut och fördela olika uppdrag. Fatta beslut om anpassad studiegrupp och placering i särskild undervisningsgrupp. Ansvara för eventuella orosanmälningar till socialtjänst och för polisanmälan. Uppföljningsrutiner - Rapportering till Lärande och stöd: - Senast 31 oktober: Uppföljning av elever som anmälts för att ej uppfylla skolplikt. - Senast oktober: Redovisning av kränkande behandling som behandlats i EHT. - Senast 31 januari: Redovisning av beslut om anpassad studiegång, kalenderårsvis. - Senast 31 januari: Redovisning av elever i placering i särskild undervisningsgrupp. - Senast 31 augusti: Inventering av åtgärdsprogram. Specialpedagog åk 7-9 Uppdrag på individnivå: Kartlägga, testa och dokumentera elevers utveckling genom att genomföra och dokumentera olika typer av fördjupade utredningar: pedagogisk elev- och skolutredning, remissutredning till barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) samt pedagogisk utredning inför inskrivning i särskola. Efter sådan genomförd utredning deltar specialpedagog i arbetet med att vidareutveckla och revidera elevens åtgärdsprogram, efter behov. Vid behov handleda lärare när det gäller extra anpassningar och upprättande av åtgärdsprogram. Vid behov handleda lärare och övriga i resursarbetslaget i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

7 6 Pedagogisk överlämning av elever som byter skola/stadium och mottagande/ planering för nya elever som kommer. Ha huvudansvaret för kontakter på individnivå med skolpsykolog och övrig central elevhälsa, skoldatatek etc., samt för samverkanskontakter med barnoch ungdomspsykiatrin (BUP). Uppdrag på grupp- och organisationsnivå: Delta i elevhälsoteamets gemensamma arbete och möten. Ha ansvar för och överblick över skolans samlade resursarbete och elevers åtgärdsprogram, göra sammanställningar av olika slag, genomföra utvärderingar på skolnivå etc. Granska och godkänna åtgärdsprogram på delegation. Hantera/organisera samtliga åtgärdsprogram och övrig elevdokumentation i elevmappar. Vara uppdaterad på ny forskning i pedagogiska frågor. Samverka i ett flertal nätverk med specialpedagoger på andra skolor i gemensamma utvecklingsfrågor, såsom överlämningar mellan skolor/stadier, utveckling av dokumentationsformer, och annat aktuellt pedagogiskt utvecklingsarbete. Ha ansvar för kontakter med övrig central elevhälsa, samt för samverkanskontakter med BUP på generell nivå. Ta en aktiv del i att utveckla skolans arbetsrutiner och dokumentationsformer när det gäller elevhälsa. Detta sker exempelvis genom att utarbeta olika planer med anknytning till elevers utveckling och trygghet, såsom Plan mot diskriminering och kränkande behandling och Elevhälsoplan. Kan delta i skolans samordningsgrupp (SAMO), samt i övriga gemensamma konferenser. Kurator åk 7-9 Uppdrag på individnivå: Föräldrastödjande samtal Samtal med elev och/eller elev tillsammans med vårdnadshavare Lärarhandledning i psykosociala frågor Information till föräldrar angående aktuell lagstiftning som rör barn och ungdomar med särskilda behov Skolsocial kartläggning/utredning Vid behov medverka vid upprättande och uppföljning av åtgärdsprogram Vid behov delta i möte runt enskild elev Uppdrag på grupp- och organisationsnivå: Kartläggning av klass, inbördes relationer lärare/elever, elev/elev. Arbete med grupp i samarbete med lärare utifrån ett tydligt uppdrag. Handledning till lärare i grupp Konsultation till rektorer Medverkan i och utveckling av skolans elevhälsa Delta i skolans elevhälsoteam Sakkunnig vid upprättande och uppföljning av Plan mot diskriminering och kränkande behandling även som en del i det åtgärdande arbetet Samverkan med andra myndigheter och organisationer, med särskilt ansvar gentemot socialtjänsten.

8 7 Skolsköterska åk 4-9 Uppdrag på individnivå: Har öppen mottagning för elever som önskar hjälp med enklare sjukvård, rådgivning och stödsamtal. Elever med identifierade hälsoproblem eller risk för hälsoproblem får stöd och hjälp. Skolsköterskan och skolläkaren för regelbundet medicinsk journal genom datasystemet PMO. Medicinsk bedömning ska göras i samband med utredning/remiss till neuropsykiatrisk utredning på BUP samt i samband med utredning inför mottagande i särskolan. Uppdrag på grupp- och organisationsnivå: Skolsköterskan deltar i det gemensamma arbetet inom elevhälsoteamet och har där huvudansvaret för samverkanskontakter med skolläkaren. Alla elever erbjuds hälsosamtal i förskoleklass, åk 4 och åk 7, samt hälsobesök i åk 2 och åk 6. Alla elever erbjuds vaccinationer enligt det nationella vaccinationsprogrammet. Elever som nyligen kommit från andra länder erbjuds vid behov kompletterande vaccinationer. Skolsköterskan medverkar i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på skolan. Skolhälsovården bidrar även med underlag till folkhälsoarbetet. Studie- och yrkesvägledare Uppdrag på individnivå: Genomföra vägledningssamtal på ett individanpassat och långsiktigt sätt. Studiebesök tillsammans med elev och/eller vårdnadshavare på gymnasieskolor. Informera om alternativ inför övergång till gymnasiet. I samarbete med specialpedagog ansvara för överlämning av elev i behov av särskilt stöd inför vidare studier. Bistå de elever som behöver hjälp med att finna en passande praoplats. Uppdrag på grupp- och organisationsnivå: Genomföra vägledningssamtal med samtliga elever inför val till gymnasiet. Erbjuda samtal med vårdnadshavare/ elev vid önskemål. Delta i föräldramöten som berör gymnasieval. Besöka samtliga klasser för att ge information om kommande gymnasieval och prao. Delta i planering kring arbete med prao/ arbetsliv. Finnas som stöd för lärarnas arbete kring området. Delta i elevhälsoteamets gemensamma möten och arbete, och där i samarbete med övriga yrkeskategorier särskilt ansvara för och vara behjälplig vid frågor om studie- och yrkesorientering. Ge lärare handledning i studie- och yrkesorienterande frågor/ samarbeta med lärare i samband med temaarbeten studie- och yrkesorientering.

9 8 Delta i nätverk med andra studie- och yrkesvägledare på andra skolor/kommuner/regioner. Delta i nätverk med andra utbildningsanordnare kommunalt/regionalt, samt i nätverk med arbetsmarknaden. Speciallärare/resurspedagog Uppdrag på individnivå: Arbeta med elever enskilt eller i liten grupp. Planera och genomföra undervisning utifrån extra anpassningar och åtgärdsprogram samt uppföljning av genomförda anpassningar/åtgärder. Uppdrag på grupp- och organisationsnivå: Vara ett stöd för elever i klass. Delta i pedagogisk planering och uppföljning av åtgärder kring elever i behov av stöd, - samtal med elever, lärare och vårdnadshavare, samt dokumentation av detsamma. Vid behov stötta lärare i skrivandet av åtgärdsprogram. Delta i ett arbetslagets samt skolans gemensamma konferenser. Vara uppdaterad i aktuell pedagogisk forskning/litteratur. Skolpsykolog Samtliga önskemål om skolpsykologs tjänster, såsom närvaro vid elevhälsoteamets möten i särskilt ärende, konsultationsärende eller önskemål om psykologisk utredning, lämnas genom konsultationsdokument till elevhälsans chef, som prioriterar och fördelar uppdragen mellan kommunens två skolpsykologer, samt externa psykologer, vid behov. Skolläkare Skolläkaren är tillgänglig cirka en halv förmiddag per månad på vår skola. Skolsyster prioriterar ärenden i samråd med skolläkaren. III Strategier och rutiner gällande samtliga elever För att säkerställa att arbetet görs likvärdigt för alla elever har vi utarbetat planer för hur vi går tillväga i olika återkommande situationer. Närvaro En viktig del i elevhälsoteamets arbete är att främja elevernas närvaro. Omfattande frånvaro för den enskilde eleven kan leda till stora svårigheter och är en riskfaktor. En elev i grundskolan ska enligt skollagen delta i den verksamhet som anordnas om inte eleven har särskilda skäl för att utebli. Elevens närvaro bokförs i frånvarosystemet i edwise. Mentor ansvarar för att dagligen följa upp elevernas närvaro.

10 9 Rutiner vid ogiltig frånvaro Vid första tillfället hel lektion eller del av dag. Elevens mentor kontaktar vårdnadshavare, per tfn, för att informera om frånvaron. Hör efter om det är något i skolan som gör att eleven valt skolfrånvaro. Vid upprepad frånvaro ( 4:e tillfället). Mentor kallar till möte på skolan för att diskutera om frånvaron. Personal från elevhälsoteam kan vara med i mötet. Mentor dokumenterar. Vid fortsatt upprepad frånvaro (7:e tillfället). Ärendet tas upp i elevhälsoteamet. Rektor informeras. En skolsocial kartläggning kan utföras av skolkuratorn. Rektor kallar till elevkonferens. Samverkande socialsekreterare kan delta. Eventuella insatser utvärderas, ärendet återkopplas till elevhälsoteamet och berörda lärare. Oro för frånvaro kvarstår Rektor kallar till en ny elevkonferens, samverkande socialsekreterare deltar. Rutin vid giltig frånvaro Mentor rapporterar efter 6:e sjukperioden till elevhälsoteamet. Besluts tas av elevhälsoteamet om eventuella insatser. Ledighet Elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. Mentor beviljar ledighet för max fem dagar per termin. Ytterligare ledighet beviljas av rektor efter bedömning från mentor. Inför beslut om längre ledighet, mer än 10 dagar, görs en samlad bedömning av elevens situation. Ledigheten kan försvåra elevens möjlighet att nå målen för utbildningen: Mentor ska på förhand informera eleven och vårdnadshavaren om hur ledigheten riskerar att påverka utbildningen. IV Samverkan med andra myndigheter Skolans elevhälsoteam arbetar gentemot följande externa samarbetspartners, vid behov: Den kommunövergripande elevhälsan, som inkluderar personalkategorierna skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog, kurator, specialpedagog, tal- och hörselpedagog, samt samordnare i svenska som andraspråk och modersmål Specialpedagogiska myndigheten. Socialtjänsten Barn- och ungdomspsykiatrin Polisen Rutiner vid kontakter med ovanstående: Skolan kan söka stöd för elever från den kommunala elevhälsan. Det görs då det befintliga stödet inte räcker till. Psykologisk konsultation eller utredning ansöks via ett

11 10 specifikt formulär, eller genom samtal med Elevhälsans chef. Remiss skrivs till hörseloch talpedagog vid behov. Ansvarig för ansökan är rektor. Specialpedagogiska myndigheten kan tillfrågas i ärenden där skolans utbud av åtgärder inte räcker till. De arbetar för att barn och unga oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar för att nå målen för sin utbildning. Det gör de genom att erbjuda rådgivning och specialpedagogiskt stöd, där frågor kan handla om pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättning, om pedagogiska strategier och förhållningssätt, eller om kompetensutveckling. Vidare tar olika Resurscenter emot barn och elever med: synnedsättning med eller utan ytterligare funktionsnedsättning grav språkstörning hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning och eller autism samt medfödd/tidig dövblindhet. Resurscentren erbjuder även utredningar, föräldrautbildningar och fortbildningar. Specialpedagogiska myndigheten arbetar även med rådgivning och utveckling av läromedel. Eventuella beslut om att kontakta specialpedagogiska myndigheten tas av rektor och specialpedagog. Alla och en var som arbetar inom skolan har en skyldighet att vid oro för ett barn eller en ungdom anmäla detta till socialnämnden. Finns en hotbild mot barnet anmäls detta genast till enheten för barn och familj utan att vårdnadshavarna kontaktas. Det kan vara den enskilde som gör detta, eller om tid finns görs det i samarbete med rektor, kurator, specialpedagog eller skolsköterska. Annan oro som framkommer anmäls till skolans elevhälsoteam, eller någon av dess medlemmar. Eventuell anmälan görs av rektor efter att vårdnadshavarna meddelats. Skolan samarbetar vidare med socialtjänsten i pågående ärenden, genom täta uppföljningar och genom medverkan i elevkonferenser från socialtjänstens sida. Vid placering av barn och ungdomar meddelar socialtjänsten avlämnande och mottagande skola. Vissa rutiner följs. Barn och ungdomar som är placerade i familjehem följs fortsatt upp minst en gång per termin på socialtjänstens initiativ. Remiss till barn och ungdomspsykiatrin (BUP) skickas då skolan provat alla till buds givna åtgärder för att stödja eleven i att nå skolans mål, utan att ha lyckats. En remiss, där en fördjupad pedagogisk, social och ibland även psykologisk utredning ingår, skickas då med vårdnadshavarnas medgivande, för att en vidare utredning av elevens behov ska kunna göras. Detta för att eleven ska kunna ges rätt stöd i skolan. Elever med särskilda behov /diagnoser kan få stöd i skolan från BUP:s stödteam. De medverkar i elevkonferenser och har kontinuerlig kontakt med berörd skolpersonal. Anmälan till polisen görs av rektor eller berörd person vid akuta situationer. Polisen är även behjälplig med att informera elever om sådant som rör dem, droger, stöld och misshandel.

12 11 2 Lagstöd Elevhälsoplanen bygger på: Skollagen SFS 2010:800 2 kap. 25 Elevhälsan Elevhälsans omfattning För elever i förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Skollagen SFS 2010:800 2 kap. 27 Hälsobesök Varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som omfattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämt fördelade över skoltiden. Elever ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Skollagen SFS 2010:800 2 kap. 29 Studie- och yrkesvägledning Tillgång Registerkontroll av personal Skyldighet att lämna registerutdrag Socialtjänstlagen 2001: kap 1 Anmälan om missförhållanden Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredningen av ett barns behov av skydd. SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd (Stockholm 2013) som utgår från följande bestämmelser: 1. Skollagen (2010:800) 2. Förvaltningslagen (1986:223) 3. Föräldrabalken (1949:381) 4. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 5. Personuppgiftslagen (1998:204) 6. Gymnasieförordningen (2010:2039) 7. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (SKOLFS 2010:37)

13 12 Kontaktlista för Centralskolans elevhälsoteam, åk 7-9 Rektor Anders Karlsson , Biträdande rektor Karin Kanlén- Lang , Specialpedagog Kerstin Wikström Specialpedagog Linda Östberg Kurator Moa Midboe , Skolsköterska Lena Johansson , Studie- och yrkesvägledare Britt Liljestrand Skolpsykolog Skolläkare Håkan Elmén (kontaktas via skolsköterska)