Utbildningsdepartementet STOCKHOLM. Dnr U 3011/5355/S

Transkript

1 Dokument Sida YTTRANDE 1 (13) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/german BenderAdm enhbarbro de Lisle Direkttel: E-post: german.bender@tco.se Utbildningsdepartementet STOCKHOLM SKOLANS DOKUMENT INSYN OCH SEKRETESS Betänkande av Utredningen om sekretess för uppgifter i skolväsendet och vissa andra utbildningsformer och verksamheter (SOU 2011:58) U 3011/5355/S TCO har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerade remiss. Frågor som rör offentlighet, sekretess, integritet och allmänhetens möjlighet till insyn i offentliga och samhällsviktiga verksamheter är centrala för TCO och för flera av våra medlemsförbund. Därför har vi valt att besvara denna remiss genom att bifoga Lärarförbundets, Vårdförbundets och Journalistförbundets yttranden och i övrigt lämna följande allmänna synpunkter. Sekretessreglerna i skolans värld är komplicerade och ibland svårtolkade, vilket leder till mycket missförstånd och osäkerhet bland personal, elever och föräldrar. Detta är problematiskt av flera skäl. Dels utgör det en källa till oro och onödig arbetsbörda för personalen, dels kan det försvåra den viktiga offentliga insynen i en verksamhet av stort samhällsintresse. Dessutom är det bekymmersamt för den enskilda eleven, vars integritetsskydd riskerar att äventyras av otydlighet kring regler och förfaranden. TCO välkomnar därför denna översyn av regelverket för sekretess inom skolans verksamhet. Utredningens uppdrag har innefattat komplicerade frågeställningar och överväganden eftersom offentlighetsprincipen och meddelarskyddet har behövt vägas mot behovet av att stärka den enskilde elevens integritetsskydd. Såvitt TCO kan bedöma innebär förslagen en rimlig avvägning mellan dessa. Med de lagändringar som föreslås bibehålls allmänhetens möjlighet att granska hur en skola uppmärksammar och åtgärdar missförhållanden, samtidigt som en enskilds elevs känsliga uppgifter skyddas. TCO tillstyrker därför betänkandets överväganden och förslag. TCO ställer sig också bakom utredningens utgångspunkt att det i skolväsendet så långt möjligt bör gälla lika villkor för offentliga och enskilda huvudmän. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro STOCKHOLM Linnégatan tco@tco.se Y Skolans dokument - insyn och sekretess/iw/

2 2 (13) Förslagen innebär också regelförenkling som kommer att underlätta för rektorer, lärare och annan skolpersonal att hantera uppgifter om enskilds personliga förhållanden och som dessutom kan bidra till att förbättra dokumentationen inom skolan.

3 3 (13) För att betänkandets förslag ska kunna genomföras med avsedd verkan måste dock det nya regelverket vara tydligt och väl känt för rektorer, lärare, skolsköterskor och annan personal som har att tillämpa det. Detta förutsätter givetvis tillräckliga resurser inte minst i fråga om tid och kunskaper för att tillämpa regelverket och för att utföra de arbetsuppgifter som hör till. Staten måste därför anslå tillräckliga medel för att en sådan kompetensutveckling ska komma till stånd och berörd skolpersonal måste erbjudas vägledning och utbildning om de sekretessregler som nu föreslås gälla. Det bör också definieras och tydliggöras vilken personal eller vilka personer som ingår i den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt. Annars finns det risk för att professionerna själva tydliggör och definierar begreppen med olika tolkning, vilket kan försvåra tillämpningen av sekretessreglerna. Avslutningsvis vill TCO understryka att det framledes blir viktigt att noga följa utvecklingen och vidta nödvändiga korrigeringar om förslagen i praktiken skulle leda till alltför stora eller onödiga inskränkningar i offentlighetsprincipen och meddelarskyddet. TJÄNSTEMÄNNENS CENTRALORGANISATION (TCO) Eva Nordmark German Bender

4 4 (13) BILAGA 1 13 januari 2012 Yttrande över betänkandet Skolans dokument insyn och sekretess (SOU 2011:58) Lärarförbundet har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Skolans dokument insyn och sekretess. Lärarförbundet tillstyrker i huvudsak utredningens överväganden och förslag och lämnar härmed följande synpunkter. Lärarförbundet delar utredningens utgångspunkt att det i skolväsendet så långt möjligt bör gälla lika villkor för offentliga och enskilda huvudmän. Lärare har idag en omfattande dokumentationsskyldighet och det är allt fler uppgifter om enskilda elever och deras utveckling som ska dokumenteras. Bland lärare finns det en stor osäkerhet kring om uppgifter är offentliga eller inte och om den förda dokumentationen avseende enskilds personliga förhållanden ges tillräckligt sekretesskydd. Denna osäkerhet kan leda till summarisk och knapphändig dokumentation - för att skydda den enskilde elevens

5 5 (13) integritet. Samtidigt har varje elev rätt till stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt och för att han eller hon ska kunna uppnå kunskapsmålen. För att nå dit måste eleven ha tillgång till rätt stöd och läraren och skolpersonalen ska ha möjlighet att ge det stöd som behövs. En tillförlitlig och adekvat dokumentation bidrar till att elever kan ges det stöd som de behöver. En förutsättning för tillförlitlig dokumentation är att de regler som ska tillämpas är klara och kända för de rektorer och lärare som har att tillämpa dessa men också att det finns tillräckliga resurser inte minst i fråga om tid och kunskaper för att tillämpa regelverket och för att utföra arbetsuppgifterna i fråga. Rektorer, lärare och annan skolpersonal kommer att behöva ytterligare vägledning och utbildning om de sekretessregler som nu föreslås gälla och detta behov kan inte nog understrykas. Det måste därför av staten reserveras tillräckliga medel för att en sådan kompetensutveckling kommer till stånd. Utredningens förslag innebär ökat integritetsskydd vad gäller uppgifter om enskilda elevers personliga förhållanden. Det är också fråga om regelförenkling som kommer att underlätta för rektorer, lärare och annan skolpersonal att hantera uppgifter om enskilds personliga förhållanden. Skolan har också ett viktigt uppdrag gentemot elever att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Några viktiga beståndsdelar i detta är att värna offentlighetsprincipen och meddelarskyddet. Utredningens uppdrag har innefattat komplicerade frågeställningar och överväganden. Enligt Lärarförbundet innebär förslagen en rimlig avvägning mellan offentlighetsprincipen och meddelarskyddet å ena sidan och behovet av att skydda den enskilde elevens integritet å andra sidan. Samtidigt är det viktigt att noga följa utvecklingen och vidta nödvändiga korrigeringar om förslagen i praktiken skulle leda till alltför stora eller onödiga inskränkningar i offentlighetsprincipen och meddelarskyddet. Meddelarskyddet fungerar olika för de lärare som är anställda inom den offentliga sektorn och de som är anställda inom den privata. Det är regeringens ansvar att alla de som verkar i skolan

6 6 (13) till syvende och sist vet hur man får handskas med olika uppgifter om elever i systemet och att det finns tillräckliga verktyg för att lärare oavsett skolhuvudman har tillräckligt meddelarskydd. Ett av förslagen innebär att det ska införas en särskild sekretessbestämmelse i syfte att sekretessbelägga uppgifter om en enskilds personliga förhållanden i individuell utvecklingsplan och i åtgärdsprogram. Sekretessen ska gälla med ett omvänt skaderekvisit. Eftersom förslaget tar just sikte på en enskilds personliga förhållanden anser Lärarförbundet att det finns skäl att reglera frågan enligt utredningens förslag. Utredningen föreslår vidare att sekretess för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt ska gälla med ett omvänt skaderekvisit, vilket enligt utredningens analys skulle underlätta för samverkan inom skolan och leda till bättre stöd för eleven. Enligt Lärarförbundet är detta ett steg i rätt riktning. Vad gäller utredningens förslag att inte införa en sekretessbrytande bestämmelse när en elev byter skola eller skolform, anser Lärarförbundet att det finns skäl att noga följa utvecklingen och att efter kommande utvärdering av arbetet med de individuella utvecklingsplanerna på nytt ta ställning till frågan huruvida behovet av en sekretessbrytande bestämmelse kvarstår. Som situationen är idag så finns det en påtaglig risk för att alltför många elever går miste om tillräckligt stöd eftersom information i vissa fall inte följer med eleven när han eller hon byter skolform eller skola. Bakgrund Med anledning av den alltmer utökade dokumentationsskyldigheten för lärare och rektorer och de praktiska frågeställningar som detta medför, inte minst i sekretesshänseende, har utredningen haft att göra en översyn av lagstiftningen om sekretess inom skolväsendet när det gäller uppgifter om elevers och andra enskildas personliga förhållanden och föreslå vissa ändringar.

7 7 (13) Sammanfattningsvis har utredningen lämnat följande förslag som föreslås träda i kraft 1 januari I skriftlig individuell utvecklingsplan och i åtgärdsprogram införs en särskild sekretessbestämmelse för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden. Sekretessen gäller med ett omvänt skaderekvisit. Sekretessen begränsas inte till särskild verksamhet eller ärendetyp, utan gäller oavsett i vilket sammanhang den individuella utvecklingsplanen eller åtgärdsprogrammet finns. Beslut om åtgärdsprogram undantas från sekretessen. Även sekretess för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt ska gälla med ett omvänt skaderekvisit. Sekretessområdet i fritidshem och i annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap. skollagen utökas till att omfatta uppgifter om enskilds personliga förhållanden i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt men samtidigt införs en bestämmelse om att sekretess inte gäller beslut i ärende. För fritidshemmet införs en särskild sekretessbestämmelse för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden i åtgärdsprogram. Sekretessen ska gälla med ett omvänt skaderekvisit. Beslut om åtgärdsprogram undantas från sekretessen. Sekretessområdet utökas till att omfatta också uppgift om en enskilds personliga förhållanden som hänför sig till ärende om mottagande i grundsärskolan eller en elevs tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan. Sekretessen ska inte gälla beslut i ärende. Sekretessen ska gälla ärende om disciplinära och andra särskilda åtgärder enligt 5 kap. skollagen. Bestämmelsen om provsekretess ska gälla för uppgift som ingår i eller utgör underlag för kunskapsprov eller psykologiskt prov under en myndighets överinseende, om det med hänsyn till hur provet används eller annars kan antas att syftet med provet motverkas om uppgiften röjs. En ny sekretessbestämmelse införs som ska gälla för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i ärenden om antagning till gymnasieskola med Rh-anpassad

8 8 (13) utbildning och om mottagande i specialskolan i Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning. Sekretessen ska gälla med ett rakt skaderekvisit och inte omfatta beslut i ärenden. En ny sekretessbestämmelse med omvänt skaderekvisit ska gälla för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i verksamhet i form av boende i elevhem i anslutning till gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning och omvårdnad i sådant boende. Sekretessregleringen gällande ärenden om avskiljande av studerande från högskoleutbildning utökas att omfatta också ärenden om avskiljande av studerande från yrkeshögskoleutbildning. Sekretessen ska inte omfatta beslut i ärenden. Ett flertal nya tystnadspliktsbestämmelser föreslås för att det i den enskilt bedrivna verksamheten ska gälla sekretesskydd som motsvarar sekretesskydd i offentligt bedriven verksamhet. Eva-Lis Sirén Lärarförbundet Kirsi Piispanen Lärarförbundet

9 9 (13) BILAGA 2 Ort och datum Handläggare Stockholm Carita Fallström Vår referens Er referens /1723 Remiss Skolans dokument insyn och sekretess (SOU 2011:58) Vårdförbundet har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet. Förbundets yttrande begränsar sig till de föreslagna ändringarna beträffande 23 kap. 2 andra stycket i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) avseende den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt. Sekretessreglerna i skolans värld är komplicerade och ibland svårtolkade. Olika sekretessregler gäller för olika personalkategorier och sekretessen är också beroende av vilka arbetsuppgifter man har i skolan. Vårdförbundet är därför positivt till utredningens övergripande uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen om sekretess inom skolväsendet. Det finns två verksamhetsgrenar inom skolans område, de medicinska insatserna inom elevhälsan (skolhälsovården) och skolans övriga verksamhet. Skolhälsovården består av skolläkare och skolsköterskor och deras sekretess regleras på samma sätt som övrig hälsooch sjukvård, dvs. med omvänt skaderekvisit. Skolhälsovården utgör en självständig verksamhetsgren i förhållande till övriga delar av elevhälsan. De övriga delarna av elevhälsan har idag två olika skaderekvisit. Sekretess med omvänt skaderekvisit gäller för de psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska delarna medan rakt skaderekvisit gäller för särskild elevstödjande verksamhet i övrigt. Arbetet inom elevhälsan förutsätter ett nära samarbete och samverkan mellan elevhälsans olika delar och övriga personalgrupper inom skolan. I vissa fall kan det även vara nödvändigt att samarbeta med andra verksamheter, t.ex. socialtjänsten, verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller barn- och ungdomspsykiatrin. Samverkan ska ske med beaktande av gällande sekretessbestämmelser. Vårdförbundet anser att det är viktigt att sekretessreglerna inte hindrar samverkan samtidigt som sekretessreglerna ska tillgodose elevers och vårdnadshavares rätt till integritet.

10 10 (13) I betänkandet föreslås att uppgifter om enskildas personliga förhållanden i den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt inom elevhälsan ska omfattas av sekretess med omvänt skaderekvisit i stället för idag, rakt skaderekvisit. Sekretess ska vara huvudregeln, vilket det inte är idag. Idag har den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt stora möjligheter att lämna uppgifter till de medicinska delarna av elevhälsan. Vårdförbundet har förståelse för att det kan uppfattas som positivt att införa samma skaderekvisit inom de delar av elevhälsan som avser de psykologiska, psykosociala, specialpedagogiska insatserna och den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt. Det förenklar tillämpningen av sekretessbestämmelserna inom dessa verksamheter och kan skapa bättre förutsättningar för deras samverkan inom skolan. Det stärker också skyddet för uppgifter som lämnas från den medicinska delen av elevhälsan till skolpersonal i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt. Förändringen medför dock också att färre uppgifter kan lämnas från skolverksamheten till den medicinska delen av elevhälsan. Det kan påverka bl.a. skolsköterskornas möjligheter att utifrån sina kunskapsområden ge eleverna bästa möjliga stöd. Även om det ändå finns möjligheter för särskild elevstödjande verksamhet i övrigt att lämna uppgifter till de medicinska insatserna inom elevhälsan med stöd av samtycke och andra sekretessbrytande bestämmelser kan informationsutbytet mellan de olika delarna av elevhälsan försämras. Vårdförbundets erfarenhet är att det finns en stor okunskap och osäkerhet i skolan om sekretessreglerna och deras innebörd. Kunskapen om regelverket om sekretess måste bli större så ändringen inte försämrar möjligheterna till samverkan mellan de olika delarna i elevhälsan. Det betydelsefullt att berörd personal får utbildning om sekretesslagstiftningen och att verksamheterna tar ansvar för kompetensutveckling inom detta område. Något som också är väsentligt är att tydliggöra och definiera vilken personal eller vilka personer som ingår i den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt. Annars finns det risk för att professionerna själva tydliggör och definierar begreppen med olika tolkning. Detta kan försvåra tillämpningen av sekretessreglerna. Vårdförbundet har samverkat med Riksföreningen för skolsköterskor beträffande detta remissyttrande. VÅRDFÖRBUNDET Carita Fallström Förbundsjurist

11 11 (13) BILAGA 3 Datum: : 122/ Remissyttrande Skolans dokument insyn och sekretess (SOU 2011:58) Utredningen förslår ett förstärkt sekretesskydd genom ett omvänt skaderekvisit när det gäller enskilds personliga förhållanden i individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Mot detta har Journalistförbundet inget att invända eftersom förslagen innebär ett förstärkt skydd för den enskilde eleven. Däremot ser vi problem när det gäller förslaget om inskränkningar i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter när det gäller enskilds uppgifter i utredningar om missförhållanden. Journalistförbundet inser att undantaget från meddelarfriheten avser enskilds elevs personliga förhållanden, men vill ändå förklara vad vi ser som en svårighet. Lagstiftarens syfte med rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är att i sig sekretessbelagda uppgifter i vissa fall ändå ska kunna komma allmänheten till del för att förebygga olämpliga förhållanden och oegentligheter. Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är en mycket viktig säkerhetsventil för en sådan öppenhet. Vi ser det som mycket viktigt att allmänheten ges möjlighet till insyn i hur skolan utför sitt uppdrag. Journalistförbundet vill samtidigt i detta sammanhang framföra att vi anser att denna möjlighet till granskning av skolors verksamhet, naturligtvis även ska omfatta privata skolor, framför allt när de finansieras med allmänna medel. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11, nämns följande värdegrund: Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. 1 En av de viktigaste mänskliga rättigheterna är yttrandefrihet, tryckfrihet och rätten till insyn i offentlig verksamhet, bland annat i skolan. Av Lgr 11 framgår också att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. 1 Skolverket: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, sid 7

12 12 (13) Förutsättningen för detta är att det samhälle, där eleverna ska verka, är så öppet som möjligt, där tillgång till uppgifter och handlingar står i förgrunden. Av utredningen framgår vidare att intresset för skolans verksamhet ökar. Det ser Journalistförbundet som positivt och vi vill i detta sammanhang nämna att Journalistförbundet i samarbete med organisationen Ung Media under våren 2011 genomförde ett så kallat öppenhetstest på nära 20 skolor runt om i landet. Tyvärr visade testet att över hälften av skolorna hade bristfällig eller dålig kunskap om offentlighetslagstiftningen. En av skolorna är JO-anmäld för ofullkomlig hantering av inkomna dokument till skolan. Dessutom får vi som fack- och yrkesförbund rapporter från våra medlemmar om att det alltför ofta är svårt att få tillträde till skolor, och att inte minst fotografering av elever försvåras eller omöjliggörs genom olika former av fotoförbud. Sammantaget finns således vissa hinder för en öppen skolverksamhet. Å andra sidan måste mot detta intresse av en så öppen verksamhet som möjligt, vägas intresset att skydda enskild elev när det gäller känsliga uppgifter. Utredningen hänvisar till Missförhållandeutredningen (SOU 2011:33 s.132 f) och skriver bland annat: Intresset av att kunna ta del av och ha insyn i hanteringen av ett missförhållande behöver inte, enligt utredningens bedömning, innebära att man också tar del av uppgifter om enskilda personers förhållanden som kan finnas i en rapport eller en utredning. 2 Med detta synsätt kan allmänheten både ges möjlighet att granska hur en skola i sig uppmärksammar och åtgärdar missförhållanden och samtidigt skydda enskilds elevs känsliga uppgifter. Journalistförbundet har därför inget att invända mot detta begränsade undantag från rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Vi ser det vidare som positivt att utredningen inte föreslår någon generell sekretess när det gäller exempelvis dokumentation för betygssättning, antagning till gymnasieskolan eller klagomålsprövning. Där är vi överens med utredningen när den konstaterar att en sekretessreglering i dessa frågor skulle gå längre än vad som kan accepteras med hänsyn till intresset av offentlighet och insyn inom skolväsendet. 3 SVENSKA JOURNALISTFÖRBUNDET 2 Skolans dokument, SOU 2011:58, sid SOU 2011:58, sid 179

13 13 (13) Jonas Nordling Förbundsordförande Pär Trehörning ombudsman