INTEGRITETSSKYDD I ARBETSLIVET Utredningen om Integritetsskydd i arbetslivet (SOU 2009:44)

Transkript

1 Dokument Sida YTTRANDE 1 (9) Datum Referens: Analys och samhällspolitik/samuel Engblom Direkttel: E-post: samuel.engblom@tco.se Arbetsmarknadsdepartementet STOCKHOLM INTEGRITETSSKYDD I ARBETSLIVET Utredningen om Integritetsskydd i arbetslivet (SOU 2009:44) A 2009/1596/ARM Inledning TCO välkomnar en tydlig rättslig reglering av den personliga integriteten i arbetslivet. Redan i samband med utredningen Personlig integritet i arbetslivet (SOU 2002:18) pläderade TCO för införandet av en rättighetslag med ett skydd för arbetstagares och arbetssökandes integritet i arbetslivet. Utredningens förslag innebär att en sådan lag införs. Utredningens förslag har stora förtjänster. Det är utformat som en arbetsrättslig lag och har, men några mindre justeringar, goda förutsättningar att passa in i det svenska arbetsrättsliga systemet. Även den föreslagna regleringen av registerutdrag har stora förtjänster. Vidare är den genomgång som utredningen gjort av Personuppgiftslagens regler i förhållande till arbetsmarknaden värdefull. TCO anser dock att förslaget på några punkter behöver förändras eller förtydligas. Det gäller skyddet mot ändamålsglidning, möjligheten till medicinska undersökningar motiverade av verksamhetens speciella karaktär samt utformningen av den kompletterande generella bestämmelse som utredningen föreslår för att fånga upp övriga övervaknings- och kontrollåtgärder. Vidare anser TCO att frågan om ett frågeförbud eller ett krav på att frågor vid t ex anställningsintervjuer ska vara sakligt motiverade bör utredas särskilt. En fråga som inte uttryckligen ingått i utredningens uppdrag men som aktualiserats av ny rättspraxis är fackliga organisationers möjlighet att lägga tolkningsföreträde till medlemmars skydd mot integritetskränkande åtgärder. TCO anser därför att den föreslagna lagen kompletteras med en bestämmelse som säkerställer tolkningsföreträdet. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro STOCKHOLM Linnégatan tco@tco.se C:\Users\Lanepc\Downloads\Y Integritetsskydd i arbetslivet.doc/l/

2 2 (9) 9 Ny lag 9.1 En ny lag om integritetsskydd i arbetslivet Utredningen föreslår att en ny lag införs till skydd för arbetstagares personliga integritet i arbetslivet. TCO tillstyrker utredningens förslag. 9.2 Lagens tillämpningsområde Enligt utredningens förslag ska vid tillämpningen av lagens bestämmelser som arbetstagare anses även arbetssökande, den som fullgör eller söker praktik, eller som utför arbete som uthyrd eller inlånad arbetskraft. TCO tillstyrker denna vidgade personkrets. Att inkludera de som söker arbete eller praktik är naturligt då många av de potentiella kränkningarna av den personliga integriteten sker just vid dessa situationer. Även utsträckningen av den inhyrande arbetsgivarens ansvar till att även gälla inhyrd eller inlånad personal för de åtgärder som inhyraren vidtar är logisk, då den lägger ansvaret på den som faktiskt utför de aktuella åtgärderna. Vad gäller förhandlingsskyldigheten (se nedan 16.1) föreslås emellertid en snävare personkrets som bara omfattar arbetstagare. TCO anser att den vidgade personkretsen även bör avse förhandlingsskyldigheten, dels därför att även övervaknings- och kontrollåtgärder som riktar sig mot arbetssökande, praktikanter eller inhyrd arbetskraft kan innebära ingrepp i den personliga integriteten, dels därför att även arbetssökande, praktikanter och inhyrd arbetskraft kan vara medlemmar i en facklig organisation. Anställningssituationer tillhör dessutom de tillfällen i arbetslivet där flest frågor om personlig integritet aktualiseras. 9.3 Lagens regler bör i huvudsak vara tvingande Utredningen föreslår att ett avtal som inskränker en arbetstagares skydd enligt den föreslagna lagen ska vara utan verkan i den delen. TCO tillstyrker utredningens förslag och delar synpunkten att lagens tvingande karaktär tydligt bör framgå i lagtexten. Utredningen föreslår att två av lagens bestämmelser ska göras semidispositiva bestämmelsen om förhandlingsskyldighet och bestämmelsen om för vilka berättigade ändamål en medicinsk undersökning får ske. TCO tillstyrker att det två bestämmelserna görs semidispositiva. 10. Behandling av personuppgifter i arbetslivet Personuppgiftslagen ska som huvudregel gälla Utredningen föreslår att Personuppgiftslagen (PUL) ska gälla vid arbetsgivares behandling av personuppgifter om inte annat följer av den föreslagna lagen om integritetsskydd i arbetslivet. TCO tillstyrker utredningens förslag Missbruksregeln ska inte gälla Sedan 2007 behöver en majoritet av PUL:s bestämmelser inte tillämpas för behandling av personuppgifter som ingår i ett ostrukturerat material, förutsatt att behandlingen inte innebär en kränkning av den registrerades personliga integritet. Utredningen föreslår att denna så kallade missbruksregel inte ska gälla då en arbetsgivare behandlar personuppgifter med syfta att övervaka och kontrollera, utan att PUL:s regler ska gälla fullt ut. TCO tillstyrker utredningens förslag.

3 3 (9) Samtycke ska inte gälla En av de uppenbara svagheterna med PUL i relation till arbetslivet är att den tillåter långtgående behandling av personuppgifter baserade enbart på den registrerades samtycke. Då arbetstagare och arbetssökande ofta står i en sådan beroendeställning till arbetsgivaren att ett fritt samtycke som dessutom kan återtas utan nackdel inte är möjligt föreslår utredningen att enbart samtycke inte ska kunna ligga till grund för behandling av personuppgifter i syfte att övervaka och kontrollera. Behandling av arbetstagares personuppgifter för att övervaka och kontrollera ska således endast vara tillåten om den har någon annan rättslig grund enligt PUL. TCO delar utredningens bedömning beträffande samtyckets natur och tillstyrker utredningens förslag Förstärkt skydd mot ändamålsglidning Som utredningen konstaterar får personuppgifter enligt PUL inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det som bestämdes när uppgifterna samlades in. Skyddet mot så kallad ändamålsglidning är mycket viktigt och TCO instämmer med utredningen att detta bör framgå uttryckligt av lagtexten (5 andra stycket i förslaget till lag om integritetsskydd i arbetslivet). Utöver denna bestämmelse så föreslår utredningen en bestämmelse (5 tredje stycket) som i betänkandet beskrivs som ett förstärkt skydd mot ändamålsglidning. TCO har inte några invändningar mot den föreslagna författningstexten men anser att utredningens motivuttalanden riskerar att leda såväl rättstillämpningen som tillämpningen ute på arbetsplatserna i en riktning som skulle kunna urholka skyddet mot ändamålsglidning. Av författningstexten framgår att det ska krävas synnerliga skäl för att personuppgifter som samlats in för ett ändamål används för andra ändamål. Som exempel på sådana situationer nämns i betänkandet att det ska finnas en konkret misstanke om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Med allvarliga missförhållanden avses brott eller andra illojala förfaranden som kan föranleda avskedande. Den risk som TCO ser med uttalandena i betänkandet är att de kan uppfattas som att det skulle vara tillåtet för en arbetsgivare som misstänker oegentligheter eller vill hitta skäl att avskeda eller säga upp en arbetstagare att tråla bland personuppgifter som samlats in för andra ändamål efter omständigheter som kan ligga arbetstagaren till last. TCO anser därför att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet är angeläget att det tydligt framgår att det måsta finnas en stark koppling mellan den konkreta misstanken och de specifika personuppgifter som arbetsgivaren behandlar. Undantaget från huvudregeln att ändamålsglidning är förbjudet måste vara snävt formulerat och bara aktueliseras i fall där det skulle vara direkt stötande att inte tillåta arbetsgivaren att behandla personuppgifterna. Annars finns risken att förutsebarheten hos olika övervakningsoch kontrollåtgärder vilket i sin tur kan leda till att acceptansen även för legitima åtgärder minskar Rättelse och skadestånd Utredningen föreslår att bestämmelserna i PUL om rättelse och skadestånd skal gälla vid brott mot de föreslagna bestämmelserna om behandling av personuppgifter. TCO tillstyrker utredningens förslag, dock med tillägget att lagen om rättegång i arbetstvister bör tillämpas på samtliga bestämmelser och för hela den föreslagna lagen om integritetsskydd i arbetslivets personkrets (se nedan 16.3).

4 4 (9) Kollektivavtalsreglering Utredningen föreslår att Datainspektionen, på gemensam begäran av parter som befinner sig i förhandling om ett kollektivavtal på central eller lokal nivå, ska avge yttrande över ett utkast till kollektivavtal om utkastets förenlighet med PUL och andra författningar som reglerar behandling av personuppgifter. Utredningen motiverar förslaget med att PUL inte är semidispositiv och att gränserna för det avtalbara området kan vara svårt att överblicka för parterna. TCO tillstyrker utredningens förslag. 11 Kontroll av vissa registerutdrag Överväganden och förslag belastningsregistret Utredningen föreslår att en arbetsgivare inte utan stöd i lag eller med stöd av lag meddelad författning får begära att en arbetstagare (inkl arbetssökande) uppvisar ett utdrag ur belastningsregistret. TCO tillstyrker utredningens förslag Överväganden och förslag misstankeregistret Utredningen föreslår att en arbetsgivare inte utan stöd i lag eller med stöd av lag meddelad författning får begära att en arbetstagare (inkl arbetssökande) uppvisar ett utdrag ur misstankeregistret. TCO tillstyrker utredningens förslag Överväganden och förslag Försäkringskassans register Utredningen föreslår att en arbetsgivare inte utan stöd i lag eller med stöd av lag meddelad författning får begära att en arbetstagare (inkl arbetssökande) uppvisar ett utdrag från register som förs av Försäkringskassan och för vilket sekretess gäller gentemot arbetsgivaren. TCO tillstyrker utredningens förslag Överväganden Kronofogdemyndighetens register Utredningen föreslår inte någon reglering av arbetsgivares möjlighet att begära att av en arbetstagare få ett utdrag ur Kronofogdemyndighetens register av uppgifter för vilken sekretess gäller gentemot arbetsgivaren. Detta motiveras med att det enligt utredningen idag inte är särskilt vanligt att arbetstagare begär ut utdrag om sig själva för att uppvisa dessa för arbetsgivare, samt att en sådan åtgärd sannolikt skulle fångas upp av den generella bestämmelse om förbud mot integritetskränkande övervaknings- och kontrollåtgärder som utredningen föreslår (se 13.3). TCO anser att det faktum att den aktuella typen av registerutdrag inte är vanlig idag inte räcker som motiv till att inte behandla utdrag från Kronofogdemyndighetens register på samma sätt om utdrag ur Försäkringskassans register. En särskild reglering skulle dessutom vara tydligare än att lämna denna typ av registerutdrag till den föreslagna generella bestämmelsen. TCO avstyrker därför utredningens förslag och förespråkar istället en bestämmelse av samma typ som den som utredningen föreslår för Försäkringskassans register Överväganden Kreditupplysning från kreditupplysningsföretag Utredningen föreslår inte någon särskild reglering av tillåtligheten för arbetsgivare att inhämta kreditupplysningar från kreditupplysningsföretag. Då kreditupplysningsföretag bara hanterar uppgifter som redan är offentliga tillstyrker TCO utredningens förslag.

5 5 (9) 12. Medicinska undersökningar 12.4 Behovet av en särskild reglering Utredningen föreslår en särskild reglering av medicinska undersökningar, vilken även ersätter den existerande bestämmelsen om regelbundna hälsoundersökningar i 30 LOA. TCO tillstyrker utredningens förslag som skulle ge arbetsmarknaden en gemensam och mer heltäckande reglering av medicinska undersökningar. Den föreslagna regleringen behöver dock modifieras på några punkter Endast medicinska åtgärder som utgör kontrollåtgärder omfattas Utredningens förslag avser att endast reglera medicinska åtgärder som utgör kontrollåtgärder. Det innebär att medicinska åtgärder som arbetsgivaren erbjuder genom t ex företagshälsovården men där det inte sker någon återrapportering på individnivå faller utanför regleringen. TCO tillstyrker denna avgränsning Vad som bör avses med medicinska undersökningar Utredningen föreslår att med medicinska undersökningar ska avses en hälsoundersökning eller ett alkohol-, narkotika- eller annat drogtest. Som medicinsk undersökning anses inte alkoholtest som sker med användande av alkolås i fordon. TCO tillstyrker utredningens förslag Medicinsk undersökning endast för berättigat ändamål Utredningen föreslår att en medicinsk undersökning kan begäras om ändamålet med åtgärden är (9 första stycket i förslaget till lag om integritetsskydd i arbetslivet) 1. att bedöma tillståndet hos en arbetstagare som har eller avses få sådana arbetsuppgifter där brister i arbetstagarens hälsotillstånd eller där alkohol-, narkotika- eller annan drogpåverkan i arbetet medför risk för människors liv, personliga säkerhet eller hälsa eller för betydande skador på miljö och egendom, 2. är ett led i rehabilitering av arbetstagaren, eller 3. att bedöma tillståndet hos en arbetstagare och detta är av avgörande betydelse för verksamheten på grund av dess speciella karaktär. TCO tillstyrker förslagets första och andra punkt. Vad den tredje punkten beträffar så framgår det av utredningen att det är svårt att definiera vad avgörande betydelse och verksamhetens speciella karaktär innebär. De exempel som utredningen ger är rent kasuistiska och ger inte mycket ledning i andra fall. Det finns en risk att många arbetsgivare kommer att uppfatta att just deras verksamhet är av en karaktär som gör att det är av avgörande betydelse att de får göra medicinska undersökningar av arbetstagare och arbetssökande, t ex för att värna kundernas förtroende för företaget. Resultatet kan bli ett ökat användande av medicinska undersökningar ute på arbetsplatserna då arbetsgivare upplever bestämmelsen som tillåtande. Ett sätt att råda bot på denna brist är givetvis att arbetsmarknadens parter i så stor utsträckning som möjligt i centrala kollektivavtal definierar de ändamål som kan berättiga en medicinsk undersökning av en arbetstagare, något som TCO starkt förespråkar (se nedan 12.9).

6 6 (9) Ett annat sätt är att bestämmelsen kompletteras med tydliga förarbetsuttalanden dels om att kraven för att de medicinska undersökningarna ska anses vara av avgörande betydelse och verksamheten ha en speciell karaktär är högt ställda, dels att de medicinska undersökningar som avses i den tredje punkten måste vara en del av ett systematiskt arbete som finns tydligt dokumenterat och som har till syfte att skydda just det som gör det att det är av avgörande betydelse för verksamheten på grund av dess speciella karaktär att bedöma tillståndet hos en arbetstagare genom en medicinsk undersökning. Bestämmelsen ska alltså inte kunna tas fram vid behov då en arbetsgivare av någon anledning vill förmå en arbetstagare att genomgå en medicinsk undersökning. En del av kritiken mot den så kallade Fryshusdomen (AD 2001 nr 3) är just att det inte fanns några i förväg bestämda regler för när drogtester kunde genomföras. Avslutningsvis vill TCO påminna om att en yttre gräns för de ändamål som kan berättiga en medicinsk undersökning av en arbetstagare finns i Regeringsformen och i Europakonventionen. Enligt 2 kap 6 och 2 kap 12 regeringsformen (RF) får skyddet mot påtvingat kroppslig ingrepp endast begränsas för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Vidare får enligt 2 kap 23 RF lag eller annan föreskrift ej meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen. Enligt artikel 8.1 i Europakonventionen har var och en rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Denna rättighet får inskränkas endast om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller för andra personers fri- och rättigheter. För offentligt anställda gäller skyddet såväl enligt RF som enligt Europakonventionen. För privat anställda gäller skyddet enligt Europakonventionen eftersom konventionen anses ge staten en skyldighet att skydda enskilda från att rättigheten kränks av andra enskilda. Europadomstolen har i avgörandena Wretlund mot Sverige (arbete på kärnkraftverk) och Madsen mot Danmark (arbete ombord på personfärja) ansett att åtgärderna uppfyllde kraven som uppställs i artikel 8.2 i Europakonventionen. Europadomstolen har dock aldrig prövat frågan hur skyddet i artikel 8 förhåller sig till en inskränkning motiverad endast av verksamhetens speciella karaktär utan att starka säkerhets- eller skyddsintressen föreligger. I det fortsatta lagstiftningsarbetet är det därför viktigt att i så tydliga ordalag som möjligt beskriva den konkreta betydelse som RF och Europakonventionen har för medicinska undersökningar med stöd av den föreslagna bestämmelsen tredje punkt Ingreppet ska vara godtagbart Utredningens förslag syftar till att reglera de former under vilka en medicinsk undersökning kan genomföras. TCO tillstyrker utredningens förslag att medicinska undersökningar alltid ska genomföras av hälso- och sjukvårdspersonal samt att prover ska analyseras av ackrediterade laboratorier. Vad beträffar förslaget att motsvarande krav inte ska gälla vid provtagning av utandningsluft är det emellertid nödvändigt med ett förtydligande. Nuvarande skrivning i förslaget till lagtext kan uppfattas som att inga krav ställs på förfarandet eller på den utrustning som används vid utandningsprov. Att detta inte varit utredningens intention framgår på sidan i betänkandet där det anges att ett grundkrav för att alkoholutandningsprov ska få användas som kontrollåtgärd av arbetsgivare bör vara att det instrument som används är av tillförlitlig kvalitet och att det hanteras på ett korrekt sätt. Vidare anger utredningen att de

7 7 (9) provtagningsrutiner som tillämpas bör innebära att om ett utandningsprov visar positivt resultat bör det finnas en möjlighet att få detta kontrollerat genom en kompletterande provtagning och bedömning. Endast om dessa förutsättningar föreligger för att säkerställa tillförlitligheten av provresultaten och den provtagnes rättssäkerhet bör ingreppet anses som godtagbart. TCO anser att de ovan angivna förutsättningarna för att utandningsprov ska anses godtagbara bör framgå tydligare av lagtexten. Av lagtexten bör dessutom framgå att det som avses med utandningsprov i själva verket är alkoholutandningsprov Reglering i kollektivavtal Utredningen föreslår att det ska vara möjligt att genom centrala kollektivavtal bestämma annat ändamål för vilket medicinsk undersökning får krävas, under förutsättning att ändamålet är berättigat. TCO tillstyrker utredningens förslag. Kollektivavtalsreglering av de ändamål vilka utöver risk för människors liv, personliga säkerhet eller hälsa eller för betydande skador på miljö och egendom ska kunna motivera medicinska undersökningar av arbetstagare är en för alla parter trygg och rättssäker ordning En kompletterande generell bestämmelse Utredningen föreslår en kompletterande generell bestämmelse med innebörden att en arbetsgivare inte får genomföra en övervaknings- eller kontrollåtgärd som på ett påtagligt sätt påverkar en arbetstagares personliga integritet, om inte åtgärden vidtas för ett berättigat ändamål och framstår som ett godtagbart ingrepp i arbetstagarens personliga integritet i förhållande till det ändamål som motiverat åtgärden. TCO delar utredningens bedömning att en kompletterande generell bestämmelse behövs, men vill se en annan utformning. Det är missvisande att som utredningen gör beskriva den föreslagna bestämmelsen som ett förbud mot integritetskränkande åtgärder. Grundproblemet är det högt ställda kravet att åtgärden på ett påtagligt sätt ska påverka arbetstagarens personliga integritet för att en övervaknings- eller kontrollåtgärd överhuvudtaget ska kunna bli föremål för prövning. Att kravet riskerar att vara för högt ställt framgår av AD 2009 nr 36 där Arbetsdomstolen ansåg att en åtgärd som innebar att blåsa i ett alkoskåp inför sina arbetskamrater inte utgör ett särskilt stort ingrepp i arbetstagarnas personliga integritet. Mot bakgrund av detta avgörande finns all anledning att befara att en mängd åtgärder som arbetstagarna upplever som integritetskränkande kommer att falla utanför bestämmelsen eftersom Arbetsdomstolen kommer att anse att de inte på ett påtagligt sätt påverkar arbetstagarnas personliga integritet. Utredningen motiverar denna inskränkning med att det annars finns en risk att alltför många arbetsgivaråtgärder kommer att överprövas. TCO anser att denna risk är överdriven, då bestämmelsen, även utan kravet att den personliga integriteten ska påverkas på ett påtagligt sätt, uppställer andra krav på graden av påverkan på den personliga integriteten. TCO anser därför att en bättre konstruktion än den utredningen föreslår vore att stryka orden på ett påtagligt sätt ur lagförslaget. 14. Personlighetstest Utredningen gör bedömningen att det inte behövs någon särreglering av personlighetstest utan att de istället omfattas av den kompletterande generella bestämmelsen (se ovan 13.1).

8 8 (9) Utredningen redogör också för hur PUL kan bli tillämplig vid personlighetstest. TCO anser dock att det mot bakgrund av det ökade användandet av personlighetstester och risken för brister i testens kvalitet att det behövs en särskild reglering av personlighetstest. Att lämna dessa till den generella bestämmelsen respektive PUL uppfyller inte de krav på tydlighet som är önskvärd på arbetslivets område. TCO anser att personlighetstest bara ska få användas då testet är av väsentlig betydelse för anställningen och testet sker med tillförlitliga testmetoder och av sakkunnig personal. Vidare ska arbetstagaren ha möjlighet att ta del av informationen före det att denna kommuniceras till arbetsgivaren och ha möjlighet att välja om så ska ske eller inte. 15. En arbetsgivares rätt att ställa frågor I direktiven ombads utredningen att överväga en lagreglering av tillåtligheten för en arbetsgivare att ställa frågor om politisk tillhörighet och facklig anslutning. Utredningen väljer att inte föreslå något förbud. Mot bakgrund av direktivens begränsade räckvidd och utredningens redan omfattande uppdrag är detta förståeligt. TCO anser dock att frågan om arbetsgivares rätt att ställa frågor till arbetstagare och arbetssökande inte bör lämnas därhän. Som framgår av utredningens redogörelse för gällande rätt finns det idag få begränsningar för arbetsgivare att ställa frågor till arbetstagare och arbetssökande. Varken diskrimineringslagstiftningen eller PUL erbjuder något skydd mot frågor som kan upplevas som integritetskränkande och vars svar normalt sett ändå inte får ligga till grund för anställnings-, befordrans- eller andra arbetsledningsbeslut. TCO anser därför att frågan om ett frågeförbud eller ett krav på att frågor vid t ex anställningsintervjuer ska vara sakligt motiverade bör utredas särskilt. 16. Övriga bestämmelser 16.1 Förhandlingsskyldigheten Utredningen föreslår att en arbetsgivare som avser att besluta om en övervaknings- eller kontrollåtgärd som är ägnad att på ett påtagligt sätt påverka en eller flera arbetstagares personliga integritet, först ska förhandla med berörd arbetstagarorganisation på det sätt som anges i MBL. TCO tillstyrker utredningens förslag Skadestånd Utredningen föreslår att en arbetsgivare som bryter mot den föreslagna lagen ska betala ekonomiskt och allmänt skadestånd. Vid brott mot de bestämmelser som rör behandling av personuppgifter ska PUL:s skadeståndsregler dock gälla. TCO tillstyrker utredningens förslag Rättegången Tillämpliga regler Utredningen föreslår att mål enligt den föreslagna lagen ska handläggas enligt arbetstvistlagen. Mål som avser andra personkategorier än arbetstagare och som rör personuppgiftsbehandling ska dock inte handläggas som arbetstvister. Detta innebär att en tvist om personuppgiftsbehandling mellan å ena sidan en arbetssökande, en praktikant eller inhyrd arbetskraft och å andra sidan en arbetsgivare inte kommer att handläggas som arbetstvister.

9 9 (9) TCO anser att detta är ett ologiskt och omständligt förfarande. Personer i de undantagna personkategorierna kan ju vara medlemmar i ett fackförbund som då inte kan tillvarata sina medlemmars rättigheter på ett rationellt sätt. Vidare är det för främjandet av en enhetlig praxis på området nödvändigt att samtliga mål prövas av Arbetsdomstolen. TCO föreslår därför att de föreslagna 14 och 17 renodlas så att förhandlingsskyldighet gäller alla personkategorier och att samtliga mål handläggs enligt Arbetstvistlagen Preskription Utredningen föreslår att preskriptionsbestämmelserna i och 68 MBL ska tillämpas. TCO tillstyrker utredningens förslag. Tolkningsföreträde enl MBL En fråga som inte tas upp i utredningen men som har aktualiserats i rättspraxis är fackliga organisationers möjlighet att lägga tolkningsföreträde till medlemmars skydd mot integritetskränkande åtgärder. I Arbetsdomstolens nyligen meddelande dom 2009 nr 36 har Arbetsdomstolen funnit att en tvist om en arbetstagares skyldighet att underkasta sig alkoholkontroll inte är en tvist om arbetsskyldighet utan en tvist om arbetstagares skyldighet att följa en av arbetsgivaren ensidigt beslutad föreskrift. Arbetsdomstolen har därför funnit att de berörda arbetstagarnas fackliga organisation inte har haft rätt att utöva tolkningsföreträde enligt 34 MBL. Arbetsgivares rätt att beordra en arbetstagare att underkasta sig en integritetskränkande åtgärd utgår från arbetsledningsrätten. För det fall arbetsgivaren enligt arbetsledningsrätten har rätt att kräva att arbetstagaren underkastar sig en åtgärd har arbetstagaren en skyldighet enligt anställningsavtalet att göra detta. Detta framgår tydligt av exempelvis AD 1991 nr 45. En arbetstagare som vägrar underkasta sig en kontrollåtgärd som arbetsgivaren med stöd av arbetsledningsrätten har rätt att begära kan skiljas från anställningen - vägran betraktas som ett brott mot anställningsavtalet. TCO anser att Arbetsdomstolens ställningstagande i domen 2009 nr 36 är såväl ologiskt som systemvidrigt. TCO menar att tvist om arbetstagares skyldighet att underkasta sig integritetskränkande åtgärder är en tvist om arbetsskyldighet enligt avtal. Om fackliga organisationer inte har rätt att utöva tolkningsföreträde i dessa frågor finns en risk att arbetstagare tvingas välja mellan att underkasta sig i princip varje integritetskränkning eller vägra detta och riskera att bli uppsagd. Den enskilde arbetstagaren blir i praktiken helt utan skydd även för grova integritetskränkningar i form av åtgärder som vid en efterhandsprövning skulle visa sig ligga utanför arbetsledningsrätten. TCO anser därför att det vore rimligt att den föreslagna lagen kompletteras med en bestämmelse som säkerställer tolkningsföreträdet. TJÄNSTEMÄNNENS CENTRALORGANISATION (TCO) Sture Nordh Samuel Engblom