Ärende: Ärende 6 Dnr Förslag till yttrande: Skolans dokument insyn och sekretess. Utbildningsnämnden

Transkript

1 Malmö stad Utbildningsförvaltningen 1 (6) Datum Vår referens Kurt Westlund Direkttelefon Tjänsteutlåtande Ärende: Ärende 6 Dnr Förslag till yttrande: Skolans dokument insyn och sekretess Utbildningsnämnden Initierare: Stadskontoret Sammanfattning: För utredaren är det en svår balansgång att å ena sidan hantera kraven på offentlighet och å andra sidan kraven på skydd för den personliga integriteten i allmänna handlingar. Förslaget ger ett utökat skydd för den personliga integriteten samtidigt som förslaget bidrar till en ökad öppenhet om problem och missförhållanden inom skolan. Fördelarna med ökande inre öppenhet och stärkt skydd för den personliga integriteten överväger en minskad offentlighet. Genom att sekretessen skärps för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, möjliggörs en förbättrad kommunikation mellan berörda befattningshavare inom skolan som organisation. Med den utbildning av skolans personal som förändringen i lagstiftningen nödvändiggör, kommer samtalskulturen inom skolan att professionaliseras. En professionalisering som gagnar vårdnadshavares trygghet. Att förhålla sig till dessa skärpta sekretessregler är i sig en professionalisering av skolans personal. De ökande dokumentationskraven ställer krav på såväl goda rutiner som att kvalitén i dokumentationen håller en hög nivå. Särskild utbildning för de som ansvarar för dokumentation blir därför också nödvändig. Ett ytterligare värde i förslaget är att enskilda och offentliga skolor kommer att få likvärdiga villkor. Den förstärkta sekretessen kommer också att skapa olägenhet, i det avseendet att kommunikationen mellan mottagande och avlämnande skola begränsas när man tillhör olika huvudmän. I en stad som Malmö med många friskolor kommer detta att bli särskilt problematiskt. I utredarens uppdrag framgick att denne var oförhindrad att ta upp näraliggande frågor som utredaren anser behöver analyseras och regleras eller som annars har samband med de problemställningar som ska utredas. Med anledning av detta vill Malmö stad använda sig av motsvarande möjlighet i sitt remissyttrande och lägga förslag om individuella utvecklingsplaner även för gymnasieskolan som skolform. yttrinsyn o sekr Förslagen till förändringar i lagstiftningen kommer att underlätta den elevvårdande kommunikationen inom skolorna och höja kvaliteten i dokumentationen i de individuella utvecklingsplanerna och åtgärdsprogrammen. Sammantaget ser Utbildningsnämnden positivt på utredarens förslag.

2 2 (6) Avsnitt 4.3 Åtgärdsprogram Skollagen Utbildningsnämndens bedömning: För elever i de obligatoriska skolformerna finns en tydlig skillnad mellan Individuell utvecklingsplan och åtgärdsprogram. I den individuella utvecklingsplanen ska bl.a. på ett framåtsyftande sätt beskrivas vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen i alla ämnen. Om det av de bedömningar som ska göras i den individuella utvecklingsplanen framgår att eleven riskerar att inte nå målen, då ska planen kompletteras med ett åtgärdsprogram, där det framgår vilket särskilt stöd eleven ska erbjudas. För de frivilliga skolformerna finns inte denna tydliga åtskillnad. Detta begränsar medvetenheten om när ett åtgärdsprogram ska upprättas. Gränsen mellan allmänna insatser och särskilt stöd analyseras därmed inte på samma självklara sätt som i de obligatoriska skolformerna. Avsnitt 4.6 Individuella utvecklingsplaner Skolverkets allmänna råd och kommentarer, Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen, SKOLFS 2009:16 Utbildningsnämndens bedömning: Den individuella utvecklingsplanen skulle kunna vara en utmärkt övergångshandling till gymnasiet för att bibehålla kontinuiteten i lärandet, om detta lät sig göras ur sekretessynpunkt. Det vore också därför naturligt att även de frivilliga skolformerna använde sig av individuella utvecklingsplaner. Ett verktyg eleverna sedan tidigare är vana att förhålla sig till. För att detta ska kunna åstadkommas krävs dock en enhetlig skolorganisation, så sekretessbelagd information kan överföras mellan de olika skolformerna. Utbildningsnämnden förespråkar att individuella utvecklingsplaner även för gymnasieskolans elever bör vara obligatoriska. Med den skärpta sekretess som förslaget medför, underlättas samtidigt övergångsarbetet mellan grundskola och gymnasieskola. Det kan dock inte förutsättas att den kan följa en elev till en annan skola, om det inte är en skola under samma kommunala nämnd. Tillsammans med en ökad professionalisering av dokumentationen kan arbetet med ökad måluppfyllelse underlättas inom gymnasieskolan. Eleverna är vana med IUP-arbetet från grundskolan och med de skärpta kraven på att det ska användas formativt förbättras elevernas möjligheter att nå målen. Den kvaliteten bör tillvaratas även inom gymnasieskolan. Avsnitt 7 Sekretess för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner 7.2 Utredarens överväganden och förslag: En särskild sekretessbestämmelse införs för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden i skriftlig individuell utvecklingsplan och i åtgärdsprogram. Sekretessen gäller oavsett i vilket sammanhang dessa IUP och åtgärdsprogram finns. Omvänt skaderekvisit ska gälla. Slutet i beslutet om åtgärdsprogram undantas från sekretess.

3 3 (6) Utbildningsnämnden stöder förslaget. Det ger utrymme för en kvalitetshöjning av både åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner. Kommunikationen med elev och vårdnadshavare kan förbättras, såväl som skolans interna kommunikation mellan berörda aktörer kring eleven. Utredningen menar att en del av beslutet inte ska vara sekretessbelagt. Rektorer och andra som genom delegation får beslutbehörighet, behöver en tydlig anvisning om hur ett beslut ska formuleras som till viss del kan vara sekretessbelagt och till viss del inte. Skälen för beslutet ska vara sekretessbelagda, varför en möjlig läsning skulle vara att beslutsfattaren enbart dokumenterar att ett beslut är fattat för namngiven person. Under alla förhållanden är det angeläget att en enkel rutin för dokumentation av den del av beslutet som är offentligt etableras som norm. Med det omvända skaderekvisitet som grund är det att förvänta att dokumentationen både vad gäller åtgärdsplaner och individuella utvecklingsplaner kommer att öka. Detta skärper kraven på en professionell standard i dokumentationen om elever. Ett stort utbildningsbehov finns för att pedagogerna ska kunna utforma dokumenten rättssäkert och med en sådan kvalitet att informationen i dokumenten leder till en ökad måluppfyllelse för eleverna. Skolverket bör få i uppdrag att utforma allmänna råd, som både tillgodoser behovet av hög kvalitet i IUP och åtgärdsprogram relaterat till kravet på en professionell beslutsdokumentation. Det i sig goda att sekretessen ökar, skapar samtidigt nya problem. Dagens kommunikation mellan olika huvudmän har otillräcklig kvalitet. I framtiden kommer den ökade sekretessen att ytterligare inskränka möjligheterna för en kommunikation som i slutändan ska gynna eleven. Det är svårt att se en lagstiftningsmässig lösning på detta. Därför bör Skolverket få i uppdrag att arbeta fram ett stödmaterial för skolor att utgå från, för att inom lagstiftningens ramar ge utrymme för informationsöverföring. Avsnitt 8 Sekretess med omvänt skaderekvisit i skolans särskilda elevstödjande verksamhet 8.2 Utredarens förslag: Uppgifter om enskilds personliga förhållanden i skolans elevvårdande verksamhet generellt, ska ändras till ett omvänt skaderekvisit. Ett omvänt skaderekvisit innebär ett förstärkt skydd för uppgifter som lämnas av psykolog, kurator eller personal med specialpedagogisk kompetens i elevhälsan till rektor eller annan skolpersonal. Samverkan inom skolan kan påverkas positivt. Utbildningsnämnden stöder förslaget. Genom det starkare skydd av uppgifter som lämnas mellan skolans olika befattningshavare, ökar kraven på resp. tjänsteman att förhålla sig till denna sekretess. Detta medför att förtroendet mellan berörda tjänstemän som arbetar med ett elevärende ska kunna öka och därmed kvaliteten i samarbetet för eleven. Det kommer att påverka skolans samtalskultur positivt genom att all skolpersonal som blir delaktig i ett elevärende har att förhålla sig till en skärpt sekretess. 8.8 Konsekvenser för skolans hantering av handlingar Utredaren skriver att handlingar för vilka sekretess gäller, finns en ovillkorlig registreringsskyldighet.

4 4 (6) Regeringen får enligt 5 kap. 3 OSL meddela föreskrifter om att handlingar inte behöver registreras. Utbildningsnämnden menar att denna regeringens möjlighet bör användas för individuella utvecklingsplaner. För de frivilliga skolformerna är det idag frivilligt att använda sig av individuella utvecklingsplaner. För att underlätta ett införande av sådana även inom gymnasieskolan är det av stor vikt att det inte medför onödig dokumentation. På grundskolan ska alla elever ha en sådan plan, varför det är från början givet att de finns upprättade för alla elever. Därför är registrering inte motiverad. Avsnitt 9 En harmoniserad sekretessreglering? Utredaren beskriver främst relationerna mellan förskola, fritidshem och skola, varför Utbildningsnämnden avstår från att yttra sig i frågan. Avsnitt 10 Sekretess utanför de områden som regleras i 23 kap. 2 OSL Utredarens överväganden och förslag Utredaren föreslår att sekretessområdet i 23 kap. 2 andra stycket utökas att omfatta uppgift om en enskilda personliga förhållande som hänför sig till ärende om en elevs tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan enlig 18 kap. 8 andra stycket SkolL. Den i skollagen föreskrivna utredningsskyldigheten inför beslut kommer att medföra ökad dokumentation. Om en psykologutredning görs utanför skolan gäller inte samma sekretesskydd som om en psykologbedömning görs i skolan. Även andra skäl talar för en förbättrad sekretess. Utredarens förslag innebär att rakt skaderekvisit gäller, dvs. att sekretessen gäller endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Utbildningsnämnden bedömer förslaget som väl avvägt Ärenden om disciplinära och andra särskilda åtgärder Utredaren föreslår att en ändring görs av bestämmelserna om sekretess i 23 kap. 2 andra stycket OSL på så sätt att sekretess ska gälla för uppgift om en enskilds personliga förhållanden som hänför sig till ärende om disciplinära och andra särskilda åtgärder enligt 5 kap. SkolL. I sak handlar det endast om en ändring av bestämmelserna i anledning av ändrad terminologi, varför Utbildningsnämnden stöder förslaget. Avsnitt 13 Tystnadsplikt i enskild verksamhet 13.3 Utredarens överväganden och förslag Förslaget bygger på att tystnadsplikten i enskild verksamhet ska motsvara de sekretessregler som gäller i den offentliga verksamheten.

5 5 (6) Förslaget innebär att offentligt och enskilt drivna skolor i sak har att hantera frågor av integritetskaraktär på ett likartat sätt. Utbildningsnämnden stöder förslaget. Avsnitt 14 Sekretess och tystnadsplikt avseende nationella prov Utredarens överväganden och förslag Bestämmelsen om provsekretess i 17 kap. 4 OSL förtydligas genom att sekretess ska gälla för uppgift som ingår i eller utgör underlag för kunskapsprov eller psykologiskt prov under en myndighets överinseende, om det med hänsyn till hur provet används eller annars kan antas att syftet med provet motverkas om uppgiften röjs. Utredaren gör en beskrivning av de problem som kringgärdar nationella prov. Innehållet sprids före och efter föreskrivna provdatum. Det är enkelt att sprida provuppgifter med mobilkameror uppkopplade till Internet. Enskilda skolor kan lämna ut prov då ingen tystnadsplikt för närvarande råder. Osäkerhet på skolorna om de får lämna ut prov eller inte. Skolor har bristande rutiner för hur provresultat förvaras. Antalet nationella prov kommer att öka framöver, varför problemen om inget görs förvärras. Förslaget till förändring i lagtexten lägger vikt vid en ny skrivning om det med hänsyn till hur provet används Detta innebär att vid sekretessprövning ska särskild hänsyn tas till hur proven används. Bisatsen krånglar till beslutsfattandet för den som tillfrågas om ett utlämnande av ett nationellt prov. Det angivna hänsynstagandet kan t.o.m. innebära att bedömningen blir kontraproduktiv mot syftet. Om det skulle vara en bristande förståelse för provhanteringen som är problem så hjälper knappast tillägget i formuleringen. Den nuvarande skrivningen är bättre. Staten bör redan vid utskicket av provet till skolorna vara distinkta om vad som gäller. Ovanstående resonemang är överförbart även för psykologiska prov. Avsnitt 15 Sekretess och tystnadsplikt i omvårdnadsverksamhet i anslutning till Rhanpassad utbildning samt sekretess i Nämnden för mottagande till specialskolan och Rh-anpassad utbildning Utredarens överväganden och förslag Vid antagning till gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning och om mottagande i specialskolan ska sekretess gälla med rakt skaderekvisit. Omvänt skaderekvisit föreslås gälla för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i verksamhet i form av boende i elevhem i anslutning till gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning och omvårdnad i sådant boende. Utbildningsnämnden delar utredarens uppfattning. Med förslaget får nämnden för Rhanpassasd utbildning det behov av sekretessreglering för ärenden hos nämnden som de bedömer behövs.

6 6 (6) Avsnitt 16 Sekretess i ärenden om avskiljande av studerande från yrkeshögskoleutbildning 16.6 Utredarens överväganden och förslag Förslaget innebär att samma sekretess kommer att gälla för studeranden på högskoleutbildning och yrkeshögskoleutbildning. Utbildningsnämnden stöder utredarens förslag. Avsnitt 17 Förslag i anslutning till Utredningen om skyldighet att anmäla missförhållanden inom skolväsendet mm Utredarens överväganden och förslag I den utredning huvudmannen är skyldig att utföra kan det förekomma uppgifter om enskilda personliga förhållanden som kan behöva ett sekretesskydd. Utredaren föreslår också att sekretessen ska avgränsas med ett rakt skaderekvisit. Utbildningsnämnden stöder förslaget. Förslaget kan medföra en ökad öppenhet med synpunkter som kan vara av vikt från den klagande när utredningen görs. Detta underlättar för att de åtgärder som vidtas, med anledning av ett ev. missförhållande, blir än tydligare relaterade till missförhållandet. Utbildningsnämnden föreslås besluta att godkänna yttrandet samt att översända detsamma till kommunstyrelsen Matz Nilsson Utbildningsdirektör