Remissyttrande över promemorian Skydd för enskilds identitet i domar och beslut

Transkript

1 R1C, , DV info.avd. YTTRANDE 1 (5) Juridiska avdelningen Justitiedepartementet Grundlagsenheten STOCKHOLM Remissyttrande över promemorian Skydd för enskilds identitet i domar och beslut Ert diarienummer Ju2011/4696/L6 Domstolsverket, som har granskat förslagen främst mot bakgrund av den verksamhet som verket och domstolarna bedriver, välkomnar initiativet att skapa en enhetlig reglering avseende domstolarnas hantering av identitetsuppgifter i domar och beslut. Syftet att härigenom öka förutsebarheten och därmed förbättra rättssäkerheten är lovvärt. Domstolsverket ställer sig i enskilda delar positivt till förslagets innehåll. Verket menar dock även att den i promemorian föreslagna regleringen kommer att leda till nya problem för domstolarna i dess tillämpning av offentlighets- och sekretessregleringen (se vidare redogörelsen nedan). Härigenom kan Domstolsverket se att det finns en risk för att den reglering som nu föreslås kommer att rendera minst lika stora tillämpningsproblem för domstolarna som enligt promemorians beskrivning råder idag. Därtill riskerar förslaget enligt verkets bedömning att leda till ökade kostnader för domstolarna då det finns skäl att tro att de ändringar som föreslås är av den karaktären att de innebär en ökad arbetsbelastning för domstolarna. Domstolsverket kan därför inte tillstyrka samtliga delar av förslaget i promemorian. Verket anser att det krävs ytterligare överväganden, bland annat av effekterna för domstolarnas rättstillämpning och arbetsformer, innan ett som detta i och för sig vällovligt initiativ förverkligas. Bestämmelsen i 35 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen Verket delar bedömningen att bestämmelsen om förundersökningssekretess till skydd för enskild vid handläggning av fråga om förordnande eller entledigande av offentlig försvarare eller målsägandebiträde under en förundersökning i brottmål ska vara en primär sekretessbestämmelse även hos domstol. Härigenom undviks de brister i skyddet för den enskildes personliga integritet som idag kan uppkomma om en misstänkt själv vänder sig till domstol med en begäran om att få en offentlig försvarare förordnad. Domstolsverket har inget att erinra mot förslaget i denna del. Bestämmelsen i 43 kap. 8 andra stycket offentlighets- och sekretesslagen Domstolsverket instämmer i slutsatsen att ett undantag från det s.k. offentlighetsdopet är befogat beträffande beslut som rör förordnande eller entledigande Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: Fax: domstolsverket@dom.se Expeditionstid: Måndag-fredag

2 YTTRANDE 2 (5) av offentlig försvarare eller målsägandebiträde om beslutet meddelas innan åtal har väckts. Intresset av att skydda den enskildes identitet måste i de här aktuella fallen anses vägra tyngre än behovet av insyn i den rättskipande verksamheten. Verket kan även konstatera att den föreslagna bestämmelsen troligen kommer att underlätta domstolarnas verksamhet genom att det inte blir nödvändigt för dem att i samma omfattning som idag pröva behovet av att förordna om fortsatt sekretess beträffande nu aktuella beslut. Domstolsverket har således inget att erinra mot förslaget i denna del. Enligt Domstolsverkets uppfattning skulle dock resonemanget i promemorian vinna på att närmare utveckla varför exempelvis avskrivningsbeslut innan åtal väckts inte föreslås inkluderas i den typ av beslut som ska omfattas av undantaget från offentlighetsdopet. Vidare menar verket att det kan finnas skäl att även på ytterligare punkter argumentera kring varför lagstiftaren väljer att plocka ut just en kategori av beslut och inte andra likartade beslutstyper för att undantas från huvudregeln om offentlighetsdop. Bestämmelsen i 43 kap. 8 sista stycket offentlighets- och sekretesslagen En central utgångspunkt för förslagen i promemorian är att uppgifter om vem som avses med en dom eller beslut alltid ska anses ingå i domslutet eller motsvarande del av annat beslut. Att så ska vara fallet vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen ska enligt promemorian uttryckligen framgå av lagtexten. Domstolsverket instämmer i promemorians bedömning att den föreslagna regleringen dels kommer att skapa bättre förutsättningar för en enhetlig rättstillämpning, dels stärka skyddet för den enskildes integritet. Det finns enligt verket all anledning att verka för att den oklarhet som idag råder ifråga om placeringen av identitetsuppgifter i en dom eller ett beslut undanröjs och att förutsättningarna för en enhetlig rättstillämpning i detta avseende förbättras. En ordning där samma typ av uppgifter (identitetsuppgifter) i samma typ av mål eller ärende behandlas på olika sätt när det gäller frågan om uppgifterna ska anses ingå i domslutet är givetvis inte tillfredsställande. Särskilt bli denna skillnad tydlig då förutsättningarna för att kunna sekretessbelägga uppgifter skiljer sig markant åt beroende på om uppgifterna anses ingå i domslutet eller inte. Därtill är det enligt Domstolsverkets mening angeläget att värna insynsintresset när det gäller domstolars avgöranden. Genom den föreslagna regleringen kommer insynen att stärkas, vilket verket ser som positivt, genom att uppgift om den enskildes identitet anses ingå i domslutet eller motsvarande del av annat beslut. Intresset av insyn är särskilt stort just när det gäller utgången i ett mål eller ärende. Emellertid kan Domstolsverket konstatera att den föreslagna regleringen riskerar att medföra tämligen långtgående konsekvenser för domstolarnas arbetsformer, något som inte närmare behandlas i promemorian. Verket menar att förslaget om att uppgifter om vem som avses med en dom eller ett annat beslut alltid ska anses ingå i domslutet, eller motsvarande del av annat beslut, av allt att döma kommer att innebära ett ökat behov av sekretessprövning i domstolarna. Om identiteten på den eller dem som en dom eller ett beslut avser alltid ska anses ingå i domslutet, eller motsvarande del av annat beslut, måste domstolarna vid samtliga beslut som fattas i den rättsskipande och rättsvårdande verksamheten

3 YTTRANDE 3 (5) rimligen överväga om det finns skäl att förordna om sekretess för identitetsuppgifter. En sådan bedömning kan således aktualiseras vid t.ex. beslut om ersättning till vittnen, i samband med beslut om att ställa in en förhandling, eller vid beslut om i vilken ordning vittnen ska höras. Som har berörts ovan kommer jämfört med idag fler uppgifter om identiteten på inblandade personer anses ingå i domslutet eller motsvarande del av annat beslut om förslagen genomförs, och därmed bör rimligen ett ökat behov uppkomma av att dels överväga vem eller vilka som egentligen avses med domen eller beslutet uppkomma, dels överväga om någon sekretessbestämmelse bör fortsätta att gälla rörande uppgifter om den eller dem som avses med beslutet. Domstolsverket anser följaktligen att den föreslagna ordningen i vissa fall kan leda till svåra bedömningar för domstolarna. Ett exempel på problem som domstolarna kan komma att ställas inför om förslaget genomförs är den sekretessprövning som skulle komma att krävas i samband med att allmänna domstolar fattar beslut om ersättning till bl.a. vittnen. I många fall fattas idag dessa beslut utanför rättssalen. Domstolsverket ställer sig frågande till om en sådan ordning kommer att kunna vidmakthållas för det fall prövningen även måste omfatta frågan om det finns anledning att förordna om sekretess för uppgifter om identiteten på den som avses med beslutet. Enligt Domstolsverkets mening finns det alltså anledning att tro att den nu föreslagna ordningen kommer att föranleda merarbete för domstolarna. Som framhålls i promemorian ingår det visserligen i domstolens löpande verksamhet att pröva frågor om sekretess i samband med att domar och beslut meddelas. Likväl finns det mot bakgrund av vad som har redovisats ovan skäl att tro att de ändringar som föreslås är av den karaktären att de innebär en ökad arbetsbelastning och därmed också ökade kostnader. Domstolsverket vill även framhålla att den i lagtexten föreslagna formuleringen den eller de som avses med en dom eller annat beslut enligt verkets uppfattning är alltför oklar. Det finns enligt verkets mening risk för svårigheter att genom ifrågavarande formulering nå klarhet i vilka personer som kommer att omfattas av bestämmelsen. I promemorian förs ett tämligen utförligt resonemang om vem eller vilka som avses med exempelvis en brottmålsdom i underrätt respektive överrätt (s. 32 f.). Enligt Domstolsverkets mening visar detta resonemang snarast på de svårigheter domstolarna kommer att ställas inför då de ska pröva vilken personkrets som avses med en viss dom eller ett visst beslut. Domstolsverket, som har tagit del av vissa domstolars yttranden över promemorian, instämmer i de påpekanden som har gjorts om att oklarheter kan föreligga t.ex. i fråga om borgenärers ställning i mål om betalningsföreläggande, särskild handräckning eller i utmätningsärenden. Verket förutser alltså att utformningen av bestämmelsen kan komma att leda till tillämpningssvårigheter för domstolarna. Bestämmelsens utformning bör därför enligt Domstolsverkets uppfattning bli föremål för ytterligare överväganden. Slutligen vill Domstolsverket påpeka att den nuvarande utformningen av lagtexten ( den eller de som en dom eller beslut avser ) rätteligen bör vara den eller dem som en dom eller ett beslut avser.

4 YTTRANDE 4 (5) Bestämmelsen i 43 kap. 8 a första stycket punkten 1 5 offentlighets- och sekretesslagen Förutsatt att de i promemorian föreslagna förändringarna avseende identitetsuppgifter i domar och beslut genomförs vilket Domstolsverket dock inte fullt ut kan tillstyrka ställer sig Domstolsverket positiv till ett införande av de i 43 kap. 8 a föreslagna s.k. lättnadsreglerna. De föreslagna möjligheterna att förordna om fortsatt sekretess framstår som nödvändiga och lämpliga för att på ett väl avvägt sätt värna den enskildes identitet i vissa särskilt skyddsvärda situationer. Verket konstaterar att det i promemorian utförligt motiveras varför lättnadsregler behövs på de utpekade områdena och finner ingen anledning att ifrågasätta bedömningen i denna del. Domstolsverket vill framhålla vikten av att bestämmelsen i 43 kap. 8 a första stycket punkten 1 5 ges en så tydlig utformning att det inte råder någon tvekan om att innebörden är att ett förordnande om sekretess för uppgifter om enskilds identitet i domslutet eller motsvarande del av annat beslut får ges bara om det i domen eller beslutet röjs någon uppgift som omfattas av sekretess enligt någon av de sekretessbestämmelserna som omnämns i 1 5 punkten. Bestämmelsen i 43 kap. 8 a första stycket punkten 6 offentlighets- och sekretesslagen Domstolsverket instämmer i bedömningen att det finns ett behov av utökade möjligheter att kunna förordna om fortsatt tillämpning av sekretessbestämmelse med anledning av att en person är hotad eller förföljd. Verket har dock invändningar mot utformningen av förslaget. Övriga lättnadsregler i förslaget (43 kap. 8 a första stycket punkten 1 5) förutsätter att det finns en specifik sekretessbestämmelse att förordna om fortsatt tillämplighet av. Den föreslagna lättnadsregeln angående hotade eller förföljda personer tar dock inte sikte på en eller flera specifika sekretessbestämmelser. Verket kan även konstatera att det i promemorian saknas en genomgång av vilka bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som kan medföra sekretess med anledning av att enskild är hotad eller förföljd. Således är det svårt att bedöma vilka konsekvenser förslaget kan förväntas få. Bestämmelsen i 43 kap. 8 a sista stycket offentlighets- och sekretesslagen Domstolsverket anser att utformningen av den föreslagna lagtexten i 43 kap. 8 a sista stycket är svåröverskådlig och att bestämmelsens närmare utformning därför bör övervägas vidare i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Något om hantering av sekretessbelagda uppgifter i domstolarnas verksamhetsstöd När det gäller förutsättningarna att hantera sekretessbelagd information i domstolarnas verksamhetsstöd Vera kan Domstolsverket konstatera följande. Redan idag finns möjligheter att med en varningssymbol markera i Vera att vissa dokument kan omfattas av sekretess. I brottmålsdomar som rapporteras elektroniskt kan om den tilltalades namn omfattas av sekretess den tilltalades namn döljas i Vera även om namnet går med i den elektroniska rapporten till mottagande myndigheter. Med en kommande ny version av verksamhetsstödet (R 14 som har planerad driftsättning den 23 april 2012) kommer ytterligare funktioner för att hantera sekretess i Vera att vara tillgängliga. En mängd uppgifter om person, organisation och myndighet som finns registrerade i Vera kommer då att

5 YTTRANDE 5 (5) kunna döljas med en sekretessfunktion. Tanken är att de nya sekretessfunktionerna ska gälla hela Vera, alltså finnas tillgänglig för alla domstolsslag. Övrig synpunkt På sidan 13, under redovisningen av den föreslagna författningstexten i 8, sakas en kapitelrubrik. Den lagtext som återges ska rätteligen hänföra sig till 43 kap. offentlighets- och sekretesslagen. Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Barbro Thorblad. I handläggningen av ärendet har även deltagit chefsjuristen Agneta Kornstrand samt hovrättsassessorn Lotten Karlén, föredragande. Barbro Thorblad Lotten Karlén