Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen

Transkript

1 YTTRANDE 1 (5) Finansdepartementet Finansmarknadsavdelning Enheten för bank och försäkring Stockholm Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen Fi2014/2420 Sammanfattning Länsstyrelsen i Stockholms län (Länsstyrelsen) önskar att länsstyrelsernas tillsynsverksamhet enligt lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) ska omfattas av reglerna om skydd för den enskildes affärs och driftsförhållanden m.m. i offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). Länsstyrelsen har behov av ett ökat kunskapsstöd bl.a. vad gäller riskbedömningar och välkomnar strategin med förstärkt samverkan mellan myndigheter. Länsstyrelsen önskar att förslaget att verksamhetsutövares riskbedömning av den egna verksamheten ska dokumenteras och hållas uppdaterad även ska omfatta de riskbaserade rutinerna i sin helhet för att förhindra att verksamheter utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. För att Länsstyrelsen ska kunna bedriva tillsyn på ett effektivt sätt behöver myndigheten på ett enklare sätt kunna få tillgång till uppgifter om vilka verksamhetsutövare som finns och är skyldiga att registrera sig i Bolagsverkets register mot penningtvätt och därmed omfattas av Länsstyrelsens tillsyn. För att kunna göra en effektiv och adekvat vandelsprövning av aktieägare är det angeläget att få ett register över aktieägare. I väntan på detta behövs en utökad samverkan med andra myndigheter för information om vilka aktieägare som bör prövas manuellt. Länsstyrelsen önskar ett förtydligande kring vilka ingripandemöjligheter Länsstyrelsen har om en verksamhetsutövare nekar Länsstyrelsen att göra en undersökning hos verksamhetsutövare enligt 6 kap. 7 tredje stycket penningtvättslagen. Länsstyrelsen gör bedömningen att antalet tillsynsobjekt kommer att öka. Tillsynen kommer därmed ta påtagligt större resurser i anspråk och bedöms inte rymmas inom befintligt anslag. Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen Stockholm Hantverkargatan stockholm@lansstyrelsen.se Box Fax STOCKHOLM

2 2 (5) 3.5 Behandling av personuppgifter Länsstyrelsen har ingen erinran mot de aktuella ändringarna angående behandling av personuppgifter men vill lyfta fram att reglerna till skydd för den enskildes affärs- och driftförhållanden m.m. i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) inte omfattar tillsynen av åtgärder mot penningtvätt. Innehållet i de handlingar som kommer in till Länsstyrelsen blir därför normalt sett offentliga när tillsynen är genomförd. Nyhetsbyrån Siren har en stående begäran hos länsstyrelserna att få ta del av förelägganden som gjorts med stöd av penningtvättslagen. Enligt 30 kap p OSL finns det möjlighet att sekretessbelägga uppgifter om ekonomiska eller personliga förhållanden för den som trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för länsstyrelsernas tillsynsverksamhet. För att denna bestämmelse ska vara lämplig krävs det att tillsynsverksamheten anges i bilagan till offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641). Länsstyrelsen ser därför ett behov av att ett tillägg görs i bilagan så att länsstyrelsernas tillsyn enligt penningtvättslagen omfattas Nationell riskbedömning och strategi Länsstyrelsen ser positivt på en förstärkt, tydligare och mer målinriktad samverkan mellan de myndigheter som är involverad i bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism och de myndigheter som är involverad i satsningen mot grov organiserad brottslighet (GOB). Det är helt nödvändigt att detta kommer på plats så snart som möjligt för ett framgångsrikt arbete för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Idag finns inte det kunskapsstöd länsstyrelserna behöver för att göra adekvata riskbedömningar och för att svara på verksamhetsutövarnas frågor kring vad de ska vara uppmärksamma på. Det påverkar i sin tur kvaliteten på eventuella rapporter till Finanspolisen, eller att rapportering sker överhuvudtaget Verksamhetsutövare ska göra en riskbedömning Länsstyrelsen önskar ett tillägg i ändringsförslaget till 5 kap. 1 penningtvättslagen att även de riskbaserade rutinerna ska dokumenteras och hållas uppdaterade, inte enbart riskbedömningen i sig. Även om det kan föreskrivas i myndighetsföreskrifter blir det tydligare för verksamhetsutövarna om det föreskrivs i lag. Det är relativt vanligt att de verksamhetsutövare som står under länsstyrelsernas tillsyn inte har upprättat skriftliga rutiner Ingripande när anmälan inte görs Möjligheten att förelägga verksamhetsutövare att registrera sig i Bolagsverkets register mot penningtvätt försvåras av att det inte finns något enkelt sätt att få kännedom om och adressuppgifter till de verksamhetsutövare som ska stå under Länsstyrelsens tillsyn. Kontanthandelsföretagen omfattas endast om de säljer varor mot kontant betalning över euro, och det finns inget myndighetsregister över dessa. Länsstyrelserna samarbetar med Skatteverket för att få uppgift om verksamhetsutövare som borde stå under länsstyrelsernas tillsyn utifrån Skatteverkets SNI-kodning, men uppgifterna som finns överensstämmer

3 3 (5) inte helt med Länsstyrelsens behov då kodningen inte är avsedd för och anpassad till penningtvättslagen. Vissa av koderna är av generell karaktär och omfattar även andra verksamheter än de som Länsstyrelsen ska ha tillsyn över, medan andra stämmer rätt bra (såsom för redovisningskonsulter, skatterådgivare och oberoende jurister). Det innebär att information idag skickas till verksamhetsutövare som inte omfattas av penningtvättslagen. När det inte går att använda sig av SNI-koderna på ett bra sätt behöver Länsstyrelsen istället söka information på Internet, vilket ger ett slumpmässigt och bristfälligt underlag för åtgärder från myndighetens sida. För en effektiv tillsyn behövs en kartläggning av de icke-finansiella verksamhetsutövarna samt en reglering av något slag som ger Länsstyrelsen tillgång till uppgifter om vilka verksamhetsutövare som är skyldiga att registrera sig till Bolagsverkets register mot penningtvätt. Länsstyrelsens bristande sekretessmöjligheter påverkar också vilken information Länsstyrelsen får ta del av. Utan god kännedom om vilka verksamhetsutövare som finns blir det svårt att använda sig av möjligheten att förelägga verksamhetsutövare om registrering fullt ut Ingripande när krav på ägare och ledning inte är uppfyllda Under skälen för promemorians förslag skrivs ordet näringsverksamhet i bestämd form, näringsverksamheten, jämfört med lagtextens näringsverksamhet. Länsstyrelsen påpekar att det är näringsverksamhet i obestämd form som bör användas, så att det inte finns risk att bestämmelsen tolkas som att vandelsprövningen ska begränsas till det företag som anmälts till Bolagsverkets register mot penningtvätt. Förslaget om möjlighet att förelägga personer med ett kvalificerat aktieinnehav att avyttra aktier så att innehavet inte längre är kvalificerat är mycket bra. Till dess att det finns ett aktieägarregister, vilket föreslagits i det fjärde penningtvättsdirektivet, kommer denna nya möjlighet inte att kunna utnyttjas i vederbörlig utsträckning. Idag omfattar länsstyrelsernas elektroniska vandelsprövning inte personer som endast är ägare. Vandelsprövningen är en masshantering vilket innebär att det blir ogörligt att begära in aktiebok från varje verksamhetsutövare och därefter vandelspröva ägare manuellt. Det är olyckligt då det kan vara så att belastade personer sätter in bulvaner/målvakter i sina företags styrelser och själva endast står som ägare. I väntan på registret behövs en utökad samverkan med både utpekade och icke utpekade myndigheter, så att länsstyrelserna kan få indikationer på ägare som bör prövas manuellt. Länsstyrelsen efterfrågar även vägledning vad gäller tolkningen av begreppet allvarlig brottslighet i 6 kap. 5 penningtvättslagen, då vägledning inte ges i förarbetena. Den fråga Länsstyrelsen ställer sig är om det är all typ av allvarlig brottslighet som ska beaktas vid vandelsprövningen eller är det brottslighet som kan ha betydelse för penningtvätt eller finansiering av terrorism som avses.

4 4 (5) Ingripande vid överträdelser och när upplysningar inte lämnas Förslaget är mycket bra då Länsstyrelsen ges möjlighet att bedriva en mer effektiv tillsyn. Länsstyrelsen önskar dock ett förtydligande om huruvida möjligheten till ingripande även avser en situation där en verksamhetsutövare nekar tillsynsmyndigheten att genomföra en undersökning hos verksamhetsutövaren, en inspektion, som kan göras enligt 6 kap. 7 tredje stycket penningtvättslagen. 5 Förslagens konsekvenser De föreslagna lagändringarna kommer innebära goda möjligheter för länsstyrelserna att utföra en mer effektiv tillsyn. Länsstyrelsen delar dock inte bedömningen att förslaget endast kommer medföra en begränsad eller försumbar kostnadsökning för myndigheten. Länsstyrelsen bedömer att de utökade möjligheterna till ingripande kommer att leda till en avsevärd ökning av förelägganden och av antalet nya tillsynsobjekt. Som exempel kan nämnas att det enligt uppgifter från Skatteverket i landet som helhet finns registrerade företag som arbetar med redovisning och bokföring som inte är revisionsverksamhet (SNI kod 69201), företag som arbetar med skatterådgivning (SNI kod 69203) samt 2982 juridiska byråer som inte utgör advokatbyråer (SNI kod 69102). Därutöver tillkommer kontanthandelsföretagen vars antal inte går att fastställa med anledning av att kontanthandelsföretagen endast faller under länsstyrelsernas tillsyn om de säljer varor mot kontant betalning överstigande euro. I Bolagsverkets register mot penningtvätt var, per den 31 augusti 2014, företag registrerade varav 3880 företag fanns inom Länsstyrelsen i Stockholms läns tillsynsområde. Ett rimligt antagande är att de utökade möjligheterna till ingripande kommer att leda till att antalet tillsynsobjekt åtminstone kommer att tredubblas inom överskådlig tid. Detta kommer i sig att generera en ökad arbetsbörda för de tre länsstyrelserna, vilket inte kan anses rymmas inom befintliga tillsynsrutiner. Dessutom kommer de ökade krav som kommer att ställas på verksamhetsutövarna sannolikt medföra ett ökat tryck på länsstyrelserna avseende frågor, vägledning och informationsinsatser. Fortsatt behov av klargöranden vilka inte omfattas av remissen Länsstyrelserna upplever att det alltjämt finns behov av vissa klargöranden i penningtvättslagen, vilka är brådskande inte minst med anledning av den kommande FATF-utvärderingen. Dessa behov är följande: Gränsdragningen mellan revisorsnämndens och länsstyrelsernas tillsyn avseende icke registrerade revisionsbolag. Behov av sekretessbrytande regler hos andra myndigheter vid Länsstyrelsens vandelsprövningar. Om beloppet i euro i 1 kap 2 p. 16 penningtvättslagen även, såsom det definierats i I art 2.1e tredje penningtvättsdirektivet, omfattar transaktioner som görs i flera led och som verkar ha samband.

5 5 (5) Om samtliga kontorshotell och postboxföretag omfattas av definitionen i 1 kap. 3 andra stycket 3 penningtvättslagen. Om yrkesmässiga bokföringstjänster i 1 kap. 2 p. 11 penningtvättslagen även omfattar helägda bolag i en koncern som har hand om redovisningsfunktionen enbart för koncernens räkning. Hur länsstyrelserna ska kunna bedriva en effektiv tillsyn av kontanthandelsföretagen då det är svårt att identifiera vilka dessa är. För att möjliggöra en god rättstillämpning vore det, särskilt med beaktande av avsaknad av praxis, önskvärt med förtydliganden avseende dessa frågeställningar. Detta yttrande har beslutats av länsöverdirektör Magdalena Bosson. I den slutliga handläggningen har även deltagit avdelningschef Åsa Ryding samt handläggaren Jenny Stenhammar Gothnier, föredragande. Magdalena Bosson Jenny S. Gothnier