Promemoria med utkast till lagrådsremiss Skydd för enskilds identitet i domar och beslut

Transkript

1 R2A YTTRANDE 1 (6) Justitiedepartementet Grundlagsenheten Stockholm Promemoria med utkast till lagrådsremiss Skydd för enskilds identitet i domar och beslut Sammanfattning Hovrätten inriktar sig i yttrandet på de förslag som berör de allmänna domstolarna. Hovrätten tillstyrker förslaget angående placeringen av vissa bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Hovrätten tillstyrker även förslaget att beslut om förordnande och entledigande av offentlig försvarare och målsägandebiträde ska undantas från offentlighetsdopet samt förslaget att förundersökningssekretessen till skydd för enskilda görs primärt tillämplig hos domstol. Hovrätten delar uppfattningen att identitetsuppgifter i vissa fall ska anses ingå i ett domslut eller motsvarande del av ett beslut och tillstyrker att en bestämmelse med denna innebörd införs i OSL. Förslaget är dock inte tillräckligt tydligt i frågan om vem eller vilka personer som ska anses ingå i ett domslut eller motsvarande del av ett beslut och hovrätten efterfrågar ett förtydligande i detta avseende. Hovrätten instämmer vidare i bedömningen att det bör införas större möjligheter för domstolarna att meddela sekretessförordnanden avseende identitetsuppgifter som ingår i domslut eller motsvarande del av beslut. Hovrätten har dock synpunkter på vissa av de föreslagna lättnadsreglerna. Box 2290, Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 16, Riddarholmen Telefon: Fax: svea.hovratt@dom.se Expeditionstid: Måndag-fredag

2 YTTRANDE 2 (6) Hovrätten följer i yttrandet promemorians disposition. Samtliga laghänvisningar är till OSL om inte annat anges. 2.1 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Hovrätten noterar att det på s. 13 ovanför 8 fallit bort att det är 43 kapitlet som avses. 5.2 Identitetsuppgifter ingår alltid i domslutet eller motsvarande del av annat beslut Hovrätten delar uppfattningen att identitetsuppgifter ska anses ingå i ett domslut eller motsvarande del av ett beslut och tillstyrker att en bestämmelse med sådan innebörd införs i OSL. Förslaget är dock inte tillräckligt tydligt i frågan om vems eller vilkas identitetsuppgifter som ska anses ingå i ett domslut eller motsvarande del av ett beslut. Formuleringen den eller de[m] som en dom eller ett beslut avser är vag och möjliggör flera olika tolkningar. I motiveringen till förslaget redogörs inte heller för vilka omständigheter som ska vara avgörande och klargörande exempel saknas. För att inte komplicera det dagliga domstolsarbetet måste en bestämmelse av ifrågavarande slag vara enkel att tillämpa. Ett oklart tillämpningsområde riskerar vidare att leda till att identitetsuppgifter som borde omfattas av sekretess omedvetet röjs av domstolarna eller att domstolarna, för att förhindra att så blir fallet, meddelar alltför omfattande sekretessförordnanden. Enligt hovrättens mening bör den som intar ställning som part till den fråga som avgjorts genom domen eller beslutet anses ingå med identitetsuppgifter i domslutet eller motsvarande del av beslutet.

3 YTTRANDE 3 (6) Kretsen av personer som anses ingå bör därutöver omfatta personer som, utan att vara parter till domen eller beslutet, direkt åsyftas i domslutet eller motsvarande del av beslutet, t.ex. barnet i ett beslut om förordnande av särskild företrädare för barn. Lagtexten skulle exempelvis kunna formuleras enligt följande. Uppgift om identiteten på den som intar ställning som part i förhållande till den fråga som avgjorts genom en dom eller ett beslut samt den som, utan att inta sådan ställning, åsyftas i ett domslut eller motsvarande del av ett beslut ska anses ingå i domslutet eller motsvarande del av beslutet. 7.4 En lättnadsregel för identitetsuppgifter i beslut om särskild företrädare för barn Hovrätten tillstyrker förslaget att en lättnadsregel införs avseende uppgifter som kan röja ett barns identitet i beslut om särskild företrädare för barn. Hovrätten vidhåller dock den uppfattning som redovisades i remissvaret med anledning av betänkandet Partsinsyn och ny teknik i domstol, m.m. (SOU 2008:93), se Svea hovrätts yttrande , Dnr Hovrätten delar således inte uppfattningen att vårdnadshavarnas namn normalt inte kan anses ingå i slutet av ett beslut att utse särskild företrädare för ett barn. I konsekvens med detta, och då även vårdnadshavare har ett starkt intresse av skydd för sin personliga integritet, bör den föreslagna lättnadsregeln även omfatta uppgift om vårdnadshavares identitet. 9.4 Sekretess för identitetsuppgifter med stöd av 21 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen Hovrätten delar bedömningen att identitetsuppgifter omfattas av sekretessen i 21 kap. 1. Möjligen bör övervägas om bestämmelsen i 21 kap. 1 ska förtydligas i detta avseende.

4 YTTRANDE 4 (6) 12.2 En lättnadsregel för hotade eller förföljda personers identitetsuppgifter i domslut eller motsvarande del av annat beslut Enligt hovrättens mening finns det ett behov av utökade möjligheter att förordna om fortsatt tillämpning av en sekretessbestämmelse med anledning av att en person är hotad och förföljd. Hovrätten kan dock inte tillstyrka förslaget såsom det är utformat. Ett sekretessförordnande förutsätter att det finns en specifik sekretessbestämmelse att förordna om fortsatt tillämplighet av. De övriga lättnadsreglerna i förslaget (43 kap. 8a första stycket 1-5) följer denna struktur och utpekar vilken sekretessbestämmelse som avses. Detta är enligt hovrättens mening en lämplig ordning. Förslaget angående hotade eller förföljda personer (43 kap. 8a första stycket 6) tar dock inte sikte på en eller flera specifika sekretessbestämmelser utan på varje sekretessbestämmelse som är tillämplig avseende en enskilds identitetsuppgifter med anledning av att den enskilde är hotad eller förföljd. Eftersom en närmare genomgång och analys av vilka bestämmelser i OSL som kan medföra sekretess med anledning av att en enskild är hotad och förföljd saknas i förslaget är det svårt att ta ställning till vilka konsekvenser förslaget skulle kunna få, särskilt såvitt avser sekundärt tillämpliga sekretessbestämmelser. Hovrätten har dock följande synpunkter. Som hovrätten tolkar förslaget ska det vara möjligt att meddela ett sekretessförordnande avseende en häktads identitetsuppgifter om det krav som uppställs i 35 kap. 1 andra stycket andra meningen är uppfyllt, dvs. om det kan antas att fara uppkommer för att den häktade eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om identitetsuppgiften röjs (s. 73 första stycket). Hovrätten, som delar uppfattningen i förslaget att hemliga frihetsberövanden i princip inte bör förekomma, anser att det med hänsyn till intresset av insyn i domstolarnas beslut om att häkta någon, eller i övrigt om tvångsmedelsanvändning, inte är tillräckligt att det skaderekvisit som upp-

5 YTTRANDE 5 (6) ställs i 35 kap. 1 andra stycket andra meningen är uppfyllt. Hotbilden bör enligt hovrättens mening vara såväl mer konkret som av en mer kvalificerad art för att ett sekretessförordnande ska kunna komma ifråga. Hovrätten konstaterar vidare att den föreslagna lättnadsregeln skulle kunna medföra att uppgift om den tilltalades identitet i ett brottmålsdomslut omfattas av ett sekretessförordnande. En lättnadsregel bör under alla förhållanden kompletteras med ett förbehåll som undantar dessa uppgifter. När det gäller en målsägande som är hotad eller förföljd är det främst sekretessen enligt 35 kap. 12 som aktualiseras. Förslaget innehåller en lättnadsregel (43 kap. 8a första stycket 4) som tar sikte på vissa av de olika slags mål som avses i 35 kap. 12 (mål om ansvar för sexualbrott, människohandel, människorov och brott genom vilket infektion av HIV har eller kan ha överförts eller barnpornografibrott). Den lättnadsregel som föreslås i 43 kap. 8a första stycket 6 skulle därmed, efter det att åtal väckts, huvudsakligen komma att bli tillämplig beträffande hotade eller förföljda målsägandes identitetsuppgifter i mål om ansvar för utpressning, brytande av posteller telehemlighet, intrång i förvar, olovlig avlyssning, dataintrång och brott mot tystnadsplikt. Hovrätten har svårt att se varför behovet av ett skydd för enskilds identitetsuppgifter med anledning av att målsäganden är hotad eller förföljd är större i de typerna av mål än i andra mål. Hovrätten noterar vidare att man i förslaget inte funnit skäl att låta lättnadsregeln i 43 kap. 8a första stycket 4 omfatta dessa slags mål. I övrigt framstår det som oklart med stöd av vilka sekretessbestämmelser ett sekretessförordnande enligt den föreslagna lättnadsregeln skulle kunna meddelas. Sammanfattningsvis anser hovrätten att den föreslagna lättnadsregeln inte bör införas.

6 YTTRANDE 6 (6) Möjligen kan övervägas en för domstolarna primärt tillämplig sekretessbestämmelse som direkt tar sikte på uppgifter som kan avslöja hotade eller förföljda personers identitetsuppgifter. En sådan sekretessbestämmelse skulle kunna utformas med 21 kap. 3 som modell. Ett sekretessförordnande skulle därmed kunna avse den sekretessbestämmelsen. Det bör därvidlag inte vara möjligt att förordna att sekretessen ska bestå avseende den tilltalades identitet i ett brottmålsdomslut. 16 Författningskommentar Formuleringen den eller de som en dom eller ett beslut avser i 43 kap. 8 fjärde stycket borde rätteligen vara den eller dem som en dom eller ett beslut avser. Se vidare ovan under 5.2. I handläggningen av detta ärende har deltagit hovrättspresidenten Fredrik Wersäll, hovrättsrådet Per Sundberg samt tf. hovrättsassessorn Samuel Rudvall, föredragande Fredrik Wersäll Samuel Rudvall