Kammarrätten instämmer i förslaget om införande av särskilda lättnadsregler i 43 kap. 8 a första stycket OSL.

Transkript

1 REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr AdmD Ert datum Ert diarienr Ju2011/4696/L6 Justitiedepartementet Stockholm Promemoria med utkast till lagrådsremiss Skydd för enskilds identitet i domar och beslut Kammarrätten har uppmanats att yttra sig över regeringens promemoria med förslag till ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Domstolen har vissa synpunkter men instämmer i förslagen förutsatt att ytterligare lättnadsregler införs i OSL. Remissyttrandet börjar med en sammanfattning och följer därefter promemorians disposition. Sammanfattning Kammarrätten instämmer, under ovan angiven förutsättning, i förslaget att uppgift om identiteten på den eller de som en dom eller ett beslut avser ska anses ingå i domslutet eller motsvarande del av annat beslut vid tillämpningen av OSL. Kammarrätten instämmer i förslaget om införande av särskilda lättnadsregler i 43 kap. 8 a första stycket OSL. Kammarrätten anser att ytterligare lättnadsregler utöver de föreslagna måste införas i 43 kap. 8 a första stycket OSL. Kammarrätten anser att det föreslagna undantaget från bestämmelsen om offentlighetsdop bör omfatta även uppgift som kan röja en enskilds identitet och som tas in i ett beslut om förordnande eller entledigande av offentligt biträde, om beslutet meddelas när en myndighet som inte själv får förordna offentligt biträde handlägger ärendet. Kammarrätten anser att enskildas identitetsuppgifter i migrationsmål bör kunna sekretessbeläggas enligt en lättnadsregel även om domstolen i domen eller beslutet har förordnat om eller fastställt ett förordnande om förvar. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 2302 Birger Jarls Torg Stockholm E-post: kammarrattenistockholm@dom.se Internet:

2 REMISSYTTRANDE 2 (5) Förslag till lag om ändring i OSL (avsnitt 2.1 i promemorian) Kammarrätten noterar att kapitelrubriken har fallit bort på s. 13 i promemorian. Förslagen på s (8 och 8 a ) gäller 43 kap. OSL och inte 35 kap. OSL. Identitetsuppgifter ingår alltid i domslutet eller motsvarande del av annat beslut (avsnitt 5.2 i promemorian) Kammarrätten har tidigare intagit ståndpunkten att uppgifter om en parts identitet inte är att betrakta som en del av domslutet eller beslutet (jfr MIG 2007:20 och remissyttrande den 22 januari 2009 över SOU 2008:65). Kammarrätten har alltså ansett att identitetsuppgifter i domar och beslut kan sekretessbeläggas redan med stöd av materiella sekretessbestämmelser och utan hänsyn till de stränga kraven i nuvarande 43 kap. 8 tredje stycket OSL. Mot denna bakgrund har domstolen ibland sekretessbelagt enskildas identitetsuppgifter, främst i migrationsmål. Regeringen föreslår nu att uppgift om identiteten på den eller de som en dom eller ett beslut avser alltid ska anses ingå i domslutet eller motsvarande del av annat beslut vid tillämpningen av OSL. Regeringens synsätt avviker alltså från hur kammarrätten tidigare bedömt gällande rätt. Mot bakgrund av den osäkerhet som har funnits leder regleringen till en mer enhetlig domstolspraxis i sekretessfrågor. Det är välkommet och för de måltyper som förekommer i kammarrätten instämmer domstolen därför i förslaget. Nedan anges dock en reservation vad gäller de särskilda lättnadsregler som föreslås. Särskilda lättnadsregler (avsnitt 7 12 i promemorian) Kammarrätten instämmer i förslaget om särskilda lättnadsregler som gör det möjligt att i vissa fall sekretessbelägga enskildas identitetsuppgifter trots att de ska anses ingå i domslutet eller motsvarande del av annat beslut och trots att de stränga kraven i nuvarande 43 kap. 8 tredje stycket OSL inte är uppfyllda. Kammarrätten anser dock att ytterligare lättnadsregler måste införas i den föreslagna 43 kap. 8 a första stycket OSL. Skälen för detta är följande. Som framgått ovan har kammarrätten ibland sekretessbelagt enskildas identitetsuppgifter. När det gäller migrationsmål skulle den föreslagna 43 kap. 8 a första stycket 2 OSL ge vissa möjligheter att även i fortsättningen sekretessbelägga identitetsuppgifter utan att kraven i nuvarande 43 kap. 8 tredje stycket OSL är uppfyllda. I fråga om hotade eller förföljda personer ges samma möjlighet i den föreslagna 43 kap. 8 a första stycket 6 OSL. Dessa två lättnadsregler skulle sannolikt täcka in de flesta fall där kammarrätten hittills har funnit skäl att sekretessbelägga enskildas identitetsuppgifter. Sekretessförordnanden av aktuellt slag har dock förekommit även i mål som inte omfattas av de lättnadsregler som föreslås. Kammarrätten har t.ex. avgjort mål om resning av beslut från Socialstyrelsen om fastställande av könstillhörighet.

3 REMISSYTTRANDE 3 (5) I dessa avgöranden har domstolen sekretessbelagt sökandens identitetsuppgifter med stöd av 25 kap. 1 OSL (se t.ex. kammarrättens beslut den 4 februari 2011 i mål nr ). Socialstyrelsens beslut om könstillhörighet kan även komma under kammarrättens prövning efter överklagande. Det kan vidare förekomma mål t.ex. mål om vård av unga där t.ex. sexualbrott, människohandel eller barnpornografi står i fokus på ett sätt som gör att den enskilde inte får tillräckligt skydd genom att delar av skälen sekretessbeläggs. I motsvarande brottmål föreslår regeringen en särskild lättnadsregel (43 kap. 8 a första stycket 4 OSL). I mål som inte omfattas av de lättnadsregler som föreslås kommer den enskildes identitetsuppgifter att kunna sekretessbeläggas endast om de stränga kraven i den föreslagna 43 kap. 8 a andra stycket OSL är uppfyllda. Det krävs då att rikets säkerhet eller annat intresse av synnerlig vikt oundgängligen påkallar sekretess. Om målet dessutom rör civila rättigheter eller skyldigheter eller anklagelse för brott kommer det mot bakgrund av 43 kap. 8 a tredje stycket OSL att vara närmast omöjligt att sekretessbelägga identitetsuppgifterna. Detta skulle innebära att kammarrätten inte kan skydda enskildas identitetsuppgifter i den utsträckning som hittills har skett och som fortfarande framstår som önskvärd. Kammarrätten anser mot denna bakgrund att det måste införas ytterligare lättnadsregler i den föreslagna 43 kap. 8 a första stycket OSL. Undantag från bestämmelsen om offentlighetsdop för uppgift om en misstänkts eller målsägandes identitet (avsnitt 7.2 i promemorian) Kammarrätten anser att det föreslagna undantaget från bestämmelsen om offentlighetsdop även bör omfatta uppgift som kan röja en enskilds identitet och som tas in i ett beslut om förordnande eller entledigande av offentligt biträde, om beslutet meddelas när en myndighet som inte själv får förordna offentligt biträde handlägger ärendet. Det bör också införas regler om primär sekretess hos domstol i dessa mål. Vidare bör det klargöras om även beslut om byte av offentligt biträde samt avskrivning omfattas av undantaget. Skälen för detta är följande. Offentligt biträde förordnas normalt av den myndighet som handlägger ett mål eller ärende. En socialnämnd har dock inte rätt att förordna biträde i ärenden enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). En ansökan om biträde ska istället lämnas till förvaltningsrätt, som beslutar. Detta framgår av 3 lagen (1996:1620) om offentligt biträde och 39 LVU. Om förvaltningsrätt förordnar offentligt biträde kommer målet att hållas öppet en tid. En underställning eller ansökan om vård kommer normalt att handläggas i det öppna målet. Om ingen underställning eller ansökan kommer in kommer domstolen istället att avskriva målet och bestämma ersättning till det offentliga biträdet. Efter överklagande kan målet komma under kammarrättens prövning. Förordnande och entledigande av offentligt biträde i dessa ärenden enligt LVU har stora likheter med förordnande och entledigande av offentlig försvarare eller

4 REMISSYTTRANDE 4 (5) målsägandebiträde innan åtal har väckts. Regeringens argument för undantag från bestämmelsen om offentlighetsdop i de senare fallen har bäring även på LVUfallen. De sekretessintressen som gör sig gällande, i första hand skyddet för den personliga integriteten hos den enskilde som berörs, får väga förhållandevis tungt jämfört med insynsintresset från allmänhetens sida. Det är inte heller önskvärt att sekretessregleringen leder till att den som utreds enligt LVU måste beakta risken för oönskad publicitet när han eller hon överväger att begära ett offentligt biträde. Att den som har god ekonomi, till skillnad från den som har begränsade resurser, kan anlita ett privat ombud i syfte att undvika de negativa följder som offentligheten kan medföra är inte heller tillfredsställande. Undantaget från bestämmelsen om offentlighetsdop bör alltså omfatta även uppgift som kan röja en enskilds identitet och som tas in i ett beslut om förordnande eller entledigande av offentligt biträde, om beslutet meddelas när en myndighet som inte själv får förordna offentligt biträde handlägger ärendet. För att sekretess enligt t.ex. 26 kap. 1 OSL ska gälla även för identitetsuppgifter som en enskild lämnar direkt till domstol i dessa mål bör det införas regler om primär sekretess hos domstolen. Dessa regler skulle motsvara dem som regeringen föreslår i 35 kap. 1 andra stycket OSL. Slutligen anser kammarrätten att det bör klargöras om även beslut om byte av offentligt biträde och avskrivning av målet ska omfattas av undantaget. Detta klargörs inte helt i promemorian trots tidigare synpunkter. Särskilt om lättnadsregeln i migrationsmål (avsnitt 10 i promemorian) Kammarrätten instämmer i förslaget om en särskild lättnadsregel för migrationsmål där sekretess enligt 21 kap. 5 OSL gäller för enskildas identitetsuppgifter. Kammarrätten anser dock att enskildas identitetsuppgifter bör omfattas av lättnadsregeln även om domstolen i domen eller beslutet har förordnat om eller fastställt ett förordnande om förvar. Skälen för detta är följande. En utlänning som tagits i förvar kan ha ett lika stort behov som andra utlänningar av att få sina identitetsuppgifter skyddade för att undgå övergrepp i hemlandet. Flyktingspionage förekommer och en uppgift om att någon har flytt till Sverige och sökt asyl kan i vissa fall leda till risk för övergrepp vid ett återvändande. Förvaret kan dessutom innebära att återvändandet till hemlandet är omedelbart förestående. Det framstår mot denna bakgrund som otillfredsställande att förutsättningarna för sekretesskydd ska vara beroende av om utlänningen har tagits i förvar eller inte. En tänkbar lösning på problematiken är att domstolen registrerar ett nytt mål och skiljer frågan om förvar från frågan om uppehållstillstånd och avvisning eller utvisning. På så sätt skulle domstolen kunna besluta om sekretess åtminstone i det senare målet. Domstolsverkets föreskrifter om registrering av mål i Vera (DVFS 2010:3 och 2011:3) ger domstolarna denna möjlighet att skapa nya mål.

5 REMISSYTTRANDE 5 (5) I betänkandet Förvar (SOU 2011:11) föreslås dock att en begäran om prövning av förvar eller en begäran om förlängning av förvar alltid ska handläggas i det mål om uppehållstillstånd, avvisning eller utvisning som domstolen handlägger (s. 39). Förslaget motiveras med att förutsättningarna för förvar är beroende av domstolens beslut i frågan om uppehållstillstånd, avvisning eller utvisning (s. 428). Mot denna bakgrund framstår det inte som lämpligt att hantera frågan om sekretess genom att registrera olika mål för förvars- och tillståndsfrågorna. Enligt kammarrätten bör istället utlänningens intresse av skydd mot övergrepp i hemlandet kunna väga tyngre än allmänhetens intresse av insyn i mål om förvar. Kammarrätten instämmer visserligen i regeringens ståndpunkt att hemliga frihetsberövanden inte bör få förekomma om det inte finns mycket starka skäl (s. 61 i promemorian). Domstolen anser dock att mycket starka skäl behovet av skydd mot övergrepp ibland föreligger i förvarsmål. En domstol bör alltså ha möjlighet att förordna om sekretess för den enskildes identitetsuppgifter även om domstolen i domen eller beslutet har förordnat om eller fastställt ett förordnande om förvar. Den som är förvarstagen har möjlighet att enligt 12 kap. OSL själv häva sekretessen och offentliggöra frihetsberövandet. Detta yttrande har beslutats av kammarrättspresidenten Thomas Rolén, kammarrättslagmannen Jerry Eriksson och kammarrättsrådet Catharina Brege Gefvert. Föredragande har varit kammarrättsfiskalen Johan Jansson. Thomas Rolén Kopia till Johan Jansson Övriga kammarrätter Hovrätterna Förvaltningsrätterna under Kammarrätten i Stockholm Justitiedepartementet, expeditionschefen och enheten DOM Domstolsverket Kammarrättens intranät Tidningarnas telegrambyrå