FRITIDSPEDAGOGERS, SPECIALLÄRARES OCH SPECIAL- PEDAGOGERS BEHÖRIGHET ATT UNDERVISA M.M. Promemoria

Transkript

1 Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/german Bender Direkttel: E-post: german.bender@tco.se Utbildningsdepartementet STOCKHOLM FRITIDSPEDAGOGERS, SPECIALLÄRARES OCH SPECIAL- PEDAGOGERS BEHÖRIGHET ATT UNDERVISA M.M. Promemoria U 2012/6626/S TCO har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerade remiss. Detta gör vi genom att bifoga Lärarförbundets yttrande, som vi tillstyrker i dess helhet. TJÄNSTEMÄNNENS CENTRALORGANISATION (TCO) Eva Nordmark German Bender Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro STOCKHOLM Linnégatan tco@tco.se I:\PRELYTTR\REMISSER\Yttranden 2012\Y Fritidspedagors, speciallärares och specialpedagogers behöverighet att undervisa.dot/iw/

2 2 (5) Lärarförbundets yttrande avseende promemoria Fritidspedagogers, speciallärares och specialpedagogers behörighet att undervisa m.m. U2012/6626/S Lärarförbundet har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter över ovan nämnda promemoria. Övergripande synpunkter Lärarförbundet har länge arbetat för de mål som nu infrias i och med förslagen i regeringen promemoria. När man inför en så omfattande reform som legitimationsreformen för lärare och förskollärare måste man också förstå att det nya systemet inledningsvis har brister, brister som successivt måste åtgärdas för att skolverksamheten ska kunna fungera. Här har regeringen visat sig vara pragmatisk för att den övergripande målsättningen med legitimationsreformen inte ska gå förlorad, och det är bra men tyvärr inte tillräckligt. Trots regeringens goda intentioner i promemorian finns det fortfarande väldigt många lärare som ramlar mellan stolarna på grund av hur legitimationsreformen och behörighetsförordningen är utformat. I och med att Skolverket nu meddelar legitimationer till grundskolans tidigare år kan Lärarförbundet tydligt se en ökning av medlemmar som vill ha juridisk hjälp av förbundet för att överklaga, vad de anser vara helt felaktiga beslut från Skolverkets sida. De flesta ärenden handlar om lärare som mist delar av sin behörighet eftersom det i behörighetsförordningen är så skarpa gränser mellan förskola, grundskolans år 1 3 och grundskolans år 4 6. Tidigare har en lärare kunnat bygga på sin utbildning i ett eller flera ämnen för att undervisa i de högre åldrarna men detta är nu omöjligt. Det medför i sin tur ett personellt resursslöseri men också många tragiska konsekvenser på ett individuellt plan. I mer än 20 års tid har skolan präglas av idéer om stadieövergripande verksamhet och inkluderade arbetssätt och lärarna och arbetsgivarna har inriktat organisation, kompetensutvecklingen och vidareutbildningen för att möta de krav som ställdes då. Nu finns det nya krav med legitimation och behörighetsregler med skarpa gränser för yrkesutövningen. I skiftet mellan dessa olika paradigm kommer den enskilde i kläm och därför måste regeringen vara lyhörd för de signaler som kommer från verksamheten. Huvudprincipen måste vara: Det som gällde enligt reglersystemet för en individ då, måste även gälla idag. Lärarförbundet menar att regeringen måste se konsekvenserna av att införa en lagstiftning retroaktivt och vidta större åtgärder än att lappa och laga i den nuvarande lagstiftningen. Lärarförbundets åsikter på promemorians huvudsakliga innehåll Komplettering av legitimation med ytterligare behörighet Lärarförbundet har inget att invänd mot regeringens förslag till ändring eftersom det ur förbundets synvinkel är självklart att även kurser tagna före en lärarexamen borde ingå i behörigheten vid en legitimationsprövning. Lärarförbundet anser att regeringens förslag kan vara förebyggande för bedömningen av framtida legitimationsprövningar.

3 3 (5) Fritidspedagoger Lärarförbundet är mycket nöjd med att regeringen nu förändrar lagtexten så att fritidspedagoger får tillbaka sin behörighet till det de är utbildade för. I och med att regeringen föreslår att fritidspedagogerna återigen ska vara behöriga att bedriva undervisning och ansvara för den undervisning de bedriver i fritidshemmet, är ordningen återställd till det som var rådande innan den nya skollagen trädde i kraft den 1 juli Ett nästa steg för regeringen borde vara att låta fritidspedagogerna omfattas av legitimationsreformen i likhet med övriga lärargrupper. Fritidspedagogutbildningen liksom alla lärarutbildningar har utvecklas över tid och sedan 2001 finns inte fritidspedagog i examensnomenklaturen. Utbildningen har utvecklats från fritidspedagog till lärare med inriktning mot fritidshem till den nuvarande benämningen grundlärare med inriktning mot fritidshem. Förändringen av titulaturen på yrkeskåren säger något om utbildningen och yrkets progression. Alla lärarutbildningar har genomgått liknande förändringar över tid och ingen ifrågasätter att en mellanstadielärare utbildad i början av talet ska kunna erhålla legitimation utan kompletteringar av utbildningen trots att dagens grundskollärare med inriktning mot 4-6 skiljer sig väsentlig ifrån den utbildningen som gavs för över 30 år sedan. Varför inte samma princip gäller för fritidspedagoger utbildade innan 2001 är väldigt svårt att förstå. Lärarförbundet ska inte i detta yttrande återigen ta upp alla argument som förbundet tidigare anfört regeringen varför fritidspedagoggruppen bör omfattas av legitimation utan nöjer sig med att uppmana regeringen att ta ett helhetsgrepp på legitimationsreformen för att rätta till det som är så uppenbart felaktigt och som får förödande konsekvenser för såväl arbetsgivaren som för den enskilde. Förlängning av övergångsperioden Lärarförbundets inställning i legitimationsfrågan från början var att övergångsperioden borde vara till 2018 för alla. Det tar tid att ställa om en så enormt stor organisation som skolan är. Det är dock mycket glädjande att regeringen har lyssnat på den undersökning som Lärarförbundets genomförde och som påvisade att ca 80 procent av alla lärare inom särskolan blev obehöriga med den nya behörighetsförordningen eftersom kravet på utbildning i specialpedagogik med inriktning mot utvecklingstörning inte kunde infrias. En förlängning av övergångstiden kräver att det också ska finna vidareutbildningsmöjligheter för lärarna och Lärarförbundet känner en stark oro eftersom regeringen inte lämnar något besked om vad som kommer hända efter 2015 då Lärarlyftet II slutar. När det gäller möjligheter till vidareutbildning för denna grupp lärare likväl som för många andra lärargrupper har både huvudmannen och märkligt nog även högskolan vaga kunskaper om vad som behövs för att uppnå behörighet enligt behörighetsförordningen. Möjligheter till och ansvar för den behörighetsgivande utbildningen för lärarna kan inte regeringen avhända sig. Lärarförbundet förväntar sig att regeringen, gärna i samarbete med parterna och högskolan löser frågan. Vissa speciallärare och specialpedagoger Lärarförbundet är också mycket nöjt med att regeringen gått förbundet till mötes även i denna fråga. I förarbetena till lärarlegitimation (SOU sid 190) anges att När Skolverket fastställer en lärares / / behörighet utifrån de krav som anges i en särskild förordning ska huvudprincipen vara att han eller hon behåller sin behörighet som utbildningen gav vid den tidpunkten då studierna genomfördes Trots detta visar det sig att lärargrupp efter lärargrupp som inte passar in i behörighetsförordningens snäva behörighetsgränser missgynnas. Därför är

4 4 (5) det mycket bra att regeringen rättar till området speciallärare och specialpedagoger inom särskolans träningsskola. Lärarförbundet kräver att regeringen också vidtar åtgärder för många fler lärargrupper. Lärare med yrkeserfarenhet utanför skolväsendet Här har regeringen gjort en för skolan alldeles nödvändig rättelse. Musiklärare med yrkeserfarenhet från musik- och kulturskolan, lärare som undervisat inom folkhögskolan eller lärare som gått direkt till forskarutbildningen och undervisat på universitetet har med den nuvarande lagstiftningen inte kunna räkna sin undervisningstid eftersom det har krävt att den tiden finns inom de områden där kravet på legitimation finns. Detta har inneburit att massor av lärarkompetens riskerat hamna utanför systemet. Lärarförbundet menar att regeringen här har tagit ansvar och rättat till ett fel i systemet som utan åtgärd skulle kunna ha bidragit till att undergrävt legitimationsreformens legitimitet. Tyvärr återstår en del problem när det gäller musiklärarna. Regeringen har föreslagit att de som arbetet motsvarande minst ett år på heltid i en eller flera anställningar innan den 1 juli 2011, alltså innan den nya skolagen började gälla, har inte krav på sig att genomföra en introduktionsperiod om läraren har arbetat i en eller flera anställningar där arbetsuppgifterna liknar undervisning inom skolväsendet. Många nyutexaminerade musiklärare får sitt första arbete inom Kultur- och musikskolan och blir sedan kvar länge. Därmed uppstår en inlåsningseffekt eftersom dessa lärare får svårare att konkurrera om musiklärartjänster inom den delen av skolväsendet som har legitimationskrav. Det kan vara svårt för den enskilde men även för en handledare att handleda en lärare på ett introduktionsår som redan har många års erfarenhet av undervisning. Enklast åtgärdat vore det om Musik- och kulturskolan kunde införlivas under legitimationskravet. Modersmålsundervisningen Lärarförbundet principiella hållning är att alla lärare ska omfattas av legitimationskravet eftersom införandet av ett legitimationskrav på lärarna i första hand handlar om att stärka yrkesansvaret och värna om kvaliteten i undervisningen. Denna uppfattning gäller naturligtvis också modersmålslärarna men Lärarförbundet kan också se pragmatiskt på frågan och särskilt då ur det perspektiv att det inte har funnits någon modersmålslärarutbildning i Sverige på 20 år. Därför finns det en poäng i det regeringen säger om att det inte är rimligt att ställa krav som huvudmännen inte har någon möjlighet att följa. Detta tar dock inte bort regeringens ansvar att sörja för att det inrättas modersmålslärarutbildningar i landet och att man försöker lösa fråga om det begränsade antal modersmål som är möjligt att läsas på våra universitet och högskolor med ett utökat internationellt distanssamarbete mellan olika universitet. Denna fråga bör ligga högt upp på regeringens agenda. Lärarförbundet menar regeringens arbete med promemorian Fritidspedagogers, speciallärares och specialpedagogers behörighet att undervisa m.m. visar att regeringen tar ett välbehövligt ansvar för lärarlegitimationsreformen. Lärarförbundet vill dock att regeringen tar ett större grepp om reformen eftersom det i och med utfärdandet av legitimationerna nu visar tydligt hur reformen slår mot olika lärargrupper och var systemfelen ligger. En sådan åtgärd skulle innebära att regeringen slipper att ständigt återkomma för att lappa och laga.

5 5 (5) LÄRARFÖRBUNDET Eva-Lis Sirén Ordförande Jan Gladh Ombudsman