LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

Transkript

1 Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell Direkttel: E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28) S 2012/3111/SF TCO har beretts tillfälle att lämna synpunkter på rubricerade delbetänkande från Pensionsåldersutredningen. Utredningen har presenterat ett genomarbetat och brett underlag över möjligheter och hinder för äldre att arbeta längre. Kartläggningen är användbar både för utredningen i dess fortsatta förslagsinriktade arbete, och för lagstiftare, avtalsparter och andra som är intresserade av frågan. Nedan lämnas TCOs synpunkter. Statens roll och arbetsmarknadens parters Utredningen betonar vikten av breda lösningar som involverar arbetsmarknadens parter. Utredningen framhåller att en viktig fråga för fortsättningen är om arbetsmarknadens parter kan ta ett ökat ansvar för att minska de hinder som finns för äldre att arbeta längre. Att parterna ska ta ett större ansvar får inte likställas med att staten drar sig undan från sitt ansvar. Staten kan och bör ta hänsyn till samhällspolitiska mål som behov av skatteintäkter för finansiering av den gemensamma välfärden och upprätthållande av kompensationsgraden i det allmänna pensionssystemet för att upprätthålla systemets legitimitet. Dock är det andra mål som i första hand styr agerandet hos enskilda arbetstagare, arbetsgivare och organisationer som representerar arbetsmarknadens parter. Staten kan använda olika styrmedel för att påverka parter, arbetsgivare och enskilda att göra sådana val som staten bedömer leder till att uppfylla de samhällspolitiska målen. Statliga medel kan behöva satsas för att stimulera och få till stånd förändringar i rätt riktning. Bitvis råder det tveksamhet kring hur utredningen ser på den avtalsfrihet som råder på den svenska arbetsmarknaden. De avtalsslutande parternas oberoende måste garanteras. Kollektivavtalen som tecknats om tjänstepension och ersättning vid sjukdom och olycksfall mm är konstruerade för att komplettera de allmänna systemen. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro STOCKHOLM Linnégatan tco@tco.se I:\PRELYTTR\REMISSER\Yttranden 2012\Y Längre liv, längre arbetsliv - förutsättningar och hinder.dot/iw/

2 2 (5) En god arbetsmiljö en förutsättning för ett långt arbetsliv TCO är av uppfattningen att utredningen i allt för liten grad är inriktad på att hitta metoder för att skapa långsiktiga förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. I alltför hög grad fokuseras på problem i trygghetssystemens regelverk. Utredningen lyfter vid flera tillfällen betydelsen av en god arbetsmiljö och ska i sitt fortsatta arbete satsa på resurser på att undersöka sambanden mellan psykosociala arbetsmiljöproblem och tidigt utträde från arbetsmarknaden. I den mån man i delbetänkandet diskuterar åtgärder för arbetsmiljöarbetet, är det utifrån hur man tar särskild hänsyn till de äldres behov. TCO tycker att det är oerhört viktigt att utredningen i sitt fortsatta arbete tydligare lyfter betydelsen av det systematiskta arbetsmiljöarbetet, och att det inte enbart handlar om enskilda åtgärder man ska sätta in när de anställda blir äldre. Utredningen betonar hur man ska anpassa arbetstider, arbetsförhållanden etc. till de äldres förutsättningar. Det är bra, men ett arbetsliv måste vara hållbart över tid för individen och då måste arbetsmiljön vara god hela arbetslivet. För att åstadkomma det krävs det ett långsiktigt, systematiskt arbetsmiljöarbete ute på arbetsplatserna. Flera undersökningar, från bland annat Arbetsmiljöverket, visar att det systematiska arbetsmiljöarbetet är undermåligt på en stor andel av de svenska arbetsplatserna. Varje år genomför Arbetsmiljöverket en stor tillsynsinsats i samband med den europeiska arbetsmiljöveckan. Föregående år, 2011, fokuserade man på om arbetsgivare och ansvariga chefer hade de nödvändiga kunskaperna och kompetensen som krävs samt om arbetstagarna har kunskaper om riskerna och hur man undviker att skada sig. Över hälften (53 procent) av arbetsplatserna fick krav att rätta till sina brister 1. Liknande resultat kommer fram i diverse undersökningar från TCO och TCO-förbunden. TCO menar att mycket finns att vinna på att förstärka det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Här har arbetsgivare och fackliga organisationer en viktig uppgift. Staten har också en viktig roll att spela, inte minst genom att satsa resurser på sin tillsynsmyndighet Arbetsmiljöverket. Kraven på arbetsgivare beträffande arbetsmiljö och fungerande företagshälsovård är allt för ljumma. För att individen ska räcka till i ett helt arbetsliv är det viktigt att denne får kontinuerlig påfyllnad av sina kunskaper. Utredningen menar att en bidragande orsak till att äldre inte får kompetensutveckling är att både de äldre och deras arbetsgivare är inställda på tidig pensionering. Man menar att ekonomiska incitament ska få äldre att satsa på kompetensutveckling, men för ingen direkt diskussion om hur arbetsgivarna ska stimuleras att satsa på att kompetensutveckla sin äldre personal. Staten skulle exempelvis kunna bidra till ökat samarbete mellan lärosäten och näringsliv och främja tillgången till vidareutbildning för yrkesverksamma, förändra studiemedelssystemet för att underlätta kompletteringar av högre studier under arbetslivet och göra det skattemässigt fördelaktigt för arbetsgivare att investera i sina medarbetares kompetensutveckling. 1 Se

3 3 (5) Utredningen understryker behovet av ökad kunskap om samband mellan arbetsförhållanden och utslagning genom förtidspension och långtidssjukskrivning, effektiva interventioner etc. TCO delar utredningens uppfattning om att kunskapsluckorna måste åtgärdas. Det är TCOs uppfattning att ett för stort fokus på arbetsskadestatistiken riskerar att leda fel, då det finns stora mörkertal i synnerhet vad gäller psykosociala besvär. Arbetsmiljöverket lät nyligen göra en kunskapsöversikt om kopplingarna mellan hjärtbesvär och arbetsmiljö 2. Där uppskattar man att drygt 400 arbetsrelaterade dödsfall i hjärtinfarkt skedde Det man framför allt har studerat är kopplingen till stress och forskarna ser att den exponering som ökar är arbete på icke-regelbunden dagtid. Beslutet om att gå i pension Mycket av utredningens fokus ligger på hur regelverk i trygghetssystemen påverkar individernas val att gå i pension. Många andra faktorer än ekonomi påverkar valet att arbeta kvar eller gå i pension. Alla individer har av hälsoskäl inte ens valet att kunna arbete fram till 65 år. Utredningen beskriver trygghetssystemen som hinder för längre arbetsliv genom att de underlättar ett tidigt utträde. TCO anser tvärt om att trygghetssystemen bör ses som stora tillgångar för trygghet och omställning i arbetslivet. De är i grund och botten ofta en förutsättning för ett långt arbetsliv. De normer om en pensionsålder vid 65 år som verkar leva kvar trots att det inte finns någon formell pensionsålder i det allmänna pensionssystemet styrs i hög grad av att de kringliggande systemen fortfarande signalerar att man går i pension när man fyller 65 år. Reglerna gällande arbetslöshetsförsäkringen gör att man får gå i pension om man blir arbetslös efter att man har fyllt 64 år. Innan 65 år kan man få sjukersättning (fd förtidspension), medan man därefter är hänvisad till ålderspension. Stöd som utgår till funktionsnedsatta för att de ska kunna erhålla eller behålla ett arbete utgår inte heller efter 65-års-dagen. Och reglerna gällande sjukpenning och rehabilitering signalerar också att det händer något vid 65-års-dagen. Dessa regler behöver ändras om pensionsåldern ska kunna anses vara flexibel för alla. Det är centralt för normbildningen att åldersgränserna i kringliggande system inte befäster den formella pensionsålder som man har frångått i det allmänna pensionssystemet. Som utredningen påpekar ger pensionssystemet goda incitament att arbeta längre för den som kan och orkar. Men det behöver också finnas möjligheter att välja att gå i pension tidigare utan att man förlorar allt för mycket i pension. Utredningen betonar reglerna inom de kollektivavtalade tjänstepensionerna som styrande för valet att gå i pension. Tjänstepensionerna har blivit allt mer betydelsefulla för många individers ekonomiska situation om pensionärer. Om det allmänna pensionssystemet vore mer generöst skulle det kompletterande stödet i form av tjänstepension inte ha samma ekonomiska betydelse. Betänkandet andas också att vi alla behöver arbeta längre för att värna det allmänna pensionssystemets uthållighet. Konstruktionen som har fördelen att systemet är finansiellt hållbart gör att vi får en sjunkande kompensationsgrad när medellivslängden ökar om vi inte kompenserar det genom att arbeta mer. Att en lägre kompensationsgrad kan urholka 2 Arbetsmiljöns bidrag till hjärt-kärlsjukdom, Rapport 2012:9, Arbetsmiljöverket

4 4 (5) förtroendet och göra kompletterande stöd än mer betydelsefullt är inte ett argument för enskilda att arbeta längre. Om det allmänna pensionssystemets konstruktion inte är hållbart (annat än finansiellt) motiverar det en översyn. Avgörande för att ekonomiska incitament ska ha någon betydelse är begriplig och lättillgänglig information. Kunskapen om vårt samlade pensionssystem är inte hög i Sverige idag. Här har staten ett särskilt ansvar, men arbetsmarknadens parter med flera bör också arbeta vidare för att enskilda ska kunna göra välinformerade val beträffande när de ska gå i pension. Arbetsgivarna och äldre arbetskraft TCO delar utredningens slutsats att åldersdiskriminering är ett av de viktigaste hindren för äldre på arbetsmarknaden och välkomnar att utredningen avser inleda en dialog om behoven av och förutsättningarna för en effektivare lagstiftning. En annan väg att gå är genom aktiva åtgärder, dvs ett främjandearbete med parterna och relevanta myndigheter i samverkan för att möjliggöra att arbetstagare ska kunna arbeta längre. LAS turordningsregler innebär att äldre skyddas och är åtminstone en delförklaring till Sveriges relativt sett höga sysselsätningsgrad bland äldre. Vi vet från studier från Linnéuniversitetet att åldersdiskrimineringen är potentiellt mycket hög. Enligt utredningen gör tjänstepensionen (förmånsbestämd) det dyrt att anställa äldre arbetskraft. Men det behöver inte vara så. Personer i ITP2 med årsinkomst under 7,5 inkomstbasbelopp blir aldrig dyra, oavsett hur mycket en arbetsgivare höjt deras lön upp till denna nivå. Det beror på kostnaden för den förmånsbestämda ålderspensionen är begränsad till 5,5 procent av lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp. För personer med högre inkomst gäller att på den del av årslönen som ligger mellan 7,5 och 20 inkomstbasbelopp blir pensionen 65 procent av lönen, förutsatt att anställningen varar fram till pensioneringen vid 65 års ålder. Avslutas anställningen tidigare minskar pensionen i relation till hur mycket pengar som hunnit betalas in. Det är därför viktigt för arbetsgivaren att beakta att pensionen är en del av löneförhandlingen, dvs väga samman såväl lönekostnaden som pensionskostnaden när anställningen görs upp. När det är mindre än 5 år kvar till pensionsåldern finns villkor som reglerar hur stor lönehöjning som kan bli pensionsgrundande. Från och med 2009 har reglerna i ITP2 ändrats för hur man får tillgodoräkna sig tjänstgöringstid i andra tjänstepensionsplaner. Reglerna innebär att högavlönade som flyttar från offentlig till privat sektor blir billigare för sina nya privata arbetsgivare. Men pensionsförmånerna blir också lägre för dessa grupper. Effekter av att atypiska anlitandeformer blir allt vanligare? Det blir allt vanligare att företag som ett led i sin riskminimering väljer andra anlitandeformer än tillsvidareanställningar när arbetskraft behövs. Det kan vara tidsbegränsade anställningar, vikariat, projektanställningar, uppdrag till uppdragstagare eller egna företagare. Kunskapen om egenföretagare är ett område som förtjänar att uppmärksammas mer, då det är ett område där kunskapen är begränsad. Det är ett perspektiv som saknas i utredningen. Osäkra anställningsförhållanden och det man ibland kallar ofrivilligt egenföretagande påverkar tryggheten

5 5 (5) och arbetsmiljön för de berörda, vilket i förlängningen kan påverka möjligheterna och viljan att vara kvar längre i arbetslivet. Utredningen skulle behöva djupare analys av situationen för egna företagare och andra som kan sakna kollektivavtalad tjänstepension eller motsvarande. TJÄNSTEMÄNENS CENTRALORGANISATION (TCO) Eva Nordmark Åsa Forsell