SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET"

Transkript

1 SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET Det lagstadgade pensionssystemet är inkomstrelaterat och finansieras helt med avgifter (åtskilt från statsbudgeten), vilka ska ligga konstant på 18,5 % av den pensionsgrundande inkomsten. Garantipension och efterlevandepension är skattefinansierade medan sjukersättningen finansieras via sjukförsäkringssystemet. 16 % av avgiften på 18,5 %, upp till ett tak i socialförsäkringen, finansierar pensioner genom ett fördelningssystem med fiktiva konton: avgifterna kapitaliseras med en given ränta till ett hypotetiskt pensionskapital (kapitaliseringen följer inkomstökningen, medan indexeringen av pensioner vid utbetalningen mer eller mindre följer inkomstökningen, dvs. inkomstökningen minus 1,6 %). Återstående 2,5 % investeras i en eller flera fonder som den enskilde själv väljer (s.k. premiepension). Vid pensioneringen omvandlas det hypotetiska pensionskapitalet till en pension, vars storlek i första hand hänger samman med den förväntade återstående livslängden. Kapitalet i premiepensionen kan antingen utbetalas från pensionsfonden eller omvandlas till en livränta. Inkomstpension och premiepension utbetalas tidigast vid 61 års ålder. Storleken på den årliga pensionen blir större ju senare i livet en person väljer att pensionera sig, vilket förklaras av fler intjänade pensionsrätter under de extra arbetsåren och en kortare förväntad återstående livslängd. Pensionsrätter kan intjänas under obegränsad tid och det finns ingen bestämd pensionsålder. Enligt lagen om anställningsskydd har en anställd rätt att behålla sin anställning tills han fyller 67 år. Pensionen kan utbetalas i delar om 25, 50, 75 eller 100 %. Om den enskilde fortsätter att arbeta efter det att pensionen har börjat utbetalas intjänas ytterligare pensionsrätter oberoende av ålder. Tjänstepensioner baseras i huvudsak på fyra stora kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Dessa avtal omfattar över 90 % av de anställda. Avgifterna betalas av arbetsgivarna och uppgår till 2-5 % av lönen för de avgiftsbestämda pensionerna, men kan vara högre för de förmånsbestämda. Tjänstepensionerna utgörs allt oftare av avgiftsbestämda pensioner. De ger vanligen en extra inkomst på % av slutlönen. Dessa avtal kan också innehålla ett efterlevandeskydd och en sjukförsäkring som utbetalas vid långvarig sjukdom. Ca 40 % av de anställda omfattas av privata pensionsavtal, vilka motsvarade ca 5 % av de totala pensionskostnaderna Dessa avtal sluts frivilligt och kostnaderna är avdragsgilla i deklarationen. Det genomsnittliga belopp som inbetalades till sådana privata pensionsavtal 2003 motsvarade ca 2,3 % av den genomsnittliga årsbruttolönen. Dessa avtal har fått en allt större betydelse under de senaste tio åren. En typisk sådan produkt är en traditionell livförsäkring eller en kombinerad liv- och fondförsäkring. Garantipensionen ger en minimipension från och med 65 års ålder som ett komplement till den lagstadgade pensionen (maximibeloppet utbetalas till den som har varit bosatt i Sverige i 40 år). Den är skattefinansierad och är prisindexerad. Den påverkas inte av inkomst av tjänst eller kapitalinkomster, inte heller av tjänstepension eller privata pensionsförsäkringar. En ny form av inkomstprövat stöd till äldre som inte har rätt till garantipension (särskilt invandrare) underhållsstöd för äldre infördes De inkomstprövade bostadsbidragen innebär också en extra inkomst för många pensionärer.

2 2 NUVARANDE SITUATION OCH FRAMTIDSPERSEKTIV MOT BAKGRUND AV DE GEMENSAMMA MÅLEN 2.1 Nuvarande situation Då det gäller tillräcklighet bygger det inkomstrelaterade systemet på principen om försäkringsteknisk neutralitet: de samlade tillgångarna från de avgifter som betalats under hela det yrkesverksamma livet omvandlas till en livränta vid pensioneringen varvid den förväntade återstående livslängden beaktas. Avgiftskontot krediteras dessutom för avbrott i yrkesverksamheten på grund av t.ex. arbetslöshet och föräldraledighet. Arbetsgivarnas andel av pensionsavgifterna till sådana förmåner finansieras via statsbudgeten. Dessutom får vissa grupper ytterligare pensionsrätter som baseras på fiktiva inkomster, s.k. pensionsgrundande belopp, för att kompensera de försäkrade för sådana perioder som kan leda till inkomstbortfall utan att de egentligen borde göra det. Pensionsgrundande belopp tillgodoräknas föräldrar till barn i åldrarna 0-4 år. De får också tillgodoräknas för de perioder då man uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning, likaså vid studier och plikttjänst. Hela avgiften på 18,5 % betalas i dessa fall via statsbudgeten. År 2005 var ersättningsnivåerna ca 70 % (68 % brutto och 71 % netto) för den som arbetat i 40 år med en genomsnittlig lön och som gick i pension vid 65 års ålder (inräknat både den lagstadgade pensionen och tjänstepensionen). Systemet med tjänstepensioner är väl utvecklat och dessa förväntas bidra till att bevara levnadsstandarden efter pensioneringen. Det svenska pensionssystemet garanterar tillräcklig levnadsstandard för kvinnor och män (den relativa inkomsten för dem som är över 65 år är ca 80 % av den relativa inkomsten för 0-64), även om könsrelaterade skillnader kvarstår (83 % för män och 73 % för kvinnor). Risken för äldre att drabbas av fattigdom är måttlig för i stort sett hela befolkningen. Andelen fattiga bland personer över 65 år var 14 % år 2003 vid 60 %-taket (9 % för män och 18 % för kvinnor). Vad beträffar den ekonomiska bärkraften begränsar det nya systemet med avgiftsbestämda pensioner den framtida ökningen av pensionskostnaderna till de ökade kostnaderna för pensionsavgifternas kapitalisering. År 2003 var pensionskostnaderna 12,7 % av BNP, vilket är nästan detsamma som EU:s genomsnitt. Dessutom garanteras den ekonomiska bärkraften hos det avgiftsbestämda systemet genom den mekanism som automatiskt rättar till eventuell obalans. Till dess hjälp finns också sedan början av 60-talet en buffertfond. Denna är tänkt att bidra till den långsiktiga finansieringen av pensionssystemet. Dess tillgångar uppgick 2005 till nästan 30 % av BNP. Tillgångarna i andra pensionssystem, bl.a. tjänstepensioner och privat pensionssparande, motsvarade ca 67 % av BNP år Pensionssystemet tillåter stor flexibilitet både i fråga om tidpunkten för pensionering och möjligheten att kombinera inkomst av tjänst med full pension eller delpension. Andelen äldre som förvärvsarbetar i Sverige är den högsta i EU-25. Det finns ingen fast pensionsålder, men det är möjligt att pensionera sig i förtid med en pension som är försäkringsmässigt neutral. Även om pensionssystemet uppmuntrar till fortsatt arbete, har antalet äldre arbetstagare som är sjukskrivna och som uppbär förmåner på grund av arbetsoförmåga ökat snabbt. Tendensen vände emellertid 2003 och antalet sjukskrivna har sjunkit sedan dess, låt vara från en hög nivå. Vad gäller moderniseringen garanterar det allmänna svenska pensionssystemet en hög grad av flexibilitet, t.ex. olika arbetsmönster och flexibla pensionsmöjligheter. Systemet innehåller också incitament till fortsatt arbete och jämställdhet. Den svenska reformen bygger på bred politisk samstämmighet och beledsagas av en vilja att förbättra informationen till framtida pensionstagare som varje år får uppgifter om sitt pensionskapital och prognoser om sin framtida pension på grundval av vissa antaganden om

3 t.ex. tillväxt, avkastning och pensionsålder. Som ett led i denna strävan skapades det 2004 en omfattande Internetportal om pensioner, där var och en kan göra en prognos om sin framtida pension (inte bara den lagstadgade utan också tjänstepensionen och med tiden även det privata pensionssparandet). 2.2 Framtidsutsikter, reformer och policydiskussion Försörjningsbördan för äldre förväntas öka mycket långsamt, från måttliga 26 % år 2003 till 41 % år 2050, dvs. en ökning med bara 14 %. Detta beror främst på att födelsetalen är bland de högsta inom EU. Ersättningsnivåerna vid en given ålder förväntas sjunka kraftigt under de kommande årtiondena. Enligt de beräkningar som arbetsgruppen för indikatorer gjort av de fiktiva ersättningsnivåerna för en arbetstagare som går i pension vid 65 års ålder efter 40 års arbete kommer nettoersättningsnivån att sjunka märkbart från 71 % år 2005 till 57 % år Bruttoersättningsnivån kommer att sjunka från 68 % år 2005 till 56 % år 2050 (eftersom avgifterna från pensionsfonderna kommer att förbli oförändrade). Det kommer att bli resultatet av den förväntade ökade livslängden (dvs. tiden som pensionär kommer att öka) och samma antagande om 40 år i arbetslivet när principen om den avgiftsbestämda pensionen tillämpas. Därför kommer de som pensionerar sig 2050 att behöva arbeta i 44 år tills de fyller 69 för att uppnå samma ersättningsnivå som de som pensionerar sig Minimipensionerna är prisindexerade. Inkomstrelaterade pensioner (både fördelningssystem och fonderingssystem) är indexerade efter den genomsnittliga löneökningen. Indexeringen görs emellertid i början av pensionsperioden så att en ökning på 1,6 % tillkommer vid pensioneringen, medan senare indexjusteringar är lika med den genomsnittliga löneökningen minus 1,6 procentenheter. På så sätt får man en högre pensionsnivå i början av pensionsperioden, vilket anses bättre motsvara pensionärernas konsumtionsmönster under hela pensionsperioden. Detta kan emellertid på sikt öka den relativa risken för fattigdom bland äldre pensionärer med en låg inkomstrelaterad pension. Avgifterna förs fiktivt över till enskilda konton och krediteras årligen en fiktiv avkastning som är densamma som de totala löneökningarna. Det har införts ett automatiskt kompensationssystem (som bromsar indexeringen av pensionskapitalet om det råder obalans), medan omvandlingen av det fiktiva pensionskapitalet till en pension tar hänsyn till den förväntade livslängden vid tidpunkten för pensioneringen, vilket neutraliserar en viktig ökningsfaktor i pensionskostnaderna. Sveriges allmänna pensionssystem, som inte finansieras via statsbudgeten, förväntas inte utsättas för något hårt tryck genom den åldrande befolkningen. Enligt de budgetprognoser som 2005 gjordes av arbetsgruppen för åldrande förväntas de nuvarande offentliga utgifterna på pensioner (10,6 % av BNP) att öka mycket långsamt fram till 2050 med endast 0,6 % (jämfört med 2,2 % i EU-15). De totala åldersrelaterade kostnaderna förväntas öka från 25,7 % till 26,3 % av BNP under samma period. Att bevara möjligheten till anställning och förmågan att arbeta är dock ytterst viktigt för systemets tillräcklighet och ekonomiska bärkraft i framtiden. För närvarande försöker regeringen att absorbera ökningen av sjukersättning genom att införa ett brett program för att främja hälsa i arbetet. Handlingsplanen innehåller framför allt åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och tydligare fastslå arbetsgivarens skyldigheter. Den innehåller också åtgärder för att snabbt kunna återvända till arbetet efter tillfrisknandet, åtaganden för att lättare kunna komma i åtnjutande av hälso- och sjukvård och läkarbehandling samt en kontroll av patienternas situation minst vart tredje år. Dessutom har systemet med förtidspensioner setts över och införlivats med sjukförsäkringssystemet. Syftet med reformen är att systemet ska bli

4 rättvisare genom att tillträdet till arbetsmarknaden underlättas på så sätt att man skiljer mellan aktivitetsersättning (för arbetstagare mellan 19 och 29 år) och sjukersättning (för dem som är i åldrarna år). Det skapas framför allt en möjlighet att få hjälp med rehabilitering och möjligheten att kombinera arbete med partiella förmåner. Enligt det nya inkomstrelaterade systemet bär pensionstagarna de finansiella risker som är knutna till livslängd och avgiftsbas för att avgiftsnivåerna ska kunna hållas konstanta. Finansieringen av den garanterade minimipensionen skulle kunna innebära en ekonomisk risk för den allmänna budgeten om många människor inte kan intjäna tillräckligt många inkomstrelaterade pensionsrätter. 3 SLUTSATSER Sverige har lyckats skapa ett allmänt pensionssystem som har tillräckliga resurser och som är ekonomiskt stabilt för framtiden så länge den betydande minskningen i ersättningsnivå kompenseras med ett senare utträde ur arbetslivet. Sverige har säkrat dess ekonomiska bärkraft genom en reservfond som tillkom i början på 1960-talet (uppgick till nästan 30 % av BNP 2005) och genom en mekanism som automatiskt rättar till eventuell obalans. Andelen äldre arbetstagare i Sverige är den högsta i EU-25. Pensionssystemet tillåter stor flexibilitet både i fråga om tidpunkten för pensionering och möjligheten att kombinera arbetsinkomst med full pension eller delpension. Öppenheten i pensionssystemet och de uppgifter som var och en får om pensionerna bör göra det möjligt för alla att planera sitt yrkesliv på ett sådant sätt att de kan säkra en tillräcklig pension. Detta ger viktiga incitament för äldre arbetstagare att stanna längre på arbetsmarknaden. Trots de uppgifter som lämnas är de allmänna kunskaperna om hur pensionerna beräknas inte tillfredsställande. Även om systemets försäkringstekniska neutralitet och möjligheter till rörlig pensionsålder gör att folk inte pensionerar sig tidigt, märks en tendens till att allt fler inom vissa grupper lämnar arbetsmarknaden i förtid, främst genom sjukskrivning och förmåner till följd av arbetsoförmåga. Regeringen försöker åtgärda dessa tendenser och kommer att kontrollera resultatet av de vidtagna åtgärderna.

5 4. STATISTISKA BAKGRUNDSUPPGIFTER SE EU-25 Totalt Tillräckliga pensioner Nuvarande situation Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Risk för fattigdom Nd Nd Nd Inkomstskillnader , ,7 Inkomster i ålderskategorin 65+ i förhållande till inkomster i ålderskategorin ,77 0,83 0,73 Medianpensioner i relation till medianinkomster 2 0,67 0,66 0,69 Långsiktiga prognoser Teoretisk ersättningsnivå Total nettoersättningsnivå Total bruttoersättningsnivå Bruttoersättn.nivå 1:a pel Bruttoersättn.nivå 2:a/3:e pel Ekonomisk bärkraft Nuvarande situation Pensionskostnader enligt Esspros 4, procent av BNP 12,8 11,7 12,7 12,5 12,6 Sysselsättning (2004) 5 Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Sysselsättningsintensitet (25-54 år) 82,9 85,0 80,9 76,8 85,2 68,5 Sysselsättningsintensitet (55-64 år) 69,1 71,2 67,0 41,0 50,7 31,7 Faktisk ålder för utträde från 6 arbetsmarknaden (2004) 62,8 60,7p Offentliga finanser (2003) 7 Statsskuld, % av BNP 52,0 63,3 Budgetbalans, % av BNP 0,3-2,8 Långsiktiga prognoser (EPC 2006) Nivå Ökning Nivå Ökning Försörjningsbördan för äldre 8 26,4 38,4 40,9 +55 % % Offentliga pensionsutgifter i % av BNP ,6 11,9 12,8 +2,2 Faktorer som påverkar de offentliga pensionsutgifternas utveckling ( ) 10 Del i förändringen, i % av BNP Del i förändringen, i % av BNP Demografisk försörjningsbörda 4,8 8,6 Sysselsättning -0,6-1,1 Omfattning -0,2-2,1 Förmånsnivå -2,8-2,7 Totalt (med restvärde) 0,9 2,2

6 Anm.: 1. Källa: Eurostat data collection Fattigdomsgräns: Fattigdomsgränsen definieras som 60 % av medianlönen. inkomstskillnader: Inkomstfördelning S80/S20. Under överförandet till EU-SILC:s harmoniserade uppgifter om inkomster och levnadsomkostnader i Europa har man kommit överens om att använda index från nationella källor enligt en gemensam överenskommen metod. Eftersom sådana index inte kan anses helt jämförbara därför att olika undersökningar och referensår för inkomster används, har man försökt att på alla sätt uppnå största möjliga jämförbarhet. Det kan påpekas att 12 medlemsstater redan använder EU-SILC:s undersökningar (BE, DK, EL, ES, FR, IE, IT, LU, AT, PT, FI, SE; SILC 2004, inkomstuppgifter 2003), medan andra medlemsstater använder inhemska källor (inkomstuppgifter 2003), med undagtag av MT (2000), CZ, DE och SK (2002). 2. Källa:Eurostat: Medianinkomsterna från privata försäkringar för pensionstagare i åldrarna år i relation till medianinkomsterna för anställa i åldrarna år. Exklusive sociala förmåner och andra pensioner. 3. Källa: nationella beräkningar enligt den metod som fastställts av arbetsgruppen för indikatorer inom kommittén för socialt skydd. Teoretisk ersättningsnivå för en manlig arbetstagare som arbetat heltid i 40 år med genomsnittlig inkomst och som betalat avgifter till första och andra pelarens pensionssystem och som pensionerar sig vid 65 års ålder Källa: Esspros, Eurostat. Omfattar utgifter som betalas av vissa privata sociala trygghetssystem. 5. Källa: Europeiska arbetskraftsundersökningen t.o.m Källa: Europeiska arbetskraftsundersökningen t.o.m Källa: Europeiska kommissionen, GD ECFIN. 8. Källa: Eurostat (2005), demografiska prognoser. Antal personer 65 år och äldre som procentandel av antalet personer år. 9. Källa: Kommittén för ekonomisk politik: Utgifter till det allmänna pensionssystemet (inkl. största delen av den statliga ersättningen för inkomstbortfall för dem som är 55 år och äldre, också pensionskostnader från fonderade lagstadgade pensioner), före skatt. 10. Källa: Kommittén för ekonomisk politik: Utgifter till det allmänna pensionssystemet (inkl. största delen av den statliga ersättningen för inkomstbortfall för dem som är 55 år och äldre, också pensionskostnader från fonderade lagstadgade pensioner), före skatt. * försumbar del

Den nationella strategirapporten. rimliga och hållbara pensioner. Juli 2005

Den nationella strategirapporten. rimliga och hållbara pensioner. Juli 2005 Den nationella strategirapporten om rimliga och hållbara pensioner Juli 2005 Innehållsförteckning 1. Förord...4 2. Svenska pensioner...5 2.1 Den nya allmänna inkomstpensionen...5 2.2 Tjänstepension och

Läs mer

BESTÄMMELSER OM PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA

BESTÄMMELSER OM PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA 1 (11) Antagen av kommunfullmäktige den 25 november 2009, 189 Dnr: 1033/09-903 Nr: BESTÄMMELSER OM PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA Sammanfattning Beslutsordning Kommunfullmäktige är pensionsmyndighet för förtroendevalda.

Läs mer

Pensioner från början till slut

Pensioner från början till slut Pensioner från början till slut Privat sparande Tjänstepension Allmän pension (inkomst- och premiepension) 2 2015 AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR. FOTO SID 1: COLOURBOX. TRYCK: KST INFOSERVICE, KALMAR, DECEMBER

Läs mer

Vad blev det för pension?

Vad blev det för pension? Håkan Svärdman 08-772 71 62 0708-31 53 62 hakan.svardman@folksam.se Datum Sid 1(7) Välfärdsrapport: Vad blev det för pension? En jämförelse mellan pension och slutlön Sid 2(8) Facit på prognos Nyligen

Läs mer

Pensionsriktlinjer för anställda

Pensionsriktlinjer för anställda Pensionsriktlinjer för anställda Antagna av kommunstyrelsen 2008-12-04, reviderade 2015-02-04 Lunds kommun Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 ALLMÄNT... 4 REVIDERING... 4 BESLUTSORDNING... 4 PENSION

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

Kvinnor och pensionen. En rapport om kvinnornas pensionsvillkor

Kvinnor och pensionen. En rapport om kvinnornas pensionsvillkor Kvinnor och pensionen En rapport om kvinnornas pensionsvillkor Utgiven maj 2013 Riksförbundet PensionärsGemenskap Svenska KommunalPensionärernas Förbund Förord Sverige är stolt över att vara ett av de

Läs mer

Det handlar om din pension. Pensionsavtalet KAP-KL för dig som är kommun- eller landstingsanställd

Det handlar om din pension. Pensionsavtalet KAP-KL för dig som är kommun- eller landstingsanställd Det handlar om din pension Pensionsavtalet KAP-KL för dig som är kommun- eller landstingsanställd Innehållsförteckning Välkommen till KPA Pension... 3 Din allmänna pension... 4 Din tjänstepension - ålderspension...

Läs mer

Dina pengar. med och utan kollektivavtal

Dina pengar. med och utan kollektivavtal Dina pengar med och utan kollektivavtal Kollektivavtal din försäkring genom hela karriären Den här skriften är för dig som är akademiker och som vill veta mer om vad ett kollektivavtal är och vad det kan

Läs mer

Din tjänstepension PFA

Din tjänstepension PFA Din tjänstepension PFA Din pension består av olika delar allmän pension Allmän pension kommer från staten. Varje år får du information om den allmänna pensionen i ett orange kuvert. Du har rätt till allmän

Läs mer

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts

Läs mer

LITEN PENSIONS- SKOLA FÖR DIG SOM ARBETAR INOM SCEN OCH FILM

LITEN PENSIONS- SKOLA FÖR DIG SOM ARBETAR INOM SCEN OCH FILM LITEN PENSIONS- SKOLA FÖR DIG SOM ARBETAR INOM SCEN OCH FILM INNEHÅLL 4 6 8 10 12 14 15 VARIFRÅN KOMMER PENSIONEN? DET NYA PENSIONSAVTALET PÅ INSTITUTIONSTEATRARNA OMSTÄLLNINGS- OCH KARRIÄRVÄXLINGSAVTALET

Läs mer

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.

Läs mer

NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE

NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv Om inte pensionsbeteendet ändras

Läs mer

Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering

Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering 1 . 2 Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt

Läs mer

En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002

En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002 En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002 Rapport med räkneexempel och kommentar från Svenskt Näringsliv Förord Det finns goda möjligheter att

Läs mer

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016 Välfärdsbarometern En rapport från SEB, juni Låga välfärdsförväntningar trots goda tider Sveriges tillväxt är stark. Den svenska BP-ökningen överträffar enligt prognoserna de flesta OECD-länder och arbetslösheten

Läs mer

Åldersgränser i inkomstpensionssystemet

Åldersgränser i inkomstpensionssystemet 12 Åldersgränser i inkomstpensionssystemet 12.1 Åldern när inkomstrelaterad ålderspension tidigast kan lämnas höjs Utredningens förslag: Åldern när inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas ska

Läs mer

Pensionen en kvinnofälla

Pensionen en kvinnofälla Pensionen en kvinnofälla En rapport om kommunalares pensioner Omslag s 1 2015 4680_Rapport_Pension_A4_150113.indd 1 2015-01-13 10:29 Sammanfattning av Pensionen - en kvinnofälla Av Annakarin Wall, Kommunal

Läs mer

Din tjänstepension KAP-KL

Din tjänstepension KAP-KL Din tjänstepension KAP-KL Hur stor blir din tjänstepension? Storleken på din tjänstepension beror bland annat på hur länge du arbetar, hur mycket du tjänar, när du tar ut din pension, och hur värdet har

Läs mer

15 Tjänstepensionskostnader för äldre arbetskraft

15 Tjänstepensionskostnader för äldre arbetskraft 15 Tjänstepensionskostnader för äldre arbetskraft I ett förmånsbestämt system är den anställde garanterad en viss livsvarig förmån, som vanligtvis är uträknad som andel av pensionsunderlaget multiplicerat

Läs mer

också efter uttag av pension och utan övre åldersgräns. Premiepension skall beräknas lika för män och kvinnor.

också efter uttag av pension och utan övre åldersgräns. Premiepension skall beräknas lika för män och kvinnor. Läkarförbundsnytt PENSIONSVALET Reformerad allmän pension En nyhet i det allmänna pensionssystemet är att man får göra individuella placeringar av de avsättningar som görs. Individuell avsättning premiereserv

Läs mer

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28) Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE

Läs mer

Bilaga. Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering

Bilaga. Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område

Läs mer

Kommittédirektiv. Tjänstepensioner vid vissa statsunderstödda teater-, dans- och musikinstitutioner. Dir. 2008:34

Kommittédirektiv. Tjänstepensioner vid vissa statsunderstödda teater-, dans- och musikinstitutioner. Dir. 2008:34 Kommittédirektiv Tjänstepensioner vid vissa statsunderstödda teater-, dans- och musikinstitutioner Dir. 2008:34 Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Läs mer

Anvisningar för beräkning av sjukdagpenningens belopp

Anvisningar för beräkning av sjukdagpenningens belopp Anvisningar för beräkning av sjukdagpenningens belopp Närmare information om de allmänna grunderna för sjukdagpenningen får du via länken När du blir sjuk och på FPA-byråerna. Dagpenningbeloppet beräknas

Läs mer

Tjänstepension enligt PA 03 Pensionsavtal för arbetstagare hos staten m.fl.

Tjänstepension enligt PA 03 Pensionsavtal för arbetstagare hos staten m.fl. 1 (9) PM Datum HR-avdelningen 2008-10-20 Cajsa Linder Tjänstepension enligt PA 03 Pensionsavtal för arbetstagare hos staten m.fl. Här ges en översiktlig bild av den statliga tjänstepensionen: Tjänstepensionen

Läs mer

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 1 Ekonomiska resurser för

Läs mer

reflex livränta Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01

reflex livränta Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01 reflex livränta FÖRKÖPSINFORMATION Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01 Så fungerar Reflex Livränta Reflex Livränta är en engångsbetald kapitalförsäkring som du kan komplettera med ett återbetalningsskydd.

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 269 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Österrikes nationella reformprogram 2015 med avgivande av rådets yttrande om Österrikes stabilitetsprogram

Läs mer

Konsekvenser av scenkonstpensionsutredningens förslag för olika yrkesgrupper

Konsekvenser av scenkonstpensionsutredningens förslag för olika yrkesgrupper 2009-06-08/TF/JK Konsekvenser av scenkonstpensionsutredningens förslag för olika yrkesgrupper Detta är en förenklad översikt av scenkonstpensionsutredningens förslag (SOU 2009:50). Det finns många detaljer

Läs mer

Äldres deltagande på arbetsmarknaden

Äldres deltagande på arbetsmarknaden Fördjupning i Konjunkturläget augusti 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Äldres deltagande på arbetsmarknaden De senaste tio åren har andelen personer som är 55 år eller äldre och deltar på arbetsmarknaden

Läs mer

Kommunerna lägger ut sina tjänster. Vad händer med pensionsavgifterna och pensionerna?

Kommunerna lägger ut sina tjänster. Vad händer med pensionsavgifterna och pensionerna? 1 Kommunerna lägger ut sina tjänster Vad händer med pensionsavgifterna och pensionerna? 2 Vilka tjänster är det skäl att hålla i minnet vid omorganisering? En enskild kommunarbetsgivare befrias inte helt

Läs mer

Hur stor blir den allmänna pensionen?

Hur stor blir den allmänna pensionen? Ole Settergren 2006-08-13 UTKAST Hur stor blir den allmänna pensionen? Sammanfattning I artikeln beskrivs några olika metoder att prognostisera den genomsnittliga ersättningsnivån i Sveriges allmänna pensionssystem.

Läs mer

Information om. alternativ ITP (10-taggarlösning) till dig som tjänar över 10 inkomstbasbelopp om året och är född 1978 eller tidigare

Information om. alternativ ITP (10-taggarlösning) till dig som tjänar över 10 inkomstbasbelopp om året och är född 1978 eller tidigare Information om alternativ ITP (10-taggarlösning) till dig som tjänar över 10 inkomstbasbelopp om året och är född 1978 eller tidigare 10 2016 Innehåll Vad är en tiotaggare? 4 Du är försäkrad på flera sätt

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

Riktlinjer för pensionslösningar i Mullsjö kommun. Antaget av KF 97 2011-09-27 Reviderad av Kommunstyrelsen 2013-02-13, 29

Riktlinjer för pensionslösningar i Mullsjö kommun. Antaget av KF 97 2011-09-27 Reviderad av Kommunstyrelsen 2013-02-13, 29 Riktlinjer för pensionslösningar i Mullsjö kommun Antaget av KF 97 2011-09-27 Reviderad av Kommunstyrelsen 2013-02-13, 29 1(5) Innehåll Inledning... 2 1. Löneväxling till pension... 2 2. Pension till verksamhetschefer

Läs mer

Efter 65 inte bara pension

Efter 65 inte bara pension Ds 2011:42 Efter 65 inte bara pension En analys av de äldres ekonomiska situation Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Var fjärde pensionskrona. En lägesrapport om tjänstepensionerna Juni, 2016

Var fjärde pensionskrona. En lägesrapport om tjänstepensionerna Juni, 2016 Var fjärde pensionskrona En lägesrapport om tjänstepensionerna Juni, 2016 Innehåll Några begrepp 3 Om SEB och pensioner 4 Förord 5 Kännedom och uppskattning av tjänstepensionen 6 Var fjärde pensionskrona

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram

Läs mer

Datum: 2016-03-30 Kommunledningskontoret Handläggare: Julia Eisele Direktnr: Beteckning: 2016.018 KS

Datum: 2016-03-30 Kommunledningskontoret Handläggare: Julia Eisele Direktnr: Beteckning: 2016.018 KS Kommunledningskontoret Datum: 2016-03-30 Kommunledningskontoret Handläggare: Julia Eisele Direktnr: Beteckning: 2016.018 KS Pensionsriktlinjer för 1. Sammanfattning Anställda i omfattas av pensionsavtalet

Läs mer

RP 72/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

RP 72/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete RP 72/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås en lag om främjande

Läs mer

Finsk pensionsreform för längre arbetsliv. Mikko Kautto, direktör Nordiskt socialförsäkringsmöte i Oslo den 12 juni 2016

Finsk pensionsreform för längre arbetsliv. Mikko Kautto, direktör Nordiskt socialförsäkringsmöte i Oslo den 12 juni 2016 Finsk pensionsreform för längre arbetsliv Mikko Kautto, direktör Nordiskt socialförsäkringsmöte i Oslo den 12 juni 2016 Utgångsläge: Till följd av flera reformer sedan 1990-talet har prognoserna om pensionsutgiftens

Läs mer

Anvisningar för löneväxling, pension och omställning

Anvisningar för löneväxling, pension och omställning Anvisningar för löneväxling, pension och omställning Anställda och förtroendevalda i Arboga kommun Antagen av kommunstyrelsen den 10 maj 2016, 91. Innehåll 1 Pension till anställda 5 1.1 Löneväxling...

Läs mer

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Antagna av kommunfullmäktige 2008-12-18, reviderade 2015-02-26 Lunds kommun Innehållsförteckning ALLMÄNT... 2 REVIDERING... 2 BESLUTSORDNING... 2 PENSION TILL FÖRTROENDEVALDA...

Läs mer

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

RP 203/2009 rd. I propositionen föreslås det att 98 i lagen om statens pensioner ändras så att för militärpensioner

RP 203/2009 rd. I propositionen föreslås det att 98 i lagen om statens pensioner ändras så att för militärpensioner Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 98 i lagen om statens pensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att 98 i lagen om statens pensioner

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män

Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män IP/10/236 Bryssel den 5 mars 2010 Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män Europeiska kommissionen kommer att införa en rad åtgärder för att minska löneklyftan mellan

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.

Läs mer

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning.

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och av vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Regeringens proposition 1997/98:106

Regeringens proposition 1997/98:106 Regeringens proposition 1997/98:106 Pensionsrättigheter och bodelning Prop. 1997/98:106 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 5 mars 1998 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

Redogörelse för ändringar i överenskommelse om Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension (AKAP-KL) m.m.

Redogörelse för ändringar i överenskommelse om Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension (AKAP-KL) m.m. 2013-12-20 Redogörelse för ändringar i överenskommelse om Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension (AKAP-KL) m.m. Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Arbetsgivarförbundet Pacta har den 17

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om pension för företagare

Lag. om ändring av lagen om pension för företagare Lag om ändring av lagen om pension för företagare I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om pension för företagare (1272/2006) 19 21, 60, 61, 64 och 66 samt 74 3 mom., av dem 19 sådan den lyder

Läs mer

PENSIONSPOLICY FÖR Rådek KB med tillhörande bolag

PENSIONSPOLICY FÖR Rådek KB med tillhörande bolag PENSIONSPOLICY FÖR Rådek KB med tillhörande bolag 1. INLEDNING Denna pensionspolicy har tagits fram för att skapa enhetlighet gällande tjänstepensioner, gruppförsäkringar och övriga tjänsterelaterade försäkringslösningar

Läs mer

Riktlinje för pension och omställning 1 (12)

Riktlinje för pension och omställning 1 (12) Riktlinje för pension och omställning 1 (12) 2 Innehållsförteckning Allmänt... 3 Bakgrund och syfte... 3 Uppdatering... 3 Finansiering... 3 Beslutsordning... 3 Pension till anställda... 4 Särskild avtalspension

Läs mer

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Förslag till statsbudget för 2003 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Innehållsförteckning 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...7

Läs mer

BESTÄMMELSER OM OMSTÄLLNINGSSTÖD OCH PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA (OPF-KL)

BESTÄMMELSER OM OMSTÄLLNINGSSTÖD OCH PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA (OPF-KL) BESTÄMMELSER OM OMSTÄLLNINGSSTÖD OCH PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA (OPF-KL) BESTÄMMELSER OM OMSTÄLLNINGSSTÖD OCH PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA (OPF-KL) INNEHÅLL Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda...

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och 9 lagen om statens familjepensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Lagrådsremiss. Vissa premiepensionsfrågor. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Vissa premiepensionsfrågor. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Vissa premiepensionsfrågor Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 12 februari 2004 Bosse Ringholm Johan Lundström (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.12.2003 KOM(2003)773 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2011. Stockholm 24 november 2010

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2011. Stockholm 24 november 2010 Pressmeddelande Stockholm 24 november 2010 Så blir din ekonomi i januari 2011 Få vinnare i årets prognos. Har du bostadslån med rörlig ränta får du det till och med sämre. Även många pensionärer får mindre

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 09.03.2001 KOM(2001) 128 slutlig 2001/0064 (ACC) VOLYM I Förslag till RÅDETS BESLUT om gemenskapens ståndpunkt i associeringsrådet beträffande Republiken

Läs mer

478130 9 103 52 047686 524120 978134 F I C K S T A T I S T I K

478130 9 103 52 047686 524120 978134 F I C K S T A T I S T I K 10 3 5 4 7 8 1 3 0 9 2 0 4 7 6 8 6 5 2 4 1 2 0 9 7 8 1 3 4 FICKSTATISTIK 2009 2009 PENSIONSSKYDDSCENTRALENS FICKSTATISTIK INNEHÅLL Den sociala tryggheten 2 Pensionsutgiften 4 Arbetspensionsavgifter 5 Befolkningen

Läs mer

Individuellt utformade tjänstepensioner för dina anställda. SPPs Arbetsgivarplan

Individuellt utformade tjänstepensioner för dina anställda. SPPs Arbetsgivarplan Individuellt utformade tjänstepensioner för dina anställda. SPPs Arbetsgivarplan Enkel pensionshantering med många möjligheter. SPPs Arbetsgivarplan är en flexibel tjänstepensionsplan som kompletterar

Läs mer

Pensionspolicy. Örkelljunga kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2009-08-24 Uppdaterad 2014-06-06, 68. I samarbete med

Pensionspolicy. Örkelljunga kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2009-08-24 Uppdaterad 2014-06-06, 68. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2009-08-24 Uppdaterad 2014-06-06, 68 Örkelljunga kommun I samarbete med Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 5 UPPDATERING... 5 BESLUTSORDNING...

Läs mer

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10 REDOVISAR 2000:10 Trött på att jobba? Utredningsenheten 2000-12-01 Upplysningar: Lizbeth Valck tel 08-786 93 82 Peter Skogman Thoursie tel 08-16 23 07 Sammanfattning Idag finner man allt färre människor

Läs mer

Premiebestämd tjänstepensionsförsäkring med eller utan återbetalningsskydd. KPA SmartPension. produktinformation

Premiebestämd tjänstepensionsförsäkring med eller utan återbetalningsskydd. KPA SmartPension. produktinformation Premiebestämd tjänstepensionsförsäkring med eller utan återbetalningsskydd KPA SmartPension produktinformation vem är försäkringsgivare? Försäkringsgivare är KPA Pensionsförsäkring AB (publ), nedan kallat

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Kommittédirektiv. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Dir. 2007:100. Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007. Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Dir. 2007:100. Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007. Sammanfattning av uppdraget Kommittédirektiv Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring Dir. 2007:100 Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall föreslå hur den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-mm-dd xx åååå-mm-dd Kommunstyrelsen. 81 Personalavdelningen

Kommunstyrelsen 2015-mm-dd xx åååå-mm-dd Kommunstyrelsen. 81 Personalavdelningen 1/13 Beslutad: Gäller fr o m: Myndighet: Kommunstyrelsen 2015-mm-dd xx åååå-mm-dd Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2014:456-003 Ersätter: Pensionspolicy beslutad av kommunfullmäktige 2011-01-31 81 Personalavdelningen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av arbetspensionslagarna och av vissa lagar som har samband med dem PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.

Läs mer

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

För- och nackdelar med pensionsstiftelse. Nackdelar. För- och nackdelar med försäkringslösning. Nackdelar

För- och nackdelar med pensionsstiftelse. Nackdelar. För- och nackdelar med försäkringslösning. Nackdelar SPP 2007-06-01 1 (7) Svar från SPP på frågor beträffande avtal om pensionsförsäkring med fortlöpande premieinbetalning och om partiell inlösen av pensionsutfästelse Omfattning av försäkringsavtalen 1.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 197/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om kommunala pensioner och lag om införande av lagen om kommunala pensioner

Läs mer

4 & RORD Ds 1998:7. Stockholm i februari 1998. 3TEFAN!CKERBY Departementsråd

4 & RORD Ds 1998:7. Stockholm i februari 1998. 3TEFAN!CKERBY Departementsråd Ds 1998:7 3 Förord Riksdagen fattade i juni 1994 beslut om principer och riktlinjer för en reformering av det allmänna ålderspensionssystemet (prop.1993/94:250, bet. 1993/94:SfU 24, rskr. 1993/94:439).

Läs mer

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Välkommen till informationsmöte om pensionsreformen 2017

Välkommen till informationsmöte om pensionsreformen 2017 Välkommen till informationsmöte om pensionsreformen 2017 Syftet med pensionsreformen förlänga yrkeskarriärerna och senarelägga pensioneringen det lönar sig att arbeta fram till den målsatta pensionsåldern

Läs mer

Fondförsäkring för Avtalspension SAF-LO och Livsarbetstidspension

Fondförsäkring för Avtalspension SAF-LO och Livsarbetstidspension Förköpsinformation Fondförsäkring för Avtalspension SAF-LO och Livsarbetstidspension Gäller från och med 2015-07-01 för försäkringar tecknade från och med 2014-01-01. Folksam LO Pension Omfattas du av

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del

Läs mer

Pensionspolicy för Strängnäs kommun

Pensionspolicy för Strängnäs kommun 1/12 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 126 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:160 024 Ersätter: Pensionspolicy beslutad av KF 2011-01-31 81 Ansvarig: Personalavdelningen

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Sida 1. Försäkringsinformation

Sida 1. Försäkringsinformation Sida 1 Försäkringsinformation ARBETARE TFA TGL AGS Avtalspension SAF-LO Omställningsförsäkring Grupp / Individuell PRIVAT AVTAL LAG TJÄNSTEMÄN TFA TGL ITP 1 & 2 Omställningsavtal/TRR Sjuklön / sjukpenning

Läs mer

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 Arbetslöshet medför idag ekonomisk utsatthet på ett helt annat sätt än som var fallet 2001. Växande klyftor minskar tilliten och påverkar i slutänden

Läs mer

Margareta Hammarberg (Justitiedepartementet)

Margareta Hammarberg (Justitiedepartementet) Lagrådsremiss Pensionsöverföringar till Europeiska gemenskaperna Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 14 juni 2001 Britta Lejon Margareta Hammarberg (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

1 (10) Dok.bet. PID136806 Version 2.1 Dnr/ref. 2016-02-17. användarmanual PM59003 1.0

1 (10) Dok.bet. PID136806 Version 2.1 Dnr/ref. 2016-02-17. användarmanual PM59003 1.0 1 (10) användarmanual 2 (10) Innehåll Pensionsmyndighetens typfallsmodell för pensionsberäkningar... 3 Installation... 3 Start av modellen... 3 Verktygsfält... 4 Välja språk... 4 Ingångsvärden till modellen...

Läs mer

AMF Tjänstepension. Försäkringsvillkor för traditionell försäkring och fondförsäkring 1 FÖRSÄKRINGSAVTALET. 1.4 Tiden för AMFs ansvar

AMF Tjänstepension. Försäkringsvillkor för traditionell försäkring och fondförsäkring 1 FÖRSÄKRINGSAVTALET. 1.4 Tiden för AMFs ansvar Försäkringsvillkor för traditionell försäkring och fondförsäkring AMF Tjänstepension Gäller från och med 2016-01-01 för försäkringsavtal tecknade 2014-01-01 eller senare. För tidigare försäkringsavtal

Läs mer

Hur stor blir pensionen?

Hur stor blir pensionen? Hur stor blir pensionen? En rapport om kompensationsgrader hos användare av Minpension.se år 2015 Ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen Frida Öjemark Sammanfattning Pensionen i det svenska pensionssystemet

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-87

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-87 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2009/2205(INI) 1.7.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-87 Förslag till betänkande Sirpa Pietikäinen (PE442.890v01-00)

Läs mer

Pensionspolicy för Strängnäs kommun

Pensionspolicy för Strängnäs kommun KF 15:1 KF 15:2 KF 15:3 Beslutad: Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Kommunfullmäktige 2014-mm-dd xx Kommunstyrelsen KS/2014:160 024 Ersätter: Pensionspolicy beslutad av KF 2011-01-31 81

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET >r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

2014-05-09 Dnr 2014:806

2014-05-09 Dnr 2014:806 2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna

Läs mer

Pensionspolicy för Västerviks kommun

Pensionspolicy för Västerviks kommun Pensionspolicy för Västerviks kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-14, 283 att gälla från 1 januari 2016. Bakgrund I och med tillkomsten av KAP-KL samt AKAP-KL har det tillkommit en del områden

Läs mer

Pensionsrapport. Viktiga frågor som påverkar pensionsområdet

Pensionsrapport. Viktiga frågor som påverkar pensionsområdet Pensionsrapport 2015 Viktiga frågor som påverkar pensionsområdet 2 sid 3 sid 4 sid 7 sid 12 sid 16 sid 20 sid 23 Sammanfattning Ett pensionssystem i förändring Jämställdhet och pension Framväxt av deltidspension

Läs mer