En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002"

Transkript

1 En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002 Rapport med räkneexempel och kommentar från Svenskt Näringsliv

2 Förord Det finns goda möjligheter att svensk ekonomi kan få en gynnsam utveckling under den närmaste tioårsperioden. Svenskt Näringslivs mål är att Sverige ska klättra i välståndsligan och vara bland de fem främsta länderna inom denna period, mätt som köpkraftsjusterad BNP per capita. Idag är Sverige på 17:e plats. En förutsättning för en förbättring av tillväxttakten är att vi förmår öka arbetsutbudet, d v s får fler människor i jobb och lockar fler att jobba längre genom bl a sänkt skatt på arbete. Härigenom skapas ett ökat välstånd för individerna och skatteunderlaget breddas, d v s finansieringen av den gemensamma välfärden främjas En lagstadgad arbetstidsförkortning, som Knas föreslår, innebär däremot en minskning av arbetsutbudet och sänkt tillväxttakt. Också pensionerna påverkas av hur mycket vi arbetar. Genom pensionsreformen skapades balans i pensionssystemet. Som huvudprincip ska de pensioner som utbetalas till dagens pensionärer svara mot de medel som dagens förvärvsaktiva betalar in till systemet. En arbetstidsförkortning kommer att medföra sämre reallöneutveckling än vad som annars hade varit fallet. Inbetalningarna till pensionssystemet blir i konsekvens härmed också lägre. Vi vill med denna rapport visa hur olika scenarier om arbetstidsförkortning negativt påverkar den allmänna pensionens köpkraft. Stefan Fölster Chefekonom 2

3 Inverkan av en arbetstidsförkortning på de allmänna pensionerna några räkneexempel 1 Sammanfattning En arbetstidsförkortning kommer att medföra att den allmänna pensionens köpkraft utvecklas sämre än vid oförändrad arbetstid. Hur mycket är självfallet beroende av arbetstidsförkortningens omfattning. Räkneexemplen nedan gäller de alternativ om arbetstidsförkortningens omfattning som finns i Konjunkturinstitutets scenarier samt det alternativ som den statliga utredningen KNAS bedöms föreslå. Syftet med rapporten och därtill beräknade exempel har varit att beskriva de mekanismer som påverkar pensionernas storlek, med fokus på sådana mekanismer som kan påverkas av arbetstidens omfattning. Vi har avstått ifrån att göra egna bedömningar av omfattningen av en eventuell framtida arbetstidsförkortning. Våra beräkningar kan sammanfattas enligt följande: Effekter på nuvarande pensionärers pensioner: 1. Vid en förkortning av den genomsnittliga veckoarbetstiden med fem timmar kan pensionen för nuvarande pensionärer i fasta priser förväntas minska med cirka 0,5 procent per år under de år arbetstidsminskningen genomförs ( ). År 2013 har pensionen i fasta priser minskat med cirka 5 procent. I förhållande till vad pensionen skulle ha varit utan allmän arbetstidsminskning är pensionen cirka sju procent lägre år Vid en förkortning av den genomsnittliga veckoarbetstiden med två timmar kan pensionen för nuvarande pensionärer förväntas minska i värde med cirka 0,5 procent per år under de år arbetstidsminskningen genomförs ( ). År 2007 har pensionen i fasta priser minskat med cirka två procent. I förhållande till vad pensionens skulle ha varit utan allmän arbetstidsminskning är pensionen cirka tre procent lägre år Vid en ökning av den lagstadgade ledigheten med fem dagar per år kan pensionen för nuvarande pensionärer förväntas minska med cirka 0,1 procent per år under den tid arbetstidsminskningen genomförs ( ). År 2007 har pensionen i fasta priser minskat med cirka 0,4 procent. I förhållande till vad pensionens skulle ha varit utan allmän arbetstidsminskning är pensionen cirka en (1) procent lägre år Effekter på framtida pensionärers pensioner för personer födda 1967 (beräkningen gäller vid pensioneringstillfället): 1. Vid en förkortning av den genomsnittliga veckoarbetstiden med fem timmar kan pensionen bedömas bli cirka nio procent lägre i fasta priser än vad den varit utan arbetstidsförkortning. 2. Vid en förkortning av den genomsnittliga arbetstiden med två timmar kan pensionen bedömas bli cirka fyra procent lägre i fasta priser än vad den varit utan arbetstidsförkortning. 3. Vid en ökning av den lagstadgade ledigheten med fem dagar per år kan pensionen bedömas bli cirka två procent lägre i fasta priser än vad den varit utan arbetstidsförkortning. Av Hans Olsson och Ole Settergren,

4 Sammanfattningen tar upp de alternativ som KI räknat på avseende lagstadgad arbetstidsförkortning och beaktar således ej ev. arbetstidsförkortning utöver detta. Till denna bild ska beaktas att medellivslängdens utvecklingen kommer att minska de framtida pensionärernas årliga pensioner om de inte pensionerar sig vid en senare ålder än 65 år. Detta beror på att pensionssystemet är uppbyggt så att ökad medellivslängd kommer att medför ett proportionellt sett lägre pensionsbelopp. Den negativa påverkan på pensionen bedöms för en person född 1967 bli drygt 9 procent. Detta gäller dock oberoende av eventuell arbetstidsförkortning. Diagram 1 illustrerar dessa utvecklingsalternativ för en pensionär som år 2002 har en pension om kr. 1 De ovan angivna effekterna av olika arbetstidsminskningar är i förhållande till kurvan REF1, som är Konjunkturinstitutets:s referensscenario, där arbetstiden antas minska med 0,1 procent per år även utan lagstiftad allmän arbetstidsminskning. Den sammantagna effekten av underliggande arbetstidsminskning och allmän arbetstidsförkortning är således större än de här redovisande effekterna. Inverkan av olika former av arbetstidsförkortningar för en månadspension som år 2002 är kr Fasta priser Oför. arbetstid -5d./år -2tim/v. -5tim/v. En allmän arbetstidsförkortning minskar också de framtida pensionerna för dem som idag är förvärvsaktiva. Det sker dels genom en lägre förräntning av deras pensionsfordran i systemet, dels genom ett lägre intjänande av pensionsrätt. En ökning av ledigheten med 5 dagar per år beräknas medföra att den allmänna inkomstgrundade ålderspensionen minskar med mellan 1 och 2 procent årskullarna födda mellan 1947 och En förkortning av veckoarbetstiden med 2 timmar beräknas medföra att den allmänna inkomstgrundade pensionen i fasta priser minskar med mellan 3 och 6 procent för årskullarna födda mellan 1947 och Vid en förkortning av veckoarbetstiden med 5 timmar är motsvarande minskning mellan 5 och 10 procent för samma årskullar. 1 Det genomsnittliga ATP/Folkpensionen är för närvarande kr. För yngre pensionärer, t.ex. årskullen född 1936 är medelbeloppet högre, kr. 4

5 Ovanstående beräkningar avser den allmänna inkomstgrundade pensionen, garantipensionen mildrar de ovan beskrivna effekterna för pensionärer med låga pensioner. Utvecklingen av den allmänna pensionens värde i förhållande till de förvärvsaktivas inkomster är genom det reformerade systemets konstruktion i princip oberoende av genomsnittsarbetstidens längd. 2 Samhällsekonomisk bakgrund I långsiktiga samhällsekonomiska framtidskalkyler brukar BNP-tillväxten beräknas med utgångspunkt från dels en bedömning av produktivitetstillväxten (BNP per arbetad timme), dels en bedömning av antalet arbetade timmar. Den senare bedömningen brukar i sin tur utgå från en bedömning av förvärvsfrekvensen i relevanta åldersgrupper och ett antagande om den genomsnittliga arbetstidens (medelarbetstidens) utveckling. Vanligen brukar man också utgå från att produktionsresultatets fördelning mellan kapital och arbete är oförändrad på lång sikt, dvs. att vinsternas och lönernas andelar av BNP är konstant. En konsekvens av detta antagande är att den genomsnittliga reala timlönen på lång sikt stiger i samma takt som BNPtillväxten. Om medelarbetstiden successivt sjunker blir BNP-tillväxten lägre än produktivitetstillväxten och därmed tillväxten i löntagarnas reala årinkomster lägre än den potential som utgörs av den reala timlöneökningen. En del av utrymmet för materiell standardökning tas ut i form av ökad fritid. Ibland framförs att en förkortning av arbetstiden medför större produktion under den tid man befinner sig i arbete och att arbetstidsförkortningen samhällsekonomiskt därmed skulle finansiera sig själv, helt eller delvis, genom kompenserande produktivitetsökning. Det vanliga antagandet är emellertid att en arbetstidsförkortning, i varje fall på något eller några års sikt, medför en procentuell minskning i löntagarnas reala årslöner som är ungefär lika stor som den procentuella minskningen i arbetstid. Konjunkturinstitutet (KI) redovisade år 2000 en relativt omfattande undersökning av effekterna av en lagstadgad arbetstidsförkortning (Makroekonomiska effekter av en arbetstidsförkortning, februari 2000). Institutet räknade då med att varken sysselsättning eller produktivitet ökar långsiktigt som resultat av arbetstidsförkortningen. Samma antagande görs i KI:s utredning Samhällsekonomiska effekter av en allmän arbetstidsförkortning (mars 2002). Ett vanligt framtidsantagande är att produktivitetstillväxten (och den reala timlönetillväxten) under de närmaste decennierna kommer att uppgå till 2 procent per år eller något därunder. Vanligtvis brukar man räkna med att medelarbetstiden minskar med några tiondels procent per år. Både för Sverige och andra länder kan man iaktta att ju högre potentialen för reallönetillväxt är desto större tenderar den långsiktiga minskningen i medelarbetstid att bli. Sverige har under senaste åren avvikit från de flesta andra europeiska länder genom att inte ha haft någon minskning i medelarbetstiden. De svenska reala timlönerna ökade också i motsats till i andra länder endast svagt under samma period. Med en framtida timlönetillväxt på närmare 2 procent per år är det sannolikt att medelarbetstiden kommer att minska. Den demografiska utvecklingen I samband med att pensionssystemet diskuteras brukar ofta framföras att den åldrande befolkningen kommer att medföra finansiella påfrestningar på systemet. Dessa påfrestningar illustreras ibland genom att jämföra det förväntade antalet personer i förvärvsaktiv ålder med 5

6 det förväntade antalet personer äldre än 65 år. Av tabell 1 fram går att antalet i förvärvsaktiv ålder per pensionär förväntas sjunka från dagens ca 3,3 till omkring 1,8 år Tabell 1. Riksförsäkringsverkets framskrivning av Sveriges befolkning* År Personer Personer 65 Personer i förvärvsaktiv ålder per person eller äldre 65 år eller äldre * Källa RFV:s pensionsframskrivning år De demografiska antagandena utgår från SCB:s demografiska prognos år I det reformerade pensionssystemet kommer medellivslängden att beaktas vid beräkningen av pensionens storlek. Det sker genom att pensionen beräknas genom att dividera individens pensionsbehållning med ett s.k. delningstal vid pensioneringstidpunkten. Delningstalet speglar medellivslängden och en tillgodoräknad ränta, normen, om 1,6 %. Detta förfarande innebär att till den del befolkningens åldrande beror på att medellivslängden ökar kommer det reformerade pensionssystemet att leda till lägre pensioner om pensioneringen framgent sker vid samma ålder (65). Endast om pensioneringstidpunkten förskjuts framåt så att kvoten mellan förvärvsaktiv tid och tid som pensionär är konstant kommer pensionernas värde relativt löneinkomsterna att upprätthållas. Av tabell 2 framgår den effekt medellivslängdens prognostiserade utveckling har på pensionerna för olika årskullar samt hur mycket pensioneringstidpunkten måste förskjuts för att neutralisera livslängdsutvecklingens påverkan på pensionsnivån. Tabell 2. Medellivslängdens prognostiserade påverkan på pensionsnivån Årskull född år......fyller 65 år Delningstal vid 65 Livslängdsförändringens påverkan på pensionen Pensionsålder för att neutralisera livslängdens påverkan på pensionen ,62 0 % 65 år ,99-2 % + 5 månader ,34-4 % + 9 månader ,64-6 % + 13 månader ,90-8 % + 16 månader ,16-9 % + 20 månader ,41-10 % + 23 månader ,64-11 % + 26 månader ,84-12 % + 28 månader ,00-13 % + 29 månader ,12-14 % + 30 månader Källa: RFV Analyserar 2000:1 Automatisk balansering av ålderspensionssystemet. Beräkningarna beaktar inte att viss del av pensionen för årskullar födda före 1954 utgörs av ATP. Hade det beaktats skulle livsländsförändringens påverkan på pensionen vara något lägre för dessa årskullar än vad som anges i tabellen. Beräkningarna beaktar inte heller att garantipensionen minskar påverkan av livslängdsförändringen för individer med låg inkomstgrundad ålderspension. 6

7 I ett pensionssystem helt utan fonder medför i princip varje försämring i förhållandet mellan antalet personer i förvärvsaktiv ålder och antalet pensionärer ökade avgifter eller sänkta pensioner. Emellertid har det reformerade pensionssystemet en förhållandevis hög grad av fondering. Buffertfonderna, Första-Fjärde samt Sjätte AP-fonden, har tillgångar som motsvarar ungefär 10 procent av skulden i systemet, eller ca 25 % av BNP. Bufferfonderna har dimensionerats för att finansiera den del av det försämrade förhållandet mellan personer i förvärvsaktiv ålder och pensionärer som beror på 40:talisternas utträde ur arbetskraften och följande inträde i pensionärskollektivet. Pensionssystemet är därmed väl rustat för att möta de påfrestningar som den åldrande befolkningen medför. Samtidigt förutsätter systemet att det förvärvsaktiva livet förlängs i takt med att medellivslängden ökar, alternativt att pensionsnivåerna minskar. 3 Det nya pensionssystemet Det nya pensionssystemet har utformats så att sambandet mellan löneinkomsterna under livet och den resulterande pensionen stärkts. Antag att en person som i dag startar sitt förvärvsaktiva liv arbetar under 40 års tid med en real timlönetillväxt på 2 procent per år. Antag också att personen i genomsnitt förkortar arbetstiden med 0,5 procent per år. Efter 40 år är hans/hennes årslön 18 procent lägre än den skulle ha varit utan arbetstidsförkortningen. Sett över hela det yrkesverksamma livet har livsinkomsten blivit drygt 9 procent lägre. Lika mycket lägre blir sedan den pension som erhålls. Kalkylen ovan avser emellertid fallet att personen är ensam om att förkorta arbetstiden. Den bygger på att övriga löntagare håller sin medelarbetstid oförändrad. Pensionssystemet är konstruerat så att intjänade pensionsrätter inom fördelningssystemet varje år skrivs upp, förräntas med tillväxten i det s.k. inkomstindex. Detta index återspeglar i allt väsentligt utvecklingen av årsinkomsterna per person i samhället, inte per timme. Om alla löntagare minskar medelarbetstiden med 0,5 procent per år reduceras även tillväxten i inkomstindex med detta tal. Den nyssnämnde personen kommer då efter sina 40 års förvärvsarbete ha 18 procent lägre pensionsrätt i fördelningssystemet till förfogande och då blir även pensionen 18 procent lägre (inte 9 som den nyss visade beräkningen) jämfört med det fall att han/hon och alla andra inte genomfört arbetstidsminskningen. Från det att ATP infördes 1960 har ATP (liksom folkpensionen) räknats om med förändringen i ett basbelopp som i sin tur skall spegla förändringen i konsumentpriser. Denna form av indexering innebär att pensionerna skall vara värdesäkrade, dvs. ha en konstant köpkraft. Som bekant har dock under vissa perioder avsteg från värdesäkringen gjorts. Pensionsreformen innebär att konsumentprisindexeringen av ATP/Folkpension upphör. Denna indexering ersätts av en sk. följsamhetsindexeringen. Följsamhetsindexeringen innebär att ATP/Folkpension, liksom pension beräknad enligt det nya systemets regler, indexeras med förändringen i inkomstindex med avdrag för det som kallas normen och som uppgår till 1,6 procent. 2 Innebörden av dessa nya regler är att pensionerna kommer att öka realt i värde om den reala snittinkomsten ökar med mer än 1,6 procent. Om den reala snittinkomsten ökar med mindre än 1,6 procent kommer pensionerna att minska realt i värde. 2 För att beräkna månadspensionen år t multipliceras pensionen i december år (t-1) med (inkomstindex år t/ inkomstindex år t-1) x (1/1,016). 7

8 Bakgrunden till dessa regler är att man velat att pensionens reala värde skall vara så stabilt som möjligt, utan att därmed införa risker för finansiella obalanser i systemet. Man har således strävat efter att värdet av en beviljad pension skall vara konstant (eller helst öka något) i fasta priser, samtidigt som värdet av pensionerna under den tid de utbetalas alltjämt kopplas till snittinkomstutvecklingen. Hur dessa motstridiga ambitioner hanteras i systemet illustreras i diagram 2. Diagram 1. Pensionens reala värdeutveckling vid en snittinkomstökning om realt 1,6 %/år Delningstal med ränta 1,6 % och inkomstindexering med avdrag 1,6 % Delningstal med ränta 0 % och inkomstindexering med avdrag 0 % Antal år som pensionär Konflikten mellan de två målen har hanterats genom en mindre innovation i socialförsäkringssammanhang. I det delningstal som används för att beräkna pensionen tillgodoräknas en ränta. Denna ränta har satts till 1,6 %. 3 Genom detta förfarande sjunker delningstalet varvid den initiala pensionens värde ökar till en nivå som kommer att ligga realt fast, om snittinkomsten ökar med exakt den tillgodoräknade räntan. Den i delningstalet tillgodoräknade räntan 1,6 % speglar en uppfattning om vad den långsiktiga snittinkomsttillväxten kan förmodas bli. Om snittinkomsten ökar med mer än 1,6 % kommer pensionen att öka realt i värde med skillnaden mellan snittinkomsttillväxten och 1,6 %. Om snittinkomsten ökar med mindre än 1,6 % kommer pensionen i stället att minska med skillnaden mellan snittinkomsttillväxten och 1,6. Är snittinkomsttillväxten 2 % per år kommer således pensionerna att öka realt i värde med 0,4 % per år, om snittinkomsttillväxten är 1,2 % per år kommer pensionen att minska realt i värde med 0,4 % per år. De nya reglerna för indexering av pensioner har redan trätt i kraft. Årsskiftet 2001/2002 följsamhetsindexerades pensionerna. Den nya indexeringen innebar att pensionerna ökade i värde med ca 0,5 procent mer än vad som skulle ha varit fallet med konsumentprisindexering. Genom att pensionerna följsamhetsindexeras kommer en arbetstidsförkortning som minskar inkomstutvecklingen att direkt slå igenom i lägre pensioner. I exemplet ovan innebär kombinationen av real tillväxt i timlön om 2 procent per år och en minskning av medelarbetstiden om 0,5 procent att den reala snittinkomsterna ökar med 1,5 procent per år. Det innebär att följsamhetsindexeringen medför att pensionen i fasta priser minskar med 0,1 procent per år. En person som uppnått 65 års ålder förväntas i genomsnitt leva ytterligare ca 3 ATP-pensionerna har inte tillgodoräknats någon uttrycklig ränta, men beräkningsreglerna i ATP kan likväl anses innehålla ett underförstått tillgodoräknande av en ränta. Denna brukar uppskattas till att vara ca 2 %. 8

9 18 år. Under denna tid skulle pensionen i fasta priser minska med totalt 1,8 procent. Utan arbetstidsförkortning hade inkomstindex ökat i takt med timlöneutvecklingen, dvs 2 procent i exemplet. Det skulle innebära att följsamhetsindexeringen leder till att pensionen i fasta priser ökar med 0,4 procent per år. Med en sådan utveckling ökar pensionen i fasta priser med 7,5 procent över en 18 års period. Arbetstidsminskningen medför således att pensionerna ackumulerat, under 18 årsperioden, blir 9,2 procent lägre än vad de skulle ha varit utan arbetstidsförkortning. Det bör dock påpekas att snittpensionen i relation till snittlönen är oberoende av medelarbetstidens utveckling. Den automatiska balanseringen I syfte att göra pensionssystemet finansiellt helt stabilt har den s.k. automatiska balanseringen införts i fördelningssystemet. Balanseringen utgörs dels av regler för att beräkna systemets tillgångar och skulder, dels av regler för att minska inkomstindexeringen om det krävs för att skulderna inte skall överstiga systemets beräknade tillgångar. Balanseringen återställer med automatik pensionerna om det är möjligt utan att äventyra systemets finansiella balans. En reducerad tillväxt i inkomstindex till följd av t.ex. en fortlöpande arbetstidsminskning påverkar i princip inte systemets stabilitet och föranleder inte att balanseringen utlöses. På kortare sikt skulle detta likafullt kunna ske beroende på att de pensionsrätter som ännu intjänas i det gamla pensionssystemet inte har gjorts följsamma till inkomstindexet. Å andra sidan skulle en sysselsättningsökning som eventuellt följer av en reducerad arbetstid minska risken för att balanseringen utlöses. Förändringar i sysselsättningen hör till de faktorer som balanseringen är konstruerad att reagera på. I det följande antas en arbetstidsförkortning inte påverka pensionssystemet på ett sådant sätt att balanseringen utlöses. Man kan dock inte helt bortse från att det finns en risk för att en arbetstidsförkortning skulle komma att utlösa balanseringen. Premiereservsystemet Minskad arbetstid påverkar även storleken på de inbetalningar som görs till premiereservsystemet. För att återknyta till det tidigare givna exemplet, reduceras framtida premiepensioner i princip i proportion till de successivt lägre inbetalningarna, dvs. minus 9 procent. (Endast för det fall avkastningen på premiereservfonderna skulle minska lika mycket som inkomstutvecklingen reduceras minskar premiepensionen lika mycket som inkomstpensionen, dvs. 18 procent. Att avkastningen i premiepensionssystemet skulle vara kopplad till den inkomstutveckling som beror på arbetstidsförändringar är dock inte särskilt sannolikt.) Garantipension I det reformerade pensionssystemet ersätts den form av grundskydd som utgjorts av folkpension, pensionstillskott och det särskilda grundavdraget (SGA) av s.k. garantipension. Garantipensionen utgör en utfyllnad av ålderspensionen för personer som haft låg livsinkomst. Den är utformad så att personer med låg inkomstgrundad ålderspension antingen endast till 52 procent eller inte alls (beroende på hur låg den inkomstgrundade pensionen är) påverkas av hur inkomstindexet utvecklas. De pensionärer med lägst pension påverkas således inte i lika hög utsträckning av den negativa effekt en allmän arbetstidsförkortning har för 9

10 pensionsnivån i det inkomstgrundade pensionssystemet. De ökade kostnaderna för garantipension som uppstår vid en arbetstidsförkortning kommer i stället att belasta statsbudgeten. 4 Konjunkturinstitutets scenarier I rapporten Samhällsekonomiska effekter av en allmän arbetstidsförkortning har KI analyserat tänkbara effekter på bl.a. medelarbetstiden och real timlön vid olika omfattningar och sätt att sänka den allmänna arbetstiden. Nedan analyseras effekterna för pensionerna vid två av de alternativ för en allmän arbetstidsförkortning som KI beskriver. Alternativet som i KI:s utredning betecknas LBL innebär att innebär att en ny lag om betald ledighet införs. Ledigheten ökar med två dagar 2004 och med en dag per år under perioden Den årliga ledigheten förlängs i proportion till sysselsättningsgraden, vilket innebär att personer som arbetar 30 timmar får ledigt med betalning fem 6-timmarsdagar. Nedan betecknas detta alternativ 5d./år. Alternativet AT38 innebär att den lagstadgade veckoarbetstiden kortas med två timmar över fyraårsperioden (en halvtimme per år) för arbetstagare med en genomsnittlig arbetsvecka motsvarande 40 timmar eller mer. De som arbetar timmar erhåller en lagstiftad arbetstidsförkortning motsvarande 5 procent av den ursprungliga arbetstiden. Nedan betecknas detta alternativ 2tim/v. Alternativet AT35 innebär en minskning i den normala arbetstiden enligt arbetstidslagen med fem timmar perioden (också en halvtimme per år) för de som arbetar 40 timmar eller mer i veckan och med 12,5 procent för de som arbetar mellan 35 och 40 timmar i veckan. Arbetstiden minskar med 6,25 procent för de som arbetar mindre än 35 timmar i veckan. Nedan betecknas detta alternativ 5tim/v. I AT38 och AT35 antas att den faktiska arbetstiden minskar med 80 procent av den lagstadgade arbetstidsförkortningen. I LBL antar vi, tillskillnad från KI att den faktiska arbetstiden minskar med 100 % av den lagstadgade arbetstidsförkortningen. Detta eftersom KNAS förslag till sådan arbetstidsförkortning förutses bli tvingande. LBL, AT38, och AT35 jämförs med dels ett alternativ där arbetstiden antas vara oförändrad, dels ett där arbetstiden antas minska genom kollektivavtal med 0,1 procent per år. Det senare alternativet utgör KI:s huvudreferensalternativ och betecknas (REF1).I tabell 3 beskrivs effekten på faktisk arbetstid då den lagstiftade arbetstidsförkortningen antas slå igenom med 100 % i LBL och med 80 % i AT38 och AT

11 Tabell 3. Effekten på faktisk arbetstid då den lagstiftade arbetstidsförkortningen antas slå igenom med 100 i LBL och 80 % i AT38 resp. AT35. Ackumulerad procentuell förändring REF1* LBL -5d./år AT38-2tim/v. AT35-5tim/v ,1-0,8-0,9-0, ,2-1,1-1,8-1, ,3-1,5-2,7-2, ,4-1,9-3,6-3, ,5-4, ,6-5, ,7-6, ,8-7, ,9-8, ,1 * Den underliggande arbetstidsförkortningen med 0,1 procent per år antas fortgå även efter år 2013 i beräkningarna nedan. I tabell 4 sammanfattas den antagna utvecklingen utvecklingen av medelarbetstid, real timlön samt de därav följande utvecklingarna av inkomstindex och följsamhetsindex i de olika alternativen. Som beskrivits ovan används inkomstindex till att förränta pensionsbehållningen i fördelningssystemet. Inkomstindex har i tabellen antagits vara en produkt av förändringar av medelarbetstiden och real timlön. I praktiken kan förskjutningar i sysselsättning och inkomstfördelning medföra vissa avvikelser i förhållande mellan den på detta sätt uppskattade inkomstindexutvecklingen och den faktiska. Det som benämns följsamhetsindex är utvecklingen av inkomstindex minskat med 1,6 procent. Följsamhetsindexet anger utvecklingen av ett pensionsbelopps reala värde. 11

12 Tabell 4. Effekt av en allmän arbetstidsförkortning Genomsnittlig procentuell förändring, fasta priser Alternativ Oförändrad medelarbetstid* Medelarbetstid 0,0 0,0 0,0 0,0 Real timlön 1,9 1,9 1,9 1,9 Inkomstindex 1,9 1,9 1,9 1,9 Följsamhetsindex 0,3 0,3 0,3 0,3 KI:s basscenario, REF1 LBL -5d./v. Medelarbetstid -0,1-0,1-0,1-0,1 Real timlön 1,9 1,9 1,9 1,9 Inkomstindex 1,8 1,8 1,8 1,8 Följsamhetsindex 0,2 0,2 0,2 0,2 Medelarbetstid -0,3-0,2-0,1-0,1 Real timlön 2, ,9 1,9 Inkomstindex 1, ,8 1,8 Följsamhetsindex 0,1 0,1 0,2 0,2 AT38-2tim/v. AT35-5tim/v. Medelarbetstid -0,5-0,5-0,1-0,1 Real timlön 2,0 1,9 1,9 1,9 Inkomstindex 1,5 1,5 1,8 1,8 Följsamhetsindex -0,1-0,1 0,2 0,2 Medelarbetstid -0,6-1,1-0,6-0,2 Real timlön 2,1 2,0 1,8 1,9 Inkomstindex 1,6 1,1 1,2 1,8 Följsamhetsindex -0,1-0,4-0,2 0,2 * Liknar KI:s andra referensscenario, REF2. I REF 2 växer dock real timlön med 2,0 procent per år Diagram 2 beskriver inkomstindexets utveckling i de 5 scenarierna. Inkomstindexet kan sägas utgöra grundräntan i pensionssystemets fördelningsdel. Av diagrammet fram går att varje arbetstidsförkortning påverkar inkomstindexet i negativ riktning. Efter att den lagstiftade allmänna arbetstidsförkortningen genomförts, återgår inkomstindexet till den nivå som anges av produktivitetsutvecklingen minskat med den antagna avtalsbetingade arbetstidsförkortningen om 0,1 procent per år. Det bör noteras att KI räknar med en viss, initial, produktivitetsökning till följd av arbetstidsförkortningen, som kommer till uttryck i en tillfälligt högre ökning av prognostiserad real timlön. 12

13 Diagram 2. Inkomstindexet i fem arbetstidsscenarier, årlig procentuell förändring Fasta priser Oför. arbetstid REF1-5d./år -2tim/v. -5tim/v. Diagram 3 visar inverkan följsamhetsindexeringen av de olika antagandena för arbetstidensutveckling. Så som beskrivits ovan beräknas följsamhetsindexet som utvecklingen i inkomstindex minus 1,6 %, kurvorna i diagram 3 ligger således 1,6 procentenheter lägre än i diagram 2. Följsamhetsindexet (i fasta priser) visar den reala utvecklingen av ett pensionsbelopp från fördelningssystemet. Diagram 3. Följsamhetsindexet i fem arbetstidsscenarier, årlig procentuell förändring Fasta priser Oför. arbetstid REF1-5d./år -2tim/v. -5tim/v. Med oförändrad arbetstid beräknas följsamhetsindexeringen leda till att beviljade pensioner ökar realt i värde med 0,3 procent per år. Med den av KI antagna arbetstidsminskningen genom kollektiv avtal minskar indexeringen av beviljade pensioner till i genomsnitt 0,2 procent per år. Arbetstidsförkortning bestående av 5 dagar längre ledighet per år beräknas medföra att indexeringen av beviljade pensioner minskar ytterligare perioden , i 13

14 genomsnitt till 0,1 procent. År 2004 då ledigheten antas öka med två dagar medför arbetstidsförkortningen att pensionerna beräknas minska med ca 0,4 procent i fasta priser. Arbetstidförkortningar med 2 respektive 5 timmar per vecka medför att pensionerna beräknas minska realt i värde med ca 0,5 procent per år under perioden , respektive perioden I tabell 5 beskrivs utvecklingen av pensionen i fasta priser för ett ATP/FP belopp som år 2002 uppgår till kr per månad. Vid oförändrad arbetstid och en real timlöneökning om 1,9 procent per år innebär, som nämnts, följsamhetsindexeringen att pensionen årligen räknas upp med 0,3 procent, dvs skillnaden mellan inkomstindexets ökning om 1,9 procent och normen 1,6 procent. Det leder till att pensionen varje år ökar med 0,3 procent realt. Över 18 års perioden blir ökningen realt totalt 5,45 procent, år 2020 är pensionens reala värde 545 kronor större än år Enligt de gamla reglerna för indexering av ATP och folkpension hade pensionen varit realt konstant, dvs kronor i fasta priser. I KI:s basscenario (REF1) antas arbetstiden minska genom kollektivavtal med 0,1 procent per år. Därmed utvecklas pensionen lite svagare i detta alternativ, med 0,2 procent per år. Över 18 års perioden en ökning av pensionens reala värde med 357 kr. Ökas ledigheten med 5 dagar per år 5d./år, minskar pensionen i fasta priser något, från år 2003 till som lägst år 2007, därefter upphör arbetstidsförkortningens dämpande effekt på inkomst- och följsamhetsindex. Från 2008 till 2020 ökar pensionen med 0,2 procent per år. I alternativ 2tim/v. medför arbetstidsförkortningen perioden att pensionen minskar realt i värde fram till år 2010, den är då 9 865, en minskning med realt 1,35 procent. Från år 2011 sker arbetstidsförkortningen endast med 0,1 procent per år, vilket innebär att inkomstindex då ökar med mer än normen och pensionen ökar svagt i realt värde, år 2017 är värdet återställt, Med den större arbetstidsförkortningen i alternativet 5tim/v. minskar pensionens reala värde betydligt. År 2015 är den som lägst, en minskning av pensionens reala värde med drygt ca 5 procent och i förhållande till värdet utan arbetstidsminskning är pensionen ca 10 procent lägre. Tabell 5. Utvecklingen av ett ATP/FP belopp som år 2002 är kr, Oförändrad medelarbetstid* KI:s basscenario (RF1) d/år tim/v tim/v I tabell 6 beskrivs arbetstidsminskningens effekt på pensionen från fördelningssystemet i procent. Motsvarande beskrivning, men i kronor för ett pensionsbelopp som år 2002 är kr, ges i diagram 4. 14

15 Tabell 6. Allmän & underliggande arbetstidsförkortning; effekt på pension som börjat utbetalas år 2002 eller tidigare Procentuell förändring i förhållande till oförändrad arbetstid, fasta priser REF1-0,3-0,8-1,3-1,8-5d./år -0,9-2,0-2,5-3,0-2tim/v. -1,6-3,7-4,1-4,6-5tim/v. -1,3-5,3-8,5-8,9 Diagram 4. Effekt av allmän & underliggande arbetstidsförkortning på ett pensionsbelopp som år 2002 är kr REF1-5d./år -2tim/v. -5tim/v. Arbetstidsminskningens effekt på pensionen för blivande pensionärer Blivande pensionärer påverkas av en arbetstidsförkorting dels genom arbetstidsförkortningens påverkan på inkomstindexet, dels genom det lägre intjänandet av pensionsrätt som arbetstidsförkortningen ger upphov till. Eftersom den inkomstgrundade ålderspensionsförsäkringen utgör en form av inkomstbortfallsförsäkring bör dock pensionens storlek också jämföras med inkomstens storlek. Vid en sådan jämförelse har en arbetstidsförkortning i princip ingen påverkan på pensionens storlek; den procentuella minskningen av pensionen är lika stor som den procentuella minskningen av inkomsten. Personer födda före 1954 kommer att få del av sin pension beräknad enligt ATP-reglerna. Eftersom ATP-pensionens rätten inte inkomstindexeras (men väl följsamhetsindexeras när den utbetalas) mildras effekten av en arbetstidsförkortning för dessa grupper. Eftersom premiepensionens ränta inte är direkt beroende av inkomstutvecklingen kan inslaget av premeipension i det allmänna pensionssystemet också mildra effekten av en arbetstidsförkortning på pensionsnivån. I de beräkningar som ligger tillgrund för tabell 6 har antagits att avkastningen inom premiepensionssystemet är realt 4 % efter kostnader. 15

16 Tabell 7. Procent Arbetstidsminskningens påverkan på den allmänna pensionen vid 65 års-året Född år REF1-0,8-2,6-2,5-2,6 REF1 & - 5d./år* -2,1-4,3-4,3-4,5 REF1 & -2tim/v. -3,1-5,4-5,4-5,6 REF1 & -5tim/v. -4,7-10,0-9,8-10,2 * Skattade (ej beräknade) värden. 16

17 Svenskt Näringslivs kommentar till angivna räkneexempel Som framgår av Settergrens och Olssons uppsats kommer den demografiska utvecklingen i form av ökad medellivslängd att innebära allt annat lika en nivåsänkning av pensionerna för morgondagens pensionärer. Om inte pensionsåldern höjs från dagens 65 år kommer den demografiska effekten att reducera pensionernas värde med cirka nio procent för en person född Att dessutom spä på med det förslag Knas förväntas lägga skulle bli ett steg i fel riktning. Det försämrar köpkraftsutvecklingen för dagens pensionärer med cirka en procent och för pensionerna för de som är födda 1967 med cirka fyra procent. 4 En sänkt arbetstid synes inte heller vara en fråga som de anställda prioriterar särskilt högt. I de branscher som har s k livsarbetstidssystem 5 visar uppföljningen av valen att en majoritet föredrar högre lön eller större pensionsavsättning framför kortare arbetstid. Internationella erfarenheter har visat att med ett ökat välstånd hos den arbetande befolkningen så ökar kraven på arbetstidsförkortning. Detta skulle kunna innebära att vi långsiktigt kan få en trendmässig nedgång av arbetstiden av betydande mått, där Knas förslag kan utgöra inledningen på en sådan snabbare arbetstidsförkortning. Svenskt Näringsliv har beräknat hur pensionerna skulle påverkas av en årlig arbetstidsförkortning med 0,25 respektive 0,5 procent per år efter 2007 det år då den successiva minskningen av arbetstiden enligt Knas förslag upphör. 6 Beräkningarna visar i korthet följande. Effekter på nuvarande pensionärers pensioner: Pensionen kan med en arbetstidsförkortning enligt Knas förslag, och därefter 0,25 procent årligen fram till och med 2021, förväntas bli 5,4 lägre än vad den skulle ha blivit utan arbetstidsförkortning och öka i värde med endast 0,3 procent. Det betyder att en pension som är kr per månad idag, kommer att bli endast kronor (i fasta priser) år 2021, och då vara cirka 570 kronor lägre än vad den skulle ha blivit utan arbetstidsförkortning. Om arbetstiden skulle minska med 0,5 procent årligen efter det att minskningen enligt Knas förslag upphör, skulle pensionen bli 8,7 procent lägre än vad den skulle blivit utan arbetstidsförkortning, och sjunka i värde med 3,2 procent. 4 Förutsatt en arbetstidsförkortning om 0,1 procent årligen efter Knas. 5 Kollektivavtalat system som ger den anställde rätt att välja mellan att ta ut en del av löneutrymmet i pengar, större pensionsavsättningar eller kortare arbetstid. 6 Beräkningarna bygger på samma antaganden om timlöneutveckling, avkastning på premiereservdelen, medellivslängd, m m som Olsson och Settergren gjorde i sina räkneexempel. De antaganden avseende timlöneutveckling och avkastning på premiereservdelen som är gjorda för perioden är oförändrade jämfört antagandena för perioden

18 Diagram 1. Effekter av arbetstidsförkortning på nuvarande pensionärers pensioner kronor Anm. Skattade värden för beräkning av effekterna vid förkortning enligt Knas+0,25 procent årligen därefter. Effekter på framtida pensionärers pensioner för personer födda 1967: utan arbetstidsförkortning KNAS+0,5 % årl efter KNAS KNAS+0,25 % årligen efter KNAS Pensionen kan vid med en arbetstidsförkortning enligt Knas förslag, och därefter 0,25 procent årligen fram till och med 2031, förväntas bli cirka 8 procent mindre jämfört med om ingen arbetstidsförkortning skett. En person född 1967 som 2002 tjänar kronor i månaden kommer med en genomsnittlig timlöneutveckling att få en slutlön som är cirka kronor lägre ( kronor jämfört med kronor) i fasta priser till följd av arbetstidsförkortningen. Pensionen vid pensioneringstillfället blir , i stället för utan arbetstidsförkortning, en skillnad på Vid en arbetstidsförkortning enligt Knas förslag, och därefter 0,5 procent årligen, kan pensionen förväntas bli cirka 14 procent lägre än om ingen arbetstidsförkortning skett. Pensionen vid pensioneringstillfället blir kronor. Vid beräkningarna har beaktats att medellivslängden förutses öka, vilket reducerar varje individs årliga pension, eftersom pensionsåldern samtidigt antas vara oförändrad, 65 år. Detta gäller dock oavsett om arbetstidsförkortning sker eller ej. 18

19 Diagram 2. Effekter av en arbetstidsförkortning för en person född kronor Lön 2002 Slutlön utan arbetstidsförkortning Slutlön med arbetstidsförkortning enligt KNAS+0,25 % årligen därefter Slutlön med arbetstidsförkortning enligt KNAS+0,5 % årligen därefter Pension utan arbetstidsförkortning Pension med arbetstidsförkortning enligt KNAS+0,25 % årligen därefter Pension med arbetstidsförkortning enligt KNAS+0,5 % årligen därefter Anm. Skattade värden för beräkning av arbetstidsförkortning enligt Knas och därefter 0,25 procent årligen. Det är således uppenbart att en arbetstidsförkortning riskerar att leda till en väsentligt sämre levnadsstandard såväl för dagens pensionärer som för morgondagens jämfört med om ingen arbetstidsförkortning sker. En arbetstidsförkortning får också negativa effekter på välfärdstjänsterna, som hälso- och sjukvård och äldreomsorg, eftersom skatteintäkterna kommer att minska från både yrkesarbetande och pensionärer. Detta sker samtidigt som en åldrande befolkning och en tilltagande internationell skattekonkurrens mellan länder redan sätter press på finansieringen av dessa tjänster. De problem den demografiska utvecklingen medför förstärks alltså av en arbetstidsförkortning. Förespråkarna för arbetstidsförkortning brukar hävda att detta leder till såväl bättre hälsa som högre produktivitet. I en tidigare undersökning har vi visat att de som jobbar heltid har mindre sjukfrånvaro än deltidsarbetande. Sambandet mellan arbetstidsminskning och hög sjukfrånvaro är statistiskt säkerställt, också oberoende av omfattningen på minskningen. Detta innebär att även de som jobbar 90 procent av en heltid har högre sjukfrånvaro. Resultatet av beräkningarna är entydiga. Ju längre ordinarie arbetstid desto friskare är de som arbetar. Vi har därför skäl att tro att kortare arbetstid inte skulle minska sjukfrånvaron. (Även Knas har i en nyligen utgiven rapport Arbetstiden Livets gränser konstaterat att det inte finns några tydliga kopplingar mellan arbetstidsförkortningar och ökad hälsa.) En frivillig arbetstidsförkortning överenskommen på företagsnivå påverkar i sig, på samma sätt som en lagstadgad, bl a pensioner och välfärdstjänsternas finansiering negativt. Det måste 19

20 dock framhållas att det i samband med sådana företagslösningar kommer att göras förändringar i anslutningen till en förkortning, som kompenserar för de entydiga negativa effekterna, t.ex. i form av mera flexibla förläggningsregler. Betydande arbetstidsförkortningar, som omfattas av en stor del av arbetskraften, riskerar att leda till krav på höjda skattenivåer för att stärka bl a pensioner och sjukvård. En sådan utveckling skulle leda Sverige i en helt felaktig bana, med sämre konkurrenskraft, lägre tillväxt och sämre välfärd som resultat. Sammanställning av effekter av olika scenarier för arbetstidsförkortning. A. Effekt för en månadspension som 2002 är kr jämfört pensionsutveckling utan arbetstidsförkortning på grund av Knas -140 kr ( -1,4%) 7 Knas+underliggande arbetstidsförkortning om 0,1 % per år fram t o m kr (-3,1%) Knas+underliggande arbetstidsförkortning om 0,25 % per år fram t o m kr (-5,4%) Knas+underliggande arbetstidsförkortning om 0,5 % per år fram t o m kr (-8,7%) B. Effekt på ingångspensionen för en person född 1967, som idag tjänar kr per månad 8 jämfört ingångspensionen utan arbetstidsförkortning på grund av Knas - ca 300 kr (-2 %) Knas+underliggande arbetstidsförkortning om 0,1 % per år fram t o m 2031 ca 600 kr (-4%) Knas+underliggande arbetstidsförkortning om 0,25 % per år fram t o m 2031 ca 1300 kr (-8%) Knas+underliggande arbetstidsförkortning om 0,5 % per år fram t o m 2031 ca 2300 kr (-14%) När man beaktar pensionernas framtida värde för dagens yrkesverksamma ska också hållas i minnet den tidigare i denna kommentar nämnda effekten av att medellivslängden ökar. Vid oförändrad pensionsålder - 65 år - innebär detta för en person född 1967 att pensionernas värde reduceras med nio procent. Detta gäller dock oberoende av en arbetstidsförkortning. 7 Skattat värde på basis av Olsson och Settergrens beräkningar 8 Räknat på en timlöneutveckling som är lika som den genomsnittliga i samhället, vilken vi antagit till cirka 1,9 procent per år 20

Hur stor blir den allmänna pensionen?

Hur stor blir den allmänna pensionen? Ole Settergren 2006-08-13 UTKAST Hur stor blir den allmänna pensionen? Sammanfattning I artikeln beskrivs några olika metoder att prognostisera den genomsnittliga ersättningsnivån i Sveriges allmänna pensionssystem.

Läs mer

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Förslag till statsbudget för 2003 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Innehållsförteckning 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...7

Läs mer

Den nationella strategirapporten. rimliga och hållbara pensioner. Juli 2005

Den nationella strategirapporten. rimliga och hållbara pensioner. Juli 2005 Den nationella strategirapporten om rimliga och hållbara pensioner Juli 2005 Innehållsförteckning 1. Förord...4 2. Svenska pensioner...5 2.1 Den nya allmänna inkomstpensionen...5 2.2 Tjänstepension och

Läs mer

Åldersgränser i inkomstpensionssystemet

Åldersgränser i inkomstpensionssystemet 12 Åldersgränser i inkomstpensionssystemet 12.1 Åldern när inkomstrelaterad ålderspension tidigast kan lämnas höjs Utredningens förslag: Åldern när inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas ska

Läs mer

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET Det lagstadgade pensionssystemet är inkomstrelaterat och finansieras helt med avgifter (åtskilt från statsbudgeten), vilka ska ligga konstant på 18,5 % av den pensionsgrundande

Läs mer

Indexering av pensionerna

Indexering av pensionerna Indexering av pensionerna Vid varje årsskifte räknas alla pensionärers ålderspensioner om. Omräkningen innebär att pensionen justeras beroende på hur inkomster och priser förändras i samhället. Omräkningen

Läs mer

ANALYSERAR 2001:7. Flexibel pensionsålder

ANALYSERAR 2001:7. Flexibel pensionsålder ANALYSERAR 2001:7 Flexibel pensionsålder I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och forskningsarbete uppföljnings- och konferensverksamhet

Läs mer

Indexering av pensionerna

Indexering av pensionerna Indexering av pensionerna Vid varje årsskifte räknas alla pensionärers ålderspensioner om. Omräkningen innebär att pensionen justeras beroende på hur inkomster och priser förändras i samhället. Omräkningen

Läs mer

En signifikativ, till synes orättvis och uppenbarligen förbisedd omfördelning av disponibel inkomst 1

En signifikativ, till synes orättvis och uppenbarligen förbisedd omfördelning av disponibel inkomst 1 JON DUTRIEUX ANDERSON AP-fonden och statsbudgeten En signifikativ, till synes orättvis och uppenbarligen förbisedd omfördelning av disponibel inkomst 1 Som en del av pensionsreformen förs ett belopp motsvarande

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

Efter 65 inte bara pension

Efter 65 inte bara pension Ds 2011:42 Efter 65 inte bara pension En analys av de äldres ekonomiska situation Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Äldres deltagande på arbetsmarknaden

Äldres deltagande på arbetsmarknaden Fördjupning i Konjunkturläget augusti 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Äldres deltagande på arbetsmarknaden De senaste tio åren har andelen personer som är 55 år eller äldre och deltar på arbetsmarknaden

Läs mer

Vad blev det för pension?

Vad blev det för pension? Håkan Svärdman 08-772 71 62 0708-31 53 62 hakan.svardman@folksam.se Datum Sid 1(7) Välfärdsrapport: Vad blev det för pension? En jämförelse mellan pension och slutlön Sid 2(8) Facit på prognos Nyligen

Läs mer

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Innehåll ernas beskattning... 3 Skatteskillnaden mellan pension och lön.... 5 Skattebetalarna anser...13 ernas beskattning Före 2007

Läs mer

En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna

En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna Ds 2015:6 En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon:

Läs mer

2007:1. Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259

2007:1. Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259 2007:1 Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259 I det reformerade pensionssystemet bestäms indexeringen av pensionsskulden av genomsnittsinkomstens utveckling. Vid viss demografisk och ekonomisk utveckling

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020 Rapport 2015-10-26 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Prognoser för inkomstindex och balanstal...

Läs mer

Värdebesked från Försäkringskassan: din inkomstpension

Värdebesked från Försäkringskassan: din inkomstpension Försäkringskassan Sveriges län Snitt Svensson Vägen 1 123 45 Orten Värdebesked från Försäkringskassan: din inkomstpension Förändringar i pensionsbehållningen för din inkomstpension under 2003 Belopp (kronor)

Läs mer

Pensionsriktlinjer för anställda

Pensionsriktlinjer för anställda Pensionsriktlinjer för anställda Antagna av kommunstyrelsen 2008-12-04, reviderade 2015-02-04 Lunds kommun Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 ALLMÄNT... 4 REVIDERING... 4 BESLUTSORDNING... 4 PENSION

Läs mer

Kvinnor och pensionen. En rapport om kvinnornas pensionsvillkor

Kvinnor och pensionen. En rapport om kvinnornas pensionsvillkor Kvinnor och pensionen En rapport om kvinnornas pensionsvillkor Utgiven maj 2013 Riksförbundet PensionärsGemenskap Svenska KommunalPensionärernas Förbund Förord Sverige är stolt över att vara ett av de

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

15 Tjänstepensionskostnader för äldre arbetskraft

15 Tjänstepensionskostnader för äldre arbetskraft 15 Tjänstepensionskostnader för äldre arbetskraft I ett förmånsbestämt system är den anställde garanterad en viss livsvarig förmån, som vanligtvis är uträknad som andel av pensionsunderlaget multiplicerat

Läs mer

2014-05-09 Dnr 2014:806

2014-05-09 Dnr 2014:806 2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna

Läs mer

Pensionerna efter pensioneringen

Pensionerna efter pensioneringen Pensionerna efter pensioneringen Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi September 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur utvecklas pensionerna efter pensioneringen? 3 Hur fungerar systemet? 3 Pension med

Läs mer

BESTÄMMELSER OM PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA

BESTÄMMELSER OM PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA 1 (11) Antagen av kommunfullmäktige den 25 november 2009, 189 Dnr: 1033/09-903 Nr: BESTÄMMELSER OM PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA Sammanfattning Beslutsordning Kommunfullmäktige är pensionsmyndighet för förtroendevalda.

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:202

Regeringens proposition 2008/09:202 Regeringens proposition 2008/09:202 Pensionsmyndigheten och dess verksamhet Prop. 2008/09:202 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 28 maj 2009 Fredrik Reinfeldt Cristina

Läs mer

Pensioner från början till slut

Pensioner från början till slut Pensioner från början till slut Privat sparande Tjänstepension Allmän pension (inkomst- och premiepension) 2 2015 AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR. FOTO SID 1: COLOURBOX. TRYCK: KST INFOSERVICE, KALMAR, DECEMBER

Läs mer

1 (10) Dok.bet. PID136806 Version 2.1 Dnr/ref. 2016-02-17. användarmanual PM59003 1.0

1 (10) Dok.bet. PID136806 Version 2.1 Dnr/ref. 2016-02-17. användarmanual PM59003 1.0 1 (10) användarmanual 2 (10) Innehåll Pensionsmyndighetens typfallsmodell för pensionsberäkningar... 3 Installation... 3 Start av modellen... 3 Verktygsfält... 4 Välja språk... 4 Ingångsvärden till modellen...

Läs mer

Effekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg

Effekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Pensionsutveckling, statistik & utvärdering Stefan Granbom, 1-454 2423 21-11-11 Effekt av balansering 211 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Balanseringen inom pensionssystemet påverkar

Läs mer

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet 2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet

Läs mer

Genomsnittlig allmän pension 2013

Genomsnittlig allmän pension 2013 Genomsnittlig allmän pension 2013 Kronor/månad 95e percentil 75e percentil 50e percentil 25e percentil 5e percentil 1 Vad är genomsnittlig pension och hur förändras den 2014? Katrin Westling Palm, generaldirektör

Läs mer

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna

Läs mer

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10 REDOVISAR 2000:10 Trött på att jobba? Utredningsenheten 2000-12-01 Upplysningar: Lizbeth Valck tel 08-786 93 82 Peter Skogman Thoursie tel 08-16 23 07 Sammanfattning Idag finner man allt färre människor

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...

Läs mer

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000 Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2 Anna Westerberg Sammanfattning I det följande redovisas utfallet av pensionsprognosen i det orange pensionsbeskedet, för åldersklasser, kvinnor och män

Läs mer

Lagrådsremiss. Vissa premiepensionsfrågor. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Vissa premiepensionsfrågor. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Vissa premiepensionsfrågor Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 12 februari 2004 Bosse Ringholm Johan Lundström (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1 (10) Studie 2017-03-21 Stefan Granbom Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1938-1945 Denna studie jämför utfallen i det nya och det

Läs mer

Var fjärde pensionskrona. En lägesrapport om tjänstepensionerna Juni, 2016

Var fjärde pensionskrona. En lägesrapport om tjänstepensionerna Juni, 2016 Var fjärde pensionskrona En lägesrapport om tjänstepensionerna Juni, 2016 Innehåll Några begrepp 3 Om SEB och pensioner 4 Förord 5 Kännedom och uppskattning av tjänstepensionen 6 Var fjärde pensionskrona

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2000:461 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 8 juni 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Andra AP-fonden Second Swedish National Pension Fund AP2 2008-09-25

Andra AP-fonden Second Swedish National Pension Fund AP2 2008-09-25 Investeringsstrategi i en buffertfond AP2, 25 september 2008 1 Bakgrund till pensionsreformen Reform driven av demografi. Från förmånsbaserat till avgiftsbaserat system 1999. Autonomt pensionssystem. Fixerad

Läs mer

4 & RORD Ds 1998:7. Stockholm i februari 1998. 3TEFAN!CKERBY Departementsråd

4 & RORD Ds 1998:7. Stockholm i februari 1998. 3TEFAN!CKERBY Departementsråd Ds 1998:7 3 Förord Riksdagen fattade i juni 1994 beslut om principer och riktlinjer för en reformering av det allmänna ålderspensionssystemet (prop.1993/94:250, bet. 1993/94:SfU 24, rskr. 1993/94:439).

Läs mer

Hur stor blir pensionen?

Hur stor blir pensionen? Hur stor blir pensionen? En rapport om kompensationsgrader hos användare av Minpension.se år 2015 Ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen Frida Öjemark Sammanfattning Pensionen i det svenska pensionssystemet

Läs mer

Konsekvenser av scenkonstpensionsutredningens förslag för olika yrkesgrupper

Konsekvenser av scenkonstpensionsutredningens förslag för olika yrkesgrupper 2009-06-08/TF/JK Konsekvenser av scenkonstpensionsutredningens förslag för olika yrkesgrupper Detta är en förenklad översikt av scenkonstpensionsutredningens förslag (SOU 2009:50). Det finns många detaljer

Läs mer

Tjänstepension enligt PA 03 Pensionsavtal för arbetstagare hos staten m.fl.

Tjänstepension enligt PA 03 Pensionsavtal för arbetstagare hos staten m.fl. 1 (9) PM Datum HR-avdelningen 2008-10-20 Cajsa Linder Tjänstepension enligt PA 03 Pensionsavtal för arbetstagare hos staten m.fl. Här ges en översiktlig bild av den statliga tjänstepensionen: Tjänstepensionen

Läs mer

Garantipensionen påverkas av prisbasbeloppet som minskar med 0,2 procent från 2013 till 2014 för dem som enbart har garantipension.

Garantipensionen påverkas av prisbasbeloppet som minskar med 0,2 procent från 2013 till 2014 för dem som enbart har garantipension. Förändring av inkomstpension 2014 Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2014: Real inkomstutveckling, medel... +1,7 Prisförändring... 0,1 Korrigering av tidigare prognoser

Läs mer

Prisindex för vård och omsorg

Prisindex för vård och omsorg PM 2009-03-19 1 (14) Avd för ekonomi och styrning Håkan Hellstrand Prisindex för vård och omsorg Slutsatser och förslag 1 Kommuner och landsting/regioner upphandlar en växande andel av sin verksamhet.

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

PENSIONS- BLUFFEN. Regeringen vilseleder om pensionerna

PENSIONS- BLUFFEN. Regeringen vilseleder om pensionerna PENSIONS- BLUFFEN Regeringen vilseleder om pensionerna Rapporten är skriven av Lars Bergendahl, sakkunnig i pensionsfrågor, tel: 08 701 67 16 och publiceras 2008 09 16 2 3 Regeringens retorik : Göran Hägglund

Läs mer

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Äldreomsorgslyft med traineejobb 2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

Datum Dok.bet. PID Version 0.1 Dnr/Ref. PM59100 PM

Datum Dok.bet. PID Version 0.1 Dnr/Ref. PM59100 PM PM59100 PM59009 2.1 1.0 2 (12) Sammanfattning De allmänna pensionsfonderna (utom den Sjunde AP-fonden) är tillsammans en buffertfond i ett så kallat fördelningssystem. Tidigare ingick de i ATP-systemet,

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

Alternativ pensionsålder

Alternativ pensionsålder Alternativ pensionsålder 1 (8) PM 2016-12-21 Analysavdelningen Bengt Norrby Alternativ pensionsålder När Riksdagen beslutade om det nuvarande pensionssystemet våren 1994 användes Statistiska centralbyråns

Läs mer

Pensionen en kvinnofälla

Pensionen en kvinnofälla Pensionen en kvinnofälla En rapport om kommunalares pensioner Omslag s 1 2015 4680_Rapport_Pension_A4_150113.indd 1 2015-01-13 10:29 Sammanfattning av Pensionen - en kvinnofälla Av Annakarin Wall, Kommunal

Läs mer

Dina pengar. med och utan kollektivavtal

Dina pengar. med och utan kollektivavtal Dina pengar med och utan kollektivavtal Kollektivavtal din försäkring genom hela karriären Den här skriften är för dig som är akademiker och som vill veta mer om vad ett kollektivavtal är och vad det kan

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning...

Läs mer

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder 1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast

Läs mer

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016 Välfärdsbarometern En rapport från SEB, juni Låga välfärdsförväntningar trots goda tider Sveriges tillväxt är stark. Den svenska BP-ökningen överträffar enligt prognoserna de flesta OECD-länder och arbetslösheten

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Innehåll 2 (5) Datum Dok.bet. Version Dnr/Ref. Svar på uppdrag i regleringsbrevet för 2016 Rapport PID VER PM

Innehåll 2 (5) Datum Dok.bet. Version Dnr/Ref. Svar på uppdrag i regleringsbrevet för 2016 Rapport PID VER PM Beräkning av inkomstindex och inkomstbasbelopp för 2017 Innehåll Svar på uppdrag i regleringsbrev... 3 Sammanfattning av Pensionsmyndighetens beräkningar för år 2017... 3 Inkomstindex... 3 Jämförelse med

Läs mer

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för

Läs mer

Socialförsäkringsboken 2001

Socialförsäkringsboken 2001 Socialförsäkringsboken 2001 Årets tema: Välfärd på äldre dar Riksförsäkringsverket 2001 Första upplagan isbn: 91-89303-17-2 issn: 1403-9399 form och illustrationer: Grafisk Form Ebba Strid ab original

Läs mer

Regeringens proposition 1997/98:106

Regeringens proposition 1997/98:106 Regeringens proposition 1997/98:106 Pensionsrättigheter och bodelning Prop. 1997/98:106 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 5 mars 1998 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Antagna av kommunfullmäktige 2008-12-18, reviderade 2015-02-26 Lunds kommun Innehållsförteckning ALLMÄNT... 2 REVIDERING... 2 BESLUTSORDNING... 2 PENSION TILL FÖRTROENDEVALDA...

Läs mer

Skattekontot och intäktsräntan

Skattekontot och intäktsräntan PM 1(23) Mats Andersson 010-574 80 84 Patrik Andreasson 010-573 51 14 Skattekontot och intäktsräntan 1 Bakgrund Skatteverket har under senare tid sett flera tecken på att skattekontot har börjat användas

Läs mer

Bilaga. Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering

Bilaga. Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STATISTISKA CENTRALBYRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(12) Beräkning av vägningstal för räntekostnad i KPI För beslut I denna pm presenteras ett förslag till ny vägningstalsberäkning för räntekostnadsindex

Läs mer

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 2 Låt mig börja med att säga att Riksrevisionens rapport är mycket välgjord

Läs mer

Fondförsäkring Avtalspension ITP 2013

Fondförsäkring Avtalspension ITP 2013 Försäkringsvillkor Fondförsäkring Avtalspension ITP 2013 Premiebestämd ålderspension för ITP 1, ITPK och LP Gäller fr o m 2013-07-01 1. Försäkringsavtalet Försäkringen är en kollektivavtalsgrundad försäkring

Läs mer

Löneform, löneperiod och lönetillägg.

Löneform, löneperiod och lönetillägg. NR 4 Vad är rätt lön Löneguide nr 4 för dig som är eller ska bli löneadministratör. Löneform, löneperiod och lönetillägg. Senast uppdaterad: 2016-05-31 Vi tar ditt företagande personligt Din guide i lönedjungeln

Läs mer

PTK:s heldag om pensioner och försäkringar

PTK:s heldag om pensioner och försäkringar PTK:s heldag om pensioner och försäkringar 1. Detta är Pensionsmyndigheten 2. Detta är pensionssystemet (i korthet) 3. Detta händer med pensionerna 2009/2010 4. Hur skulle pensionssystem och pensionsnivåer

Läs mer

NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE

NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv Om inte pensionsbeteendet ändras

Läs mer

Pensionspolicy. Örkelljunga kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2009-08-24 Uppdaterad 2014-06-06, 68. I samarbete med

Pensionspolicy. Örkelljunga kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2009-08-24 Uppdaterad 2014-06-06, 68. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2009-08-24 Uppdaterad 2014-06-06, 68 Örkelljunga kommun I samarbete med Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 5 UPPDATERING... 5 BESLUTSORDNING...

Läs mer

KPA Traditionell Pensionsförsäkring. Allmänna försäkringsvillkor för ITPK

KPA Traditionell Pensionsförsäkring. Allmänna försäkringsvillkor för ITPK KPA Traditionell Pensionsförsäkring Allmänna försäkringsvillkor för ITPK Innehållsförteckning Sidan 1. Försäkringsavtalet... 3 2. Så bestäms pensionen... 5 3. I försäkringen ingår ålderspension med eller

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(7) Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod Enhetens förslag. Enheten för prisstatistik föreslår att en ny beräkningsmetod införs för tomträttsindexet så snart

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

också efter uttag av pension och utan övre åldersgräns. Premiepension skall beräknas lika för män och kvinnor.

också efter uttag av pension och utan övre åldersgräns. Premiepension skall beräknas lika för män och kvinnor. Läkarförbundsnytt PENSIONSVALET Reformerad allmän pension En nyhet i det allmänna pensionssystemet är att man får göra individuella placeringar av de avsättningar som görs. Individuell avsättning premiereserv

Läs mer

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare Karolina Holmberg Johanna Modigsson Finanspolitiska rådets kansli 2015-08-27 Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare 1. Inledning Det strukturella

Läs mer

Ny beräkning av konjunkturjusterade

Ny beräkning av konjunkturjusterade Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

A3 SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING OCH SEMESTERPREMIE

A3 SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING OCH SEMESTERPREMIE A3 SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING OCH SEMESTERPREMIE Beräkningsregler för semesterlön Valet av beräkningsregel för semesterlön beror på vilket avlöningssätt och vilken intjäningsregel som har tillämpats

Läs mer

Goda skäl. att vara medlem i

Goda skäl. att vara medlem i Goda skäl att vara medlem i Det finns olika sätt att se på saker, ett är att säga skyll dig själv... Om du skadar dig på jobbet, inte får ut din semesterlön, din arbetsplats saknar omklädningsrum, eller

Läs mer

Det handlar om din pension. Pensionsavtalet KAP-KL för dig som är kommun- eller landstingsanställd

Det handlar om din pension. Pensionsavtalet KAP-KL för dig som är kommun- eller landstingsanställd Det handlar om din pension Pensionsavtalet KAP-KL för dig som är kommun- eller landstingsanställd Innehållsförteckning Välkommen till KPA Pension... 3 Din allmänna pension... 4 Din tjänstepension - ålderspension...

Läs mer

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Arbetskraftsinvandring en lösning på försörjningsbördan?

Arbetskraftsinvandring en lösning på försörjningsbördan? 1 Arbetskraftsinvandring en lösning på försörjningsbördan? Demografiska rapporter 2002:6 Statistiska centralbyrån 2002 2 Demographic reports 2002:6 Labour migration a solution on increasing dependency

Läs mer

Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014

Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014 Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014 Den totala pensionen minskar med cirka 100 kronor efter skatt i snitt nästa år för landets två miljoner pensionärer. Garantipensionen och tjänstepensionen

Läs mer

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR!

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! NYCKELTALS- INSTITUTETS ÅRSRAPPORT 2016 I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! Vi började 1996 med en ambition att skapa ett gemensamt språk inom HR ekonomi, en slags svensk standard för att mäta och

Läs mer

Socioekonomisk analys av Exsistre

Socioekonomisk analys av Exsistre 1 Socioekonomisk analys av Exsistre 140609 Berit Björnered 2 3 Exsistre - en social investering för att bryta utanförskap Fem samordningsförbund i Göteborg och 9 kranskommuner har sedan flera år bedrivit

Läs mer

Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen

Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen I januari 2001 gjordes de första beräkningarna och utbetalningarna av ålderspension enligt Sveriges nya pensionssystem för födda

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer