Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder"

Transkript

1 1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson

2 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast tillgängliga resultat för de olika länderna. I tabellen redovisas, för 16 länder, beskattningen av en ålderspensionär som har en genomsnittlig pensionsinkomst samt beskattningen av en pensionär som haft en genomsnittlig industriarbetarlön jämfört med hur en arbetsinkomst skulle beskattas. För de länder inte annat anges avser det förhållandet år I några länder finns uppgifter för löntagares pensionsbeskattning 2012, men inte genomsnittlig ålderspension, vilket i så fall också framgår. Ålders- pensionär Industriarbetar- pensionär Belgien - 1 % - 1 % (avser år 2010) Danmark - 11 % - 9 % Finland + 1 % - 1 % (avser år 2011 resp. 2012) Frankrike - 7 % - 10 % Grekland % (avser år 2010) Irland - - Lika Italien - 6 % - 6 % (avser år 2011 resp. 2012) Luxemburg - 11 % - 4 % (avser år 2011 resp. 2012) Nederländerna % Norge - 11 % - 7 % Portugal - 11 % - 11 % (avser 2011 resp. 2012) Spanien + 3 % - 2 % (avser 2011 resp. 2012) Storbritannien Lika - 11 % Sverige + 8 % + 7 % Tyskland - 10 % - 17 % Österrike - 9 % - 9 % Av tabellen framgår att det i några enstaka länder är lika hög skattesats för pensionen som för arbetsinkomsten. I Spanien och Finland är skatten för en genomsnittlig ålderspensionär något högre än för löntagaren med motsvarande inkomst. Det som sticker ut i tabellen är den högre pensionsskatten i Sverige. Den är avsevärt högre än för arbetsinkomsten och inget annat land kommer i närheten av den skillnaden gentemot arbetsinkomsten.

3 3 Inledning och uppdraget Under 2009 genomförde Rådhusgruppen City en utredning för PRO angående pensionärernas situation. Rapporten handlade till en del om prognoser när det gällde prognoser om pensionens storlek i förhållande till löneinkomster. Men framför allt koncentrerade rapporten på hur beskattningen förändras i och med jobbskatteavdragets tillkomst (2007) som dels krånglat till skattesystemet, dels gjort att pensioner beskattas hårdare än arbetsinkomster. När det gällde beskattningen gjordes en internationell jämförelse. I rapporten studerades sammanlagt 18 länder. Rapporten visade genomgående att pensioner beskattas lägre än arbetsinkomster i alla länder utom Sverige. En kritik mot rapporten var att sociala avgifter räknades som skatt på löntagarnas inkomster i många länder, medan de i Sverige togs ut som arbetsgivaravgifter och alltså inte ingick i beskattningen av arbetsinkomster. Det följer den standard som OECD utvecklat när det gäller beräkningen av skatter. PRO har bett Rådhusgruppen City göra om beräkningen för senare år för att få bekräftat huruvida det skett några förändringar har gjorts i beskattningen av arbetsinkomster respektive pensioner. Denna gång har jämförelsen gjorts för 16 europeiska länder. Arbetet har organiserats så att forskningsassistenten Laure Doctrinal, från Institutet för Social Forskning vid Stockholms Universitet, har genomfört efterforskningar och beräkningar, vilka även presenteras i en särskild rapport, i vilken det finns en fullständig förteckning av källhänvisningar. Denna rapport har Lars- Olof Pettersson på Rådhusgruppen City tillsammans med Laure Doctrinal skrivit och därvid tolkat resultaten.

4 4 Sammanfattande metodgenomgång Syftet med undersökningen är att redovisa hur pensioner beskattas i förhållande till arbetsinkomster i 16 OECD- länder, dvs. EU 15 och Norge. Jämförelsen har gjorts i två olika inkomstlägen, dels den inkomst som en genomsnittlig ålderspensionär har i de olika länderna, dels den pension som en genomsnittlig löntagare skulle få när vederbörande går i pension. En average worker enligt OECD:s definition innefattar både manual and non- manual workers från flera ekonomiska sektorer (ISIC Sector C- K). Före 2005 användes definitionen average manual production worker (dvs. i princip industriarbetare). Vi övervägde vilket begrepp som skulle användas på svenska och valde att helt enkelt benämna det löntagare. Det förefaller komma närmare den engelska beteckningen eftersom OECD inkluderar non- manual workers i sin definition. Man ska dock vara medveten om att det finns en del kategorier av löntagare som inte inkluderas eftersom alla branscher inte inryms i OECD:s definition. Simuleringar har genomförts för att utreda hur beskattningen påverkar den disponibla inkomsten för löntagare och pensionärer. I de fall det funnits data har vi jämfört beskattningen för inkomståren 2009, 2010, 2011 och Som grund för beräkningarna av den genomsnittliga pensionen har OECD- publikationen Pensions at glance 2011 använts. För beskattningsreglerna har den årliga OECD- rapporten Taxing Wages för de olika åren använts. Löntagares och pensionärers eventuella sociala avgifter inkluderas i uträkningarna. I flera fall (förutom Irland, Norge och Storbritannien) är dessa sociala avgifter helt eller delvis avdragsgilla från den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Ofta betalar pensionärer inte några sociala avgifter (Danmark, Grekland, Irland, Portugal, Spanien och Sverige) eller endast låga avgifter. I en rapport som avsåg år 2008 användes samma metod. I en artikel på DN- debatt den 17 augusti 2010 kritiserades metoden ( Pensionärer beskattas inte hårdare än löntagare, av Helena Svaleryd och Daniel Waldenström). Skribenterna ansåg att jämförelsen blev missvisande eftersom hänsyn inte togs till de sociala avgifter som arbetsgivare betalar på arbetstagarnas inkomster: Påståendet att Sverige är det enda land där pensionärer beskattas hårdare än löntagare saknar också det stöd i fakta. I PRO:s rapport jämförs summan av inkomstskatten och de sociala avgifter som betalas in av arbetstagaren. Att även arbetsgivare betalar in sociala avgifter i vissa länder verkar ha gått PRO förbi, vilket gör att man inte kan använda deras siffror för att jämföra länder. Frågan om arbetsgivares sociala avgifter ska beaktas eller inte i skatteuträkningar kan övervägas. Det finns arbetsgivaravgifter som är direkt kopplade till individuella förmåner som endast gäller arbetstagare. De som inte är kopplade till sådana förmåner kan betraktas som skatt. Problemet är att det ofta är omöjligt att göra skillnad mellan arbetsgivaravgifter som kopplas till förmåner och sådana som saknar denna koppling. Det skulle dessutom ge upphov till problem med jämförbarheten mellan bruttonivåer på pensionsinkomster och arbetsinkomster. Skulle arbetsgivaravgifter inkluderas blir

5 5 resultaten inte jämförbara och därför har de inte inkluderats i denna rapport. Dock specificeras arbetsgivarnas sociala avgifter för respektive land. En viktig invändning mot att inkludera de sociala avgifterna är att det skulle bryta mot den jämförelse som görs i OECD- rapporten om beskattningen av inkomster, som är vår huvudsakliga källa för beskattningsreglerna.

6 6 Land för land För varje land görs en kortfattad presentation av skattesystemet. Därefter jämförs beskattningen för en genomsnittlig ålderspensionär och den pension som en genomsnittlig löntagare har vid pensioneringen. En tabell visar hur hög beskattningen är på pensionen i förhållande till arbetsinkomsten i det aktuella inkomstläget. Därefter dras en kortfattad slutsats mot bakgrund av utfallet. Belgien Pensionen beskattas och pensionärer har inte rätt till särskilda skattereduktioner till skillnad från arbetstagare som får en skattereduktion för arbetsrelaterade kostnader eller när inkomsten är låg. Alla sociala avgifter kan dras av från den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Det gäller både pensionärer och arbetstagare. Pensionärer betalar 3,55 procent i sociala avgifter för sjuk och invaliditetsförsäkring om den årliga pensionen är högre än drygt EUR för ensamstående pensionär. Löntagare betalar 13,07 procent i sociala avgifter medan arbetsgivaren betalar 34,67 procent. Pensionärer, arbetstagare och arbetsgivare får en reduktion av dessa avgifter om månadsinkomsten är lägre än vissa belopp. Både pensionärer och arbetstagare betalar 7,4 procent i lokal skatt. En genomsnittlig ålderspension uppgick 2010 till EUR och skulle beskattas 1 procent lägre än en arbetsinkomst på motsvarande nivå. Löntagarens pension uppgick samma år till EUR och skulle även den beskattas 1 procent lägre än arbetsinkomsten Ej tillgängligt Ej tillgängligt % - 1 % 2011 Ej tillgängligt Ej tillgängligt 2012 Ej tillgängligt Ej tillgängligt Sammantaget är emellertid beräkningarna för Belgien tämligen osäkra och för flera år inte tillgängliga.

7 7 Danmark Pensionen beskattas som arbetsinkomst, men pensionärer är inte berättigade till samma skatteavdrag som löntagare. Pensionärer betalar inte några sociala avgifter, medan löntagare betalar 8 procent av bruttolönen i sociala avgifter samt en fast avgift som ökat under senare år och uppgick 2012 till DKK. Från och med 2000 betalar arbetsgivaren inte längre sociala avgifter. Både pensionärer och löntagare betalar en lokal skatt på ca. 25,6 procent av den taxerade förvärvsinkomsten. År 2009 genomfördes en reform av skattesystemet som gjorde att skatten på inkomster minskade och det finansierades delvis v högre energi-, transport- och miljöskatter samt vissa punktskatter. Dessa höjningar kompenserades med en green check på DKK per år som betalas som en kontantutbetalning till löntagarna. En genomsnittlig ålderspensionär har DKK i pension. En löntagare som går i pension får 79,9 procent av den genomsnittliga lönen. Den lönen var DKK år 2012 och pensionären får alltså DKK % - 9 % % - 9 % % - 9 % % - 9 % Resultaten motsvarar de som gällde år Trots att löntagare har rätt till flera skatteavdrag beskattas pensionsinkomsten lägre. Förklaringen till skillnaden mellan löntagare och pensionärer är att pensionärer inte betalar sociala avgifter. Finland Pensionerna är beskattningsbara. Pensionärer betalar en lägre social avgift än löntagare. De betalar en dryg procent av bruttolönen i sociala avgifter jämfört med löntagare som betalade ca. 6,5 procent av bruttolönen i sociala avgifter och 1,2 procent av nettolönen för sjukvårdsförsäkring år Både pensionärer och arbetstagare kan dra av alla sociala avgifter, förutom vårdförsäkringsavgiften. Arbetsgivarna betalade 22,8 procent i sociala avgifter på bruttolönen Löntagare får en särskild skattereduktion på EUR 620 och har rätt till ett skatteavdrag i den kommunala beskattningen på maximalt EUR. Pensionärer får göra ett avdrag både vid kommunal och statlig beskattning. En genomsnittlig ålderspensionär fick ERU år 2011 i pension. Den beskattades 1 procent högre än som arbetsinkomst.

8 8 En genomsnittlig löntagare fick år 2012 en pension på EUR och beskattades 1 procent lägre än motsvarande arbetsinkomst Ej tillgängligt Ej tillgängligt 2010 Ej tillgängligt Ej tillgängligt % Lika 2012 Ej tillgängligt - 1 % Resultaten ligger nära de som gällde Beskattningen av arbetsinkomster och pensioner i Finland ligger mycket nära varandra. Frankrike Pensioner beskattas vanligen som arbetsinkomster. De sociala avgifterna är dock lägre för pensioner. För pensioner tas avgifter motsvarande 7,1 procent av pensionsinkomsten. Löntagarna betalade 2012 själva 21,7 procent av den taxerade förvärvsinkomsten, varav en del är avdragsgill. Arbetsgivarna betalar 35,3 procent i sociala avgifter. Löntagare har rätt till ett skatteavdrag för arbetsinkomster vid vissa inkomstnivåer som varierar med civilstånd. En ensamstående löntagare måste tjäna mer än EUR för att ha rätt till den här skattekrediten. En genomsnittlig ålderspensionär fick en pension på EUR år 2012 och den beskattades 7 procent lägre än motsvarande arbetsinkomst. En löntagare fick igenomsnitt 49,1 procent av sin lön i pension. Det gav en pension på EUR år 2012 och beskattades 10 procent lägre än motsvarande arbetsinkomst % - 12 % % - 11 % % - 10 % % - 10 % Resultatet är likartat som år Skillnaden i beskattning mellan pensioner och arbetsinkomster beror på de större sociala avgifter som arbetstagare betalar jämfört med pensionärer. Detta trots att löntagarna får ett avdrag till följd av att de arbetar.

9 9 Grekland Det finns inga tillgängliga uppgifter om den genomsnittliga ålderspensionen. Inte heller den genomsnittliga löntagarens lön 2011 finns det någon uppgift på år 2011 i OECD:s publikation Taxing Wages. Pensioner beskattas på samma sätt som arbetsinkomster. Den enda skillnaden är de sociala avgifterna. Löntagarna betalade 16 procent i sociala avgifter år Arbetsgivarna betalade drygt 28 procent i sociala avgifter Pensionärerna betalade inte några avgifter alls under 2010 och 2011, men sedan 2012 betalar de sociala avgifter med ett belopp som beror på inkomsten. En genomsnittlig löntagare hade EUR och när vederbörande går i pension får man 95,7 procent av lönen i pension, dvs EUR år Ej tillgängligt Ej tillgängligt 2010 Ej tillgängligt - 13 % 2011 Ej tillgängligt Ej tillgängligt 2012 Ej tillgängligt - 17 % Uppgifterna för Grekland är skakiga. De skillnader som finns är till största delen beroende på att pensionärer inte betalar några sociala avgifter. Irland Det saknas uppgifter om den genomsnittliga ålderspensionen. Pensioner beskattas som vanliga arbetsinkomster. Men personer över 65 år får högre grundavdrag än vad löntagarna får göra. Både anställda och pensionärer har rätt till ett skatteavdrag på EUR år 2012, men löntagarna får också göra en lika hög kredit som anställda. Pensionärer betalar inte några sociala avgifter. Den genomsnittliga lönen var EUR 2012 och en löntagare som går i pension får ca. 29 procent av lönen i pension, dvs EUR. Vid denna inkomst skulle varken pensionären eller löntagaren betala skatt eller sociala avgifter. Detta gäller för samtliga undersökta år Ej tillgängligt Lika 2010 Ej tillgängligt Lika 2011 Ej tillgängligt Lika 2012 Ej tillgängligt Lika

10 10 Uppgifterna för Irland är i viss mån skakiga. Arbetsinkomst och pension beskattas inte alls för den genomsnittliga löntagarens pension, vilket beror på att det är en mycket låg pension. Italien Pension beskattas på samma sätt som arbetsinkomst. Det finns inte några särskilda avdrag varken för pensions- eller arbetsinkomster. Det finns ett skatteavdrag som beror på civilstånd och antalet barn. Löntagarna betalade år ,49 procent i sociala avgifter medan pensionärerna betalade en symbolisk summa till den nationella institutionen för italienska pensionärer. Den genomsnittliga ålderspensionen uppgick till EUR Vid det inkomstläget betskattas en pension 6 procent lägre år än en arbetsinkomst. En genomsnittlig löntagare får ut 64,5 procent av sin lön i pension. År 2012 fick hen EUR i pension och den beskattades 6 procent lägre än arbetsinkomsten. Genomsnittlig ålderspension Genomsnittlig industriarbetares pension % - 6 % % - 6 % % - 6 % 2012 Ej tillgängligt - 6 % Resultaten liknar det som gällde Skillnaden i beskattning beror på de sociala avgifterna som i princip inte belastar pensionärerna. Luxemburg Pensioner betskattas på samma sätt som arbetsinkomster. Löntagare får göra tre skattereduktioner på respektive 540 EUR (minimum standard avdrag), 296 EUR (pendlingsavdrag) och 480 EUR (särskilda utgifter). Därutöver får både löntagare och pensionärer göra ett skatteavdrag på 300 EUR per år. Både löntagare och pensionärer får dra av delar av sina sociala avgifter, de som gäller sjukvårds- och långvårdsförsäkring. Det är de enda avgifter som pensionärerna betalar. Alla arbetstagare betalade 12,45 procent av bruttolönen som sociala avgifter år Jämförelsen mellan beskattningen av arbetsinkomster och pensioner vid belopp som motsvarar den genomsnittliga pensionen visar att pensionen beskattas 11 procent lägre än arbetsinkomster Arbets- och pensionsinkomster beskattas på olika sätt. Arbetsinkomst för en ensamstående löntagare beskattas genom att tillämpa de vanliga skattereglerna. Pensionsinkomst beskattas genom att beräkna en ny beskattningsbar inkomst för pensionärer. Den vanliga beskattningsbara pensionsinkomsten, dvs. bruttolön minus

11 11 sociala avgifter, minskas med hälften av skillnaden mellan EUR och den vanliga beskattningsbara inkomsten. De vanliga skattereglerna tillämpas därefter på den framräknade beskattningsbara inkomsten. Både löntagare och pensionärer betalar solidaritetsskatt som 2012 uppgick till 4 procent. En genomsnittlig ålderspensionär hade år 2011 en pension på EUR och vid den nivån beskattades pensionen 11 procent lägre än arbetsinkomsten. En genomsnittlig löntagare fick samma år EUR och pensionen beskattades 5 procent lägre än arbetsinkomsten, vilket år 2012 hade blivit 4 procent lägre. Om man jämför beskattningen av arbetsinkomster och pensionsinkomster vid belopp som motsvarar en löntagares pension visar att pensionen beskattas 6 procent lägre än arbetsinkomsten 2009 och 2010, men 5 procent 2011 och 4 procent lägre år % - 6 % % - 6 % % - 5 % 2012 Ej tillgängligt - 4 % Skillnaden beror på att det är helt andra skatteregler som tillämpas för pensioner än för arbetsinkomster och leder till att pensionerna beskattas lägre. Nederländerna Eftersom det finns oklarheter beträffande hur hög den genomsnittliga ålderspensionen är, redovisas endast resultaten för den genomsnittliga löntagarens pension. Pensioner beskattas med särskilda regler som ger pensionärer rätt till vissa skatteavdrag som är bundna till åldern. Personer över 65 år får en allmän skattekredit som uppgick till 925 EUR. Löntagare får också en allmän skattekredit på EUR och en särskild skattekredit på maximalt EUR. Arbetsgivare betalar 19,91 procent i sociala avgifter. I samtliga fall avses år Den genomsnittliga löntagarens pension uppgick 2012 till EUR. Den beskattades 9 procent lägre som pensionsinkomst än som arbetsinkomst Ej tillgängligt - 9 % 2010 Ej tillgängligt - 8 % 2011 Ej tillgängligt - 9 % 2012 Ej tillgängligt - 9 % Den stora skillnaden i beskattning avser de sociala avgifterna.

12 12 Norge Både pensioner och arbetsinkomster beskattas. En lokal skatt som 2012 uppgick till 14,25 procent betalas av såväl löntagare som pensionärer. Pensionärernas sociala avgifter uppgick till 4,7 procent, jämfört med löntagarnas 7,8 procent. Därutöver betalade arbetsgivarna 13,1 procent i sociala avgifter. Båda grupperna är berättigade till skattereduktioner i sina respektive inkomstslag. Det fanns en särskild begränsningsregel som begränsade skatten för pensionärer till år Den innebar att ingen betalade mer än 55 procent i skatt och sociala avgifter av nettoinkomsten över ett visst belopp. Den ersattes med ett nytt skatteavdrag för pensionärer år Syftet var att de som får en låg pensionsinkomst i fortsättningen inte ska betala någon skatt eller sociala avgifter. Ersättningen trappas ner mot pensionsinkomsten så att marginalskatten blir densamma som för löntagare. Vid en jämförelse av beskattningen för arbetsinkomster respektive pensionsinkomster vid NOK, som motsvarade en genomsnittlig ålderspension för 2012, beskattades pensionen 11 procent lägre än motsvarande arbetsinkomst. Motsvarande resultat gällde för de tidigare åren. Den pension som en genomsnittlig löntagare får, dvs. en inkomst på NOK beskattas 7 procent lägre än arbetsinkomsten vid motsvarande nivå. Resultatet är detsamma för samtliga undersökta år % - 7 % % - 7 % % - 7 % % - 7 % Den reform som genomfördes 2011 har inte fått någon effekt på beskattningen av pensioner i jämförelse med arbetsinkomster. De sociala avgifterna har också betydelse för skillnaderna i beskattning. Portugal Upp till EUR är pensioner obeskattade och inga sociala avgifter betalas på pensionerna. Det är lite ovisst huruvida det beloppet gäller för de båda senare åren. Arbetstagare betalade 11 procent i sociala avgifter och arbetsgivarna betalade 23,75 procent av bruttolönen Arbetstagare hade rätt till en skattereduktion på EUR de tre senaste åren. Alla skattebetalare får ett skatteavdrag som uppgår till 261,25 EUR för ensamstående. Den genomsnittliga ålderspensionen uppgick 2011 till EUR och beskattningen av denna inkomst var 11 procent lägre motsvarande arbetsinkomst.

13 13 En genomsnittlig löntagare fick ut 53,9 procent av sin lön i pension, vilket innebar EUR år 2011 vilken beskattades 13 procent lägre än arbetsinkomsten % - 14 % % - 13 % % - 13 % 2012 Ej tillgängligt - 11 % Samma skillnader i beskattning mellan löntagare och pensionärer gäller i denna undersökning som vid den som gjordes för Det faktum att inga sociala avgifter betalas på pensionen gör att beskattningen på pensioner blir lägre. Spanien Pensioner beskattas. De sociala avgifterna kan dras från den taxerade förvärvsinkomsten. Alla skattebetalare får en allmän skattereduktion på EUR upp till inkomster på EUR. Beloppet minskas med 0,35 procent av inkomster som överstiger det beloppet. Den som når det maximala beloppet EUR får ett avdrag på EUR. Personer som är över 65 år får ett extra belopp på 918 EUR. Medan pensionärer inte betalar några sociala avgifter betalar arbetstagare 6,35 procent. Arbetstagare har också rätt till jämförelsevis höga fasta avdrag för arbetsrelaterade utgifter vid låga inkomster. Arbetsgivare betalar 29,9 procent i sociala avgifter. Den genomsnittliga ålderspensionären hade 2011 en pension på EUR. Den beskattades 3 procent högre än arbetsinkomsten. Situationen är likartad för alla år som vi har data. Den genomsnittlige löntagarens pension, som år 2011 uppgick till EUR beskattades 4 procent lägre för sin pension än motsvarande arbetsinkomst % - 4 % % - 4 % % - 3 % 2012 Ej tillgängligt - 2 % Beskattningen av den genomsnittlige ålderspensionären är alltså högre än beskattningen av arbetsinkomsten på motsvarande nivå, vilket förklaras med att löntagaren har förhållandevis höga avdrag vid låga inkomster. Däremot blir det motsatt resultat när man kommer upp i de inkomster som en genomsnittlig löntagare får i pension.

14 14 Storbritannien Pensioner beskattas. Skattebetalare över 65 år har dock rätt till högre grundavdrag än arbetstagare, GBP jämfört med GBP år Dessutom betalar pensionärer inga sociala avgifter. Arbetstagare betalar 12 procent i sociala avgifter om veckoinkomsterna överstiger 146 GBP. Arbetsgivare betalar 13,8 procent i sociala avgifter om veckoinkomsten överstiger detta belopp. Arbetstagare har rätt till ett jobbskatteavdrag som är beroende av antalet arbetade timmar under veckan, barnens ålder och bruttolönen. Den genomsnittliga ålderspensionären har en inkomst motsvarande GBP år Vid den inkomsten beskattas varken arbetsinkomster eller pensioner. En löntagare som går i pension fick i genomsnitt GBP år Vid den nivån beskattas pensionen 11 procent lägre än arbetsinkomsten, en skillnad som ökat över tid Lika - 9 % 2010 Lika - 9 % 2011 Lika - 10 % 2012 Lika - 11 % Det kan alltså konstateras att det brittiska skattesystemet innehåller förhållandevis höga grundavdrag för allt typer av inkomster och att en genomsnittlig ålderspensionär, som får ut en tämligen låg pension, inte behöver betala någon skatt på den inkomsten. Däremot stiger skatten på arbetsinkomster förhållandevis betydligt snabbare än för pensionsinkomster. Sverige Pensioner beskattas utan särskilda avdrag. Pensionärer betalar inte några sociala avgifter. Det gör däremot löntagare som betalar 7 procent av inkomsten, som emellertid fullt ut är avdrags gill gentemot skatten. En arbetstagare får dra av ett grundavdrag som är relaterad till bruttoinkomsten. Jobbskatteavdraget blir större från och med det år arbetstagaren fyller 66 år. Jobbskatteavdraget infördes 2007 och har i tre steg förstärkts. Planen är att ytterligare ett femte jobbskatteavdrag ska införas år Den genomsnittliga ålderspensionen uppgick 2012 till SEK. Vid den inkomstnivån beskattades pensionen 8 procent högre än arbetsinkomster. Det är på den nivån skillnaden legat de senaste tre åren. En genomsnittlig löntagare tjänade samma år SEK och fick ut 58,4 procent av sin lön i pension, dvs SEK. Vid den nivån beskattades pensionen 7 procent högre än arbetsinkomsten.

15 % + 6 % % + 7 % % + 7 % % + 7 % Löntagare drar alltså nytta av jobbskatteavdraget som gör att man betalar en avsevärt lägre skatt än arbetstagaren. Den delen av skattesystemet är nytt från och med Innan dess betalade löntagare och pensionärer lika mycket i skatt. Tyskland Pensioner beskattas på samma sätt som arbetsinkomster. Beskattningen av pensioner ändrades år Då infördes en uppskjuten beskattning som gradvis skulle höja den taxerade pensionen. Pensioner som beviljades före 2005 beskattas till hälften, medan den 2012 beskattas till 64 procent. Pensionsbelopp upp till EUR beskattas inte på grund av de gällande avdragsreglerna. År 2012 betalar pensionärer 10,4 procent i sociala avgifter, medan löntagarna betalar 20,73 procent. Arbetsgivare betalar 19,57 procent i sociala avgifter. En genomsnittlig ålderspensionär fick EUR år 2012 i pension. Denna beskattades 10 procent lägre än motsvarande arbetsinkomst. Skillnaden består i princip över åren. En löntagares genomsnittliga pension uppgick till EUR år 2012 och vid den nivån skulle pensionen beskattas 17 procent lägre än motsvarande arbetsinkomst. Samma resultat nås under alla år % - 18 % % - 17 % % - 17 % % - 17 % Beskattningen av pensionen är betydligt lägre än arbetsinkomsten. Det gäller både för den genomsnittliga ålderspensionärens och den genomsnittliga löntagarens pension. Det är ingen skillnad mot det resultat som nåddes för 2008.

16 16 Österrike Pensionärer beskattas på ett liknande sätt som arbetstagare. Den enda skillnaden ligger i nivån på sociala avgifter. Pensionärer betalar bara sociala avgifter för sjukförsäkring. Under de tre senaste åren ( ) betalade pensionärer 5,1 procent av pensionen i sociala avgifter medan löntagaren betalade 18,2 procent av bruttolönen i sociala avgifter. Inkomster under EUR beskattas inte. Efter att ett nytt skatteschema införts 2009 får arbetstagare en skattekredit på 54 EUR som kallas för löntagarens skattekredit och de får även en skattekredit för pendling motsvarande 291 EUR som dras av på samma sätt. Pensionärer får en skattekredit på maximalt 400 EUR. Den genomsnittliga ålderspensionen uppgick till EUR Vid den inkomsten beskattades pensionen 9 procent lägre än arbetsinkomsten. Den genomsnittliga löntagarens pension uppgick till EUR år 2012 och beskattades 9 procent lägre än arbetsinkomsten % - 9 % % - 9 % % - 9 % % - 9 % Resultatet är mycket robust över åren och ligger nära den beräkning som gjordes för Resultatet påverkas inte i någon högre grad av de förändringar som gjorts.

2014 12-16. 5.1 Månadstabellen... 6 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 7. 6.1 Grundavdrag...

2014 12-16. 5.1 Månadstabellen... 6 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 7. 6.1 Grundavdrag... *Skatteverket 1(21) 2014 12-16 Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 3 3 Tabellernas indelning i kolumner... 3 4 Tabellernas indelning i avlöningsperioder...

Läs mer

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Innehåll ernas beskattning... 3 Skatteskillnaden mellan pension och lön.... 5 Skattebetalarna anser...13 ernas beskattning Före 2007

Läs mer

Sjöinkomst, Avsnitt 22 459

Sjöinkomst, Avsnitt 22 459 Sjöinkomst, Avsnitt 22 459 22 Sjöinkomst 8 kap. 23 IL 11 kap. 4 5 IL 12 kap. 4 IL 64 kap. IL 65 kap. 11 IL prop. 1995/96:227 Sammanfattning Med sjöinkomst avses i skattelagstiftningen inkomst ombord på

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

SKATTER I SIFFROR 2009

SKATTER I SIFFROR 2009 SKATTER I SIFFROR 2009 Skatteförvaltningen Skatteförvaltningen är en del av finansministeriets förvaltningsområde. Den samlar in ungefär två tredjedelar av alla skatter och avgifter av skattenatur i Finland.

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

12 Beräkning av skatten

12 Beräkning av skatten 111 12 Beräkning av skatten prop. 1999/2000:2, del 2 s. 677-683, SOU 1997:2, del II s 500-504. 12.1 Allmänt Skatt avrundas nedåt så att öretal faller bort (23 kap. 1 SBL). 12.2 Fysiska personer 12.2.1

Läs mer

BenEx Flex Benefits for Expatriates

BenEx Flex Benefits for Expatriates Försäkring för utlandsanställda Januari 2016 Trygghet i utlandet Jamil, SPP BenEx Flex Benefits for Expatriates Information till arbetsgivare Trygghet för dig som är anställd utomlands Benefits for Expatriates

Läs mer

Incitamentsprogram 2016/2019

Incitamentsprogram 2016/2019 Incitamentsprogram 2016/2019 Bilaga 1 Skatteinformation Danmark Då konvertibeln köps till ett marknadsvärde sker ingen beskattning, vare sig vid köpet, utnyttjandet/konverteringen eller återbetalningen,

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 26 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Principer för Riksbankens regler för säkerheter för krediter enligt Villkor för RIX och penningpolitiska instrument

Principer för Riksbankens regler för säkerheter för krediter enligt Villkor för RIX och penningpolitiska instrument Bilaga 1 PM DATUM: 2012-10-01 AVDELNING: Avdelningen för kapitalförvaltning SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se

Läs mer

Anvisningar för beräkning av sjukdagpenningens belopp

Anvisningar för beräkning av sjukdagpenningens belopp Anvisningar för beräkning av sjukdagpenningens belopp Närmare information om de allmänna grunderna för sjukdagpenningen får du via länken När du blir sjuk och på FPA-byråerna. Dagpenningbeloppet beräknas

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Det bästa året någonsin Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Inledning 1 Inledning Att 2007 var ett bra år på svensk arbetsmarknad är de flesta överens om. Antalet sysselsatta ökade med drygt 110

Läs mer

Förmån av tandvård en promemoria

Förmån av tandvård en promemoria Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak

Läs mer

2015-12-04. 5.1 Månadstabellen... 5 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 6. 6.1 Grundavdrag...

2015-12-04. 5.1 Månadstabellen... 5 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 6. 6.1 Grundavdrag... *Skatteverket 1(21) Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 3 3 Tabellernas indelning i kolumner... 3 4 Tabellernas indelning i avlöningsperioder... 5

Läs mer

8 Utgifter som inte får dras av

8 Utgifter som inte får dras av 91 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105-113. SOU 1997:2, del II s.78-85 8.1 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter som inte får dras av. Dessa regler

Läs mer

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet 827 3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Skattskyldighet 3.1 Skattskyldighet Bestämmelser om skattskyldighet (den

Läs mer

Yttrande över Finansdepartementets promemoria om avdragsrätt vid representation

Yttrande över Finansdepartementets promemoria om avdragsrätt vid representation Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna

Läs mer

5 Den offentliga sektorns inkomster

5 Den offentliga sektorns inkomster Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2009:1060 Utkom från trycket den 24 november 2009 utfärdad den 12 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET >r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2004-11-09 Prognos för 2005 Pensionärerna är förlorare Höjt grundavdrag och ytterligare kompensation för egenavgiften ökar hushållens

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:182

Regeringens proposition 2008/09:182 Regeringens proposition 2008/09:182 Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl. Prop. 2008/09:182 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 8 april 2009 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...

Läs mer

Nya 3:12-regler i nordiskt perspektiv

Nya 3:12-regler i nordiskt perspektiv 1 2005-09-14 Johan Fall, Svenskt Näringsliv Nya 3:12-regler i nordiskt perspektiv Sammanfattning e nya 3:12-regler som föreslås i Sverige innebär marginella sänkningar av skatten. En jämförelse av olika

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2011. Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011

Finanspolitiska rådets rapport 2011. Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011 Finanspolitiska rådets rapport 2011 Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011 Rapportens innehåll De offentliga finanserna och reformutrymmet Finansiell stabilitet Arbetsmarknaden Skatterna Regeringens utbildningsreformer

Läs mer

Vägledning för läsaren

Vägledning för läsaren OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många

Läs mer

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 1 Ekonomiska resurser för

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER TEKNISK BILAGA TILL MOTIVERINGEN UPPRÄTTAD AV RÅDET DEN 13 JULI 2007 11707/07

Läs mer

21 Pensionssparavdrag

21 Pensionssparavdrag 397 21 Pensionssparavdrag 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får enligt 59 kap. 2 göras för premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för inbetalningar på pensionsspararens eget P-sparkonto.

Läs mer

APRIL 2016. Skatt, arbete och pension

APRIL 2016. Skatt, arbete och pension APRIL 2016 Skatt, arbete och pension Författare: Lennart Flood Lennart Flood är professor emeritus i nationalekonomi, tidigare vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet Förord Sverige och Europa har

Läs mer

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

Vad blev det för pension?

Vad blev det för pension? Håkan Svärdman 08-772 71 62 0708-31 53 62 hakan.svardman@folksam.se Datum Sid 1(7) Välfärdsrapport: Vad blev det för pension? En jämförelse mellan pension och slutlön Sid 2(8) Facit på prognos Nyligen

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19 1 (12) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

R a p p o r t H S B o c h d u b b e l b e s k a t t n i n g e n en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004

R a p p o r t H S B o c h d u b b e l b e s k a t t n i n g e n en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004 Rapport HSB och dubbelbeskattningen en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Syfte 4 Bakgrund 4 Så har insamling och bearbetning gått till 6 Undersökning

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

2016-02-17 Dnr 2015:2099 Revidering

2016-02-17 Dnr 2015:2099 Revidering 2016-02-17 Dnr 2015:2099 Revidering Givet följande skatteomläggning: Samtliga momssatser harmonieras till ordinarie 25 procent. Jobbskatteavdraget (alla steg) i nuvarande form avskaffas helt. Med de offentliga

Läs mer

Society at a Glance: OECD Social Indikatorns 2006 Edition. Samhällspolitisk översikt: sociala indikatorer, 2006 års upplaga

Society at a Glance: OECD Social Indikatorns 2006 Edition. Samhällspolitisk översikt: sociala indikatorer, 2006 års upplaga Society at a Glance: OECD Social Indikatorns 2006 Edition Summary in Swedish Samhällspolitisk översikt: sociala indikatorer, 2006 års upplaga Sammanfattning på svenska "Samhällspolitisk översikt" (Society

Läs mer

Om du bor eller arbetar utomlands

Om du bor eller arbetar utomlands Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor

Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor 18 NOVEMBER 2015 18 november 2015 Dnr 15-13038 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 RISKER TILL FÖLJD AV LÅNGVARIGT LÅGA RÄNTOR 5 Europeiska stresstest

Läs mer

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir.

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir. Kommittédirektiv Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag Dir. 2012:116 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2012 Sammanfattning En

Läs mer

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 98 Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 6. SÄRSKILT OM FÖRETAGSBESKATTNING 99 6 Särskilt om företagsbeskattning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Sida 1 (14) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 december 2010 T 5211-09 KLAGANDE GS Ombud: Advokat TJ MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Advokat

Läs mer

Kommunalskatten 2012

Kommunalskatten 2012 2012-01-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2012 Norrköping på 56:e plats av 290 kommuner Oförändrad kommunalskatt för Norrköping år 2012 i jämförelse med 2011 År 2012 innebar kommunalskattehöjningar i

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19 1 (13) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 203/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till godkännande av rådets beslut av den 29 september 2000 om systemet rör Europeiska gemenskapernas egna medel (2000/597/EG) PROPOSITIONENS

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

PISA (Programme for International

PISA (Programme for International INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet

Läs mer

Den gömda skattebomben

Den gömda skattebomben Den gömda skattebomben En rapport om hur dubbelbeskattningen av bostadsrätter slår mot hushållen i Stockholm Fastighetsägarna Stockholm Alströmergatan 14 Box 12871, 112 98 Stockholm Tel 08-617 75 00 Fax

Läs mer

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet 31 3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Skattskyldighet 3.1 Skattskyldighet Bestämmelser om skattskyldighet (den subjektiva skattskyldigheten) för fysiska personer, dödsbon,

Läs mer

1 (10) Dok.bet. PID136806 Version 2.1 Dnr/ref. 2016-02-17. användarmanual PM59003 1.0

1 (10) Dok.bet. PID136806 Version 2.1 Dnr/ref. 2016-02-17. användarmanual PM59003 1.0 1 (10) användarmanual 2 (10) Innehåll Pensionsmyndighetens typfallsmodell för pensionsberäkningar... 3 Installation... 3 Start av modellen... 3 Verktygsfält... 4 Välja språk... 4 Ingångsvärden till modellen...

Läs mer

Avräkning av utländsk skatt Privatpersoner

Avräkning av utländsk skatt Privatpersoner Denna blankett använder du när du begär avräkning av utländsk skatt. Du behöver inte fylla i blanketten om du bara begär avräkning för utländsk skatt på utdelning och den utländska skatten finns med på

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.2.2008 KOM(2008) 95 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Bedömning av de italienska myndigheternas rapport om indrivningen av den tilläggsavgift

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

2013-10-04 Dnr 2013:1474

2013-10-04 Dnr 2013:1474 2013-10-04 Dnr 2013:1474 I rapporten redovisas en fördelningsanalys av regeringens budgetproposition för 2014. Förslagen analyseras i förhållande till gällande regler. I denna promemoria redovisas direkta

Läs mer

Regeringens skrivelse 2002/03:145

Regeringens skrivelse 2002/03:145 Regeringens skrivelse 2002/03:145 Meddelande om kommande förslag om ändringar i skatteregler vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser Skr. 2002/03:145 Regeringen överlämnar denna skrivelse till

Läs mer

Är full sysselsättning

Är full sysselsättning Är full sysselsättning DET GÅR ATT MILDRA KRISENS EFFEKTER möjlig? Roger Mörtvik Göran Zettergren Arbetslösheten i Sverige 14 12 1 8 6 4 2 196 1965 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 Anders Borg (januari

Läs mer

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 165/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att 7 i barnbidragslagen

Läs mer

Regeringens proposition 2003/04:149

Regeringens proposition 2003/04:149 Regeringens proposition 2003/04:149 Avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor m.m. Prop. 2003/04:149 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 29 april 2004 Göran

Läs mer

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.

Läs mer

Sveriges outnyttjade arbetspotential motsvarar 1 miljon jobb

Sveriges outnyttjade arbetspotential motsvarar 1 miljon jobb Sveriges outnyttjade arbetspotential motsvarar 1 miljon jobb Stefan Fölster 2 Den outnyttjade arbetskraftspotentialen Finansieringen av framtidens välfärd kräver stora skattehöjningar, högre egenavgifter,

Läs mer

PM Dok.bet. PID

PM Dok.bet. PID 1 (14) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Ann-Sofie Kraft Nilsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta

Läs mer

Bilaga. Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering

Bilaga. Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område

Läs mer

Månadstabellen Tvåveckorstabellen Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna Grundavdrag...

Månadstabellen Tvåveckorstabellen Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna Grundavdrag... *Skatteverket 1(20) TEKNISK BESKRIVNING Datum 2016-12-05 Dnr Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 3 3 Tabellernas indelning i kolumner... 3 4 Tabellernas

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Skatteavdrag enligt tabell med ADB 2007

Skatteavdrag enligt tabell med ADB 2007 Skatteavdrag enligt tabell med ADB 2007 SKV 433 utgåva 17. Utgiven i december 2006. *Skatteverket 1(16) Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 2 3 Tabellernas

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 26.9.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Framställning 626/2000, ingiven av Klaus Schuler (tysk medborgare), om dubbelbeskattning av ett arv 1. Sammanfattning

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 7.7.2006 KOM(2006) 371 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2003/88/EG (arbetstidens förläggning för arbetstagare

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

UberPOP. En fråga om skatt

UberPOP. En fråga om skatt UberPOP En fråga om skatt Inledning Att åka med UberPOP är billigt. Faktum är att det är jättebilligt. Tyvärr är anledningen till det låga priset varken teknologi eller delningsekonomi, företeelser som

Läs mer

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN 3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att

Läs mer

Månadstabellen Tvåveckorstabellen Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna Grundavdrag...

Månadstabellen Tvåveckorstabellen Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna Grundavdrag... *Skatteverket 1(21) Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 3 3 Tabellernas indelning i kolumner... 3 4 Tabellernas indelning i avlöningsperioder... 5

Läs mer

Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2013. Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar 2012 2013. Kronor per hushåll

Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2013. Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar 2012 2013. Kronor per hushåll JO 42 SM 1501 Jordbrukarhushållens inkomster 2013 Incomes of agricultural households 2013 I korta drag Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2013 Jordbrukarhushållens genomsnittliga hushållsinkomst efter

Läs mer

Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder

Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder Inledning En kvantitativ jämförelse. (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2005-12-29) I anslutning till de senaste månadernas diskussion om det lämpliga

Läs mer

4. Lagförslag i lagrådsremissen

4. Lagförslag i lagrådsremissen 4. Lagförslag i lagrådsremissen Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom förskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) 1 dels att 7 kap. 3 14 ska upphöra att gälla,

Läs mer

12 Skattetabeller. 12.2 Allmänna skattetabeller

12 Skattetabeller. 12.2 Allmänna skattetabeller Skattetabeller, Avsnitt 12 1 12 Skattetabeller 12.1 Inledning Regler om skattetabeller finns i 12 kap. SFL. I det kapitlet finns bestämmelser om allmänna skattetabeller (12 kap. 2 och 3 SFL), se avsnitt

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir. 2015:2 Beslut vid regeringssammanträde den 15 januari 2015. Ändring av och

Läs mer

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 Skattefridagen är den dag då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1994 ref. 38

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1994 ref. 38 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1994 ref. 38 Målnummer: 4131-93 Avdelning: 3 Avgörandedatum: 1994-04-28 Rubrik: Ett aktiebolag avsåg att överföra medel till en vinstandelsstiftelse för att av stiftelsen

Läs mer

Handläggningsordning för enskilda överenskommelser vid Umeå universitet

Handläggningsordning för enskilda överenskommelser vid Umeå universitet Handläggningsordning för enskilda överenskommelser vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2016-04-12 Dnr: FS 1.1-531-16 Denna handläggningsordning ersätter tidigare fastställt beslut av rektor, dnr

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Avdragsrätt vid representation

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Avdragsrätt vid representation Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Avdragsrätt vid representation Januari 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås ändringar av rätten till avdrag för representation

Läs mer

RP 72/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

RP 72/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete RP 72/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås en lag om främjande

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:55

Regeringens proposition 2007/08:55 Regeringens proposition 2007/08:55 Nya skatteregler för pensionsförsäkring, m.m. Prop. 2007/08:55 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 februari 2008 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala

Läs mer

Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015

Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015 Lönebildningsrapporten 2014 87 FÖRDJUPNING Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015 I denna fördjupning redovisas Konjunkturinstitutets preliminära bedömning av hur

Läs mer