Budgetprognos 2004:4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budgetprognos 2004:4"

Transkript

1 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål

2 Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det innebär att statsskulden kommer att öka i nominella termer i ett läge där konjunkturen bedöms vara god. Samtidigt är den demografiska situationen den mest gynnsamma sedan 1960-talet. Efter 2007 kommer andelen av befolkningen i arbetsför ålder att minska stadigt, se figuren nedan. Mot denna bakgrund borde förberedelser kunna ske för att möta de påfrestningar som ett vikande arbetsutbud och sämre konjunkturer kommer att innebära. Procent Figur 5. Andel av befolkningen i arbetsför ålder Antal personer år som andel av totalbefolkningen Procent Fler ålderspensionärer, lägre födelsetal och längre förväntad livslängd gör att andelen personer i arbetsför ålder minskar. Detta sätter press på de offentliga finanserna genom minskande skatteunderlag och stigande utgifter för äldreomsorg och sjukvård. Den demografiskt betingade försvagningen av arbetskraftsutbudet fortsätter ända fram till 2035 men redan 2015 har alla fyrtiotalister gått i pension. Detta innebär påfrestningar på de offentliga finanserna i form av vikande skatteunderlag och högre utgifter för vård och omsorg. Det är främst i kommunsektorn som den demografiskt betingade budgetförsvagningen blir påtaglig. Eftersom de totala offentliga resurserna som andel av BNP inte kan öka i någon större utsträckning måste en omfördelning från staten till kommunerna ske i en eller annan form. Den demografiska utvecklingen talar alltså för att statens finanser bör stärkas den närmaste tioårsperioden. I den mån politiska reformer i stället kan bidra till ett ökat arbetsutbud och därmed en ökad tillväxt kommer finansieringsproblemen för staten och kommunerna att minska. Nuvarande offentliga överskottsmål Ett av den ekonomiska politikens överordnade mål är att den offentliga sektorns (staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet) finansiella sparande skall uppgå till två procent i genomsnitt över en konjunkturcykel. När detta överskottsmål introducerades var syftet främst att stärka förtroendet för Sveriges och den svenska statens ekonomi efter de svåra åren i början av 1990-talet. Den ekonomiska krisen hade lett till stora budgetunderskott och en statskuld som närmade sig 80 procent av BNP. I dag sägs överskottsmålet syfta till att skapa en buffert inför de påfrestningar en åldrande befolkning väntas innebära. Dessutom skall målet bidra till att ge en marginal till den 2

3 underskottsgräns på högst tre procent av BNP som stadgas i stabilitets- och tillväxtpakten inom EU. Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen kan dock följande nackdelar observeras: Nuvarande överskottsmål skapar inte någon buffert i statens finanser inför den demografiska utveckling som väntar. Målet innebär att staten måste strama åt kraftigt just när arbetsutbudet är som minst och skatteunderlaget därmed som svagast. Nuvarande mål för hela den offentliga sektorn medför en bristande transparens eftersom de temporära överskotten som för närvarande finns i pensionssystemet överskuggar underskotten och den långsiktiga obalansen i statens finanser. Enligt ett beslut av EU:s statistikorgan Eurostat skall premiepensionerna inte längre räknas till den offentliga sektorns sparande utan till hushållens. Detta innebär att nuvarande överskottsmål på ett eller annat sätt måste omarbetas. I ålderspensionssystemet beror inkomster och utgifter huvudsakligen på den demografiska utvecklingen. Systemet är autonomt och nuvarande överskott skall täcka kommande underskott i takt med att allt fler går i pension. Vidare är kommuner och landsting ålagda ett balanskrav, vilket i princip innebär att ett underskott ett år måste kompenseras av överskott under kommande år. Något särskilt krav finns däremot inte för statsbudgeten. Med ett balanskrav i kommunsektorn och ett beräknat sparande på två procent av BNP i ålderspensionssystemet de närmaste åren måste statens sparande för närvarande uppgå till noll, det vill säga ett balanskrav, om tvåprocentsmålet ska uppfyllas. Trots detta beräknas statens finansiella sparande i år uppgå till minus 1,3 procent av BNP, och nästa år till minus 1,8 procent. Figuren nedan visar dels vad det finansiella sparandet i procent av BNP väntas bli i staten och i pensionssystemet åren framöver, dels vad statens finansiella sparande borde vara i genomsnitt om tvåprocentsmålet skall uppnås. Figur 6. Krav på finansiellt sparande i staten för att uppnå tvåprocentsmålet Procent av BNP Procent av BNP Med ett överskottsmål för hela den offentliga sektorn, ett balanskrav för kommunerna och ett autonomt pensionssystem blir sparkravet för staten residualt bestämt av utvecklingen i pensionssystemet. Statens finansiella sparande borde i år uppvisa överskott för att överskottsmålet skall nås som genomsnitt över en konjunkturcykel. Anm. I figuren bortses som en förenkling från konjunktursvängningar. Kommunsektorn antas uppfylla sitt balanskrav. 3

4 När antalet ålderspensionärer stiger mot slutet av detta årtionde, och sparandet i pensionssystemet minskar, ökar kravet på statens finanser om tvåprocentsmålet skall uppnås. Dagens överskottsmål innebär att målet för staten bestäms passivt som spegelbilden av utvecklingen i pensionssystemet. Från demografisk synpunkt innebär ett uppfyllande av nuvarande överskottsmål en kontracyklisk statsbudget där kraven på överskott växer i takt med att andelen förvärvsarbetande minskar och vice versa. Sett ur ett generationsperspektiv innebär detta en omfördelning från dem som kommer att förvärvsarbeta efter 2015 till dem som då gått i pension. En effekt av nuvarande mål är att statens underskott tenderar att överskuggas av temporära överskott i pensionssystemet. De överskott som byggs upp där kommer att minska i takt med de stora utbetalningarna Dessa tillgångar reducerar inte statsskulden. Ett mål som i stället fokuserar på staten synliggör på ett bättre sätt Sveriges beredskap inför en åldrande befolkning. Det nuvarande saldomålet för offentlig sektor står också inför en nödvändig förändring av ytterligare ett skäl. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att sparandet och tillgångarna i premiepensionssystemet inte skall betraktas som offentligt sparande utan som privat. Sverige måste senast i mars 2007 genomföra denna omklassificering i bland annat nationalräkenskaperna. De flesta andra länder har redan genomfört denna förändring. För svensk ekonomi som helhet betyder detta beslut i sig inte mer än att det tydliggörs att premiepensionerna är pensionsspararnas privata tillgångar. Men för offentlig sektor torde beslutet innebära att det nuvarande tvåprocentsmålet måste omdefinieras. Bland annat påverkas avståndet till den underskottsgräns på tre procent av BNP som gäller inom stabilitets- och tillväxtpakten (ett av de så kallade Maastrichtvillkoren). När man för Sveriges del räknar premiepensionssparandet till hushållssparandet blir det offentliga sparandet som andel av BNP årligen drygt en procentenhet lägre. Utgångspunkter för ett nytt mål för statens finanser Pensionssystemet är väl rustat för framtida demografiska förändringar och behöver därför inte ingå i ett nytt budgetmål. Med ett bevarat balanskrav för kommunerna öppnar det för ett aktivt och tydligt mål för staten. Ett nytt mål för statens finanser måste vara utformat så att det blir ett effektivt styrredskap. Därför bör det nya målet vara långsiktigt, tydligt och konstruerat så att det ger beslutsfattarna rätt incitament. För att ett mål skall vara effektivt bör det vara långsiktigt, väl preciserat och mätbart vid givna tidpunkter. Om målet skall bli verkningsfullt krävs också att det är tydligt formulerat. Erfarenheterna från utgiftstaken visar att ett tydligt och enkelt mål är effektivt. Det främjar ekonomistyrningen och måluppföljningen. Det är vidare en fördel att målet är direkt kopplat till det som riksdagen fattar beslut om, det vill säga statsbudgeten. Ett mål för statens finanser bör vara samhällsekonomiskt motiverat och får inte utformas så att det förstärker konjunktursvängningar eller försvårar Riksbankens möjligheter att upprätthålla inflationsmålet. Ett mål för statens finanser måste även ta hänsyn till Maastrichtfördragets krav om att underskottet i de offentliga finanserna inte får överstiga tre procent av BNP. En marginal för normala konjunktursvängningars påverkan på de offentliga finanserna måste därför finnas. Hur kan ett nytt mål formuleras? Ett sätt att utforma ett mål för de statliga finanserna är att sätta ett mål för statsskuldens utveckling som andel av BNP under en viss period. Fördelen med ett mål för statsskulden är att det är lätt att mäta och förstå. Till skillnad från finansiellt sparande är budgetsaldot direkt kopplat till statsskuldens förändring. Statistik över utfall finns snabbt tillgänglig, vilket underlättar snabba beslut för att på kort sikt nå mål och delmål. Målet går också att 4

5 påverka med engångseffekter som inte kräver finanspolitisk åtstramning, till exempel med försäljning av statliga tillgångar. Nackdelen är att samma engångseffekter i första hand stärker statsfinanserna på kort snarare än lång sikt, eftersom det underliggande budgetsaldot inte påverkas av en tillfällig försäljningsinkomst annat än genom ränteeffekten. En annan nackdel är att det är svårt att argumentera för ett visst kvantifierat mål för statsskulden, eftersom det är svårt att ens teoretiskt fastställa en optimal nivå för densamma. Ett annat alternativ är att sätta ett mål för statens finansiella sparande över en konjunkturcykel. Till skillnad från ett tidsbegränsat statsskuldsmål kan detta, tillsammans med utgiftstaken, gälla som ett varaktigt ramverk för statsfinanserna. En inriktning på det finansiella sparandet i staten snarare än hela den offentliga sektorn tydliggör statens ekonomiska situation det som riksdag och regering har möjlighet att påverka. Liksom med nuvarande överskottsmål är det dock svårt att avgöra var i konjunkturcykeln man befinner sig, och därför svårt i den politiska processen att verkligen budgetera för överskott under goda tider. En rimlig långsiktig nivå på det statliga finansiella sparandet är balans över konjunkturcykeln. Ett balansmål för statens finansiella sparande över en konjunkturcykel innebär i princip att statsskulden inte ökar i nominella termer. Goda förutsättningar skapas därmed för att den kan minska relativt snabbt som andel av BNP. Detta gäller särskilt om avbetalningar samtidigt kan göras genom exempelvis inkomster av försäljning av statligt aktieinnehav. På detta sätt skapas en buffert i form av en lägre statsskuld som gör att de demografiskt betingade påfrestningarna på statsbudgeten blir lättare att hantera. Ett annat alternativ är att under en viss period ha ett positivt sparkrav på staten över en konjunkturcykel. På riktigt lång sikt har förmögenhetsställningen i utgångsläget mindre betydelse och därför är de långsiktiga alternativen till balans principiellt sett bara två: att antingen ha permanenta överskott eller permanenta underskott. Ingetdera är önskvärt. Med ett balansmål för staten kommer det inte heller som med ett bibehållet tvåprocentsmål för offentlig sektor att bli nödvändigt med kraftiga åtstramningar när pensionssystemets finansiella sparande minskar och vice versa. Ett balansmål för staten över en konjunkturcykel innebär även att de så kallade automatiska stabilisatorerna kan verka i konjunktursvängningarna. Samtidigt tydliggör balanskravet att statens utgifter måste vara finansierade. Inte minst är detta centralt om en skuldbörda inte skall skjutas över på kommande generationer. Vad som är önskvärda nivåer för antingen statens skuld eller budgetsaldo är ytterst en politisk fråga. Det är i många avseenden ett val om hur kostnaden för statsskulden skall fördelas mellan dagens och morgondagens generationer. Klart är dock att om man vill undvika stora budgetproblem framöver är det viktigt att bestämma sig för en förändring i budgetförstärkande riktning, eftersom statsbudgeten för närvarande går med underskott när det demografiska läget är det mest gynnsamma sedan 1960-talet. Därför är det nu rätt tillfälle att införa ett nytt budgetmål som tar sikte på långsiktigt hållbara statsfinanser. 5

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 2 Låt mig börja med att säga att Riksrevisionens rapport är mycket välgjord

Läs mer

5 De budgetpolitiska målen

5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen Sammanfattning Syftet med de budgetpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att finanspolitikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket

Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket RiR 2009:14 Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket Regeringens redovisning i 2009 års ekonomiska vårproposition ISBN 978 91 7086 187 1 RiR 2009:14 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Regeringen

Läs mer

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare Karolina Holmberg Johanna Modigsson Finanspolitiska rådets kansli 2015-08-27 Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare 1. Inledning Det strukturella

Läs mer

Äldres deltagande på arbetsmarknaden

Äldres deltagande på arbetsmarknaden Fördjupning i Konjunkturläget augusti 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Äldres deltagande på arbetsmarknaden De senaste tio åren har andelen personer som är 55 år eller äldre och deltar på arbetsmarknaden

Läs mer

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring U. Michael Bergman Københavns Universitet, EPRU Finanspolitiska rådet Præsentation EPRN netværkskonference 16 juni, 2011 Disposition Det svenska finanspolitiska

Läs mer

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET Det lagstadgade pensionssystemet är inkomstrelaterat och finansieras helt med avgifter (åtskilt från statsbudgeten), vilka ska ligga konstant på 18,5 % av den pensionsgrundande

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

Överskottsmålet. ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård

Överskottsmålet. ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård Överskottsmålet ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård Disposition Bakgrund Empiri Nettoförmögenhetens utveckling Hur högt bör överskottsmålet vara? Ett ändrat överskottsmål Bakgrund Överskottsmålet: en kort

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Ny beräkning av konjunkturjusterade

Ny beräkning av konjunkturjusterade Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

2014-05-09 Dnr 2014:806

2014-05-09 Dnr 2014:806 2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport. Lars Calmfors Nationalekonomiska föreningen 8/6-09

Finanspolitiska rådets rapport. Lars Calmfors Nationalekonomiska föreningen 8/6-09 Finanspolitiska rådets rapport Lars Calmfors Nationalekonomiska föreningen 8/6-09 Huvudteman 1. Den akuta krishanteringen - åtgärder mot finanskrisen - konventionell finanspolitik 2. Långsiktiga systemfrågor

Läs mer

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste

Läs mer

Det finanspolitiska ramverket

Det finanspolitiska ramverket Det finanspolitiska ramverket FORMAS 17 augusti 2017 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen År 2009 föll

Läs mer

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.

Läs mer

Hur analyserar man de offentliga finanserna?

Hur analyserar man de offentliga finanserna? Hur analyserar man de offentliga finanserna? Lars Calmfors Bakom kulisserna i arbetet med statsbudgeten Fortbildningsdag för lärare i samhällskunskap Sveriges Riksdag 27/4-2017 Varför bekymrar vi oss om

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Det finanspolitiska ramverket

Det finanspolitiska ramverket Det finanspolitiska ramverket Miljömålsberedningen 16 september 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen

Läs mer

Budgetprognos 2003:4

Budgetprognos 2003:4 Budgetprognos 23:4 Tema Statsbudgetens saldo - det långa perspektivet Statsbudgetens saldo det långa perspektivet Budgetsaldot försvagas nu jämfört med tidigare bedömningar, genom högre utgifter men framför

Läs mer

Regeringens proposition 2006/07:100

Regeringens proposition 2006/07:100 Regeringens proposition 2006/07:100 2007 års ekonomiska vårproposition Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt tilläggsbudget m.m. Regeringens proposition 2006/07:100

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2011. Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011

Finanspolitiska rådets rapport 2011. Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011 Finanspolitiska rådets rapport 2011 Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011 Rapportens innehåll De offentliga finanserna och reformutrymmet Finansiell stabilitet Arbetsmarknaden Skatterna Regeringens utbildningsreformer

Läs mer

Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket

Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket RiR 2009:17 Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket Regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2010 ISBN 978 91 7086 190 1 RiR 2009:17 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Till regeringen

Läs mer

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Äldreomsorgslyft med traineejobb 2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete

Läs mer

Den statliga. budgetprocessen. mars. april. juni. maj. augusti. juli. september. oktober

Den statliga. budgetprocessen. mars. april. juni. maj. augusti. juli. september. oktober Den statliga budgetprocessen januari februari mars april maj juli juni augusti september november december oktober Produktion: Finansdepartementet Tryckt hos Davidsons Tryckeri AB, mars 2008 Artikelnr:

Läs mer

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,

Läs mer

Statsskuldsräntor. 26 m.m.

Statsskuldsräntor. 26 m.m. Statsskuldsräntor 26 m.m. Förslag till statens budget för 2015 Statsskuldsräntor m.m. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.... 9 3 Räntor på

Läs mer

Om ekonomiska kriser och hur vi hanterar dem

Om ekonomiska kriser och hur vi hanterar dem Om ekonomiska kriser och hur vi hanterar dem Hans Lindblad Riksgäldsdirektör Industrisamtal, 3 maj 2018 Kriser kommer och går BNP, årlig procentuell förändring Kriser kostar Genomsnittliga effekter av

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet 2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Innehåll ernas beskattning... 3 Skatteskillnaden mellan pension och lön.... 5 Skattebetalarna anser...13 ernas beskattning Före 2007

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002

En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002 En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002 Rapport med räkneexempel och kommentar från Svenskt Näringsliv Förord Det finns goda möjligheter att

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Finanspolitik och det Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Köpenhamn, 22/9-09

Finanspolitik och det Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Köpenhamn, 22/9-09 Finanspolitik och det Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Köpenhamn, 22/9-09 Disposition 1. Rådet och dess uppdrag 2. Finanspolitiken i krisen 3. Hur har rådet fungerat? Finanspolitiska rådet

Läs mer

Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad PO för år 2014

Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad PO för år 2014 2013-04-19 1 (12) CIRKULÄR 13:16 Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Siv Stjernborg m.fl. EJ Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad PO för år

Läs mer

NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE

NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv Om inte pensionsbeteendet ändras

Läs mer

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för

Läs mer

Det finanspolitiska ramverket

Det finanspolitiska ramverket Det finanspolitiska ramverket Naturvårdsverket 12 november 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen År

Läs mer

5 Finanspolitiken. 5.1 Finanspolitik i EMU

5 Finanspolitiken. 5.1 Finanspolitik i EMU 5 Finanspolitiken 5.1 Finanspolitik i EMU Vi har tidigare konstaterat att vid ett medlemskap i valutaunionen blir finanspolitiken ett potentiellt mer kraftfullt medel att stabilisera ekonomin än vad fallet

Läs mer

11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg

11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg 11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg september 2014 2014-09-08 2 (6) Förslag om höjda arbetsgivaravgifter

Läs mer

Regeringens skrivelse 2009/10:101. Årsredovisning för staten 2009

Regeringens skrivelse 2009/10:101. Årsredovisning för staten 2009 Regeringens skrivelse /10:101 Årsredovisning för staten Regeringens skrivelse /10:101 Årsredovisning för staten Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 april 2010 Mats Odell

Läs mer

Kommunerna lägger ut sina tjänster. Vad händer med pensionsavgifterna och pensionerna?

Kommunerna lägger ut sina tjänster. Vad händer med pensionsavgifterna och pensionerna? 1 Kommunerna lägger ut sina tjänster Vad händer med pensionsavgifterna och pensionerna? 2 Vilka tjänster är det skäl att hålla i minnet vid omorganisering? En enskild kommunarbetsgivare befrias inte helt

Läs mer

Månadsrapport maj 2014

Månadsrapport maj 2014 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 51,3 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 51,3 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram

Läs mer

Finansiering av infrastruktur - Riksgälden lånar alltid billigast

Finansiering av infrastruktur - Riksgälden lånar alltid billigast Finansiering av infrastruktur - Riksgälden lånar alltid billigast Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Byggstart Sverige Malmö den 2 februari 2018 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar

Läs mer

God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling.

God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling. God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling 11 maj 2015 Målstyrning i landstinget Landstingets övergripande mål Medborgare

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturläget mars 2013 35 FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturinstitutet definierar reformutrymmet som utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2019 ESV 2019:24 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2012:1

Statsupplåning. Prognos och analys 2012:1 Statsupplåning Prognos och analys 212:1 SAMMANFATTNING 1 BUDGETBALANS TROTS SVAG KONJUNKTUR 2 Svensk ekonomi bromsar in 2 Svagare konjunktur gör avtryck i statsfinanserna 3 Budgetsaldot och statens finansiella

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Statssekreterare Hans Lindberg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder

Läs mer

Budget 2015, ekonomisk uppföljning februari

Budget 2015, ekonomisk uppföljning februari sida 1 2015-03-09 Dnr: KS2013-000413 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Budget 2015, ekonomisk uppföljning februari Månadsavstämningen utformas som en årsprognos över det ekonomiska utfallet för räkenskapsåret.

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning PROP. 2011/12:1 Innehållsförteckning 7 Inkomster... 555 7.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 555 7.1.1 Skatt på arbete... 556 7.1.2 Skatt på kapital... 560 7.1.3 Skatt på konsumtion och insatsvaror...

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN BESKRIVNING AV STATISTIKEN NR0108 Avdelningen för Nationalräkenskaper/

STATISTISKA CENTRALBYRÅN BESKRIVNING AV STATISTIKEN NR0108 Avdelningen för Nationalräkenskaper/ 2008-10-23, rev 2013-04-02 1(8) Offentliga sektorns sparande och bruttoskuld enligt EU:s konvergenskriterier: Förfarandet vid alltför stora underskott (Excessive Deficit Procedure, EDP) 2007 NR0108 I denna

Läs mer

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 165/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att 7 i barnbidragslagen

Läs mer

Politik för tillväxt och fler jobb. Finansminister Anders Borg 16 maj 2014

Politik för tillväxt och fler jobb. Finansminister Anders Borg 16 maj 2014 Politik för tillväxt och fler jobb Finansminister Anders Borg 16 maj 2014 Sverige Tyskland Nederländerna Sverige Tyskland Nederländerna 4 3 2 Återhämtningen på något stabilare mark BNP-prognoser för EU

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga

Läs mer

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker. Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...

Läs mer

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid

Läs mer

Regeringens skrivelse 2015/16:101. Årsredovisning för staten 2015

Regeringens skrivelse 2015/16:101. Årsredovisning för staten 2015 Regeringens skrivelse /16:101 Årsredovisning för staten Regeringens skrivelse /16:101 Årsredovisning för staten Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 april 2016 Stefan

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:100

Regeringens proposition 2005/06:100 Regeringens proposition 2005/06:100 2006 års ekonomiska vårproposition Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt tilläggsbudget m.m. Regeringens proposition 2005/06:100

Läs mer

Regeringens proposition 2011/12:172

Regeringens proposition 2011/12:172 Regeringens proposition 2011/12:172 Kommunala resultatutjämningsreserver Prop. 2011/12:172 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 september 2012 Fredrik Reinfeldt Peter

Läs mer

Svårnavigerat? Premiepensionssparande på rätt kurs (SOU 2005:87)

Svårnavigerat? Premiepensionssparande på rätt kurs (SOU 2005:87) Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Fi2005/5690 Svårnavigerat? Premiepensionssparande på rätt kurs (SOU 2005:87) Inledning (Aktiespararna) har inbjudits att lämna synpunkter på Svårnavigerat?

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 Anders Nilsson Jonas Eriksson Mona Fridell 2016-01-22 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika GOTLAND Det beror på om man vill göra en övergripande

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Den nationella strategirapporten. rimliga och hållbara pensioner. Juli 2005

Den nationella strategirapporten. rimliga och hållbara pensioner. Juli 2005 Den nationella strategirapporten om rimliga och hållbara pensioner Juli 2005 Innehållsförteckning 1. Förord...4 2. Svenska pensioner...5 2.1 Den nya allmänna inkomstpensionen...5 2.2 Tjänstepension och

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? 1 2 Korta fakta - Dalarnas län Sveriges Kommuner och Landsting har i

Läs mer

Förslag till mer flexibla budgetperioder

Förslag till mer flexibla budgetperioder Kommunledningskontoret 2014-12-03 Dnr Ks 2014-1069 Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Förslag till mer flexibla budgetperioder FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunfullmäktige förelås besluta ändra

Läs mer

Morgondagens arbetsmarknad

Morgondagens arbetsmarknad Morgondagens arbetsmarknad Förslag till arbetsmarknadskommission 2016-08-15 LUX HUN SVK POR ITA CZK USA POL GRE IRL ICE EST GBR ESP SWZ NOR SLO GER AUT FIN FRA DEN BEL NED SWE En arbetsmarknadskommision

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009

Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Avtalet på arbetsmarknaden är ett val mellan pest och kolera Uppgörelsen mellan IF Metall och fyra arbetsgivarorganisationer handlar om arbetstidförkortning. Positivt är

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Värmland Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

5 Den offentliga sektorns inkomster

5 Den offentliga sektorns inkomster Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna

Läs mer

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 1 oktober 2009 Dnr: 6-29-09 Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108) Syfte med förslaget och sammanfattning Promemorian föreslår

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Vad blev det för pension?

Vad blev det för pension? Håkan Svärdman 08-772 71 62 0708-31 53 62 hakan.svardman@folksam.se Datum Sid 1(7) Välfärdsrapport: Vad blev det för pension? En jämförelse mellan pension och slutlön Sid 2(8) Facit på prognos Nyligen

Läs mer