Dnr 2014:806
|
|
- Sven-Erik Eriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna effekter av en lagstadgad arbetstidsförkortning medför stora osäkerheter. Beräkningarna är beroende av ett antal antaganden och måste tolkas med försiktighet. I denna rapport görs beräkningar av ett möjligt skattebortfall på lång sikt, till följd av en arbetstidsförkortning, givet dessa antaganden. Beräkningarna görs för år 2015, där det prognosticerade utfallet för det året jämförs med ett möjligt utfall ifall en arbetstidsförkortning hade genomförts och marknaden fullt ut hunnit anpassa sig efter den. Skattebortfall på cirka 155 respektive 310 miljarder kronor bedöms möjliga vid respektive åtgärd, det vill säga sänkning av standardarbetstiden med 5 respektive 10 timmar per vecka. Rapporten inleds med en teoretisk genomgång. Sedan följer beräkningarna på nationell nivå och uppskattningar av effekter på kommunal nivå. Premissen för denna rapport är att standardarbetstiden minskar från 40 timmar i veckan till 35 respektive 30 timmar i veckan. Standardarbetstiden är den arbetstid, exklusive övertid, som är bestämd i antingen lag eller avtal mellan arbetsmarknadens parter. Vid beräkning av effekter av denna förändring på produktionen, och med det som grund effekter på skatteintäkter, är det nödvändigt att veta hur den faktiska arbetstiden, arbetsproduktiviteten och sysselsättningen påverkas av att standardarbetstiden förändras.
2 Den faktiska arbetstiden är den arbetade tiden, inklusive övertid. En minskning av standardarbetstiden kan väntas minska den faktiska arbetstiden, men ett ökat uttag av övertid kan ha en motverkande effekt. Det kan vara lönsamt för företag att låta den befintliga personalen arbeta en viss mängd övertid i jämförelse med att nyanställa, då varje nyanställning medför fasta kostnader. Utöver ett ökat övertidsuttag kan också sjukfrånvaron påverkas av en förändring av standardarbetstiden. Om en minskad arbetstid leder till att arbetstagare mår bättre kan det tänkas att även det har en effekt som motverkar att den faktiska arbetstiden sänks. I början av 2000-talet genomförde näringsdepartementet en studie där en grupp offentliganställda fick sin arbetstid reducerad till 30 timmar per vecka med bibehållen lön samtidigt som en kontrollgrupp fick arbeta kvar under befintliga villkor. De som fick sin arbetstid reducerad upplevde mindre stress, sov bättre, var mindre trötta och tyckte generellt att det var en positiv upplevelse. Ingen effekt uppmättes dock på sjukfrånvaron. Studien följdes upp under två år och kunde inte undersöka mer långsiktiga hälsoeffekter, vilket kan ses som en svaghet (Stressforskningsinstitutet 2010). Konjunkturinstitutet undersökte i sin rapport Samhällsekonomiska effekter av en allmän arbetstidsförkortning hur den faktiska arbetstiden påverkas av en förändring av standardarbetstiden. I rapporten slår de fast att det är svårt att göra dessa beräkningar, på grund av osäkerheten i hur en sådan förändring påverkar just övertidsarbete och sjukfrånvaro. Därför beräknar de förändringen i faktisk arbetstid givet att genomslaget från förändringen av standardarbetstiden uppgår till 100, 80, 60, 40 respektive 20 procent. Ett genomslag på 100 procent innebär att nettoförändringen av övertid och sjukfrånvaro är noll. Institutet anser att ett åttioprocentigt genomslag ligger i linje med aktuell forskning. En förkortning av standardarbetstiden kommer också, på kort sikt, att leda till att kapitalintensiteten ökar, i den utsträckning det går att ersätta arbete med kapital. Det går mer kapital per arbetad timme då arbetade timmar minskar men kapitalstockens storlek är konstant. Detta leder till att produktionen per arbetad timme ökar. På lång sikt återanpassas kapitalintensiteten till nivån före arbetstidsförändringen 1. Utöver detta går det också att argumentera för att en arbetstidsförkortning ökar arbetstagarnas produktivitet, då de kommer att vara mer utvilade när de arbetar om den lediga tiden ökar. Det föreligger dock också ett antal orsaker att anta att effekten går åt andra hållet, som till exempel att fasta kostnader kopplade till arbete fördelas på färre antal timmar. Eftersom det finns saker som tyder på såväl ökad produktivitet som minskad är det svårt att teoretiskt ha en uppfattning om saken. Konjunkturinstitutet antar att produktiviteten på lång sikt är oförändrad. Empiriskt får detta stöd då det finns 1 Vilket förklaras senare i kapitlet.
3 studier som tyder på såväl produktivitetsökningar som minskningar av förkortad arbetstid. Sysselsättningen väntas öka på kort sikt, av standardarbetstidsförkortningen, för att vara oförändrad på lång sikt. Vid given kapitalstock och givna leveransavtal ökar efterfrågan på arbetskraft vid en given real timlön för att upprätthålla antalet arbetade timmar. Detta motverkas dock av att den reala timlönen ökar, vid given sysselsättning. Den givna sysselsättningen vid arbetstidsförkortning medför högre förhandlad real timlön, detta eftersom den givna ersättningsnivån i a- kassan innebär en högre procentuell ersättning när den totala lönesumman minskar med arbetstiden 2. En brasklapp är att den kortsiktiga sysselsättningsökningen enbart kommer till stånd ifall efterfrågeeffekten är större än den motverkande effekten, vilket är fallet om effekten på den procentuella ersättningen i a-kassan är relativt liten. På lång sikt försvinner den positiva effekten på sysselsättning och reallöner. Detta sker eftersom kapitalstocken kan justeras på lång sikt, vilket inte är möjligt på kort sikt. I en liten öppen ekonomi är kapitalavkastningen given på den internationella marknaden. Den högre reallönen i Sverige medför tillfälligt lägre kapitalavkastning i landet och därmed lägre investeringar, tills det att kapitalintensiteten är återställd till sin ursprungliga nivå. Då kapitalet kan anpassas, anpassas också efterfrågan på arbetskraft till en lägre nivå. Givet att ingen långsiktig förändring har skett av produktiviteten till följd av arbetstidsförkortningen blir effekten på sysselsättning och reallöner noll i det långa loppet. Det som på lång sikt bestämmer sysselsättningens storlek är, enligt nationalekonomisk teori, bland annat löneförhandlingarnas förutsättningar, arbetsmarknads- och utbildningspolitiken samt skatte- och transfereringssystemen. De långsiktiga effekterna av en arbetstidsförkortning innebär, om en godtar antaganden i nationalekonomisk teori, att antalet faktiska arbetstimmar minskar, om än inte lika mycket som minskningen i standardarbetstid. Reala timlöner, sysselsättning och produktivitet förblir samtidigt oförändrade. I detta kapitel görs beräkningar av möjliga effekter på skatteintäkterna av arbetstidsreducering till 35 respektive 30 timmar i veckan. I beräkningarna jämförs det prognosticerade utfallet för 2015, enligt dagens prognoser, med möjliga utfall av en förkortning till 35 respektive 30 timmars arbetsvecka, där de 2 Vid minskad arbetstid utan bibehållen lön dvs. bibehållen timlön eller motsvarande.
4 två senare beräknas som om de hade införts under tidigare år och fått fullt genomslag år Reala timlöner, sysselsättning och produktivitet antas alltså ha hunnit återanpassas till ursprungliga nivåer. Möjliga effekter av arbetstidsförkortningen på skatteintäkterna approximeras genom att beräkna hur arbetstidsförkortningen påverkar prognosticerad produktion, BNP, för 2015 och multiplicera förändringen med skattekvoten. Konjunkturinstitutet skrev i sin rapport att produktionsbortfallet väntas fördelas jämnt mellan olika användningsområden, arbetade timmar sjunker lika mycket i alla sektorer och såväl privat som offentlig konsumtion kommer att minska lika mycket. Den privata konsumtionen minskar bland löntagare och individer med pensionsinkomster eller inkomster från socialförsäkringssystemen. Eftersom den reala timlönen på lång sikt är oförändrad minskar den reala årslönen, vilket leder till minskningar i transfereringar som är kopplade till lönenivåerna 3. Därmed går det att anta att inga förändringar av skattesatser behövs för att finansiera den offentliga verksamheten. Skattekvoten kan därför också antas vara oförändrad. Enligt konjunkturinstitutets rapport är effekten på skattekvoten i stort sett försumbar av att minska standardarbetstiden till 35 timmar per vecka. Enligt institutet kommer antal faktiskt arbetade timmar, kapitalvolymen och därmed BNP att sjunka med 9,1 procent på lång sikt av att minska standardarbetstiden till 35 timmar per vecka. Standardarbetstiden minskar med 12,5 procent [5/40] vilket med ett 80-procentigt genomslag innebär att den faktiskt arbetade tiden minskar med 9,1 procent 4. Inga beräkningar är gjorda för arbetsveckor om 30 timmar och utredningstjänsten har inte tillgång till det beräkningsmaterial som använts. Om en linjär framskrivning görs av effekten vid en sänkning från 40 till 35 timmar kan en 30 timmars arbetsvecka dock antas innebära att den faktiska arbetstiden minskar med 18,2 procent. Därmed kan även kapitalvolymen och i förlängningen BNP antas minska med 18,2 procent. Sveriges BNP uppgick år 2013 till cirka miljarder kronor enligt den senaste statistiken från SCB. Skattekvoten, som visar de totala skatteintäkterna i procent av BNP, bedöms preliminärt ha varit 44,4 procent. Enligt konjunkturinstitutets prognos i mars 2014 väntas BNP-tillväxten vara 2,6 procent år 2014 och 3,2 procent år BNP väntas därför uppgå till cirka miljarder kronor 2015 [3 634*1,026*1,032]. Skattekvoten finns det ingen prognos över, därför antas den vara 44,4 procent även 2015 i denna rapport. Kvoten kan såklart komma att ändras till 2015 beroende på vilka politiska beslut som tas. 3 Det krävs dock ett aktivt beslut i riksdagen för att förändra ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna. På lång sikt kan en anta att ersättningen i procent är densamma oavsett arbetstid procent av 12,5 procent är inte 9,1 procent. Institutet gör dock korrigeringar så att individer som arbetar kortare deltider inte antas minska sin arbetstid lika mycket som individer som arbetar heltider eller längre deltider.
5 De totala skatteintäkterna väntas enligt dessa antaganden uppgå till cirka miljarder kronor 2015, vilket ligger relativt nära ekonomistyrningsverkets prognos på miljarder kronor för samma år 5. En sänkning av standardarbetstiden till 35 timmar per vecka kommer då, givet de antaganden som gjorts i denna rapport, att innebära att BNP minskar från cirka miljarder kronor till miljarder kronor år 2015 [3 848*(1-0,091)]. Samtidigt innebär en minskning av standardarbetstiden till 30 timmar per vecka att BNP minskar till miljarder kronor samma år [3 848*(1-0,182)]. Givet skattekvoten på 44,4 procent av BNP kommer skatteintäkterna då att minska till respektive miljarder kronor. Det innebär minskningar om 155 respektive 310 miljarder kronor. För att dessa beräkningar ska vara giltiga, det vill säga för att skattekvoten ska vara oförändrad, är det nödvändigt att statens utgifter minskar som tidigare antagits i denna rapport eller att ett långsiktigt underskott tillåts i statsfinanserna. På grund av den ambitiösa mängd antaganden som ligger till grund för beräkningarna bör talen tolkas med försiktighet. Noteras bör också att den rapport från konjunkturinstitutet som ligger till grund för stora delar av rapporten är tolv år gammal i skrivande stund och att skattningarna på arbetad tid därmed är gjorda i en annan ekonomi än dagens. Det som påverkar hur arbetad tid förändras givet en sänkning av standardarbetstiden är hur aktörer på arbetsmarknaden svarar på förändringen, dels individuellt och dels kollektivt. Beräkningarna i denna rapport är gjorda på nationell nivå, givet BNP och skattekvoten. Eftersom skattekvoten är ett mått på det totala skatteuttaget ett givet år, vilket inkluderar såväl kommunala skatteintäkter som statliga, är det inte görbart att bryta ned effekterna på läns- och kommunnivå. Det är dock möjligt att göra en grov uppskattning av genomsnittseffekten per kommun. Denna uppskattning är, som alla andra, beroende av vissa antaganden. De kommunala skatteintäkterna, vilka inkluderar skatt till kommun och skatt till landsting, beräknas uppgå till cirka 628 miljarder kronor år 2015, enligt ekonomistyrningsverkets senaste prognos. Det är 36,7 procent av de totala intäkterna på miljarder kronor som verket prognosticerar. Ifall skatteintäkterna minskar proportionellt av att arbetstiden förkortas, det vill säga om alla typer av skatteintäkter till offentlig sektor påverkas procentuellt lika mycket, innebär det att det kommunala skattebortfallet skulle vara 36,7 procent av 155 respektive 310 miljarder kronor, vid en arbetstidsförkortning om 5 5 Exklusive EU-skatter, inklusive dessa väntas intäkterna uppgå till miljarder kronor, enligt ekonomistyrningsverket. Enligt prognos i maj 2014.
6 respektive 10 timmar i veckan. Det kommunala skattebortfallet skulle då uppgå till cirka 57 respektive 114 miljarder kronor. Konjunkturinstitutet (2002) Samhällsekonomiska effekter av en allmän arbetstidsförkortning Stressforskningsinstitutet (2010) Arbetstider, hälsa och säkerhet en uppdatering av aktuell forskning, Stressforskningsrapport nr 322
Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?
Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet
Läs merYttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 1 oktober 2009 Dnr: 6-29-09 Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108) Syfte med förslaget och sammanfattning Promemorian föreslår
Läs mer1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig
7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta
Läs mer3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
Läs merAlla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03
Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad Rapport, Almedalen 2013-07-03 1. Inledning... 2 2. Alla vinner på en mer jämställd arbetsmarknad... 3 3. Mer jämställd arbetsmarknad stor möjlighet även för andra
Läs merBättre resursanvändning i välfärdstjänsterna
Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna Kommentarer 2016-01-13 Jesper Hansson Efterfrågan på välfärdstjänster Teoretiska utgångspunkter Antag att vi kan mäta kvantitet och kvalitet perfekt så att
Läs merBudgetprognos 2004:4
Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det
Läs mer6 Sammanfattning. Problemet
6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs mer5 Den offentliga sektorns inkomster
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs mermed att göra Sverige till världens bästa land att leva i
med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del
Läs merKommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07
Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 2 Låt mig börja med att säga att Riksrevisionens rapport är mycket välgjord
Läs merFakta om tidsbegränsade anställningar
Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade
Läs merKonsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk
PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige
Läs merSTATISTISKA CENTRALBYRÅN
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(12) Beräkning av vägningstal för räntekostnad i KPI För beslut I denna pm presenteras ett förslag till ny vägningstalsberäkning för räntekostnadsindex
Läs merSAMSAM 1a1 05 Arbete.notebook November 17, 2015. arbete och pengar. Varför arbetar vi?
arbete och pengar Varför arbetar vi? Har det alltid sett ut såhär? Historiskt Ganska lite arbete i maklig takt lösa mat för de flesta. Jordbrukssamhället Mer arbetsintensivt Finns "fri" tid. SAMSAM 1a1
Läs merCirkulärnr: 2005:65 Diarienr: 2005/1536 P-cirknr: 2005-2:27 Nyckelord: Lönestatistik Handläggare: Kerstin Blomqvist Avdelning: Avdelningen för
Cirkulärnr: 2005:65 Diarienr: 2005/1536 P-cirknr: 2005-2:27 Nyckelord: Lönestatistik Handläggare: Kerstin Blomqvist Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Arbetslivsenheten Datum:
Läs merSamhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio
Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas
Läs merÄldreomsorgslyft med traineejobb
2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete
Läs merPerspektiv på den låga inflationen
Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merBeräkning av S35-indikatorn
Rapport till Finanspolitiska rådet 7/ Beräkning av S35-indikatorn Elin Ryner Konjunkturinstitutet De åsikter som uttrycks i denna rapport är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Finanspolitiska
Läs merYttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm 15 augusti 2008 Dnr.: 6-14-08 Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981) 1. Inledning I promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster beskriver
Läs merUnderlag till kongressutbildning
HANDLINGAR KONGRESSUTBILDNING Underlag till kongressutbildning Det här dokumentet innehåller handlingar till utbildningarna inför kongressen 2015. Materialet kommer vi att använda när vi tränar kongress
Läs merFöreläsning 7 - Faktormarknader
Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se
BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.
Läs merNågra frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler
Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras
Läs merVisstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna
Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport
Läs merArbetstidsförlängning en ny trend?
Arbetstidsförlängning en ny trend? Avtal om förlängd arbetstid i Tyskland på företagsnivå DaimlerChrysler Siemens Volkswagen MAN Thomas Cook Lufthansa Många mindre och medelstora företag Offentlig sektor
Läs merI denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN
22 I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN 2. SKATTER OCH SOCIALAVGIFTER I ETT TOTALPERSPEKTIV 23 2 Skatter och socialavgifter i ett totalperspektiv I detta
Läs mer11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg
11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg september 2014 2014-09-08 2 (6) Förslag om höjda arbetsgivaravgifter
Läs merFramskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell
Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den
Läs merPRELIMINÄRA RÄTTA SVAR
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.
Läs merSlutrapport Team Linus. Samordningsförbundet i Motala Vadstena
Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Team Linus Samordningsförbundet i Motala Vadstena 18/4-2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Uppdraget... 4 Vad är NyttoSam?... 4 Avgränsningar
Läs mer8 Konsekvenser av utredningens förslag
8 Konsekvenser av utredningens förslag 8.1 Konsekvenser för individen En av utredningens principiella utgångspunkter är att det är individens behov som ska styra insatsernas och lönestödens utformning.
Läs merEn arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002
En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002 Rapport med räkneexempel och kommentar från Svenskt Näringsliv Förord Det finns goda möjligheter att
Läs merYttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver
Läs merBokslut över jämställdhetsarbetet
Bokslut över jämställdhetsarbetet Socialdemokraternas misslyckande med att uppnå de jämställdhetspolitiska målen augusti 2006 www.centerpartiet.se Sammanfattning Riksdagen röstade 1994 igenom en proposition
Läs merUtvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster. Vad säger dom om antalet jobb som skapats?
Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster Vad säger dom om antalet jobb som skapats? 1 FÖRORD Visitas intensiva arbete med att påvisa att en likvärdig moms på mat oavsett var den
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga
Läs merSVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET
SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET Det lagstadgade pensionssystemet är inkomstrelaterat och finansieras helt med avgifter (åtskilt från statsbudgeten), vilka ska ligga konstant på 18,5 % av den pensionsgrundande
Läs merDekomponering av löneskillnader
Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden
Läs merDelårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31
Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte
Läs merEn sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län
En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck
Läs merCirkulärnr: 2005:120 Diarienr: 2005/2998 Handläggare: Anders Nilsson Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Sektionen för
Cirkulärnr: 2005:120 Diarienr: 2005/2998 Handläggare: Anders Nilsson Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Sektionen för demokrati och styrning Datum: 2005-12-29 Mottagare: Ekonomi/Finans
Läs merAnslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)
Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet
Läs merInnehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...
Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar
Läs merEKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid
Läs merTentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.
Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:
Läs merEffekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015
Lönebildningsrapporten 2014 87 FÖRDJUPNING Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015 I denna fördjupning redovisas Konjunkturinstitutets preliminära bedömning av hur
Läs merMedelpensioneringsålder och utträdesålder
1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.
Läs merPrisindex för vård och omsorg
PM 2009-03-19 1 (14) Avd för ekonomi och styrning Håkan Hellstrand Prisindex för vård och omsorg Slutsatser och förslag 1 Kommuner och landsting/regioner upphandlar en växande andel av sin verksamhet.
Läs merPressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2011. Stockholm 24 november 2010
Pressmeddelande Stockholm 24 november 2010 Så blir din ekonomi i januari 2011 Få vinnare i årets prognos. Har du bostadslån med rörlig ränta får du det till och med sämre. Även många pensionärer får mindre
Läs merTillväxt och jobb. Lars Calmfors Utbildning av unga socialdemokrater Riksdagen 25/4 2013
Tillväxt och jobb Lars Calmfors Utbildning av unga socialdemokrater Riksdagen 25/4 2013 Tillväxt och sysselsättning är inte samma sak Vanligt missförstånd att tillväxt och sysselsättning alltid går hand
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas
Läs merPolitik för tillväxt och fler jobb. Finansminister Anders Borg 16 maj 2014
Politik för tillväxt och fler jobb Finansminister Anders Borg 16 maj 2014 Sverige Tyskland Nederländerna Sverige Tyskland Nederländerna 4 3 2 Återhämtningen på något stabilare mark BNP-prognoser för EU
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2019 ESV 2019:24 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns
Läs merDet finns mycket mer än socialförsäkringarna
Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.
Läs mer2016-02-17 Dnr 2015:2099 Revidering
2016-02-17 Dnr 2015:2099 Revidering Givet följande skatteomläggning: Samtliga momssatser harmonieras till ordinarie 25 procent. Jobbskatteavdraget (alla steg) i nuvarande form avskaffas helt. Med de offentliga
Läs merPolicy Brief Nummer 2014:3
Policy Brief Nummer 2014:3 Kan gårdsstöden sänka arbetslösheten? Stöden inom jordbrukspolitikens första pelare är stora och har som främsta syfte att höja inkomsterna i jordbruket. En förhoppning är att
Läs merKostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010
Ekonomiska analyser Sammanfattande iakttagelser De totala utgifterna för hälso- och sjukvården uppgick 2009 till 313,7 miljarder kronor i 2010 års pris. Samma år uppgick socialtjänstens utgifter till 151,9
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns
Läs merPensioner från början till slut
Pensioner från början till slut Privat sparande Tjänstepension Allmän pension (inkomst- och premiepension) 2 2015 AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR. FOTO SID 1: COLOURBOX. TRYCK: KST INFOSERVICE, KALMAR, DECEMBER
Läs merSjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg
Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista
Läs merRedovisa om möjligt hur förändringarna 2016 i kronor samt andel av disponibel inkomst påverkar inkomstfördelningen mellan män och kvinnor.
2015-08-25 Dnr 2015:1213 Redovisa de offentligfinansiella effekterna åren 2016-2019 av att 1) höja gränsen för reseavdraget till 18 000 kronor för personer som bor i kommungrupp 1-4 samt sänka gränsen
Läs merFaktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn
Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson
Läs merUtvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014
Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000
Läs merFrågor? Kontakta Rådgivningen: forhandling@sverigesingenjorer.se 08-613 80 00. FAQ om Flexpension
FAQ om Flexpension 1. Vad är flexpension? 2 2. Varför driver Sveriges Ingenjörer krav på flexpension? 2 3. Vad tjänar jag på flexpension? 2 4. Varför är det viktigt med liknande pensionsvillkor för olika
Läs merA3 SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING OCH SEMESTERPREMIE
A3 SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING OCH SEMESTERPREMIE Beräkningsregler för semesterlön Valet av beräkningsregel för semesterlön beror på vilket avlöningssätt och vilken intjäningsregel som har tillämpats
Läs merKommittédirektiv. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Dir. 2007:100. Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007. Sammanfattning av uppdraget
Kommittédirektiv Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring Dir. 2007:100 Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall föreslå hur den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen
Läs merStockholm den 3 september 2009
Stockholm den 3 september 2009 Författare till rapporten är Medlingsinstitutets John Ekberg och Linda Holmlund. Lena Nekby, Stockholms Universitet har medverkat med text till avsnittet om den könssegregerade
Läs merUtbildningskontrakt och traineejobb
Tjänsteutlåtande Enhetschef 2016-01-27 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2016:19 20791 Utbildningskontrakt och traineejobb Förslag till beslut Kommunstyrelsens allmänna utskott
Läs mer2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga
1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 2007 uppgav ca 1 av 10 personer i arbetsför ålder sig ha nedsatt arbetsförmåga, dvs 10 procent av arbetskraften presterar mindre än vad de skulle kunna göra.
Läs merRegler för placering, peng och avgift 2015
1(20) Regler för placering, peng och avgift 2015 1. Gemensamma regler för vårdnadshavare och huvudman... 2 1.1 Förskola och pedagogisk omsorg... 2 Föräldraledig för vård av annat barn... 3 Omsorg vid föräldraledighet
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september
Läs mer1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101
1 (34) Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Ar rvidsjaurs kommun Om arbetet med attt omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 2 (34) 3 (34) 4 (34) 5 (34)
Läs merARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN
U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-06-13 Dnr 2011:745 ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN Hur många av de arbetslösa som är registrerade hos
Läs merSammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)
Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga
Läs merRÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR
RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.
Läs merÄldres deltagande på arbetsmarknaden
Fördjupning i Konjunkturläget augusti 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Äldres deltagande på arbetsmarknaden De senaste tio åren har andelen personer som är 55 år eller äldre och deltar på arbetsmarknaden
Läs merKostnader för produktionsbortfall i samband med arbetsbetingad ohälsa och stress
Kostnader för produktionsbortfall i samband med arbetsbetingad ohälsa och stress Claes Malmquist, Malmquist Ekonomikonsult AB, Orrviken 2001-05-31 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Uppdraget...
Läs merLöneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000
Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 1999 till september 2000 avtalsperioden för RALS 1998 2001 FÖRORD I december 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt
Läs merTabell 1: Beräknade brutto/nettointäkter från effektskatten vid olika skattenivåer under perioden 2016-2017 12 648 kr/mw/månad, mkr
2015-09-16 Dnr 2015:1436 Uppdraget är följande: - Skatten på termisk effekt i kärnkraftverk avskaffas i tre lika stora steg åren 2016, 2017 samt 2018. - Energiskatten på el höjs i tre steg åren 2016, 2017
Läs merArbetslöshetskassan Alfas ekonomi
2014:19 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/61 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av
Läs merPenningpolitisk rapport september 2015
Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merS2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner
S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts
Läs merChockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande
Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande Fastighetsskatten är ofta på tapeten i skattedebatten. Bland såväl politiker som ekonomer framförs
Läs merUppföljning av nystartsjobben
1(12) 2007-12-19 Dnr 0200-005426-02 Uppföljning av nystartsjobben 2 (12) Sammanfattning Nystartsjobben infördes den 1 januari i år. Detta PM är en redogörelse för utvecklingen av antalet nystartsjobb och
Läs merSTATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014
STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre
Läs merPersonalöversikt 2008
Personalöversikt 2008 Innehåll 1 Bemanning... 2 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning... 2 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp... 3 1.3 Tillsvidareanställda i förhållande till befolkningsmängd...
Läs merDina pengar. med och utan kollektivavtal
Dina pengar med och utan kollektivavtal Kollektivavtal din försäkring genom hela karriären Den här skriften är för dig som är akademiker och som vill veta mer om vad ett kollektivavtal är och vad det kan
Läs merARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020
57 ÅR 2000 OCH Arbetskraftens utbildningsnivå har stigit under en följd av år. År 2000 utgjorde andelen i arbetskraften med folk- och grundskoleutbildning 19 procent, med gymnasial utbildning 51 procent
Läs merArbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen
Blanchard kapitel 7 Ekonomin påp medellång sikt Idag: Flödena påp arbetsmarknaden. Hur bestäms löner l och priser? Hur påverkar p lönel ne- och prisbildningen arbetslösheten sheten i jämvikt? j Hur påverkas
Läs merSlutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008
Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11
Läs mer1 (10) Dok.bet. PID136806 Version 2.1 Dnr/ref. 2016-02-17. användarmanual PM59003 1.0
1 (10) användarmanual 2 (10) Innehåll Pensionsmyndighetens typfallsmodell för pensionsberäkningar... 3 Installation... 3 Start av modellen... 3 Verktygsfält... 4 Välja språk... 4 Ingångsvärden till modellen...
Läs merANSTÄLLNINGSBEVIS Originalet till den anställde, kopia till arbetsgivaren, kopia till Transports avdelning i samband med anställningens ingående.
Ny anställning Arbetsgivare Företag Ändring fr o m ANSTÄLLNINGSBEVIS Originalet till den anställde, kopia till arbetsgivaren, kopia till Transports avdelning i samband med anställningens ingående. Datum
Läs mer