Personalöversikt 2008
|
|
- Gerd Astrid Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Personalöversikt 2008
2
3 Innehåll 1 Bemanning Tillsvidareanställda per förvaltning Tillsvidareanställda per personalgrupp Tillsvidareanställda i förhållande till befolkningsmängd Tidsbegränsade anställningar Timavlönade Mertid/övertid Fyllnadstid Övertid Tidsredovisning Struktur Könsfördelning Åldersfördelning Sysselsättningsgrader Utbildningsnivå Utländsk bakgrund Personalrörlighet Personalomsättning egen begäran Vart tar personalen vägen? Förväntade pensionsavgångar Varifrån rekryteras personalen? Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron totalt Kalmar kommun Sjukfrånvaro per förvaltning Sjukfrånvaro; könsfördelning Sjukfrånvaro; åldersfördelning Sjukfrånvaro i personalgrupperna Sjukfrånvaro fördelat på sysselsättningsgrader Sjukfrånvaro fördelat på personalgrupper och sysselsättningsgrader Långtidssjukfrånvaro Frisknärvaro Löner Personalkostnader och skulder till personalen... 29
4 1 Bemanning 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning Antalet tillsvidareanställda ökade under året med 101 personer (+2,1 %) och uppgår nu till Antalet årsarbetare (omräknade heltider) ökade med 1,8 %. Omsorgsförvaltningen ökade med 59 personer och en bidragande orsak till det var att hemsjukvården flyttades över till kommunen från landstinget. Tillsvidareanställda den 31 dec. Personer och årsarbetare*) Förändring Förvaltningar Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Barn- och ungdomsförvaltningen , ,2 Brandkåren**) 51 51, ,5 Fastighets- och inköpskontoret , ,9 Gatu- och parkförvaltningen 76 73, ,3 Kommunledningskontoret , ,8 Kultur- och fritidsförvaltningen , ,7 Omsorgsförvaltningen , ,0 Samhällsbyggnadskontoret 72 68, ,7 Socialförvaltningen , ,0 Södermöre kommundelsförvaltning , ,2 Totalt ***) , ,7 *)Inkl. tillsvidareanställda med lönebidrag Årsarbetare (omräknade heltider) = anställningar x sysselsättningsgrader x (anställningsdagar/365). **) Exkl. deltidsbrandmän. ***) Förvaltningarna ska inte summeras då vissa personer har anställningar på fler förvaltningar. I genomsnitt har antalet tillsvidareanställda ökat med 2,4 % och antalet årsarbetare med 2,6 % per år sedan Tillsvidareanställda och årsarbetare Personer Årsarbetare
5 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp Antalet tillsvidareanställda fördelat mellan de olika personalgrupperna såg ut på följande sätt 1 : Tillsvidareanställda 31 dec Personer Fördelning i % Personalgrupper Ledningsarbete 204 4,3 Handläggar - och administratörsarbete 254 5,3 Vård- och omsorgsarbete m.m ,3 Rehab och förebyggande arbete 30 0,6 Socialt och kurativt arbete 173 3,6 Skol- och barnomsorgsarbete ,3 Kultur-, turism- och fritidsarbete 110 2,3 Teknikarbete 116 2,4 Hantverkare m.m ,9 Räddningstjänstarbete 42 0,9 Köks- och måltidsarbete 172 3,6 Städ, tvätt och renhållningsarbete 123 2,6 Totalt ,0 1.3 Tillsvidareanställda i förhållande till befolkningsmängd Kalmar kommuns tillsvidareanställda motsvarade 7,8 % av den totala befolkningsmängden år vilket är en liten ökning jämfört med Tv-anställda i % av befolkningsmängd 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Tv-anställda i % av befolkningsmängd ,4 6,5 7,0 7,2 7,2 7,2 7,3 7,4 7,5 7,6 7,8 1 Personalgrupperna är grupperade efter AID - kodningens huvudgrupper. AID står för arbetsidentifikation. 2 Preliminär befolkningssiffra. 3
6 1.4 Tidsbegränsade anställningar Antalet månadsavlönade med tidsbegränsad anställning uppgick till 426 personer vilket är 89 färre än vid samma tidpunkt Antalet årsarbetare minskade med 64,7. Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning den 31 dec. Personer och årsarbetare*) Förändring Förvaltningar Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Barn- och ungdomsförvaltningen ,5 Brandkåren ,6 Fastighets- och inköpskontoret ,5 Gatu- och parkförvaltningen ,4 Kommunledningskontoret ,2 Kultur- och fritidsförvaltningen ,4 Omsorgsförvaltningen ,0 Samhällsbyggnadskontoret ,4 Socialförvaltningen ,5 Södermöre kommundelsförvaltning ,1 Totalt ,7 *) Årsarbetare (omräknade heltider) = Anställningar * sysselsättningsgrad * (anställningsdagar/365). 1.5 Timavlönade Timavlönad personal arbetade timmar under 2008 vilket är en minskning med timmar jämfört med Antalet timmar motsvarade ca 328,3 årsarbetare. 3 Minskningen motsvarade 41,2 årsarbetare eller 11,1 % jämfört med Timmarna minskade framförallt på omsorgsförvaltningen (- 33,9 årsarbetare ). Arbetade timmar (Timavlönade *) mätt i årsarbetare (1 700 tim/år) Förvaltningar Förändring Barn- och ungdomsförvaltningen 50,1 48,4-1,7 Brandkåren 0,6 0,0-0,6 Fastighets- och inköpskontoret 8,8 7,1-1,8 Gatu- och parkförvaltningen 1,9 2,9 +1,0 Kommunledningskontoret 0,9 0,9 0,0 Kultur- och fritidsförvaltningen 3,1 2,2-0,9 Omsorgsförvaltningen 255,1 221,2-33,9 Samhällsbyggnadskontoret 0,0 0,0 0,0 Socialförvaltningen 7,4 8,9 +1,5 Södermöre kommundelsförvaltning 41,5 36,6-4,9 Totalt 369,4 328,3-41,2 *) Exkl. Timavlönade på Panavtalet. 3 En årsarbetare = timmar/år. Måttet timmar/år utgår från 44 arbetsveckor med genomsnittlig arbetstid på 38,5 tim/vecka. 44 möjliga arbetsveckor erhålles genom att det totala antalet veckor (52) minskas med den arbetsfria tiden i form av 6 veckors semester och 2 veckor med helgdagar. Beräkningen bygger på schablonantaganden utslaget över flera kalenderår (och avrundat från timmar). 4
7 Insatsen av timavlönade har minskat under de senaste åren och utvecklingen sedan 2001 ser på följande sett: Antal timmar (timavlönade) mätt i årsarbetare Årsarbetare ,7 430,1 399,7 415,9 416,6 390,8 369,4 328, Mertid/övertid Fyllnadstid Fyllnadstiden uppgick till vilket motsvarar 53,6 årsarbetare och det är en ökning med timmar (1,1 årsarbetare) jämfört med Fyllnadstid mätt i årsarbetare (1 700 tim/år) Förvaltningar Förändring Barn- och ungdomsförvaltningen 11,2 12,8 1,7 Brandkåren 0,4 0,3-0,1 Fastighets- och inköpskontoret 1,4 2,1 +0,7 Gatu- och parkförvaltningen 0,0 0,1 +0,1 Kommunledningskontoret 0,4 0,1-0,3 Kultur- och fritidsförvaltningen 0,3 0,2-0,1 Omsorgsförvaltningen 31,4 30,1-1,3 Samhällsbyggnadskontoret 0,1 0,1 0,0 Socialförvaltningen 0,5 0,5-0,1 Södermöre kommundelsförvaltning 6,8 7,4 +0,7 Totalt 52,5 53,6 +1,1 Uttaget av fyllnadstid har utvecklats på följande sätt sedan 2001: Fyllnadstid mätt i årsarbetare Årsarbetare ,9 64,3 66,5 66,1 56,5 56,3 52,5 53,
8 Fyllnadstiden mätt i antal timmar för de olika personalgrupperna såg ut på följande sätt under året: Antal timmar Fyllnadstid 2008 per personalgrupp Ledningsarbete Handläggar - och administratörsa... Vård- och omsorgsarbete m.m. Rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m. Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Kvinnornas fyllnadstid uppgick till timmar (46,5 årsarbetare) och männens till timmar (7,1 årsarbetare). Fyllnadstid 2008 Antal timmar Kvinnor Män 6
9 1.6.2 Övertid Övertiden uppgick till timmar vilket motsvarar 15,6 årsarbetare och det var en minskning med 732 timmar (0,5 årsarbetare) jämfört med Övertid mätt i årsarbetare (1 700 tim/år) Förvaltningar Förändring Barn- och ungdomsförvaltningen 2,9 2,5-0,4 Brandkåren 0,7 0,5-0,1 Fastighets- och inköpskontoret 1,2 0,9-0,4 Gatu- och parkförvaltningen 1,7 1,3-0,3 Kommunledningskontoret 0,9 0,9 +0,1 Kultur- och fritidsförvaltningen 1,0 0,7-0,3 Omsorgsförvaltningen 5,6 6,2 +0,6 Samhällsbyggnadskontoret 0,3 0,2-0,1 Socialförvaltningen 1,0 1,4 +0,4 Södermöre kommundelsförvaltning 0,9 1,1 +0,2 Totalt 16,1 15,6-0,4 Övertidsuttaget sedan 2001 ser ut på följande sätt: Övertid mätt i årsarbetare 35,0 30,0 29,2 Årsarbetare 25,0 20,0 15,0 10,0 24,7 22,4 17,8 20,3 21,7 16,1 15,6 5,0 0,
10 Övertiden mätt i antal timmar för de olika personalgrupperna såg ut på följande sätt under året: Övertid 2008 per personalgrupp Antal timmar Ledningsarbete Vård- och omsorgsarbete m.m. Handläggar - och administratörsarbete Socialt och kurativt arbete Rehab och förebyggande arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m. Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Kvinnornas övertid uppgick till timmar (9,7 årsarbetare) och männens uppgick till timmar (5,9 årsarbetare). Övertid 2008 Antal timmar Kvinnor Män 8
11 1.7 Tidsredovisning Den faktiska arbetstiden var 75 % av den totala tiden vilket var i stort sett detsamma som året innan. Den största frånvaroorsaken är semester (8,9 %) följt av sjukdom (6,6 %). Tidsredovisning Sjuk 6,6% Semester 8,9% Fackligt arbete 0,1% Föräldraledighet 4,6% Studier 0,9% Faktisk arbetstid 75,0% Tjänstledighet 3,4% Övrig frånvaro 0,6% 9
12 2 Struktur 2.1 Könsfördelning Närmare åtta av tio av Kalmar kommuns tillsvidareanställda är kvinnor. Könsfördelningen i de olika anställningsformerna ser ut på följande sätt: Könsfördelning per anställningsform Timavlönade 82% 18% Visstidsanställda 76% 24% Tv-anställda 79% 21% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Kvinnor Män De mest kvinnodominerande förvaltningarna är omsorgsförvaltningen, södermöre kommundelförvaltning och barn- och ungdomsförvaltningen. Det omvända förhållandet råder på brandkåren och gatu- och parkförvaltningen. Tillsvidareanställda Antal Procent Förvaltning Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen Brandkåren*) Fastighets- och inköpskontoret Gatu - och parkförvaltningen Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Socialförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Totalt **) *) Exkl. deltidsbrandmän. **) Ska inte summeras då vissa personer har anställningar på fler förvaltningar. 10
13 Könsfördelningen i de olika personalgrupperna ser ut på följande sätt: Tillsvidareanställda Antal Procent Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Ledningsarbete Handläggar - och administratörsarbete Vård- och omsorgsarbete m.m Rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Totalt Könsfördelning varierar endast marginellt mellan åldersgrupperna. Tv-anställds:könsfördelning per åldersgrupp Tv-anställda % 79 % 78 % % 81% % 20% 21% % 21% år år år år 60 år Kvinnor Män 11
14 2.2 Åldersfördelning De tillsvidareanställdas medelålder är 45,9 år. Männens medelålder är 46,0 och kvinnornas 45,9. Medelålder Tv-anställda 47,0 46,5 Medelålder 46,0 45,5 45,0 44,5 44, Kvinnor 45,4 45,1 45,4 45,6 45,9 46,3 46,0 46,0 46,1 45,9 Män 45,6 45,3 45,4 45,8 46,1 46,6 46,3 46,2 46,2 46,0 Åldersstrukturen varierar mellan anställningsformerna. En större andel yngre medarbetare har tidsbegränsade anställningar. Åldersfördelning per anställningsform 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 11% 6% 6% 15% 9% 30% 11% 20% 15% 29% 25% 57% 22% 33% 8% Tv-anställda visstidsanställda Timavlönade 60 år år år år år <19 år 12
15 Medelåldern per förvaltning ser ut på följande sätt: Tillsvidareanställda Förvaltningar Medelålder Barn- och ungdomsförvaltningen 46,6 Brandkåren 43,3 Fastighets- och inköpskontoret 49,0 Gatu- och parkförvaltningen 49,8 Kommunledningskontoret 49,0 Kultur- och fritidsförvaltningen 48,8 Omsorgsförvaltningen 44,3 Samhällsbyggnadskontoret 49,9 Socialförvaltningen 46,5 Södermöre kommundelsförvaltning 46,7 Totalt 45,9 Medelåldern i de olika personalgrupperna är följande: Tillsvidareanställda Personalgrupper Medelålder Ledningsarbete 50,0 Handläggar - och administratörsarbete 51,0 Vård- och omsorgsarbete m.m. 44,2 Rehab och förebyggande arbete 43,5 Socialt och kurativt arbete 45,3 Skol- och barnomsorgsarbete 46,0 Kultur-, turism- och fritidsarbete 46,5 Teknikarbete 47,3 Hantverkare m.m. 49,9 Räddningstjänstarbete 41,7 Köks- och måltidsarbete 48,9 Städ, tvätt och renhållningsarbete 48,1 Totalt 45,9 Åldersstrukturen i de olika personalgrupperna ser ut på följande sätt: Åldersfördelning i % per personalgrupp Tillsvidareanställda Personalgrupper år år år år 60 år Ledningsarbete Handläggar - och administratörsarbete Vård- och omsorgsarbete m.m Rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m Räddningstjänstarbete*) Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Totalt
16 2.3 Sysselsättningsgrader De tillsvidareanställdas genomsnittliga sysselsättningsgrad är 90,6 %. Kvinnornas sysselsättningsgrad är 89,4 % och männens 95,4%. Sysselsättningsgrader i % 100,0 95,0 90,0 85, Kvinnor 87,9 88,2 88,9 88,7 88,4 89,0 89,4 89,6 89,4 Män 96,6 96,7 96,4 95,8 95,8 96,0 95,9 95,9 95,4 62 % av Kalmar kommuns tillsvidaretjänster är heltidstjänster. Männen arbetar i en klart större utsträckning heltid (81 %) jämfört med vad kvinnorna gör (57 %). Kvinnor Heltid 57% Deltid 43% Män Heltid 81% Deltid 19% Totalt Heltid; 62% Deltid; 38% 14
17 Sysselsättningsgrader och andelen heltidsanställningar varierar stort mellan förvaltningarna. Tillsvidareanställda Andel heltider i % Genomsnittlig Förvaltning Kvinnor Män Totalt Syss.grad i % Barn- och ungdomsförvaltningen 81 % 90 % 83 % 94,7 Brandkåren*) ** 100 % 98 % 99,0 Fastighets- och inköpskontoret 52 % 94 % 69 % 93,2 Gatu- och parkförvaltningen 92 % 91 % 91 % 95,5 Kommunledningskontoret 92 % 97 % 94 % 98,0 Kultur- och fritidsförvaltningen 70 % 87 % 78 % 91,8 Omsorgsförvaltningen 38 % 50 % 39 % 86,5 Samhällsbyggnadskontoret 79 % 100 % 89 % 96,1 Socialförvaltningen 91 % 98 % 93 % 97,8 Södermöre kommundelsförvaltning 49 % 86 % 54 % 87,7 Totalt 57% 81 % 62 % 90,6 *) Exkl. deltidsbrandmän **) Underrepresenterat kön redovisas endast om det finns 5 eller fler på förvaltningen Sysselsättningsgrader och heltidsanställningar varierar stort även mellan personalgrupperna. Tillsvidareanställda Andel heltider i % Genomsnittlig Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Syss.grad i % Ledningsarbete 98 % 100 % 99 % 99,5 Handläggar - och administratörsarbete 81 % 90 % 83 % 94,5 Vård- och omsorgsarbete m.m. 32 % 44 % 33 % 85,0 Rehab och förebyggande arbete 81 % ** 80 % 93,6 Socialt och kurativt arbete 91 % 98 % 93 % 97,6 Skol- och barnomsorgsarbete 84 % 93 % 86 % 95,5 Kultur-, turism- och fritidsarbete 70 % 84 % 75 % 90,8 Teknikarbete 82 % 100 % 94 % 97,9 Hantverkare m.m. 50 % 92 % 89 % 95,6 Räddningstjänstarbete*) ** 100 % 100 % 100,0 Köks- och måltidsarbete 38 % 44 % 38 % 83,5 Städ, tvätt och renhållningsarbete 47 % 83 % 50 % 89,8 Totalt 57% 81 % 62 % 90,6 *) Exkl. deltidsbrandmän **) Underrepresenterat kön redovisas endast om det finns 5 eller fler på förvaltningen 2.4 Utbildningsnivå Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har utvecklat ett verktyg (Backspegeln) som gör det möjligt att följa upp personalutvecklingen i kommuner och landsting. Backspegelns senaste version gör det möjligt att ta fram tidsserier tom 2007 över anställda, rekryteringar och avgångar. Där finns även möjligheter att ta fram uppgifter om de anställdas födelseland, yrkesutbildning, varifrån personalen rekryteras och vart de tar vägen vid avgångar. Huvudkällan till statistiken är Kommunförbundets personalstatistiska databas men mycket material är även hämtat från SCB vilket möjliggör ovan nämnda utdata som inte kommunens databaser innehåller. Indelningen som SKL gör för personalgrupperna ser lite annorlunda ut än den indelning som görs efter kommunens personalsystem via huvudgrupperna för AID - kodningen. 15
18 Siffror om utbildningsnivån kommer från SCB:s utbildningsstatistik och redovisas som den anställdes högsta utbildningsnivå. Utbildningsnivån för kommunens tillsvidareanställda ökar stadigt och är högre idag jämfört med Framför allt märks skillnaden på att fler har fler gått 3-åriga gymnasieutbildningar. Anställda fördelade på utbildningsnivå Procent Grundskola Gymnasium < 3 år Gymnasium 3 år Högskola < 3 år Högskola 3 år eller mer Kalmar Tillsvidareanställda Utbildningsnivån varierar mellan personalgrupperna vilket framgår av följande tabell. Lärarna är den grupp med den högsta utbildningsnivån, där hela personalgruppen i stort sett har högskoleutbildning. Personalgruppen teknik har lägst utbildningsnivå. Procentuell fördelning av de tillsvidareanställdas utbildningsnivå 2007 Personalgrupp Grundskola Gymnasium < 3 år Gymnasium 3 år Högskola < 3 år Högskola 3 år Lärare 0,3 0,3 0,2 6,2 92,5 Teknik 25,3 40,2 16,8 7,2 10,0 Vård och omsorg 6,6 43,2 25,4 11,6 12,8 Förskola 2,9 17,2 1,9 60,3 17,7 Övr. skola och fritid 3,6 12,0 5,8 38,2 39,6 Administration 5,6 30,9 15,0 18,7 29,5 Totalt 7,6 31,4 16,0 19,6 25,1 Summeras inte utbildningsnivåerna till 100 beror resterande del på att uppgift saknas. 16
19 2.5 Utländsk bakgrund I ett mångfaldsperspektiv kan det vara intressant att granska vilket födelseland kommunens anställda har. SKL har samkört uppgifter från kommunens lönesystem med statistik från SCB för att därigenom göra det möjligt att granska personalens födelseland. Med utländsk bakgrund räknas de som är födda i annat land och de som fötts i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Av Kalmar kommuns tillsvidareanställda hade 5,6 % utländsk bakgrund år 2007 vilket är lite högre jämfört med Kalmar kommun har en lägre andel anställda med utländsk bakgrund än rikets kommuner där andelen är 10,2 %. Det bör samtidigt noteras att Kalmar har en lägre andel kommuninvånare med utländsk bakgrund än riket som helhet. Enligt siffror från SCB hade 8,8 % av kommunens invånare utländsk bakgrund (2007) jämfört med 13,4 % för riket som helhet 4. Andel anställda i % fördelade på födelseland Födelseland Sverige 96,8 96,6 94,8 94,7 94,4 Övriga Norden 1,4 1,3 1,3 1,3 1,2 EU exkl. Norden 0,4 0,4 1,2 0,4 1,2 Övr. världen 1,4 1,7 2,7 3,6 3,2 EU exkl. Norden omfattar det s.k. EU25 from 2004, EU27 from 2007 Störst andel personal med utländsk bakgrund finns i gruppen teknik och lägst i förskolan. Anställda med utländsk bakgrund har ökat inom alla personalgrupperna sedan 1995 dock i olika grad. Andel anställda i % med utländsk bakgrund inom olika personalgrupper Lärare 2,9 1,9 2,3 2,9 3,0 Teknik 4,2 4,3 7,1 8,4 8,5 Vård och omsorg 3,8 4,4 6,9 6,7 7,2 Förskola 1,7 1,7 2,4 2,3 2,2 Övr. skola och fritid 3,5 3,6 4,3 4,1 5,1 Administration 2,4 2,5 3,2 3,0 3,3 Totalt 3,2 3,4 5,2 5,3 5,6 4 Avser den totala befolkningsmängden och inte endast de i yrkesverksam ålder. 17
20 3 Personalrörlighet 3.1 Personalomsättning egen begäran Personalomsättningen räknas som antalet tillsvidareanställda som slutat sin anställning på egen begäran (exkl. pension) och med extern avgångsväg satt i relation till antalet snittanställda under perioden. Med extern avgångsväg menas att den anställde inte tillträtt någon ny månadsanställning inom Kalmar kommun direkt efter avslutad tjänst. Under 2008 slutade tillsvidareanställda på egen begäran vilket var 6 fler än Detta ger en personalomsättningen på 2,3 % under året. Störst personalomsättning under 2008 var på kommunledningskontoret (5,5 %). Utvidgas perioden from 1999 har omsättningen på personal legat lite högre på socialförvaltningen och samhällsbyggnadskontoret än på övriga förvaltningar. Personalomsättning (externa avgångar exkl. pension) Förvaltningar Snitt Barn- och ungdomsförvaltningen 1,3 % 2,0 % 2,0 % 2,0 % Brandkåren 0,0 % 2,0 % 3,8 % 1,6 % Fastighets- och inköpskontoret 0,6 % 1,7 % 2,3 % 1,2 % Gatu- och parkförvaltningen 2,6 % 1,3 % 3,9 % 1,4 % Kommunledningskontoret 6,4 % 2,5 % 5,5 % 2,0 % Kultur- och fritidsförvaltningen 1,5 % 1,4 % 0,0 % 1,5 % Omsorgsförvaltningen 1,6 % 2,5 % 2,5 % 1,7 % Samhällsbyggnadskontoret 1,5 % 6,8 % 2,8 % 3,0 % Socialförvaltningen 2,1 % 2,5 % 2,3 % 3,3 % Södermöre kommundelsförvaltning 1,8 % 2,3 % 2,3 % 1,5 % Totalt 1,6 % 2,3 % 2,4 % 1,9% Rörligheten i de yngre åldersgrupperna är högre än i de äldre. Åldersintervall Slutat egen begäran Personalomsättning år 18 5,4 % år 40 3,8 % år 28 2,1 % år 19 1,3 % 60 år 8 1,3 % Totalt 113 2,4% Kvinnorna hade en personalomsättning på 2,3 % och männen 2,6 % under året. Kön Slutat egen begäran Personalomsättning Kvinnor 87 2,3 % Män 26 2,6 % Totalt 113 2,4 % 5 13 personer som slutade på egen begäran omfattades av omställningspaket som genomfördes under året. Totalt slutade 31 personer under året genom omställningspaket men här redovisas de under 62 år. Övriga redovisas under pensionsavgångar. 18
21 Personalomsättningen fördelat på de olika personalgrupperna såg ut på följande sätt: Tillsvidareanställda Personalgrupper Slutat egen begäran Personalomsättning Ledningsarbete 4 2,3 % Handläggar - och administratörsarbete 9 3,5 % Vård- och omsorgsarbete m.m. 51 2,5 % Rehab och förebyggande arbete 1 3,3 % Socialt och kurativt arbete 2 1,0 % Skol- och barnomsorgsarbete 31 2,2 % Kultur-, turism- och fritidsarbete 0 0,0 % Teknikarbete 7 6,1 % Hantverkare m.m. 2 1,4 % Räddningstjänstarbete 1 2,4 % Köks- och måltidsarbete 4 2,3 % Städ, tvätt och renhållningsarbete 1 0,8 % Totalt 113 2,4 % 3.2 Vart tar personalen vägen? Uppgifter från SKL om vart personalen gör ett år efter att de slutat finns att tillgå från 2005 och bakåt. I SKL:s personalstatistik ser man vilka som slutat för att sedan matcha dessa mot olika register på SCB, bl.a. registrerad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och olika inkomstregister. Den vanligaste avgångsorsaken mellan åren är pension (39 %) följt av att anställda lämnar för att arbeta inom den privata sektorn (15 %) eller till annan kommun (11 %). Vad gör de året efter avgång? Landsting Arblös Annan komm 3% 5% 11% Annat 17% Pension 39% Stat 3% Studier 3% Timavlönad 4% Privat 15% Som nämndes ovan är den vanligaste avgångsorsaken pension och där ingår personal som avgått med ålderspension men även de som fått en varaktig sjukersättning. Under året ökade antalet pensionsavgångar kraftigt jämfört med för ett år sedan. En bidragande orsak till 19
22 ökningen var att Kalmar kommun införde ett omställningspaket under året vilket gav personal en möjlighet att gå med särskild avtalspension. 31 personer beviljades detta alternativ vilket ger att pensionsavgångar exklusive de som avgick med särskild avtalspension var 80 personer. De som avgick med varaktig sjukersättning minskade med 15 personer jämfört med Avgångsorsaker; ålderspension och varaktig sjukersättning Antal avgångar Avgått med ålderspension Avgått med varaktig sjukersättning 3.3 Förväntade pensionsavgångar För kommunen totalt kan vi prognostisera de förväntade pensionsavgångarna de närmsta åren. Prognosen baseras på när de anställda uppnår 65 år. Genom att vi numera har en rörlig pensionsålder där den anställde kan välja att gå i pension from 61 år så råder dock en viss osäkerhet. Nedanstående diagram visar förväntade pensionsavgångar för åren och visar att de närmsta åren ökar de förväntade pensionsavgångarna successivt. Antal pensionsavgångar (ålderspension) per år - prognos för Pensionsavgångar
23 3.4 Varifrån rekryteras personalen? Precis som under avsnitt 3.2 är siffrorna från 2005 och bakåt. Den största delen av de tv-anställda rekryteras från tidigare timavlönad personal (24 %) följt av rekryteringar från annan kommun (20 %) och det privata (19 %). Vad gjorde de året innan? Arblös 10% Annat 8% Landsting 7% Annan komm 20% Studier 9% Stat 3% Timavlönad 24% Privat 19% 21
24 4 Sjukfrånvaro 4.1 Sjukfrånvaron totalt Kalmar kommun Sjukfrånvaron som andel av ordinarie arbetad tid uppgick under året till 6,6 % vilket är 0,6 procentenheter lägre jämfört med Sjukfrånvaron har minskat under de senaste åren. Sjukfrånvaro i % av arbetad tid % ,6 8,5 8,2 7,6 7,9 7,9 7,2 6,6 6,6 5, Sjukfrånvaro per förvaltning Fastighets- och inköpskontoret och omsorgsförvaltningen är de två förvaltningar där sjukfrånvaron varit högst under senare år. Sjukfrånvaron sjönk mest under året på Brandkåren (- 35,6 %) och Södermöre kommundelsförvaltning (- 25,4 %). På två förvaltningar ökade sjukfrånvaron, Gatu- och parkförvaltningen (+8,1 %) och Socialförvaltningen (+13,8 %). Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid Förändring i % Förändring i % Förvaltningar Barn- och ungdomsförvaltningen 8,5 7,8 7,3 7,4 6,2 6,0-3,2-28,5 Brandkåren 8,2 7,3 3,4 3,0 3,0 1,9-35,6-76,5 Fastighets- och inköpskontoret 11,4 11,5 11,3 11,4 8,3 8,1-2,2-28,2 Gatu- och parkkontoret 9,0 6,3 5,8 3,6 6,3 6,8 +8,1-23,8 Kommunledningskontoret 4,4 5,5 4,4 3,8 2,8 2,7-3,9-38,0 Kultur- och fritidsförvaltningen 3,3 4,2 3,7 3,4 4,4 3,8-13,8 +14,9 Omsorgsförvaltningen 9,7 9,6 9,7 9,3 8,9 8,0-10,7-17,9 Samhällsbyggnadskontoret 5,2 5,0 6,0 6,1 6,0 4,8-19,1-7,4 Socialförvaltningen 4,5 3,8 4,0 5,0 3,2 3,7 +13,8-17,9 Södermöre kommundelsförvaltning 6,4 7,1 6,4 7,3 7,2 5,4-25,4-15,2 Totalt 8,5 8,2 7,9 7,9 7,2 6,6-8,9-22,7 22
25 4.3 Sjukfrånvaro; könsfördelning Kvinnorna har en högre sjukfrånvaro än männen och under året var kvinnorna sjuka 7,3 % av arbetstiden medan motsvarande siffra för männen var 4,1 %. Både kvinnornas och männens sjukfrånvaro minskade under året. Sjukfrånvaro i % av arbetad tid % Kvinnor 9,4 9,1 8,8 8,8 8,1 7,3 5,5 5,5 4,8 4,8 4,4 4, Män 4.4 Sjukfrånvaro; åldersfördelning Generellt kan konstateras av naturliga skäl att ju högre ålder desto högre sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron är högst bland personal över 50 år (7,8 %). Sjukfrånvaro i % av arbetad tid per åldersgrupp 25,0 20,0 % 15,0 10,0 5,0 0,0 8,7 7,8 6,2 7,0 5,3 3,4 3,8 4,1 2,8 Totalt Kvinnor Män år år 50 år 23
26 4.5 Sjukfrånvaro i personalgrupperna Sjukfrånvaron mellan de olika personalgrupperna varierar och under 2008 såg sjukfrånvaron ut på följande sätt: % 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Ledningsarbete 4,1 4,3 Handläggar - och administratörsa... Sjukfrånvaro i % av arbetad tid per personalgrupp 8,1 Vård- och omsorgsarbete m.m. Rehab och förebyggande arbete 5,5 Socialt och kurativt arbete 4,7 Skol- och barnomsorgsarbete 6,0 Kultur-, turism- och fritidsarbete 3,9 4,0 Teknikarbete 5,6 Hantverkare m.m. Räddningstjänstarbete 2,3 Köks- och måltidsarbete 7,2 Städ, tvätt och renhållningsarbete 10,5 4.6 Sjukfrånvaro fördelat på sysselsättningsgrader Sjukfrånvaron är högst bland personal som arbetar mellan % av en heltidstjänst och sjukfrånvaron är lägst bland heltidsanställd personal. Sjukfrånvaroro i % av arbetad tid fördelat på sysselsättningsgrader % 12,0 10,0 8,0 6,0 7,7 9,9 10,9 8,3 6,2 4,0 2,0 0, % % % % 100 % Sysselsättningsgrad 24
27 4.7 Sjukfrånvaro fördelat på personalgrupper och sysselsättningsgrader Sjukfrånvaron fördelat på personalgruppernas olika sysselsättningsgrader ger följande bild: Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid Sysselsättningsgrader i % Personalgrupper Ledningsarbete * * * * 4,0 Handläggar - och administratörsarbete * * 0,7 10,9 3,8 Vård- och omsorgsarbete m.m. 5,5 6,1 11,9 8,0 9,5 Rehab och förebyggande arbete * * * 3,3 4,9 Socialt och kurativt arbete * * * 7,3 4,7 Skol- och barnomsorgsarbete 8,4 * 8,6 7,9 5,9 Kultur-, turism- och fritidsarbete * * 4,7 3,1 4,0 Teknikarbete * * * 1,2 3,4 Hantverkare m.m. * * 11,9 * 5,0 Räddningstjänstarbete * * * * 2,3 Köks- och måltidsarbete * * 8,8 10,6 4,8 Städ, tvätt och renhållningsarbete * * 1,7 9,9 13,0 Totalt 7,7 9,9 10,9 8,3 6,2 *) Redovisas om fler än 5 anställda under perioden 25
28 4.8 Långtidssjukfrånvaro Definitionen av långtidssjukfrånvaro kan variera men här är definitionen all sammanhängande sjukfrånvaro över 59 dagar. Under 2008 svarade långtidssjukfrånvaron för 53,4 % av all sjukfrånvaro. De längre sjukskrivningsperioderna spelar en större roll för de totala sjuktalen för kvinnorna än för männen och även i de äldre åldersgrupperna. Sjukfrånvaro > 59 dagar i % av total sjukfrånvaro Åldersintervall Totalt Kvinnor Män år 15,1 17,0 5, år 51,8 54,5 34,1 50 år 60,4 62,3 51,3 Totalt 53,4 55,6 41,1 Den 1 januari 2009 var 241 personer sjukskrivna med en sjukskrivningsperiod över 59 dagar vilket är 75 färre än för ett år sedan. Av de 241 hade 84 en tidsbegränsad sjukersättning och det är 8 färre än för ett år sedan. Antal sjukskrivna > 59 dagar Totalt därav Totalt därav Förvaltningar sjukers. sjukers. Barn- och ungdomsförvaltningen Brandkåren Fastighets- och inköpskontoret Gatu- och parkförvaltningen Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Socialförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Totalt Av de långtidssjukskrivna arbetar 47 % i någon omfattning och 53 % är helt frånvarande. Antal sjukskrivna > 59 dagar efter sjukskrivningens omfattning i % Förvaltningar 0-0,25 0,26-0,50 0,51-0,75 1,00 Barn- och ungdomsförvaltningen Brandkåren Fastighets- och inköpskontoret Gatu- och parkförvaltningen Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Socialförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Totalt
29 4.9 Frisknärvaro Som motvikt till att redovisa hur mycket vi är sjuka bör vi även lyfta fram det faktum att vi också är väldigt friska. Under 2008 hade 42,3 % av de tillsvidareanställda noll sjukdagar vilket är i nivå med Andelen kvinnor med noll sjukdagar var 40,0 % och motsvarande siffra för männen var 51,3 %. Frisknärvaron på förvaltningarna såg ut på följande sätt under året: Frisknärvaro i % (0 sjukdagar jan dec 2008). Tv-anställda Förvaltningar Totalt Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen 36,8 34,5 46,5 Brandkåren*) 67,3 ** 65,4 Fastighets- och inköpskontoret 36,4 30,9 44,6 Gatu- och parkförvaltningen 42,9 42,9 42,9 Kommunledningskontoret 57,1 58,3 55,9 Kultur- och fritidsförvaltningen 54,4 49,4 60,6 Omsorgsförvaltningen 42,9 41,5 52,3 Samhällsbyggnadskontoret 52,0 41,0 63,1 Socialförvaltningen 59,2 56,8 65,4 Södermöre kommundelsförvaltning 42,5 42,0 45,6 Totalt 42,3 40,0 51,3 *) Exkl. deltidsbrandmän **) Redovisas om fler än fem personer 27
30 5 Löner Under 2008 var heltidslönen i genomsnitt kr/månad för kommunens tillsvidareanställda. Kvinnornas medellön i förhållande till männens har ökat under senare år och uppgår idag till 91,7 %. Någon jämförelse med median och medellöner för 2007 kan inte göras då Kommunals stora grupper inte hade någon nivåhöjande löneökning under De fick två engångsbelopp och därför skulle en jämförelse inte visa på en rättvis bild. Tillsvidareanställda Förändring **) Heltidslöner i kr/mån i kr i % Medelvärde TOTALT * ,0 % Kvinnor * ,2 % Män * ,0 % Median TOTALT * ,8 % Kvinnor * ,8 % Män * ,8 % Kvinnors lön i % av männens - medelvärde 90,7% 91,7% + 1,0 procentenheter Kvinnors lön i % av männens - median 94,8% 94,8% Oförändrat *) Ingen redovisning för 2007 p.g.a. nämnda skäl ovan. **) OBS! Beräkningarna är för 2 år (perioden ) Löneutvecklingen sedan 2001 redovisas i nedanstående diagram: Medellöner: Tillsvidareanställda kr/mån Kvinnor Män
31 6 Personalkostnader och skulder till personalen Personalkostnaderna uppgick till Mkr vilket är en ökning med 27,4 Mkr (+ 1,4 %) jämfört med Nedan redovisas ett urval av kommunens personalkostnader för åren 2007 och Personalkostnader Inkl. sociala avgifter 2007*) 2008 Förändring Personalkostnader 1 950, ,4 +27,4 Därav: Månadslön 1 295, ,9 +60,1 Timlön 112,3 104,4-7,9 Ob, jour, beredskap 82,4 86,5 +4,1 Fyllnadslön 12,7 12,6-0,1 Övertidsersättning 7,9 7,5-0,4 Semesterlön 191,2 204,1 +12,9 Sjuklön 27,1 28,9 +1,8 *) Här ingår 25 M kr för omställningspaket. Kommunens semesterskuld består av de semesterdagar som personalen tjänat in men ännu inte tagit ut. Totalt fanns sparade dagar (semestergrupp 1, AB) vid utgången av året vilket är en minskning med 885 dagar eller 0,8 % jämfört med Sparade semesterdagar (semestergrupp 1, AB) Förändring i % Barn- och ungdomsförvaltningen ,1 Brandkåren ,5 Fastighets- och inköpskontoret ,7 Gatu- och parkkontoret ,2 Kommunledningskontoret ,2 Kultur- och fritidsförvaltningen ,8 Omsorgsförvaltningen ,2 Samhällsbyggnadskontoret ,4 Socialförvaltningen ,1 Södermöre kommundelsförvaltning ,1 Totalt ,8 Semesterskulden minskade med 2,7 M kr jämfört med 2007 och den okompenserade mertiden ökade med 1,6 M kr. Totalt är semester- och kompensationsskulden 109,1 M kr. Semesterskuld och okompenserad mertid i Mkr inkl. sociala avgifter *) Förändring Semesterskuld 86,0 86,9 91,5 100,5 105,4 102,7-2,7 Okompenserad övertid 5,5 5,7 6,3 7,0 4,8 6,4 +1,6 Totalt 91,5 92,6 97,8 107,5 110,2 109,1-1,1 *) Ingår alla semestergrupperna (1,2,8 och 9). 29
32
33
34 För mer information kontakta: Kommunledningskontoret, Personalenheten Thomas Hodin
Personalöversikt 2009
Personalöversikt 2009 Innehåll 1 Bemanning... 2 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning... 2 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp... 3 1.3 Tillsvidareanställda årsarbetare i förhållande till befolkningsmängd...
Läs merInnehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...
Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda
Läs merPersonalredovisning 2011
Personalredovisning 2011 Pe r s o n a l re d ov i s n i n g 2 0 1 1 I 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Antal anställda Antal anställda per förvaltning och kön samt årsarbetare 4 Antal anställda per förvaltning,
Läs merÄngelholms kommun Personalredovisning 2013
Ängelholms kommun Personalredovisning 2013 1 Producerad av Kommunledningskontoret Redaktör: Mikael Nyström Grafisk form och produktion: Mariella Magnusson Omslagsfoto: Emelie Svensson Foto: Axel Bergendorff
Läs merInnehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...
Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda
Läs merÄngelholms kommun Personalredovisning 2015
Ängelholms kommun Personalredovisning 2015 Förhandsversion 160229 Producerad av Ängelholms kommun Redaktör: Mikael Nyström 2 PERSONALREDOVISNING 2015 ÄNGELHOLMS KOMMUN Innehåll Inledning 4 Medskapande
Läs merSammanfattning 3-4. Medarbetare och Ledare 5-18. Ålder 19-21. Pensionsavgångar 22-23. Arbetstid 24-26. Närvaro- och frånvarotid 27-34
Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 3-4 Medarbetare och Ledare 5-18 Ålder 19-21 Pensionsavgångar 22-23 Arbetstid 24-26 Närvaro- och frånvarotid 27-34 Timmar 27-29 Årsarbeten 30-34 Sjukfrånvaro 35-37
Läs merPersonalredovisning Ängelholms kommun
2005 Personalredovisning Ängelholms kommun Innehåll Inledning... 1 Personalkostnader och pensionskostnader... 2 Sjuklönekostnad per förvaltning... 2 Antal anställda per förvaltning och kön samt årsarbetare...
Läs merOmslagsbild foto: Mikael Sjöberg Övriga fotografier: Mikael Sjöberg och Ulises Jacas Grafisk form: Blue media, Sthlm. Tryck: Federativ, Stockholm
personalen 2008 Omslagsbild foto: Mikael Sjöberg Övriga fotografier: Mikael Sjöberg och Ulises Jacas Grafisk form: Blue media, Sthlm. Tryck: Federativ, Stockholm 2009. Innehåll Inledning 4 Anställda i
Läs merKompletteringar KF 29/4 2013
2013-04-25 1 (1) Kompletteringar KF 29/4 2013 I detta utskick finns kompletterande handlingar till sammanträdet på måndag. 1. Personalekonomisk redovisning. 2. Årsredovisning för Hallsbergs Fastigheter
Läs merTillförsikt inför framtiden
Borås Stad Personalekonomisk redovisning 2010 Tillförsikt inför framtiden För att utvecklas som arbetsgivare inom personalområdet är kommunens personalekonomiska redo visning ett viktigt instrument där
Läs merLjungby kommun. Personalekonomisk årsredovisning
Ljungby kommun Personalekonomisk årsredovisning 2014 Innehåll INLEDNING ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 4 Begrepp i redovisningen
Läs merArbetsgivarens plan för likabehandling 2010-2012
PLAN 1(6) 2009-09-16 KS-415/2009 020 Handläggare, titel, telefon Rania Issa Särnblad, HR-konsult 011-151028 Arbetsgivarens plan för likabehandling 2010-2012 Syftet med planen är att konkretisera kommunens
Läs merPersonalredovisning 2009
Personalredovisning 2009 Innehåll 1 Inledning 6 1.1 FAS-utbildning... 6 1.2 Arbetsvärdering och lönekartläggning... 6 1.3 Medarbetarenkät 2009... 7 2 Personalredovisning Tranemo kommun 9 2.1 Nyckeltal
Läs merFakta om tidsbegränsade anställningar
Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade
Läs merPERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2012
Bilaga 1 Personal- och löneenheten PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2012 Innehåll Sida Personal 3 Tillsvidareanställd personal 3 Tidsbegränsad anställda 3 Feriearbete 3 Åldersstruktur, tillsvidareanställda
Läs merDnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser
Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen
Läs merInnehåll Inledning... 2 Sammanfattning Bemanningsstruktur Tidsredovisning Sjukfrånvaro Personalrörlighet...
Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda
Läs merVästra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet
Sida 1(5) Årsredovisning 2015 Kultur i Väst 1. Sammanfattning Verksamheten på Kultur i Väst baseras på ett treårigt uppdrag som beslutats av Kulturnämnden där 2015 var första året. Verksamheten under året
Läs mer101011 Ledning, ekonomi 50-59 Män 1 51 600 51 600 51 600 * Totalt 1 51 600 51 600 51 600 51 600
Hudiksvalls Kommun Lönestatistik 2014 Tillsvidareanställd personal per etikett och ålder 10 Ledningsarbete 101010 Ledning, administration 30-39 Män 1 38500 38500 38500 50-59 Män 1 81000 81000 81000 * Totalt
Läs merPM 2014-12-05. Dnr 2014/0847
PM 2014-12-05 Dnr 2014/0847 Anvisningar för uppgiftslämning till tidsanvändningsstatistik för användare av Primula Arbetsgivarverkets syfte med dessa anvisningar är att underlätta myndigheternas förberedelse-
Läs merUppföljning Medarbetare 2010
Uppföljning Medarbetare 2010 UPPFÖLJNING MEDARBETARE 2010 DEN ÖPPNA KOMMUNEN... 3 ÖVERSIKT... 5 FRISKA OCH NÖJDA MEDARBETARE... 6 HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ... 6 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 6 MEDARBETARENKÄTEN...
Läs merPersonalekonomisk redovisning 2012
Personalekonomisk redovisning 2012 Åstorp Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se Åstorps kommun strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser och arbetsmiljöer
Läs merAttraktiv arbetsgivare
Borås Stad Personalekonomisk redovisning 2011 Attraktiv arbetsgivare Vi vet att rekryteringsbehovet de kommande åren är stort, inte bara för Borås Stad, utan för alla Sveriges kommuner. Vill vi i ett sådant
Läs merINNEH ÅLLSFÖ RTECK NIN G
INNEH ÅLLSFÖ RTECK NIN G Inledning 1 Antal anställda Antal anställda per förvaltning och kön samt årsarbetare 2 Antal anställda per förvaltning, kön och sysselsättningsgrad 3 Genomsnittlig sysselsättningsgrad
Läs merRapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv,
Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn
Läs merVisstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna
Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport
Läs merÄldreomsorgslyft med traineejobb
2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete
Läs merSammanfattning december 2015
Beskrivning Medarbetare 2015 har som syfte att ge information om utvecklingen inom personalområdet. Medarbetare kommer ut en gång per år och ska ses som ett komplement till årsredovisningen. Dokumentet
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merCirkulärnr: 2005:65 Diarienr: 2005/1536 P-cirknr: 2005-2:27 Nyckelord: Lönestatistik Handläggare: Kerstin Blomqvist Avdelning: Avdelningen för
Cirkulärnr: 2005:65 Diarienr: 2005/1536 P-cirknr: 2005-2:27 Nyckelord: Lönestatistik Handläggare: Kerstin Blomqvist Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Arbetslivsenheten Datum:
Läs merPersonalekono VÄNERSBORGS misk vi KOMMUN
Personalekono VÄNERSBORGS misk vi KOMMUN o bokslut 2012 Personalekonomisk redovisning Hälsobokslut 2014 Omslagsbild: Årets glädjespridare 2014 Vinnarna är Katarina Larsson, Anna Franke, Margareta Norén
Läs merpersonalekonomisk redovisning 2015 Borås Stad Personalekonomisk redovisning 2015 1
personalekonomisk redovisning 2015 Borås Stad Personalekonomisk redovisning 2015 1 Bra Personalpolitik personalpolitik för ett ligger hållbart steget arbetsliv före Att Borås vara Stads en god personalekonomiska
Läs merTSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb
TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb TSL-rapport januari 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda
Läs merMedelpensioneringsålder och utträdesålder
1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.
Läs merJämställdhetsplan 2009-2011. för Värnamo kommun
Jämställdhetsplan 2009-2011 för Värnamo kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Ansvar... 3 1.3 Bakgrund... 3 2. Arbetsförhållanden ska lämpa sig för såväl kvinnor som män...
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på
Läs merFörord. Uppgifterna är de senast tillgängliga juni 2008. Mer statistiskt material finns att hämta på Vårdförbundets webbplats, www.vardforbundet.se.
Förord Denna skrift innehåller ett urval av den medlemsstatistik, arbetsmarknadsstatistik, utbildningsstatistik och lönestatistik som Gruppen för Utredning producerar och sammanställer. Skriftens första
Läs merInnehåll Inledning... 2 Sammanfattning Bemanningsstruktur Tidsredovisning Sjukfrånvaro Personalrörlighet...
Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merKommunstyrelsens handlingar 2012-04-10
Kommunstyrelsens handlingar 2012-04-10 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Kommunstyrelsen 2012-04-04 1(3) Box 153 301 05 Halmstad Tfn: 035 13 73 07 E-post: mikael.petersson@halmstad.se Plats: Kommunstyrelsens
Läs merFör jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07
För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07 Innehåll Inledning... 3 Löneskillnader mellan könen... 4 Lönespridning... 4 Erfarenhet lönar sig dåligt för socialsekreterare...
Läs merPerspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?
Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också
Läs mer?! Myter och fakta 2010
! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av januari 2013
2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av januari 2013 Ökning av omsättning till arbete i januari Under januari påbörjade drygt 1 500 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Läs merGÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT
GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.
Läs merVerksamhetsrapport 2015:02
Analys av försörjningsstödets utveckling 2014, i jämförelse med 2013 Verksamhetsrapport 2015:02 Sammanfattning I jämförelse med 2014 och 2013 minskade försörjningsstödskostnaden med 8 % och andelen hushåll
Läs merPersonalbokslut 2014, barn- och utbildningsförvaltningen
Tjänsteskrivelse 2015-03-02 BUN 2015.0123 Handläggare: Lotta Frisk Barn- och utbildningsnämnden Personalbokslut 2014, barn- och utbildningsförvaltningen Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen
Läs merInnehåll Inledning... 2 Sammanfattning Bemanningsstruktur Tidsredovisning Sjukfrånvaro Personalrörlighet...
Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda
Läs merHär är en praktisk handbok om semestertid. Vi tar ditt företagande personligt. Varsågod! För dig som ska anställa eller är ny som arbetsgivare.
Varsågod! För dig som ska anställa eller är ny som arbetsgivare. Här är en praktisk handbok om semestertid. Senast uppdaterad: 2016-04-28 Vi tar ditt företagande personligt Din guide i lönedjungeln är
Läs merBefolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015
Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Falun 11 september 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län augusti 2014 8 693 (6,6 %) 3 709 kvinnor (5,9 %) 4 984 män (7,2
Läs merArbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015 Drygt 1 900 fick arbete Under april månad erhöll 1 906 personer någon form av
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015 Fler arbetslösa Arbetslösheten började öka igen under våren 2015. Ökningen beror
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? 1 2 Korta fakta - Dalarnas län Sveriges Kommuner och Landsting har i
Läs merInnehållsförteckning. Beslutad i kommunfullmäktige 2008-04-28 Diarienummer 101-08-033 Carola Lilja
Personalbokslut Örebro kommun 27 2 Innehållsförteckning Årets heta nyckeltal 3 Antalet anställda 4 Månadsavlönade 4 Arbetstid 5 Timavlönade 5 Fyllnadstid och övertid 6 Sysselsättningsgrader 7 Arbetad tid/frånvaro
Läs merJämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Barn- och ungdomsnämnden Personalutvecklare Carina Petersson 2016-02-24 1 (2) Planeringssekreterare Lillian Alverö
Läs merArbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2016 Fått arbete Under januari påbörjade 1 323 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Läs merLönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017
Antagen av Kommunstyrelsen Reviderad datum Paragraf 285 1(18) Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017 2(18) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syftet med kartläggningen...
Läs merJämställdhetsplan 2007/2008
Jämställdhetsplan 2007/2008 Beslutad i KF 080128 Uppdaterad pga faktafel i bilaga 2 080214 Jämställdhetsplan 2007/2008 2 (26) Innehåll SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE JÄMSTÄLLDHETSPLAN...4
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Värmland Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs merÅrsrapport 2014. Samrehabnämnden 2014
Årsrapport Samrehabnämnden Innehållsförteckning 1 Verksamhet... 3 1.1 Uppföljning av uppdrag... 3 1.2 Könsuppdelad statistik... 3 1.3 Internationellt arbete... 3 2 Måluppföljning... 4 2.1 Trygghet vid
Läs merUppdrag: Lösningar för ett nollresultat inom Bemanningsenheten alternativt en avveckling av administrationen på den samma, ON 2015-08-26 62.
1 Bemanningsenheten 2015-10-21 Karin Dahlström Enhetschef Uppdrag: Lösningar för ett nollresultat inom Bemanningsenheten alternativt en avveckling av administrationen på den samma, ON 2015-08-26 62. Bakgrund
Läs merKommunalskatten 2012
2012-01-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2012 Norrköping på 56:e plats av 290 kommuner Oförändrad kommunalskatt för Norrköping år 2012 i jämförelse med 2011 År 2012 innebar kommunalskattehöjningar i
Läs merINFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt de framåtblickande konjunkturindikatorerna
Läs merInstruktioner, inklusive postbeskrivning, för Konjunkturstatistik, löner för statlig sektor (KLS)
Januari 2016 1 Instruktioner, inklusive postbeskrivning, för Konjunkturstatistik, löner för statlig sektor (KLS) Konjunkturlönestatistik över statlig sektor Lönestatistiken produceras av Statistiska centralbyrån,
Läs merLärarstatistik som fakta och debattunderlag
SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och
Läs merHälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k.
Sid 1(7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-02-04 Lina Helgerud, 054-540 10 40 lina.helgerud@karlstad.se Hälsa Vi kan fortsatt se att en stor andel av barnen och eleverna uppgerr
Läs mer29 JANUARI 2010. Jämställdhetsredovisning för 2009
Jämställdhetsredovisning för 2009 Vad är jämställdhet? Jämställdhet i arbetslivet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till utveckling i fråga om arbete, anställningsoch
Läs merUtbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977
Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt
Läs merArbetskraftflöden 2013
FS 2015:4 2015-07-22 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2013 Under 2013 skedde 9 860 avgångar från arbetskraften i Norrköping. Samtidigt nyrekryterades 10 580 personer vilket innebar att arbetskraften
Läs merArbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 206 Drygt 900 personer fick arbete i april Under april månad erhöll 944 personer någon
Läs merUtredning av barnomsorg på obekväm arbetstid samt förslag till lösning i Upplands Väsby kommun
Utbildningsavdelningen 2014-05-21 Haina Berndtsson 08-590 971 47 Dnr UBN/2014:26 Haina.Berndtsson@upplandsvasby.se Utbildningsnämnden Utredning av omsorg på obekväm arbetstid samt förslag till lösning
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av november månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, november månad 2013 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län november 2013 8 315 (11,2 %) 3 776 kvinnor (10,8 %) 4 539 män
Läs merSödertörns nyckeltal 2009
Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merSommarjobb i Tyresö kommun 2014
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2013-11-18 Utvecklingsförvaltningen 1 (11) Karin Sundström Diarienummer Dnr 2013/GAN 0072 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Sommarjobb i Tyresö kommun 2014 Förslag till
Läs merArbetsmarknadens lönestruktur
Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t.ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Lönestatistiken saknar information om vissa faktorer
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i januari 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i januari 2016 Fått arbete I januari fick 1 067 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.
Läs merPrisindex för vård och omsorg
PM 2009-03-19 1 (14) Avd för ekonomi och styrning Håkan Hellstrand Prisindex för vård och omsorg Slutsatser och förslag 1 Kommuner och landsting/regioner upphandlar en växande andel av sin verksamhet.
Läs merArbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 mars 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under februari liksom
Läs merUtbildning och kunskap
Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport
Läs mer3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen
1 (7) ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Integration 3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 3.1 Andel nyanlända kvinnor och män som inom två år efter mottagningsåret varit sysselsatta. Källa:
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Läs merBokslut över jämställdhetsarbetet
Bokslut över jämställdhetsarbetet Socialdemokraternas misslyckande med att uppnå de jämställdhetspolitiska målen augusti 2006 www.centerpartiet.se Sammanfattning Riksdagen röstade 1994 igenom en proposition
Läs merUtbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020
Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till Branschfördjupning Kompetensforum Uppsala län [maj 2011] 1 Bakgrund, syfte och metod Detta är en studie av utveckling och behov av kompetens inom
Läs merEkonomisk månadsrapport augusti 2013
Kommunstyrelsens kontor 2013-09-17 Ekonomisk månadsrapport augusti 2013 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten
Läs merSökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015
Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014 Rapport 2015 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: YH 2013/1520 ISBN: 978-91-87073-58-8 Omslagsbild: Lars Owesson 1 (23) Datum: 2015-12-08 Dnr: YH 2013/1520
Läs merUppgifter för Nyckeltal om hälsa och ohälsa 2013
Uppgifter för Nyckeltal om hälsa och ohälsa 2013 Sedan 2003 har medlemskommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) tagit fram en rapport med nyckeltal inom personalområdet. Nedanstående enkät
Läs merUtlandsföddas företagande i Sverige
Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets
Läs merAID-KL. Varför är det viktigt?
AID-KL Varför är det viktigt? STATISTIK Exempel på statistik Stödassistent Ur Arbetsgivarperspektiv på kommuner och landsting Fakta och analys 2011/SKL Märkning av alla anställningar 1. Kommunala befattningskoder
Läs merUtveckling och tillväxt hos Famnas medlemmar 2003-2008
Utveckling och tillväxt hos Famnas medlemmar 2003-2008 Bilaga till Vinst och Värderingar i non profit vård och social omsorg Maj 2009 Famnas medlemsorganisationers tillväxt och utveckling åren 2003-2008
Läs merInledning 1. Medarbetarenkät 2
Inledning 1 Medarbetarenkät 2 Antal anställda Antal anställda per förvaltning och kön samt årsarbetare 3 Antal anställda per förvaltning, kön och sysselsättningsgrad 4 Genomsnittlig sysselsättningsgrad
Läs merLöner i landstingen, november 2010. Tabell 5 - Hela riket. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Löner i landstingen, november 2010-1
Löner i landstingen, november 2010 Tabell 5 - Hela riket Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Löner i landstingen, november 2010-1 Definitioner och statistikens innehåll Arbetsidentifikation (AID) Statistiken
Läs merDelårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET
Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr
Läs merOförändrad total kommunalskatt i Norrköping år 2014.
FS 2013:11 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2014 Oförändrad total kommunalskatt i Norrköping år 2014. Norrköping på 70:e plats av 290 kommuner. Kommunen övertar ansvaret för hemsjukvården från
Läs merCancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10
Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för
Läs merNyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013
Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året
Läs merKostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010
Ekonomiska analyser Sammanfattande iakttagelser De totala utgifterna för hälso- och sjukvården uppgick 2009 till 313,7 miljarder kronor i 2010 års pris. Samma år uppgick socialtjänstens utgifter till 151,9
Läs merLönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007
Lönerapport år 2008 Lönerna ökade i genomsnitt med 3,8 procent för arbetare och 3,6 procent för tjänstemän år 2007. Det är första gången på tio år som lönerna ökat mer för arbetare än för tjänstemän. Löneskillnaden
Läs mer