Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna"

Transkript

1 Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

2

3 Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport om de otrygga anställningarna Annakarin Wall

4 Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund till rapporten 6 Begrepp i rapporten 6 1. De otrygga anställningarna ökar 7 2. Visstidsanställda har både lägre lön och sysselsättningsgrad Fler kvinnor men större andel män är visstidsanställda Anställningskarriärer 20 Slutsatser 27 Kommunals krav 28 Källor 29 4

5 Sammanfattning Den här rapporten beskriver utvecklingen av de otrygga anställningarna inom de branscher där Kommunal organiserar arbetstagare. Nedan följer en kort sammanfattning: Under den senaste femårsperioden har antalet visstidsanställda inom Kommunals organisationsområde ökat med personer var drygt personer visstidsanställda. Motsvarande siffra för 2012 var drygt personer. Andelen visstidsanställningar ökar. Under den senaste femårsperioden har andelen visstidsanställningar inom Kommunals organisationsområde ökat med fem procentenheter. Visstidsanställningarna fortsätter att öka under Baserat på kvartalssiffror för 2013 är tendensen inom vården och omsorgen att visstidsanställningarna fortsätter att öka även under detta år. Inom vården och omsorgen är den privata sektorn sämre på att tillsvidareanställa än den primärkommunla sektorn. I den primärkommunala sektorn har andelen visstidsanställda legat runt 25 procent under den senaste femårsperioden. Motsvarande siffra för den privata sektorn är 30 procent. Visstidsanställda arbetar oftare deltid än tillsvidareanställda. En tillsvidareanställd inom Kommunals organisationsområde arbetar 90 procent av en heltidstjänst. En visstidsanställda arbetar drygt 50 procent av en heltidstjänst. Visstidsanställda har lägre lön. I Kommunals branscher har visstidsanställda i genomsnitt drygt 15 procent mindre i grundlön än tillsvidareanställda. Om hänsyn tas till att visstidsanställda i betydligt större utsträckning arbetar deltid är skillnaden i faktisk arbetsinkomst cirka 50 procent. Fler kvinnor är visstidsanställda än män. Både på hela arbetsmarknaden och inom Kommunals organisationsområde. Kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män. Inom barn- och äldreomsorgen arbetar kvinnor i större omfattning deltid än män. Otrygga anställningar är inte enbart ett ungdomsfenomen. Det är framför allt yngre som är visstidsanställda, men otrygga anställningar förekommer även långt upp i åldrarna i många av de branscher som Kommunal organiserar. Ingen behöver vara visstid på livstid. Även om man är ung och visstidsanställd går det att ha en positiv utveckling gällande anställningsform, sysselsättningsgrad och lön. Men det tar allt för lång tid. 5

6 Bakgrund till rapporten Arbetsmarknaden är i förändring och självklart påverkar det såväl Kommunals medlemmar som de oorganiserade anställda inom Kommunals avtalsområden. Den här rapporten är ett försök att bland annat belysa hur visstidsanställningarna har förändrats över tid både till antal och andel, skillnader mellan privat och offentligt samt hur det påverkar den anställdes lön att ha en otrygg anställning. En annan aspekt som behandlas i rapporten är hur individer rör sig mellan olika anställningsformer över tid, och om det finns möjlighet för yngre som kommer in som visstidsanställda att komma ifatt de som är tillsvidareanställda i både sysselsättningsgrad och lön. Till underlag för rapporten ligger statistik från Statistiska Centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökningar (AKU). Vidare används egna beräkningar gjorda utifrån Kommunals lönestatistik. En annan viktig källa till information är den undersökning som Kommunal genomförde med medlemmar som arbetar inom barn- och äldreomsorgen. I den intervjuades drygt personer. Det är emellertid viktigt att understryka att i denna undersökning var Kommunals medlemmar som intervjuades. De är oftare tillsvidareanställda och arbetar heltid i jämförelse med anställda som är oorganiserade. För att analysera tidsperioden för en visstidsanställd att få en tillsvidareanställning har den statistiska metoden överlevnadsanalys använts. Statistiken som använts innehåller data om Kommunals medlemmar mellan åren Analysen baseras på individer som under olika tidsperioder ändrar anställningsform från visstidsanställd till tillsvidareanställd. De som i datamängden aldrig går över till tillsvidareanställd, till exempel på grund av att de inte längre är medlemmar i Kommunal, ingår inte. Begrepp i rapporten I rapporten används begreppen tillsvidareanställning och visstidsanställning. En tillsvidareanställning är en fast anställning. Trygga anställningar används också synonymt för tillsvidareanställningar. Visstidsanställningar, eller otrygga anställningar, används i denna rapport som ett samlingsnamn för de anställningar som inte är tillsvidareanställningar. Det kan vara en allmän visstidsanställning, ett vikariat eller en timanställning. Begreppen Kommunals avtalsområde och Kommunals organisationsområde används synonymt i rapporten. Med Kommunals avtalsområde, eller organisationsområde, menas i rapporten alla anställda, medlemmar och oorganiserade, i arbetaryrken i kommunal sektor. 6

7 1. De otrygga anställningarna ökar Sedan slutet av 1990-talet har det funnits en svag tendens på Kommunals organisationsområde att de otrygga anställningarna minskat och de trygga anställningarna ökat. Samtidigt går det att konstatera att användandet avvisstidsanställningar alltid har legat på en hög nivå inom kommunsektorn bryts emellertid utvecklingen av det minskade användandet av otrygga anställningar. Som framgår av diagrammet nedan börjar visstidsanställningarna öka igen runt Samtidigt minskar tillsvidareanställningarna. Diagram 1.1 Antalet visstidsanställda och tillsvidareanställda inom Kommunals organisationsområde, kommunsektorn, Källa: Egna beräkningar, Kommunals lönestatistik, 2012 Det är samma år som den ekonomiska krisen slår till, men kommunerna har trots det haft en relativt god ekonomi de senaste åren. Därför kan inte ekonomin vara hela förklaringen till att kommunerna och landstingen tillsvidareanställer i mindre omfattning än tidigare år. En rimligare förklaring till att visstidsanställningarna började öka igen 2007 är antagligen den lagändring som trädde i kraft samma år. Den gjorde det möjligt för 7

8 arbetsgivare att stapla olika former av visstidsanställningar på varandra. I princip kan en anställd arbeta nästan två år på en allmän visstidsanställning följt av ett vikariat på nästan två år utan att bli fast anställd. Kommunal har emellertid tillsammans med Sveriges kommuner och landsting förhandlat fram att det endast ska vara möjligt att vara visstidsanställd under sammanlagt tre år. Men för att bryta trenden med allt fler otrygga anställningar vill Kommunal gå ännu längre och begränsa möjligheten att visstidsanställa till två år. En annan tendens under de senare åren är också arbetagivare inte omedelbart tillsätter vakanser när en anställd som har en tillsvidareanställning på heltid exempelvis går i pension. Istället väntar arbetagivarna med att tillsätta den fasta tjänsten och låter olika visstidsanställda hoppa in på vikariat för att täcka upp luckor som uppstår när scheman läggs. När tjänsten väl tillsätts långt senare har ofta sysselsättningsgraden sänkts. Som framgår av diagrammet nedan har andelen visstidsanställda ökat med fem procentenheter under den senaste femårsperioden. Bland Kommunals medlemmar är ökningen något mindre hade 30 procent av de anställda på Kommunals organisationsområde inom kommunsektorn en visstidsanställning. Det motsvarar drygt personer. Diagram 1.2 Andelen visstidsanställd utifrån alla arbetare (inklusive Kommunals medlemmar) och Kommunals medlemmar, kommunsektorn, Källa: Egna beräkningar, Kommunals lönestatistik,

9 De två föregående diagrammen bygger på statistik från kommunsektorn. Från arbetskraftundersökningarna går det även att få fram siffror på andelen visstidsanställda inom den privata sektorn. I diagrammet nedan redovisas andelen visstidsanställda arbetare inom vården och omsorgen uppdelat på privat sektor, primärkommunal sektor och landstingskommunal sektor. Diagram 1.3 Visstidsanställda arbetare utifrån sektor, vård och omsorg, Källa: Egna beräkningar, arbetskraftsundersökningarna, SCB Av diagrammet ovan går det att utläsa att från 2008 till 2012 har alla tre sektorer varit dåliga på att tillsvidareanställa. Den landstingskommunala, det vill säga landstinget, är emellertid lite bättre än de andra två. I den sektorn har andelen visstidsanställda legat runt 15 procent de senaste åren. Vid en jämförelse mellan den privata och den primärkommunala sektorn har den privata haft en högre andel visstidsanställningar varje enskilt år under den senaste femårsperioden. I den primärkommunala sektorn har andelen visstidsanställda legat runt 25 procent under den senaste femårsperioden. Motsvarande siffra för den privata är runt 30 procent. Hur ser då utvecklingen av visstidsanställningar ut under 2013? I diagrammet nedan redovisas andelen visstidsanställda efter sektor för första, andra och tredje kvartalet nuvarande år. De första två kvartalen ligger privat sektor högst, men det tredje kvartalet är det den primärkommunala. Att det är fler visstidsanställda det tredje 9

10 kvartalet än de övriga två kan förklaras med att det är under det tredje kvartalet som sommarvikarier räknas med. Det är emellertid för tidigt att dra allt för stora växlar på dessa kvartalssiffror. Diagram 1.4 Andelen visstidsanställda arbetare utifrån sektor, vård och omsorg, 1-3 kvartalet, 2013 Källa: Egna beräkningar, arbetskraftsundersökningarna, SCB 10

11 2. Visstidsanställda har både lägre lön och sysselsättningsgrad Diagrammet nedan visar tydligt att visstidsanställda har en betydligt lägre sysselsättningsgrad än tillsvidareanställda. Tillsvidareanställd arbetar 90 procent av en heltid medan en visstidsanställd i genomsnitt arbetar drygt 50 procent av en heltid. Diagram 2.1 Sysselsättningsgrad utifrån anställningsform för arbetstagare inom Kommunals organisationsområde, Kommunsektorn, 2012 Källa: Egna beräkningar, Kommunals lönestatistik, 2012 Resultaten från Kommunals medlemsundersökning pekar också tydligt på det starka sambandet mellan en otrygg anställning och deltidsarbete. Det framgår av diagrammet nedan. Bland Kommunals visstidsanställda medlemmar som jobbar inom äldreomsorgen arbetar 75 procent deltid. Motsvarande siffra för de tillsvidareanställda är 60 procent. 11

12 Diagram 2.2 Heltid och deltidsarbete utifrån anställningsform, Kommunals medlemmar, äldreomsorgen, 2012 Källa: Kommunals medlemsundersökning, 2012 Samma mönster återfinns inom barnomsorgen, om än inte i lika stor omfattning som i äldreomsorgen. I diagrammet nedan redovisas sambandet mellan visstidsanställning och deltidsarbete inom barnsomsorgen. Bland Kommunals visstidsanställda medlemmar inom barnomsorgen arbetar cirka 50 procent deltid. För tillsvidareanställda är motsvarande siffra 35 procent. Även om siffrorna från äldre- och barnomsorgen talar sitt tydliga språk är det viktigt att understryka att Kommunals medlemmar i större utsträckning har tillsvidareanställningar och arbetar heltid än anställda som är oorganiserade. 12

13 Diagram 2.3 Heltid och deltidsarbete utifrån anställningsform, Kommunals medlemmar, barnomsorgen, 2012 Källa: Kommunals medlemsundersökning, 2012 I Kommunals branscher inom kommunsektorn tjänar visstidsanställda i genomsnitt 15 procent mindre i grundlön för heltid än tillsvidareanställda. Visstidsanställda som arbetar deltid har en genomsnittslön, uppräknad till heltid, som är kronor i månaden. Motsvarande siffra för tillsvidareanställda är kronor i månaden. Det är en skillnad på 3 300kronor per månad. Om hänsyn tas till att visstidsanställda i betydligt större omfattning arbetar deltid är skillnaden i faktisk arbetsinkomst 50 procent. Inte nog med att lönen som betalas ut till visstidsanställda är lägre än för tillsvidareanställda. Lönen ligger också till grund för ersättning vid sjukdom, föräldraledighet, arbetslöshet och framtida pension. Att vara visstidsanställd påverkar den enskildes ekonomi negativt. Därför är det viktigt att tillsvidareanställningar på heltid är normen. 13

14 3. Fler kvinnor men större andel män är visstidsanställda Vid en granskning av hela den svenska arbetsmarknaden är mönstret tydligt - betydligt fler kvinnor än män är visstidsanställda hade drygt fler kvinnor än män en otrygg anställningsform. På Kommunals organisationsområde inom kommunsektorn är det, liksom på hela arbetsmarknaden, fler kvinnor än män som är visstidsanställda. Det framgår tydligt av diagrammet nedan. Det är också uppenbart att antalet otrygga anställningar är på väg upp inom både gruppen kvinnor och gruppen män. Diagram 3.1 Antalet visstidsanställda utifrån kön, Kommunals organisationsområde, Källa: Egna beräkningar, Kommunals lönestatistik, 2012 Det verkar även som att det finns ett samband mellan om ett yrke är kvinnodominerat och andelen visstidsanställda inom de branscher som Kommunal organiserar. Klassiska kvinnodominerade yrken som barnskötare och vårdbiträde har 40 respektive 45 procent visstidsanställda. Traditionellt mansdominerade yrken som fastighetsskötare och brandman har endast runt 10 procent visstidsanställda. 14

15 Yrke Andel kvinnor Andel visstidsanställda Yrke Andel kvinnor Andel visstidsanställda Barnskötare 90 % 90 % 40 % 40 % Vårdbiträde, Vårdbiträde, äldreomsorg äldreomsorg % % 45 % 45 % Fastighetsskötare 7 % 13 % Brandmän Fastighetsskötare 4 % 7 % 10 % 13 % Brandmän 4 % 10 % Källa: Egna beräkningar, Kommunals lönestatistik, 2012 Samtidigt är kommunsektorn starkt kvinnodominerat. Därför är det intressant att även titta på andelen visstidsanställda i respektive grupp. Då blir mönstret ett annat. Som framgår av diagrammet nedan är andelen visstidsanställda bland män högre än andelen visstidsanställda bland kvinnor. Det kan bero på att det framför allt är män med utländsk bakgrund som arbetar inom Kommunals kvinnodominerade branscher. Från tidigare rapporter som Kommunal har publicerat vet vi att män födda utanför Sverige har sämre anställningsvillkor än män födda i Sverige. Diagram 3.2 Andelen visstidsanställda kvinnor och män inom respektive grupp, Kommunals organisationsområde, 2012 Källa: Egna beräkningar, Kommunals lönestatistik,

16 Kvinnor jobbar i större omfattning deltid än män. Av Kommunals medlemsundersökning framgår det att inom äldreomsorgen arbetar 65 procent av kvinnorna deltid. Motsvarande siffra för männen är 50 procent. Diagram 3.3 Andelen kvinnor respektive män som arbetar heltid och deltid inom äldreomsorgen, Kommunals medlemmar, 2012 Källa: Kommunals medlemsundersökning, 2012 Inom barnomsorgen arbetar 40 procent av Kommunals kvinnliga medlemmar deltid medan motsvarande siffra för männen är 20 procent. 16

17 Diagram 3.4 Andelen kvinnor respektive män som arbetar heltid och deltid inom barnomsorgen, Kommunals medlemmar, 2012 Källa: Kommunals medlemsundersökning, 2012 Att kvinnors deltidsarbete är utbrett är ingen nyhet. Men att kvinnor arbetar deltid innebär inte att de arbetar mindre än män. Istället utför de mer av det obetalda arbetet i hemmet. Kvinnor förvärvsarbetar mindre än män och de sköter det obetalda arbetet i hemmet i större utsträckning än män. Skillnaden mellan hur mycket tid kvinnor respektive män lägger på förvärvsarbete och hemarbete har emellertid minskat något över tid. Som framgår av diagrammet på nästa sida tar kvinnor ett större ansvar för matlagning, städning och omsorg om egna barn. 17

18 Diagram 3.5 Genomsnittlig tid för olika hemaktiviteter 2010, 2000 och 1990, befolkningen år, alla veckordagar, minuter per dag Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Matlagning Disk, avdukning Städning av bostad Tvätt, strykning Underhållsarbete Omsorg om egna barn Omsorg om andra Inköp av varor och tjänster Resor i samband med hemarbete Källa: SCB Att det är kvinnor som tar det större ansvaret för barn och hem blir tydligt vid en granskning av fördelningen i uttag av föräldrapenning. I en rapport från Försäkringskassan konstateras det att under 2011 tog männen endast ut 23,7 procent av föräldrapenningdagarna. Det finns också tidigare undersökningar som visar att sambandet mellan föräldrapenning och föräldraledighet ser olika ut för kvinnor och män. Kvinnors uttag av föräldrapenning tenderar att inte korrelera med deras längd på föräldraledigheten samtidigt som mäns uttag av föräldrapenningdagar i stället starkt korrelerar med deras föräldraledighetslängd. Med andra ord innebär det att kvinnor i större utsträckning är lediga under längre perioder än vad deras föräldrapenninguttag avspeglar, medan mäns uttag i hög grad motsvaras av deras föräldrapenninguttag. Det innebär att de siffror av föräldrapenninguttag som Försäkringskassan kan redogöra för troligtvis underskattar längden på kvinnors reella frånvaro från arbete och ger en bild av att svenska män och kvinnor är mer jämställda än vad de i själva verket är. Uttaget av den tillfälliga föräldrapenningen, så kallad vab, är däremot betydligt mer jämnt fördelad mellan kvinnor och män. Enligt en rapport från Försäkringskassan hade kvinnorna 2011 ett sjukpenningtal som är 69 procent högre än männens. Det finns ett flertal studier som pekar på betydelsen av arbetsrelaterade faktorer för att bli sjukskriven. Sådana faktorer kan vara hög fysisk arbetsmiljöbelastning (tunga lyft, upprepade arbetsmoment), höga krav och låg kontroll 18

19 i sitt arbete men även exempelvis natt- eller skriftarbete. Detta är faktorer som är vardag för många av Kommunals medlemmar. Bland de yrken som har flest anställda kvinnor är det vård- och omsorgspersonalen som har flest antal ersatta sjukskrivningsdagar, följt av förskolelärare och fritidspedagoger. Det innebär att kvinnor har både mer korttidsfrånvaro, och är borta i längre perioder, på grund av sjukskrivning än män. Kvinnors större ansvar för barn och hem, det ojämna uttaget av föräldrapenningsdagarna och kvinnors högre sjukskrivningstal är problem i sig och behöver åtgärdas. Men sett utifrån visstidsproblematiken i kvinnodominerade yrken innebär det att luckor uppstår när personal är frånvarande. Dess luckor fylls i stor omfattning av visstidsanställda. Det leder till brist på kontinuitet i verksamheterna, ständiga kostnader för introduktion, stress och belastning på den personal som ska introducera nya medarbetare samt otrygghet bland brukarna. När anställda är lediga i längre perioder, som vid föräldraledighet eller för studier, är det viktigt att arbetsgivarna rekryterar till vakanser som uppstår i god tid före ledigheten så att glapp mellan avgående och tillträdande medarbetare undviks. För att åtgärda problematiken med korttidsfrånvaro är det viktigt att arbetsgivare tar sitt ansvar och skapar vikariepooler med tillsvidareanställd personal på heltid. 19

20 4. Anställningskarriärer Det kan finnas flera anledningar till att en person är visstidsanställd. Exempelvis kan det vara en anställningsform som passar bra under studietiden. Men för många arbetstagare är det inte självvalt att hoppa runt mellan olika visstidsanställningar. Drygt 50 procent av Kommunals visstidsanställda medlemmar säger att de söker, men inte hittar en tillsvidareanställning 1. Hur hög den siffran är för anställda som inte är medlemmar i Kommunal vet vi inte. Antagligen högre. Att vara visstidsanställda är inte heller enbart ett ungdomsproblem. Osäkra anställningsformer förkommer i alla åldersgrupper, men tonvikten ligger på dem som är 34 år eller yngre. Det framgår av diagrammet nedan. Diagram 4.1 Antal visstidsanställd utifrån åldergrupp inom Kommunals avtalsområde, kommunsektorn, 2012 Källa: Egna beräkningar, Kommunals lönestatistik, 2012 Visstidsansställningar är ett utbrett fenomen och ökar i antal. Men hur ser skeendena för olika grupper av visstidsanställda ut över tid? Är det samma personer som förblir i otrygga anställningar? Eller övergår de flesta visstidsanställda efter några år till en tillsvidareanställning? 1 Hösten 2013 gjorde Kommunal en medlemspanel där frågor runt visstidsanställningar och deltidsarbete ställdes. Nästan medlemmar svarade. Av dem var nästan 250 personer visstidsanställda. Hälften av de visstidsanställda medlemmarna menade att de söker men inte hittar en tillsvidareanställning. 20

21 I diagrammet på nästa sida följer vi medlemmar som vid två eller fler tidpunker varit med i statistiken under perioden 1994 till 2012, påbörjat sitt yrkesliv som visstidsanställd och sedan övergått till en tillsvidareanställning. Den blå linjen i diagrammet är de som är mellan 20 och 29 år, och den röda linjen är de som är 30 år eller äldre. I diagrammet kan vi följa hur lång tid det tar för visstidsanställda att gå från en otrygg anställning till en trygg. Efter tre år hade cirka 50 procent av de visstidsanställd gått över till en tillsvidareanställning. Efter sex år har cirka 90 procent av de visstidsanställda bytt anställningsform. Hälften av Kommunals visstidsanställda medlemmar var alltså fortfarande kvar i en otrygg anställning efter tre år. Det verkar inte heller vara någon större skillnad mellan de olika åldersgrupperna. Även om det finns klara indikationer på att de som stannar kvar inom Kommunals branscher har en karriär gällande anställningsform kan det tyckas att den resan tar för lång tid. Diagram 4.2 Tid i antal år det tar att gå från en visstidsanställning till en tillsvidareanställning, , multiplicera med 100 för procent Källa: Egna beräkningar, Kommunals lönestatistik, 2012 I lagen om anställningsskydd står det att om en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren antingen i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år, eller som vikarie i sammanlagt mer än två år, under en femårsperiod övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Det innebär i praktiken att en arbetstagare kan vara anställd hos en arbetsgivare på en allmän visstidsanställning strax under två år och sedan vikariera i 21

22 23 månader utan att bli tillsvidareanställd. Kommunal tycker att blandning av vikariat och allmän visstidsanställning inte ska vara möjligt i mer än sammanlagt två år. Därefter ska anställningen automatisk övergå i en tillsvidareanställning. Den statistik som har tagits fram till denna rapport pekar på att 60 till 70 procent av de visstidsanställda fortfarande är kvar i en otrygg anställning efter två år. Som framgått av föregående diagram finns det en anställningskarriär att göra för Kommunals medlemmar som påbörjar sitt yrkesliv som visstidsanställda inom kommunsektorn. Även om det kan tyckas att andelen som är kvar i en visstidsanställning efter två år är allt för hög. Vi ska nu undersöka om de som är 20 år och börjar sitt yrkesliv i en visstidsanställning kommer ifatt övriga medlemmar gällande anställningsform, eller om de är dömda att för all framtid släpa efter i anställningsvillkor. Diagram 4.3 Andel i Tillsvidare-anställning (Multiplicera med100 för %.) Källa: Egna beräkningar, Kommunals lönestatistik, 2012 Diagrammet ovan visar andel i tillsvidareanställning. Den gröna linjen är alla medlemmar som har funnits med i statistiken från 1994 till Det är ungefär medlemmar. Den prickiga linjen är tvärsnittet, det vill säga alla som var 22

23 anställda och medlem i Kommunal ett specifikt år. Det kan vara samma individer som är med flera år i rad, men det kan också vara individer som är med ett år men inte nästa. Den röda linjen är de som var 20 år gamla 1994 och samma år påbörjade en visstidsanställning. Den blå linjen är de som var 20 år gamla 2000 och samma år påbörjade en visstidsanställning. De heldragana linjerna är hur grupper av medlemmar rör sig över tid medan tvärsnittet är statiskt. Diagrammet visar att unga som kommer in på en visstidsanställning och stannar kvar inom yrket har en utveckling när det gäller anställningsform. De kommer ifatt både tvärsnittet och den grupp av medlemmar som har varit anställda under nästan 20 år. Det kan tyckas att anställningskarriären för unga tar för många år, men det positiva är att unga som påbörjar sitt yrkesliv i en visstidsanställning så småningom får en tillsvidareanställning.. De avslutande diagrammen i rapporten kommer att undersöka visstidsanställdas utveckling gällande sysselsättningsgrader och lön. Som beskrivits tidigare i rapporten finns det ett klart samband mellan anställningsform och sysselsättningsrad. Visstidsanställda har en lägre sysselsättningsgrad än tillsvidareanställda. I diagrammet nedan återfinns utvecklingen av visstidsanställdas sysselsättningsgrad. Principen är den samma som i diagrammet på föregående sida. Den gröna linjen är alla personer som har funnits med i statistiken från 1994 till Den prickade linjen är tvärsnittet, det vill säga de medlemmar som finns med i statistiken ett specifikt år. Den röda linjen är de som var 20 år 1994 och samma år påbörjade en visstidsanställning. Den blå linjen är de som var 20 år 2000 och samma år påbörjade en visstidsanställning. Av digrammet nedan framgår det att det finns en karriär för visstidsanställda även när det gäller sysselsättningsgrad. För de som var 20 år och påbörjade en visstidsanställning tog det runt tre år innan de var ifatt tvärsnittet och efter fem till sex år är de visstidsanställda ifatt de medlemmar som funnits med i statistiken varje år sedan Det är positivt att de visstidsanställda kommer ifatt, men liksom för anställningsform kan det tyckas att det tar för lång tid. Det är också värt att notera att sysselsättningsgraden generellt har gått upp för Kommunals medlemmar sett över tid. Både för de som har varit anställda sedan 1994 och tvärsnittet. 23

24 Diagram 4.4 Sysselsättningsgrader (Multiplicera med100 för %.) Källa: Egna beräkningar, Kommunals lönestatistik, 2012 Om det nu är som statistiken pekar emot, att det finns en karriär för unga visstidsanställda både gällande anställningsform och sysselsättningsgrad, är det också intressant att undersöka om det även finns en utveckling gällande lön. 24

25 Diagram 4.5 Medellöner Källa: Egna beräkningar, Kommunals lönestatistik, 2012 Diagrammet ovan undersöker utveckling av meddelönen, uppräknad till heltid. Den gröna linjen är de individer som har funnits med i datamängden sedan Den prickade linjen är tvärsnittet. Den röda linjen visar de medlemmar som var 20 år 1994 och påbörjande en visstidsanställning samma år. Den blå linjen är de som var 20 år 2000 och som påbörjade en visstidsanställning samma år. Av diagrammet framgår det att de som går in på en visstidsanställning har en bättre löneutveckling än tvärsnittet. Med andra ord finns möjligheter för unga att komma ifatt lönemässigt även om de påbörjar sitt yrkesliv i en otrygg anställning. Den utvecklingen tar emellertid längre tid än den för anställningsform och sysselsättningsgrad. Och man får heller inte glömma den lön som anställda gått miste om under dessa år. 25

26 Diagram 4.6 Inkomster. Beräknat som: Medellön på Syss.grad Källa: Egna beräkningar, Kommunals lönestatistik, 2012 Diagrammet ovan undersöker utveckling av medelönen justerad efter sysselsättningsgrad. Den gröna linjen är de individer som har funnits med i datamängden sedan Den prickade linjen är tvärsnittet. Den röda linjen visar de medlemmar som var 20 år 1994 och påbörjande en visstidsanställning samma år. Den blå linjen är de som var 20 år 2000 och som påbörjade en visstidsanställning samma år. Tar vi hänsyn till sysselsättningsgraden har de unga visstidsanställdas löneutveckling varit bättre än både de identiska individernas och tvärsnittet eftersom både den röda och gröna kurvan är brantare än de andra två sett över tid. Sammanfattningsvis går det nog att påstå att unga som kommer in på visstidsanställning har en karriär gällande anställningsform, sysselsättningsgrad och lön. Unga, förutsatt att de får möjlighet att stanna inom sektorn, kommer ifatt de som har arbetat längre. De behöver inte vara visstid på livstid, men det tar tid att komma ifatt. Det är också viktigt att framöver följa de som kommit in som visstidsanställda de senare åren för att undersöka om det har blivit förändringar i jämförselse med de unga som började som visstidsanställda 1994 och

27 Slutsatser Den här rapporten visar att visstidsanställningarna fortsätter att öka för femte året i rad inom de branscher som Kommunal organiserar. Det ökade antalet visstidsanställningar de senaste åren beror antagligen på den lagändring som trädde i kraft 2007 och som gjorde det enklare för arbetsgivare att stapla anställningar på varandra. Det är uppenbart att arbetsgivarna, både de kommunala och privata, utnyttjar denna möjlighet. De privata arbetsgivarna är emellertid något sämre än de kommunala på att tillsvidareanställa. För att motverka problematiken med visstidsanställningar är det viktigt att begränsa möjligheten för arbetsgivare att visstidsanställa. I lagen om anställningsskydd står det att om en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren antingen i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år, eller som vikarie i sammanlagt mer än två år, övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Det innebär i praktiken att en arbetstagare kan vara anställd hos en arbetsgivare på en allmän visstidsanställning strax under två år och sedan vikariera i 23 månader utan att bli tillsvidareanställd. Kommunal har i flera avtal, till exempel det med Sveriges kommuner och landsting och Vårdföretagrana, förhandlat fram att det endast är tillåtet att stapla anställningar på varandra under tre år. Men för att begränsa möjligheterna att visstidsanställa ytterligare vill Kommunal att det endast ska vara möjligt med en blandning av vikariat och allmän visstidsanställning i sammanlagt två år. Därefter ska anställningen automatisk övergå i en tillsvidareanställning. Det är också viktigt att lagen om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning följs. Enligt lagen är det förbjudet att tillämpa mindre förmånliga villkor för visstidsanställda än för tillsvidareanställda. Det innebär att den som är visstidsanställd och upplever att den har fått sämre lön än tillsvidareanställda har möjlighet att pröva detta rättsligt. Det finns även en annan problematik inbyggd i den höga andelen visstidsanställda inom välfärdstjänsterna. Det gör yrkena oattraktiva. En tredjedel av de som är 35 år eller yngre och som arbetar inom äldreomsorgen vill inte arbeta kvar i yrket och branschen om tre år. Med tanke på det stora rekryteringsbehov som finns de kommande åren är det hög tid att arbetsgivare inom sektorn gör allt för att göra dessa yrken mer attraktiva. Ska människor satsa på en yrkesutbildning vill de veta att det finns möjligheter att få en anställning som går att försörja sig på efter utbildningen. 27

28 Kommunals krav Den befintliga lagstiftningen måste följas. Visstidsanställda ska inte diskrimineras med avseende på lön eller arbetsvillkor jämfört med tillsvidareanställda. En blandning av vikariat och allmän visstidsanställning ska inte vara möjligt i mer än två år. Därefter ska visstidsanställningen automatiskt övergå i en tillsvidareanställning. Det är viktigt att motverka löneskillnaden mellan kvinnor och män. På arbetsmarknaden är det fler kvinnor än män som är visstidsanställda, så även inom Kommunals organisationsområde, därför är det viktigt att lågavlönade och ofta kvinnodominerade avtalsområden har högre löneökningar än genomsnittet för arbetsmarknaden. Korttidsfrånvaro ska ordnas på annat sätt än genom att anställa personal på visstid. Arbetsgivarna bör istället skapa vikariepooler med tillsvidareanställd personal som arbetar heltid. Längre ledigheter som föräldraledighet och studieledighet bör planeras väl och rekryteras till i god tid före ledigheten så att glapp mellan avgående och tillträdande medarbetare undviks. Personalomsättningen på grund av pension och allmän rörlighet är också förhållandevis hög och bör planeras väl så att glapp mellan avgående och tillträdande medarbetare undviks. Att samtliga aktörer i välfärdstjänsterna upprättar personalförsörjningsplaner för att långsiktigt skapa förutsättningar för att kunna rekrytera personal med adekvat yrkesutbildning. Att kommuner och landsting, för att trygga rekryteringsbasen inom vård och omsorg, anställer och bedriver fortsatt yrkesutbildning med hjälp av kollektivavtalet som reglerar utbildning och introduktionsanställning. 28

29 Källor Försäkringskassan (2012), Föräldrapenning analys av användandet Försäkringskassan (2012), Sjukskrivningar i olika yrken under 2000-talet antalet ersatta sjukskrivningsdagar per anställd Statistiska centralbyrån, arbetskraftsundersökningarna, Kommunals lönestatistik, Kommunals medlemsundersökning, 2012 Kommunals medlemspanel,

30

31

32 Art nr Visstid på livstid? en rapport om de otrygga anställningarna, Kommunal 2013

Pensionen en kvinnofälla

Pensionen en kvinnofälla Pensionen en kvinnofälla En rapport om kommunalares pensioner Omslag s 1 2015 4680_Rapport_Pension_A4_150113.indd 1 2015-01-13 10:29 Sammanfattning av Pensionen - en kvinnofälla Av Annakarin Wall, Kommunal

Läs mer

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Fakta om tidsbegränsade anställningar Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade

Läs mer

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda.

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här ok? - en rapport om de visstids- och timanställdas verklighet av Annakarin Wall, Kommunal 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M): 15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att

Läs mer

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Bokslut över jämställdhetsarbetet

Bokslut över jämställdhetsarbetet Bokslut över jämställdhetsarbetet Socialdemokraternas misslyckande med att uppnå de jämställdhetspolitiska målen augusti 2006 www.centerpartiet.se Sammanfattning Riksdagen röstade 1994 igenom en proposition

Läs mer

Stockholm den 3 september 2009

Stockholm den 3 september 2009 Stockholm den 3 september 2009 Författare till rapporten är Medlingsinstitutets John Ekberg och Linda Holmlund. Lena Nekby, Stockholms Universitet har medverkat med text till avsnittet om den könssegregerade

Läs mer

Strukturella löneskillnader

Strukturella löneskillnader januari 2016 Strukturella löneskillnader En ojämställd historia Januari 2016 Strukturella löneskillnader En ojämställd historia Hur mycket förlorar en ekonom, en drifttekniker inom IT eller en personal-/hr-chef

Läs mer

Arbetsmarknadens lönestruktur

Arbetsmarknadens lönestruktur Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t.ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Lönestatistiken saknar information om vissa faktorer

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Juni 2016 Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv! Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Kommunernas

Läs mer

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:258 av Ali Esbati m.fl. (V) Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning... Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Äldreomsorgslyft med traineejobb 2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete

Läs mer

För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07

För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07 För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07 Innehåll Inledning... 3 Löneskillnader mellan könen... 4 Lönespridning... 4 Erfarenhet lönar sig dåligt för socialsekreterare...

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /Jurister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /Jurister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! /Jurister Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

Lönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007

Lönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007 Lönerapport år 2008 Lönerna ökade i genomsnitt med 3,8 procent för arbetare och 3,6 procent för tjänstemän år 2007. Det är första gången på tio år som lönerna ökat mer för arbetare än för tjänstemän. Löneskillnaden

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

I korta drag. Utvecklingen av tidsbegränsat anställda AM 110 SM 1501. Trends for persons in temporary employment

I korta drag. Utvecklingen av tidsbegränsat anställda AM 110 SM 1501. Trends for persons in temporary employment AM 110 SM 1501 Utvecklingen av tidsbegränsat anställda Trends for persons in temporary employment I korta drag Temarapporten för fjärde kvartalet 2014 ger en beskrivning av hur antalet och andelen tidsbegränsat

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar

Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 8 februari 2015, 31

Antagen av kommunstyrelsen 8 februari 2015, 31 KS2015.0581 Denna jämställdhets- och mångfaldsplan ingår i handlingsplan för jämställdhet 2015-2018 enligt CEMR-deklarationen (Council of European Municipalities and Regions). Den behandlar specifikt arbetsgivarinsatser

Läs mer

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet... Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda

Läs mer

Svar på motion 2015:07 från Christer Johansson (V) om allmän visstidsanställning KS-2015/516

Svar på motion 2015:07 från Christer Johansson (V) om allmän visstidsanställning KS-2015/516 Kommunstyrelsens arbetsutskott 189 Utdrag ur PROTOKOLL OJUSTERAT 2015-11-23 Svar på motion 2015:07 från Christer Johansson (V) om allmän visstidsanställning KS-2015/516 Arbetsutskottets förslag till beslut

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

?! Myter och fakta 2010

?! Myter och fakta 2010 ! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Jämställdhetsutrednings rapport. Fakta om jämlik jämställdhet. Underlagsrapport från jämställdhetspolitiska utredningen

Jämställdhetsutrednings rapport. Fakta om jämlik jämställdhet. Underlagsrapport från jämställdhetspolitiska utredningen Jämställdhetsutrednings rapport Fakta om jämlik jämställdhet Underlagsrapport från jämställdhetspolitiska utredningen Kongress 2016 Innehåll Sammanfattning 2 Mål 1: Försörja sig hela livet 3 Arbetsliv

Läs mer

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i

Läs mer

Underlag till kongressutbildning

Underlag till kongressutbildning HANDLINGAR KONGRESSUTBILDNING Underlag till kongressutbildning Det här dokumentet innehåller handlingar till utbildningarna inför kongressen 2015. Materialet kommer vi att använda när vi tränar kongress

Läs mer

Unga vuxnas arbetsvillkor och syn på arbetslivet ARBETSMARKNAD

Unga vuxnas arbetsvillkor och syn på arbetslivet ARBETSMARKNAD Unga vuxnas arbetsvillkor och syn på arbetslivet ARBETSMARKNAD Sammanfattning Rapporten redovisar resultatet av en kartläggning av unga vuxnas arbetsvillkor och syn på arbetslivet. Underlaget till rapporten

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 17 Hur ska momssänkningen fungera? 18 Två år med sänkt

Läs mer

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 1 Ekonomiska resurser för

Läs mer

Första jämställdhetsåret

Första jämställdhetsåret 2014-06-12 Handlingsprogram för jämställdhet för det första regeringsåret Första jämställdhetsåret Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss socialdemokrater är det självklart att kvinnor och

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn 1 Förord och sammanfattning Resultaten från Jobbhälsobarometern går

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 1 (7) ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Integration 3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 3.1 Andel nyanlända kvinnor och män som inom två år efter mottagningsåret varit sysselsatta. Källa:

Läs mer

Sjukfrånvaron i staten - kvartal 3 2006

Sjukfrånvaron i staten - kvartal 3 2006 Enheten för analys Anna Enström Järleborg MISSIV DATUM DIARIENR 2007-01-25 2006/431 ERT DATUM ER BETECKNING 2005-12-20 Fi2005/6390 Finansdepartementet Enheten för statlig arbetsgivarpolitik (ESA) 103 33

Läs mer

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR!

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! NYCKELTALS- INSTITUTETS ÅRSRAPPORT 2016 I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! Vi började 1996 med en ambition att skapa ett gemensamt språk inom HR ekonomi, en slags svensk standard för att mäta och

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009

Arbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009 Kvartal 4 Arbetsmarknadsrapport Kvartal 4,5 Ersättningstagare december 8 december I december var,6 procent av Juseks medlemmar arbetssökande. Trenden mot en ökande arbetslöshet har därmed brutits och personalvetarna

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Lönekartläggning Tyresö kommun

Lönekartläggning Tyresö kommun Lönekartläggning Tyresö kommun 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt diskrimineringslagen... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden www.svensktnaringsliv.se DECEMBER 2014 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Arkitektkopia AB, Bromma, 2014 Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden Innehåll Sammanfattande slutsatser....

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

Anställningsformer år 2008

Anställningsformer år 2008 Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer

Läs mer

Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017

Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017 Antagen av Kommunstyrelsen Reviderad datum Paragraf 285 1(18) Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017 2(18) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syftet med kartläggningen...

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Värmland Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10 REDOVISAR 2000:10 Trött på att jobba? Utredningsenheten 2000-12-01 Upplysningar: Lizbeth Valck tel 08-786 93 82 Peter Skogman Thoursie tel 08-16 23 07 Sammanfattning Idag finner man allt färre människor

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009-2011. för Värnamo kommun

Jämställdhetsplan 2009-2011. för Värnamo kommun Jämställdhetsplan 2009-2011 för Värnamo kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Ansvar... 3 1.3 Bakgrund... 3 2. Arbetsförhållanden ska lämpa sig för såväl kvinnor som män...

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Kompetens eller kön. hur sätts. din lön? 10,7% En kvinnlig ekonom tjänar i genomsnitt

Kompetens eller kön. hur sätts. din lön? 10,7% En kvinnlig ekonom tjänar i genomsnitt Kompetens eller kön hur sätts En kvinnlig ekonom tjänar i genomsnitt 10,7% mindre än en manlig ekonom som arbetar i samma sektor, är i samma ålder och har samma befattning. din lön? Om rapporten Ett urval

Läs mer

Personalöversikt 2008

Personalöversikt 2008 Personalöversikt 2008 Innehåll 1 Bemanning... 2 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning... 2 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp... 3 1.3 Tillsvidareanställda i förhållande till befolkningsmängd...

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? 1 2 Korta fakta - Dalarnas län Sveriges Kommuner och Landsting har i

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september

Läs mer

Får man sämre anställningsvillkor och lägre lön om man är född utomlands?

Får man sämre anställningsvillkor och lägre lön om man är född utomlands? Får man sämre anställningsvillkor och lägre lön om man är född utomlands? Innehåll Förord 4 Sammanfattning och slutsatser 5 Anställningsvillkor 5 Löneskillnader 6 Kommunals uppgift 8 Inledning 10 Bakgrund

Läs mer

Risk för cementering av dagens massarbetslöshet. Christer Persson

Risk för cementering av dagens massarbetslöshet. Christer Persson Risk för cementering av dagens massarbetslöshet Christer Persson Risk för cementering av dagens massarbetslöshet Utgivare: Arbetarrörelsens Tankesmedja, a-smedjan.se Författare: Christer Persson Författaren

Läs mer

Regeringens skrivelse 2005/06:213

Regeringens skrivelse 2005/06:213 Regeringens skrivelse 2005/06:213 Handlingsplan för jämställda löner Skr. 2005/06:213 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 1 juni 2006 Göran Persson Jens Orback (Näringsdepartementet)

Läs mer

Vad blev det för pension?

Vad blev det för pension? Håkan Svärdman 08-772 71 62 0708-31 53 62 hakan.svardman@folksam.se Datum Sid 1(7) Välfärdsrapport: Vad blev det för pension? En jämförelse mellan pension och slutlön Sid 2(8) Facit på prognos Nyligen

Läs mer

Personalredovisning 2011

Personalredovisning 2011 Personalredovisning 2011 Pe r s o n a l re d ov i s n i n g 2 0 1 1 I 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Antal anställda Antal anställda per förvaltning och kön samt årsarbetare 4 Antal anställda per förvaltning,

Läs mer

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Det bästa året någonsin Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Inledning 1 Inledning Att 2007 var ett bra år på svensk arbetsmarknad är de flesta överens om. Antalet sysselsatta ökade med drygt 110

Läs mer

Ständigt standby. - en rapport om visstidsanställdas villkor. Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011

Ständigt standby. - en rapport om visstidsanställdas villkor. Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011 Ständigt standby - en rapport om visstidsanställdas villkor Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011 Innehåll Sammanfattning 3. 4 Om rapporten 4. 5 Begrepp i rapporten...4. 5 De otrygga anställningarna

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Lönekartläggning Helsingborgs Stad

Lönekartläggning Helsingborgs Stad STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN HR-AVDELNINGEN 2015-07-13 SID 1(36) Lönekartläggning Helsingborgs Stad 2015 HR-avdelningen Stadsledningsförvaltningen 251 89 Helsingborg 042-10 40 00 hravdelningen@helsingborg.se

Läs mer

Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011!

Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1 2013 INNEHÅLL sida Inledning 3 Umeå och Luleå ökar mest i Norrland under 2011 3 Sysselsättningsutvecklingen

Läs mer

Ängelholms kommun Personalredovisning 2015

Ängelholms kommun Personalredovisning 2015 Ängelholms kommun Personalredovisning 2015 Förhandsversion 160229 Producerad av Ängelholms kommun Redaktör: Mikael Nyström 2 PERSONALREDOVISNING 2015 ÄNGELHOLMS KOMMUN Innehåll Inledning 4 Medskapande

Läs mer

11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg

11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg 11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg september 2014 2014-09-08 2 (6) Förslag om höjda arbetsgivaravgifter

Läs mer

Analys och uppföljning av utvecklingen av föräldrapenninguttaget

Analys och uppföljning av utvecklingen av föräldrapenninguttaget 2012-06-08 005506-2012 1 (51) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 6 Analys och uppföljning av utvecklingen av föräldrapenninguttaget - Återrapportering enligt regleringsbrevsuppdrag för 2012 Postadress

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 1999 till september 2000 avtalsperioden för RALS 1998 2001 FÖRORD I december 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt

Läs mer

2000-talets arbetsliv

2000-talets arbetsliv Tal Sven-Olof Arbestål 15 februari, Folkets Hus 2000-talets arbetsliv Framgångar under 1900-talet Mötesdeltagare, Fackföreningsrörelsen har under 1900-talet vunnit stora framgångar. Vi har i samverkan

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta

Läs mer

Jämställdhetsplan 2007/2008

Jämställdhetsplan 2007/2008 Jämställdhetsplan 2007/2008 Beslutad i KF 080128 Uppdaterad pga faktafel i bilaga 2 080214 Jämställdhetsplan 2007/2008 2 (26) Innehåll SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE JÄMSTÄLLDHETSPLAN...4

Läs mer

Lönebildning och jämställdhet

Lönebildning och jämställdhet Lönebildning och jämställdhet Swedish National Mediation Office Lönebildning och jämställdhet En rapport från Medlingsinstitutet 2015 Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-06-07 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

Regeringens proposition 2002/03:73

Regeringens proposition 2002/03:73 Regeringens proposition 2002/03:73 Höjd åldersgräns för tandläkares och tandhygienisters rätt till offentlig ersättning Prop. 2002/03:73 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /Ekonomer. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /Ekonomer. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Ärende 13. Svar på motion: Sluta anställa med allmän visstid (V) Regionstyrelsen tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA. a t t besvara motionen.

Ärende 13. Svar på motion: Sluta anställa med allmän visstid (V) Regionstyrelsen tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA. a t t besvara motionen. Ärende 13. Svar på motion: Sluta anställa med allmän visstid (V) Regionstyrelsen tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t besvara motionen. Svar på motion: Sluta anställa med allmän visstid (V) RS 2015-543

Läs mer

Tabellförteckning för temaingång om jämställdhet

Tabellförteckning för temaingång om jämställdhet 2015 1 (6) Tabellförteckning för temaingång om jämställdhet Indikatorerna Indikatorerna är indelade i fyra områden, dvs. de jämställdhetspolitiska målen: Makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet Jämn

Läs mer

Etablering på arbetsmarknaden 2012. Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010

Etablering på arbetsmarknaden 2012. Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010 Etablering på arbetsmarknaden 2012 Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: MYH 2015/494 ISBN-nummer: 978-91-87073-31-1 Foton: Johner Bildbyrå Västerås 2015

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Frågor? Kontakta Rådgivningen: forhandling@sverigesingenjorer.se 08-613 80 00. FAQ om Flexpension

Frågor? Kontakta Rådgivningen: forhandling@sverigesingenjorer.se 08-613 80 00. FAQ om Flexpension FAQ om Flexpension 1. Vad är flexpension? 2 2. Varför driver Sveriges Ingenjörer krav på flexpension? 2 3. Vad tjänar jag på flexpension? 2 4. Varför är det viktigt med liknande pensionsvillkor för olika

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män?

Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män? Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män? Kvinnor och män har samma rättigheter till en god arbetsmiljö, men fler kvinnor än män är sjukskrivna från arbetet och fler kvinnor tvingas avsluta

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2014 september 2015 Arbetsgivarverket Dnr 2016/0174 Förord Inom det statliga avtalsområdet sker fortlöpande förändringar av antal

Läs mer

Plats för proffsen KORTVERSION. Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN. Gör plats för hemtjänstens. proffs!

Plats för proffsen KORTVERSION. Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN. Gör plats för hemtjänstens. proffs! KORTVERSION Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN Gör plats för hemtjänstens proffs! 1 2 KORTVERSION Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors

Läs mer

Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret

Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret Bilaga 11 Regionplane- och trafikkontoret 2007-11-07 RTN 2007-0373 Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret Utgångspunkter Jämställdhetslagen Jämställdhetslagen reglerar kvinnors och

Läs mer