Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna

Transkript

1 Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna Kommentarer Jesper Hansson

2 Efterfrågan på välfärdstjänster Teoretiska utgångspunkter Antag att vi kan mäta kvantitet och kvalitet perfekt så att vårt mått på output speglar nyttan perfekt Produkter som produceras med starkare produktivitetstillväxt kommer att uppvisa fallande relativpris Ofta finner man ungefär konstanta budgetandelar i konsumtionen av olika produkter, dvs. snabbare volymökning i konsumtionen av produkter med fallande relativpris (högre produktivitetstillväxt) Konstanta budgetandelar rimlig approximation Högre produktivitetsutveckling => långsammare kostnadsutveckling => högre efterfrågan

3 Efterfrågan på välfärdstjänster Hur prognosticera på längre sikt? Efterfrågan på välfärdstjänster är en funktion av behov, dvs. demografi I en renodlad marknadsekonomi skulle konsumtionen av välfärdstjänster öka som andel av inkomsten med stigande andel äldre i befolkningen KI:s basscenario förutsätter Inkomstelasticitet = 1, dvs x% ökning av inkomst leder till samma ökning av konsumtion av välfärdstjänster i löpande pris (Wagners lag innebär att elasticitet >1) Substitutionselasticitet lika med 1, dvs y% minskning av (relativ)pris leder till y% ökning av efterfrågad kvantitet => konstant budgetandel Produktivitetstillväxten i produktionen av välfärdstjänster spelar i ingen roll för utgifternas andel av BNP (G/Y) Vid konstant ålderssammansättning blir G/Y konstant

4 Högre produktivitetstillväxt troligen inte tillräcklig lösning på finansieringsfrågan Starkare produktivitetsutveckling i produktion av välfärdstjänster är självfallet önskvärd I det närmaste en truism Men skapar samtidigt högre efterfrågan Inte säkert att hushållen önskar lägga mindre andel av sina inkomster på välfärdstjänster Finansieringen kräver kombination av: Högre skatter Ökad arbetstid (höjd pensionsålder) Ökade egenavgifter för välfärdstjänster Minskad omfattningen av det offentliga välfärdsåtagandet Men sannolikt lättare att acceptera högre egenavgifter o/e mindre åtagande om högre produktivitetsnivå = högre standard

5 Offentlig konsumtion ökar snabbare än BNP med stigande andel äldre (högre försörjningsbörda) Konsumtion, % av BNP, respektive befolkning utanför arbetsför ålder per invånare år 34% 1 32% 0,95 30% 28% 26% 0,9 0,85 0,8 Basscenario: dagens pensionsålder och behov av äldreomsorg 24% 22% Alternativscenario III, Offentlig konsumtion Basscenario, Offentlig konsumtion 0,75 0,7 Alternativscenario III: högre pensionsålder och föryngrat behov av äldreomsorg Demografisk försörjningsbörda (höger) 20% 0,65 Källa: Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna, Specialstudie Nr 43. Mars 2015, Konjunkturinstitutet

6 Konsumtionen av välfärdstjänster registreras i huvudsak som kommunal konsumtion Konsumtion, % av BNP, respektive befolkning utanför arbetsför ålder per invånare år 25% 23% 21% 19% 1 0,95 0,9 17% 0,85 15% 13% 11% 9% 7% 5% Alternativscenario III, Kommunal konsumtion Alternativscenario III, Statlig konsumtion Demografisk försörjningsbörda (höger) 0,8 0,75 0,7 0,65 Källa: Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna, Specialstudie Nr 43. Mars 2015, Konjunkturinstitutet

7 Utgifterna för välfärdstjänster har stigit som andel av BNP sedan 1995, även den del som finansieras av hushållen själva Konsumtionsutgifter, % av BNP 25% 20% Kommunal konsumtion Statlig konsumtion Kommunal konsumtion + hushållens konsumtion av vård och utbildning 25% 20% 15% 15% 10% 10% 5% 5%

8 Hur mycket långsammare kostnadsutveckling är realistiskt att hoppas på? Det finns betydande skillnader i produktionskostnader i dag mellan olika producenter Men det finns det även i privat produktion av andra varor och tjänster Orimligt att alla producenter ska ligga på en effektiva fronten Asymmetrisk information särskilt viktig i fallet välfärdstjänster Svårt för kund, beställare att verifiera kvalitet (och behov) Hur långt kan personaltätheten minskas? Rapporten nämner barnomsorg och äldreomsorg som områden med begränsade möjligheter Men hur är det i skolan och sjukvården?

9 Hur låg lärartäthet är möjlig? Antal lärare per 100 elever i grundskolan Utfall Scenario med 0,5% årlig minskning

10 Vad kommer att hända? Mina spekulationer Utgifter för välfärdstjänster (individuell konsumtion) kommer att stiga som andel av BNP Stigande medellivslängd och förbättrad hälsa kommer att ge Högre pensionsålder vilket höjer BNP och skatteintäkter Minskade behov av och lägre efterfrågan på äldreomsorg och sjukvård Antalet anställda som producerar kollektiv konsumtion (försvar, rättsväsende, statsförvaltning) kommer inte att öka lika snabbt som totalbefolkningen Långsammare ökning av ffa statlig konsumtion än i KI:s scenarier Återstår behov av skattehöjningar, höjda egenavgifter och/eller minskat offentligt åtagande

11 Slutsatser Högre produktivitetstillväxt entydigt positivt Ger högre konsumentnytta för given kostnad Men billigare välfärdstjänster ökar efterfrågan på välfärdstjänster Inte troligt att högre produktivitetstillväxt i produktionen av välfärdstjänster minskar utgifterna proportionellt Högre inkomster ger ökad efterfrågan på välfärdstjänster, åtminstone proportionell ökning Men möjligen starkare ökning (Wagners lag) Även om högre produktivitetstillväxt och kostnadseffektivitet är mycket viktigt löser det inte finansieringsfrågan Politisk strid om vem som ska betala

12 Slutsatser (forts.) De som förespråkar skattehöjningar måste beakta: Negativa konsekvenser för skattebaser (sysselsättning och BNP) Ev negativa incitamentseffekter för kostnadseffektivitet om utgiftsprövningen blir slappare De som förespråkar höjda brukaravgifter och/eller begränsning av åtagandet måste beakta: Fördelningseffekter och tillit till samhället Ev extra kostnader för att bygga upp privata försäkringslösningar

13 Extrabilder

14 Mätproblem Produktivitet = output / input, t.ex. Förädlingsvärde (BNP) per kostnadsvägd insats av arbete och kapitel, TFP eller MFP Förädlingsvärde per arbetad timma, arbetsproduktivitet Effektivitet = nytta per satsad krona Nytta = f(kvantitet och kvalitet) Output = kvantitet*kvalitet, om korrekt uppmätt Svårt att mäta På en perfekt fungerande marknad: marginalnytta=pris Utveckling över tid dock problematisk att mäta eftersom prisutveckling även innehåller penningvärdesförsämring (inflation) Även med observerade marknadspriser för välfärdstjänster måste man beräkna kvalitetsjusterad prisutveckling