Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Transkript

1 Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor: 14 Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Frågorna 1-10 är flervalsfrågor, där du inte behöver redogöra för dina lösningar, utan endast ange rätt alternativ. Använd gärna svarsformuläret längst bak i tentan! På fråga behöver du redovisa dina beräkningar och motivera dina svar!

2 Fråga 1 En marknad karaktäriseras av en positivt lutande utbudskurva och en negativt lutande efterfrågekurva. Priset regleras nu till en nivå under marknadsjämviktspriset. Vilket av följande påståenden är sant? a) Den sålda kvantiteten minskar. b) Det totala samhällsekonomiska överskottet ökar. c) Producenterna gynnas eftersom de nu kommer att sälja en större kvantitet. d) Producentöverskottet förblir oförändrat. Fråga 2 Vi har två varor A och B, pris och kvantitet för det båda varorna ligger på samma nivå, A har en efterfrågeelasticitet på -2 och B har en efterfrågeelasticitet på -0,5. Priset på dessa två varor ökar lika mycket vad händer då med efterfrågad kvantitet för de båda varorna? a) Kvantiteten för A minskar mer än kvantiteten för B b) Kvantiteten för A ökar medan kvantiteten för B minskar c) Kvantiteten för A minskar lika mycket som kvantiteten för B d) Kvantiteten för B minskar mer än kvantiteten för A Fråga 3 Vi har två varor A och B, priset på vara A ökar och detta leder till en ökad försäljning på vara B. Vad är anledningen till detta? a) Vara A och B är komplement till varandra. b) Vara A har en högre priselasticitet än vara B. c) Vara A har en lägre priselasticitet än vara B. d) Vara A och B är substitut till varandra. Fråga 4 Lina funderar över vilken kurs på universitetet hon skall läsa till hösten efter det att A-kursen i nationalekonomi är avklarad. Valet står mellan två B-kurser, antingen B-mikro eller B- statistik. Det är inte så att hon är indifferent i valet mellan de två kurserna utan snarare att hon helt enkel inte kan bestämma sig. En nationalekonom skulle beskriva hennes preferenser i valet mellan kurserna som a) Icke transitiva preferenser. b) Preferenser som bryter mot antagandet att mer är bättre än mindre. c) Icke kompletta preferenser. d) Både a, b och c ovan gäller.

3 Fråga 5 I följande figur illustreras effekten av hur en individ förändrar sin konsumtion av vara x1 och x2 när priset på vara x1 stiger. Budgetlinjen roterar inåt från BL1 till BL2 och den konsumerade kombinationen av x1 och x2 ändras från A till C. Vilken av följande kombinationer av engelkurva och efterfrågekurva för vara x1 speglar bäst konsumtionsförändringen illustrerad i figuren ovan? a) b) c) d)

4 Fråga 6 Den totala genomsnittskostnaden för att producera 1000 semlor är 15 kronor per semla. Marginalkostnaden att producera semlor antas vara konstant, 5 kronor per semla. Totalkostnaden att producera 500 semlor är då a) kronor b) kronor c) kronor d) kronor Fråga 7 Antag att den procentuella förändringen i kvantitet (%ΔQ) är större än den procentuella förändringen i pris (%ΔP). Vad är sant gällande efterfrågeelasticiteten givet ovanstående: a) Varan är inelastisk. b) Varan är elastisk. c) Varan är oändligt elastisk. d) Varan är fullständigt inelastisk. Fråga 8 Vilket av nedanstående alternativ bör orsaka ett skift inåt av efterfrågekurvan på torkade grisöron: a) Ökat antal hundar. b) Ett sänkt pris på substitutvaran hundben. c) Högre pris på grisar. d) Dyrare grisfoder. Fråga 9 Vilket av nedanstående alternativ stämmer för konsumentens budgetlinje/budgetrestriktion (BL): a) BL visar vilken varukorg den nyttomaximerande konsumenten köper. b) BL visar alla varukorgar som konsumenten bedömer som likvärdiga. c) BL visar alla varukorgar som konsumenten har råd med om hon spenderar hela sin inkomst. d) BL visar alla kombinationer av priser som ger upphov till samma budget.

5 Fråga 10 En individs indifferenskurvor vid en given tidpunkt kan inte skära varandra för att: a) Det skulle innebära att alla varukorgar var likvärdiga. b) Det skulle innebära att likvärdiga varukorgar skulle kunna ligga på olika indifferenskurvor. c) Det skulle strida mot antagandet om avtagande MRS. d) Det skulle strida mot negativt lutande indifferenskurvor. Fråga 11 (4 poäng) Beakta figuren nedan. Diagrammet till vänster illustrerar en marknad i fullständig konkurrens där utbud och efterfrågan ger upphov till jämviktspriset P*. I diagrammet till höger illustreras kostnadskurvor och marginalintäktskurva för ett av de många företagen på marknaden. Företaget är pristagare. a) Kommer företaget att göra nollresultat, gå med vinst eller gå med förlust på kort sikt? Motivera ditt svar! (1p) b) Hur kommer företaget att agera på kort sikt? Motivera ditt svar! (1p) c) Vad kommer att hända på marknaden på längre sikt? Rita av figuren ovan och illustrera ditt svar. Var noga med att motivera vad som kommer att hända i verkligheten, hur det påverkar figurerna och vilket som blir det långsiktiga jämviktsläget. (2p)

6 Fråga 12 (4 poäng) Ett företag har monopol på en tjänst och möter följande efterfrågefunktion. Q= 240-2P Företaget har följande genomsnittskostnadsfunktion. ATC = 40/Q + Q a) Vid vilket pris samt vid vilken kvantitet maximerar företaget sin vinst? (1p) Staten beslutar att lägga på en styckskatt på producenterna på 6kr per enhet b) Hur stor blir den totala skatteintäkten för staten? (1p) c) Om vi bortser från skattepålägget och istället antar att marknaden kännetecknas av perfekt konkurrens. Vilket pris samt vilken kvantitet skulle då gälla? (1p) d) Hur stor blir förändringen i konsumentöverskott när marknaden går från monopol till perfekt konkurrens? (1p) Fråga 13 (3 poäng) FRÅGAN UTGÅR Ett verkstadsföretag opererar på en monopolmarknad där konsumenterna kan delas in i två marknadssegment. Företagets totalintäkt för respektive marknadssegment beskrivs enligt följande: Marknad A: TR A =200q-q 2 Marknad B: TR B =800q-q 2 Företagets genomsnittliga fasta- samt variabla kostnader ges av följande: AFC: 150/Q AVC: 19,5Q a) Beräkna verkstadsföretagets totala vinst givet marknadsförutsättningarna och att man INTE prisdiskriminerar. b) Beräkna verkstadsföretagets totala vinst under antagandet att prisdiskriminering är möjligt. (Avrunda dina beräkningar genomgående till två decimaler). c) Antag nu att företaget tillämpar prisdiskriminering av första graden. Hur stort blir konsumentöverskottet? Motivera ditt svar.

7 Fråga 14 (3 poäng) Regeringen är bekymrad över den höga beräknade hyreskostnaden för nyproducerade studentlägenheter i Örebro och i Karlstad. I ett försök att åstadkomma en rimlig bostadskostnad för dessa studenter inför regeringen ett lokalt pristak i båda städerna för nyproducerade studentlägenheter. En nyproducerad studentlägenhet får maximalt kosta kronor per månad att hyra. (Antag att alla lägenheter är identiska). Skattningar av efterfrågan och utbudet av studentlägenheter visar följande linjära efterfråge- utbudsfunktioner Efterfrågan: Q D p Utbud: Q S p a) Beräkna jämviktspris (hyra) och jämviktskvantitet som råder utan pristak (1p) b) Hur mycket ökar konsumentöverskottet av pristaket? (För delfråga b gäller en poäng för korrekt utritat konsumentöverskott efter prisgolv i egen figur och en poäng för korrekt uträknat numeriskt svar)

8 SVARSFORMULÄR KOD: Fråga 1 a b c d Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 Fråga 8 Fråga 9 Fråga 10