P * Låg marginell betalningsvilja D Q

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "P * Låg marginell betalningsvilja D Q"

Transkript

1 Analys av perfekt konkurrens marknader del 2: Effekter av statliga regleringar och skatter på konsument- och producentpris vid perfekt konkurrens. Reviderad: 27/11. Skatter diskuteras i kap. 8 i PR. Konsumentöverskott (Diskuteras på sidorna i avsnitt 4.4 i PR.) Varje punkt på efterfrågekurvan visar köparens betalningsvilja för en viss kvantitet Konsumentöverskottet är skillnaden mellan betalningsviljan och priset summerat över alla konsumenter på marknaden. Dvs. ytan under efterfrågekurvan ovanför marknadspriset. P Hög marginell betalningsvilja P * Låg marginell betalningsvilja Q * D Q Fig. nedan visar en marknad där konsumenterna skiljer sig åt med avseende på betalningsvilja för gräsklippning. (Alternativt, kan man anta att konsumenterna på marknaden för gräsklippning är identiska med avseende på betalningsviljan. Ett sådant antagande ger också upphov till en negativt lutad efterfrågekurva pga. antagandet om fallande marginalnytta av ökad konsumtion.) 1

2 Hur förändras konsumentöverskottet (KÖ) när priset förändras? P P 1 P 2 A B Q 1 Q 2 D Q A+B är ökningen av PÖ. Producentöverskott (PÖ) Varje punkt på utbudskurvan visar producenternas marginalkostnad. Producentöverskottet =företagens totalintäkter företagens rörliga kostnader. Dvs. ytan mellan produktpriset och marginalkostnadskurvan=marknadens utbudskurva. P S P * Hög marginalkostnad Låg marginalkostnad Q * Q Marginalkostnaden visar hur totala kostnaderna ökar när produktionen ökar med 1 enhet. 2

3 Figuren nedan visar en marknad där producenterna skiljer sig åt med avseende på kostnader för gräsklippning. (Alternativt, kan man anta att producenterna på marknaden för gräsklippning är identiska med avseende på kostnader. Ett sådant antagande ger också upphov till en positivt lutad utbudskurva pga. antagandet om stigande marginalkostnad när produktionen ökar.) Hur förändras producentöverskottet när priset förändras? Anta att marknadspriset går upp från P 1 till P 2. P S P 2 P 1 A B Q 1 Q 2 Q A+B är ökningen av producentöverskottet. 3

4 Statliga prisregleringar (priskontroller): Pristak (= ett högsta pris) och prisgolv. Marknadseffekter av hyresregleringen = pristak på hyror Hyresregleringar specificerar den högsta hyran som fastighetsägarna får fordra av hyresgästerna. Bruksvärdesystemet i Sverige är ett exempel på en hyresreglering. Ett pristak under jämviktspriset ökar den efterfrågade kvantiteten och minskar utbudet jämfört med jämviktspriset. Ett pristak (under jämviktspriset) innebär således ett efterfrågeöverskott på marknaden för hyreslägenheter. Hyresregleringar leder således till en minskning av utbjudna kvantiteten. Det sker eftersom några av de ursprungliga producenterna av lägenheter inte får täckning för sina rörliga kostnader vid det lägre priset. Dessutom kan kvaliteten på lägenheter försämras på sikt (både vid nybyggnation och vid renovering). Nybyggandet påverkas negativt. Professor Assar Lindbeck har sagt: The best thing to destroy a city, next to bombing, is rent control. (Rent control = Hyresreglering). I Sverige infördes hyresregleringen under andra världskriget Den reglerade hyran steg inte alls i takt med den allmänna inflationen vilket medförde att hyran i fasta priser minskade. Fastighetsägarna hade varken råd eller incitament att renovera. Incitamentet var begränsat då hyresregleringen innebar efterfrågeöverskott på lägenheter. Som en konsekvens förslummades Stockholms innerstad och på 60- och 70-talet revs stora delar av de central belägna Klarakvarteren i Stockholms innerstad. Rivning ägde även rum i många andra svenska städer. Om prisregleringen inte funnits är det troligt att färre gamla byggnader rivits. En samhällsekonomisk kostnad av en hyresreglering är att konsumenter spenderar mera tid på att leta lägenheter. Vidare uppstår en svart marknad för andrahandskontrakt. Så även om den officiella hyran är lägre så kan den faktiska hyreskostnaden vid en hyresreglering bli högre för hyresgäster som köpt svart kontrakt. Pga. utbudet av hyreslägenheter vid en hyresreglering är lägre än det utbud av hyreslägenheter som realiseras utan en hyresreglering (se figuren nedan). Eftersom inte bara de sämst ställda får lägre hyra utan även de som har det bättre, vore det eventuellt bättre att avreglera bostadsmarknaden och istället stötta svaga grupper med inkomstberoende bidrag (bostadsbidrag). Många politiker har förstahandskontrakt på hyreslägenheter. Och det finns inte något parti som driver frågan om hyresregleringens avskaffande. Anta att staten bestämmer att priset ska vara P Max P S P E P Max A B C D Jämfört med utan prisreglering: Färre konsumenter får lägenhet. KÖ ökar med (ytan A - ytan B). Producentöverkottet minskar med A+C. På sikt kommer utbudskurvan skifta inåt. Q 4

5 Prisgolv: Ett lägsta pris, ett så kallad prisgolv eller prisstöd, är ofta förekommande i marknader för jordbruksprodukter och det kan leda till ett utbudsöverskott. Under ett program för prisstöd av spannmål lägger staten fast ett lägsta pris och köper upp det resulterande utbudsöverskottet. Vinnarna är markägarna. Kvantitetsregleringar: Licensering och importrestriktioner Licensering: Licensering begränsar antalet företag i branschen och därmed begränsas kvantiteten. Tillstånd för taxibilar: I Amerikas större städer krävs det ofta att taxiförare har ett tillstånd för att köra taxi. Anta en oreglerad marknad där jämviktspriset är $3 och jämviktskvantiteten är mil körning. Varje taxi antas kunna köra 100 mil så totalt finns det 100 taxibilar på marknaden om den hade varit oreglerad. Anta nu att det krävs tillstånd för varje taxi och att bara 80 tillstånd fördelas slumpvis. Sammanlagd kan bara 8000 mil köras och därför stiger priset till $3,60. Förlorarna av licensieringen är konsumenterna som betalar ett högre pris Vinnarna är företagen som får ett (kostnadsfritt) tillstånd att få köra taxi. Producentöverskottet ökar i figuren nedan. Om taxiföraren däremot måste köpa tillståndet så är fortfarande priset 3,60. Vinnaren är nu inte taxiförarna utan staten som får licenspengar. 5

6 Importrestriktioner: Om kvantiteten begränsas måste priset stiga. Exempel sockermarknaden: Amerikas sockerproducenter kommer inte att bjuda ut något socker så länge priset är lägre än $0.26 per pund. Utländska leverantörer kan dock producera socker billigare. Ur figuren nedan framgår, att den amerikanska inhemska efterfrågan skär världsutbudet på socker vid priset $0.12 och kvantiteten 360 miljoner pund. Om Amerika förhindrar import av socker så kommer priset att stiga till $0.30 och kvantiteten sjunker till 160 millioner pund (inhemsk utbud skär inhemsk efterfråga). Inhemska (amerikanska) konsumenter förlorar (konsumentöverskott) på grund av det högre priset. Utländska producenter förlorar (producentöverskott) eftersom de inte längre kan sälja till denna marknad Inhemska producenter vinner (producentöverskott) på importförbudet. Ofta försvarar man importrestriktioner just med att jobb i den inhemska industrin skyddas. Studier visar dock att kostnaden per jobb kan vara mycket höga. 6

7 Marknadseffekter av skatter Övervältring av skattebördan på konsumenter och producenter Antag att en kommun tar ut en skatt på $80 per lägenhet och att det är fastighetsägaren som betalar skatten. Denna ökning i produktionskostnaderna skiftar utbudskurvan uppåt (se figur nedan), och därför kommer jämviktspriset att öka. Fastighetsägaren kommer att ta ut en högre hyra av konsumenterna (hyresgästerna): $280, och skiftar därmed $50 av skatten över till konsumenterna. Utbudet av lägenheter minskar till 750. På lång sikt påverkas byggandet av ett lägre producentöverskott. Den långsiktiga ersättningen till fastighetsägarna har minskat. Fastighetsägare (=markägare) kan göra vinst på lång sikt eftersom tillgången på mark är begränsad. Vem bär skattebördan Hur mycket av skatten som övervältras på konsumenterna beror på efterfrågans priselasticitet i förhållande till utbudets prisselasticiteten. Ju lägre efterfrågeelasticiteten (dvs. oelastisk) är i förhållande till utbudselasticiteten, desto större del av skatten övervältras på konsumenterna. Anta att staten inför styckskatt på en vara 7

8 Vem som bär skattebördan är inte relaterat till vem: producent eller konsument som rent administrativt betalar in skatten. Tex momsen betalas in av säljaren men vem som bär bördan av skatten beror som sagt av efterfrågans- och utbudets priselasticitet. Exempel: Fastighetsskatt: Utbud på mark är av naturliga skäl oelastisk så markägarna betalar den största delen av fastighetsskatten. Skatt på matvaror: Efterfrågan på basvaror är relativ oelastisk, så konsumenterna kommer att bära största delen av skattebördan Skatt på löneinkomster: Arbetsutbudet är okänslig med avseende på lönen, arbetstagaren bär största delen av skatten P S P C P E A P P D B F C E D Innan skattens införande var jämviktspriset = PE. Antag att en styckskatt införs. En styckskatt är uttryckt i termer av kronor inte i termer av %. Efter styckskattens införande stiger konsumentpriset till PC och producentpriset sjunker till PP. Tidigare var konsument- och producentpris lika. Skatten = PC-PP. Hur påverkas konsument- och producentöverskott? Konsumentöverskottets minskning är ytan=a(pe)fb + BFE. Producentöverskottets minskning är ytan=d(pe)fc + FCE Statens överskott i form av skatteintäkter är ytan ABCD Q 8

9 Vem bär på skattebördan? Detta beror på elasticiteten. P S P C P E P P D Q Oelastisk D-kurva. Den större delen av skattebördan faller på konsumenterna i form av minskat konsumentöverskott. P S P C P E P P D Oelastisk S-kurva. Den större delen av skattebördan faller på producenterna i form av minskat producentöverskott. Skattebördans fördelning beror på D- och S-priselasticitet. Slutsats: Den som inte anpassar efterfrågad eller utbjuden kvantitet efter prisförändringar bär det mesta av skattebördan. Q 9

10 Ytterligare exempel: Betrakta fiskindustrin, som antas vara en industri med konstanta kostnader på $2 per pund fisk. Jämviktspriset kommer därför att bli $2 och jämviktskvantiteten enligt figuren nedan är pund per dag. Om staten inför en skatt på $1 per pund från fiskindustrin kommer priset på lång sikt att stiga till $3 och kvantiteten sjunker till pund per dag. Konsumentpriset ökar. De konsumenter som fortfarande köper fisk betalar $40000 mera = statens skatteintäkter. Försåld kvantitet minskar med pund fisk. Före skatt är konsumentöverskottet; ytorna T+R+E Efter skattens införande är konsumentöverskottet: T Och statteintäkterna är: R Producentöverskottet påverkar ej: PÖ = 0 med och utan skatt. Vid införande av en skatt transfereras en del av överskottet till staten från konsumenter och producenter. I exemplet ovan skedde transfereringen endast från konsumenterna. Vem bär skattebördan på kort och lång sikt? Marknadens kortsiktiga utbudskurva är mindre elastisk än den långsiktiga utbudskurvan. Det innebär att konsumenterna på kort sikt bär en större del av skattebördan jämfört med på lång sikt. -En marknad med en helt elastisk långsiktig utbudskurva innebär att konsumenterna på lång sikt bär hela skattebördan. -En marknad med en positivt lutad långsiktig utbudskurva innebär att konsumenterna på lång sikt inte bär hela skattebördan. En del av skatten bärs av producenterna eller mer korrekt uttryckt av ägarna av produktionsfaktorerna. Deras långsiktiga ersättning minskar. Det kan t ex röra sig om ersättning till marknadsspecifikt human kapital eller ersättningen till fastighetsägare/markägare. 10

11 Exempel: Kort- och lång sikt för en bransch med en helt elastiskt långsiktig utbudskurva och en negativt lutad efterfrågekurva: Antag att marknaden initiellt (period 0) befinner sig i långsiktig jämvikt: MC=ATC=LMC=LAC. Konsumentpris = producentpris=p0. Period 1: Nu inför staten en styckskatt på t kronor per producerad enhet. Effekten är konsumentpriset ökar och producentpriset och producerad kvantitet sjunker Existerande producenter gör nu en negativ vinst. Period 2: Lång sikt. Hela skatten övervältras på konsumenterna: Konsumentpriset = P0 +t. Kvantiteten sjunker: Q2<Q1<Q0 11

12 Övningar med facit Fråga 1. På bensinmarknaden är jämviktspriset 2 Euro och jämviktskvantiteten är 100 miljoner liter. Anta att EU sätter ett pristak på 1,80 Euro. Efterfrågans priselasticitet är 1 i absoluta termer. (Dvs. efterfrågans priselasticitet är -1.) Utbudets priselasticitet är 2. Skissa i ett diagram och beräkna efterfrågan och utbudet vid det nya priset 1,80 Euro. Hur stort blir efterfrågeöverskottet? Fråga 2. Eftersom vintern är ovanlig mild så blir regeringen orolig över växthuseffekten. Regeringen beslutar en miljöskatt på 2 kr per liter bensin. Anta att utbudskurvan har en normal positiv lutning. Skissa vad som händer a) om efterfrågan på bensin är fullkomligt oelastisk. b) om efterfrågan på bensin är fullkomligt elastisk. c) Vilket av ovanstående fall är mera realistisk. Tror ni att efterfrågan på bensin är densamma på kort och lång sikt? Motivera. Fråga 3. Anta att marknaden för Falu rödfärg har ett utbud på p =2q och en efterfrågan på p =42-q, där q är antal (räknat i tusentals liter). a) Beräkna p och q i jämvikt. Visa i en skiss konsumentöverskott och producentöverskott. b) Regeringen tycker att produktionen av Falu rödfärg orsakar för mycket miljöförstöring och därför bestämmer regeringen att inte mer än q=10 av Falu rödfärg får tillverkas. Vad händer med konsumentöverskott och producentöverskottet på denna marknad? Skissa i diagram för att kunna svara på vad som händer med konsument- och producent överskott. (Anta här att regeringen allokerar gratis licenser så att produktionen ej överstiger 10) c) Regeringen tycker att produktionen av Falu rödfärg orsakar för mycket miljöförstöring och därför sätter regeringen en miljöskatt på 2 kronor per q. Vad händer jämfört med fallet utan skatt och kvantitetsrestriktion? Vad händer med konsumentpris, producentpris, konsumentöverskott och producentöverskott? Vad blir skatteintäkterna? Fråga 4. Utbudet på mark är helt oelastisk (en vertikal linje), eftersom det inte tillkommer nytt land och kvantiteten mark därmed är konstant. Anta att staten tar en skatt på mark, vilken sida av marknaden, markägare eller konsumenter av mark (t ex folk som bor på marken), kommer att bära den större delen av skattebördan? Visa i en skiss och förklara. 12

13 Fråga 5 Låt oss titta på effekten av en skatt på hotellrum. Marknaden kännetecknas av perfekt konkurrens med ett initialt jämviktspris på 500 kr per natt. Jämviktskvantiteten är initialt 100 övernattningar. Skissa i ett utbuds- och efterfrågediagram marknadseffekten av en skatt på 100 kr som ökar jämviktspriset till 560 kr och sänker jämviktskvantiteten till 80 rum. Hur delas skatten mellan konsumenter och producenter? 13

14 FACIT Svar1: Efterfrågans priselasticitet=1=( Q/Q)/( P/P)= Q*P/ P*Q= Q 2/0.2*100= 1 = Q 2/20 20/2 = Q. Dvs. efterfrågan ökar med 10 miljoner liter när priset faller till 1.80 Utbudets priselasticitet=2= Q/Q/ P/P= Q*P/ P*Q= Q 2/0.2*100= 2 = Q 2/20 2*20/2 = Q : Q.=20. Dvs. utbudet minskar med 20 miljoner när priset faller till Därmed blir efterfrågeöverskottet 30 miljoner liter. Svar2: 2a) Höjt konsumentpris, minskat konsumentöverskott, oförändrad kvantitet, oförändrade avgasutsläpp, oförändrat producentpris, oförändrat producentöverskott 2b) Oförändrat konsumentpris, oförändrat konsumentöverskott, lägre producentpris, sänkt kvantitet, minskat producentöverskott. 2c) På kort sikt är efterfrågekurvan mer oelastiskt än på lång sikt. På längre sikt blir sannolikt efterfrågekurvan mer elastisk, dvs. flackare, eftersom man då kan styra om sin konsumtion. På väldigt kort sikt i tex norrlandskommuner finns det kanske inte några alternativ till bilkörning. Svar3 3a) Den inversa utbudsfunktionen är p=2q vilket innebär att utbudsfunktionen är q=p/2. Den inversa efterfrågefunktinen är p=42-q vilket innebär att efterfrågefunktionen är: q=42 p I jämvikt är efterfrågad kvantitet lika med utbudet: p/2=42-p p+0.5p=42 p=42/1.5=28, dvs. jämviktspriset är 28 kronor per 1000tals liter. Och jämviktskvantiteten är: q=p/2=28/2=14. Vi använde här utbudsfunktionen men vi kunde lika gärna ha använt efterfrågefunktionen. Notera att vi kunde har funnit jämvikten genom att först lösa för jämviktskvantiteten: 2q=42-q 3b) Nytt pris: p=42-10=32. KÖ minskar, PÖ ökar nytt pris 32 3c) ny utbudsfunktion: p=2+2q Lös för ny marknadsjämvikt: 2+2q=42-q 3q=40 q=40/3=13.3 Det nya jämviktspriset är: p= = Jämfört med a) så ökar konsumentpriset och producerad kvantitet minskar. Konsumentöverskottet och producentöverskottet på denna marknad minskar. Det nya lägre producentpriset = = Skatteintäkterna = 2*(13.3) Om produktionen av färg orsakar miljöförstöring, vilket är en så kallad negativ extern effekt, så är den fria marknadslösningen inte samhälleligt optimal. Därmed kan åtgärderna licenser eller miljöskatt förväntas bidra till ökad samhällsekonomisk effektivitet. 14

15 Svar4. Det är markägarna, ägarna av produktionsfaktorn mark, som bär hela skattebördan pga. att utbudet av mark antagits vara helt oelastiskt. Svar5: Marknadspriset stiger med 60 kr, m a o så övervältras 60 kr på konsumenterna. Totala skatten är 100 kr. 40 kr av skatten betalas av hotellen i form av ett lägre producentpris. Skatten kommer i ett längre perspektiv leda till en lägre ersättning till ägarna av produktionsfaktorerna. I detta fall bör det främst vara fastighetsägarna. 15

16 16

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner

Läs mer

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6)

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6) Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, erloff upplaga 5 och 6) erloff upplaga 5: övningsuppgift 1, 24 och 33 (kapitel 2). erloff upplaga 6: övningsuppgift 2, 3 och 37 (kapitel 2) Del 1: Utbud, efterfrågan

Läs mer

Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng.

Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng. Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng. Fråga 1. 15 poäng. Varje flervalsfråga ger 1 poäng vid rätt svar. 1 poäng vid fel svar.

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. 1) Vilken av följande frågor är en normativ fråga? A) Om högskolor erbjuder gratis parkering till studenter, kommer fler studenter köra bil till högskolan?

Läs mer

PRISMEKANISMEN (S.40-52)

PRISMEKANISMEN (S.40-52) PRISMEKANISMEN (S.40-52) DET SAMHÄLLSEKONMISKA KRETSLOPPET Företag Betalning Varor och tjänster Arbete, kapital och naturresurse r Löner, vinster, räntor Hushåll 1. Vad skall produceras? 2. Hur skall det

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-11-09 Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information

Läs mer

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till! Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-08-31 Emma Rosklint Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk

Läs mer

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY ELASTICITETER

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY ELASTICITETER ELASTICITETER Upplägg Definition Priselasticitet Beräkning Tolkning Korspriselasticitet Inkomstelasticitet Utbudselasticitet Definition Elasticiteten anger någontings känslighet med avseende på något annat

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter Uppgift 1-4 behandlar efterfråge- och utbudskurvor samt

Läs mer

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen.

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09 Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. 4. Förklara med hjälp av ett marknadsdiagram hur totala försäljningsintäkter,

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

Filmen Utbud och efterfrågan diskussionsfrågor

Filmen Utbud och efterfrågan diskussionsfrågor ÖVNINGSUPPGIFTER Filmen Utbud och efterfrågan diskussionsfrågor Börja med att se filmen Klas förklarar: Utbud och efterfrågan. Lyssna och ta anteckningar. Innan du ser filmen kan det vara bra att läsa

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D.

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D. Övning 6 den 27 september 2011 Producentteori FRANK kap. 12-13 1. Ange fem möjliga orsaker till att ett företag kan ha en monopolställning. Svar: Kontroll över viktiga insatsvaror, Stordriftsfördelar,

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25.

INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25. INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25. Moment i denna handout: *Nationalekonomins grundprinciper: Läs: kap. 1 i PR. *Utbud, efterfrågan och marknadsjämvikt vid perfekt konkurrens: Läs

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning

Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning Uppgift 1 Är följande påståenden sanna eller

Läs mer

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och

Läs mer

F 5 Elasticiteter mm.

F 5 Elasticiteter mm. F 5 Elasticiteter mm. 2011-11-14 Elasticiteter mm Elasticiteter - Efterfrågans priselasticitet - Inkomstelasticitet - Korspriselasticitet - Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information

Läs mer

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens

Läs mer

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 24 januari 2012 Introduktion Mikroekonomins grunder Introduktion Vad vi ska göra i kväll: Presentation av ämnet och kursen. Frågor? Förväntningar? Grundläggande

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser F1 NATIONALEKONOMI (ECONOMICS) Vetenskapen om hur samhällen använder sina knappa resurser. Knapphet Resurser Knappa resurser VAL => resursfördelningsprocess => VÄLFÄRD Olika sätt att studera resursfördelningen:

Läs mer

Nationalekonomi för aktuarier

Nationalekonomi för aktuarier Nationalekonomi för aktuarier Mårten Larsson Nationalekonomiska institutionen marten.larsson@ne.su.se kurshemsida: http://kurser.math.su.se/ 1 MT7016 NATIONALEKONOMI FÖR AKTUARIER 7,5hp (avancerad nivå)

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Måndagen den 7 december 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

Mikroteori med tillämpningar, långsam studietakt EC1112 Lars Vahtrik 15 poäng Söndagen 3 juni timmar [09:00-14:00]

Mikroteori med tillämpningar, långsam studietakt EC1112 Lars Vahtrik 15 poäng Söndagen 3 juni timmar [09:00-14:00] ~ -j)! Swt:'Q ~ "' :r 7,.,.._o '\-1) + c;~ Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen Kursens namn: Kurskod: Examinator: Högskolepoäng: Tentamensdatum: Tentamenstid: Mikroteori med tillämpningar,

Läs mer

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 PROV 2 Miljöekonomi Man ska få minst 14 poäng i urvalsprovet så att han eller hon för vardera A- och B-delen får minst 10 poäng. Om det poängtal

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Uppgift 1 (Företagsekonomi):

Uppgift 1 (Företagsekonomi): Uppgift 1 (Företagsekonomi): Beskriv kapitalvärdemetoden. (5 p) Beskriv kapitalvärdemetoden (5p) s326 Kapitalvärdemetoden kallas också för nuvärdemetoden. Vid användning av metoden jämförs en investerings

Läs mer

Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen

Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi Marknadsanalys och reglering 730G66 Peter Andersson Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen Dessa uppgifter är ägnade att öva kunskaperna när det gäller

Läs mer

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016 Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv 16 Augusti 2016 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Birgit Hagberg ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 31 januari 2012 Produktion och marknadsformer Marknadsmisslyckanden Plan eller marknad? Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Produktion och marknader

Läs mer

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p) Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a

Läs mer

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare) SVAR ÖVNING 8 Svar till övning 8, Frank kap 16-18 1. Vad är en extern effekt? a. Ge exempel på en positiv respektive en negativ Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare

Läs mer

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin Prisbildning på elmarknader EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Lärandemål Utföra överslagsberäkningar på elpriser, samt analysera vilka faktorer som har stor betydelse för prisbildningen

Läs mer

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ. Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och

Läs mer

Föreläsning 4- Konsumentteori

Föreläsning 4- Konsumentteori Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-11-08 Vad är konsumentteori? Vad bestämmer hur konsumenten väljer att spendera sin inkomst mellan olika varor? Vad bestämmer hur mycket konsumenten köper av en viss vara?

Läs mer

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende. Övning 5 september 2009 Produktionsteori FRANK kap. 9-11 1. Definiera rörliga och fasta produktionsfaktorer. Svar: Rörliga är de som varierar med den producerade mängden. Fasta är de som är oberoende av

Läs mer

F5 Elas(citeter mm. 2010 11 15 charlo5e.svensson@liu.se

F5 Elas(citeter mm. 2010 11 15 charlo5e.svensson@liu.se F5 Elas(citeter mm 2010 11 15 charlo5e.svensson@liu.se F5 Elas(citeter mm Elas(citeter E;erfrågans priselas(citet Inkomstelas(citet Korspriselas(citet Utbudselas(citet Konsumentöversko5 Asymmetrisk informa(on

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66)

KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66) KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66) OLIKA KOSTNADSMÅTT Fasta kostnader (FK) Rörliga kostnader (RK) Marginalkostnad (MK) Total/rörlig/fast styckkostnad Är kosnader som inte varierar med produktionsvolymen.

Läs mer

Högskolan Dalarna Mats Landström Telefon: 01 :m.. 11:- Tentamenstid är 4 timmar. Miniräknare (icke-programmerbar) är tillåtet men behövs inte.

Högskolan Dalarna Mats Landström Telefon: 01 :m.. 11:- Tentamenstid är 4 timmar. Miniräknare (icke-programmerbar) är tillåtet men behövs inte. Högskolan Dalarna Mats Landström Telefon: 01 :m.. 11:- Omtentamen Mikroekonomi Intt oduktion, 24 Augusti 2012 Tentamenstid är 4 timmar. Miniräknare (icke-programmerbar) är tillåtet men behövs inte. Skriv

Läs mer

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna? Fråga 1 (4+3+3 p) Varorna X och Y är substitut till varandra. Priset på X är 40, priset på Y 75. X uppfattas av konsumenterna som sämre, men säljs ändå i omfattande kvantitet, tack vare det låga priset.

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

E D C B. F alt. F(x) 80% 80p. 70% 70p

E D C B. F alt. F(x) 80% 80p. 70% 70p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 19 augusti 2011 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig omtentamen 2011 08-19 Tentamen består av sammanlagt 8 uppgifter

Läs mer

Pernilla Ivehammar. Lektionsuppgifter till kursen. Resursteori, TEAE05

Pernilla Ivehammar. Lektionsuppgifter till kursen. Resursteori, TEAE05 Pernilla Ivehammar Lektionsuppgifter till kursen Resursteori, TEAE05 HT 2012 Lektion 1 Uppgift 1:1 Det så kallade ROT-avdraget innebär att den som köper hantverkstjänster får dra av 50 % av kostnaden (upp

Läs mer

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Prov 4: Miljö- och naturresursekonomi Nationalekonomi och matematik

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Prov 4: Miljö- och naturresursekonomi Nationalekonomi och matematik Urvalsprovet består av två delar. Del 1 består av essäfrågor i nationalekonomi. Del 1 bedöms med 0 30 poäng. Del innehåller uppgifter i matematik. För del 1 kan den sökande få 0 30 poäng. Minst 0 poäng

Läs mer

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Thomas Sonesson 1999 Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Inledning Under alldeles speciella förhållanden behövs inga skatter. Om perfekt konkurrens råder på alla marknader erhålls automatiskt i

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi för Aktuarier ht2011 Onsdag 20 december 2011 Mårten Larsson

Tentamen i Nationalekonomi för Aktuarier ht2011 Onsdag 20 december 2011 Mårten Larsson Tentamen i Nationalekonomi för Aktuarier ht2011 Onsdag 20 december 2011 Mårten Larsson Hjälpmedel: skrivdon och linjal Betygsgränser: A 90 100, B 75 89, C 60 74, D 55 59, E 50 54 Försök att besvara frågorna

Läs mer

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad)

Läs mer

MIKROTEORI N \: ~ 1-ou

MIKROTEORI N \: ~ 1-ou INSTITUTIONEN FÖR NATIONALEKONOMI MED STATISTIK Handelshögskolan vid Göteborgs universitet FK MIKROTEORI N \: ~ 1-ou 2012-03- 22 Kl: 08.00-14.00 Denna tentamen består av 6 st frågor om sammanlagt 60 poäng.

Läs mer

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1 Fråga 1 Fråga 1 a) K 10 isokost Ka isokvant Kc Lc La 20 L Med totalkostnad 1 mkr och givna priser kan man max köpa 10 000K eller 20 000 L eller linjära kombinationer

Läs mer

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS)

Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS) Från kort till medelfristig sikt den aggregerade utbuds- och efterfrågemodellen Kapitel 17 Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS) Tre tidshorisonter i makroanalys Kort sikt Medelfristig

Läs mer

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Hur bestäms resursfördelningen i en marknadsekonomi? Utbud, efterfrågan priser Bakom detta ligger i sin tur beslut av enskilda företag och hushåll, marknadskrafterna

Läs mer

a) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor:

a) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor: Lösningsförslag Uppgift 1 a) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor: Kola 20 10 10 20 S Inte så lätt (för mig) att rita skalenligt

Läs mer

F alt. F(x) E D C B. 80% 80p. 70% 70p

F alt. F(x) E D C B. 80% 80p. 70% 70p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 7 april 2011 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig omtentamen 2011 04-07 Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter

Läs mer

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Inledning Utbud och efterfrågan är centrala begrepp inom nationalekonomi och grundläggande byggstenar för att förstå hur en marknadsekonomi fungerar.

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 LINKÖPINGS UNIVERSITET HT10 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 MIKROEKONOMI, 730G39 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Uppgift 1 Är nedanstående påståenden

Läs mer

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras

Läs mer

Besvara frågorna på lösa ark om inget annat anges. Skriv endast på en sida av varje ark. Glöm inte att skriva ditt nummer på varje ark.

Besvara frågorna på lösa ark om inget annat anges. Skriv endast på en sida av varje ark. Glöm inte att skriva ditt nummer på varje ark. NATIONALEKONOMI VFTF01 Höstterminen 2010 Examinator: Åsa Hansson Skriftlig tentamen Datum: 2010 10 18 Tid: 8.00 13.00 Plats: E:3308, E:3319, E:3336 Anvisningar: Besvara frågorna på lösa ark om inget annat

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A

Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A Lösningsförslag tentamen 31 maj 2011 Flervalsfrågorna 10 st 1. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A 10. D Essäfrågor Fråga 1 a) Hur mycket kommer att konsumeras av varan i landet? Läs av efterfrågan

Läs mer

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Imperfekt konkurrens är ett samlingsbegrepp för alla de marknadsformer där enskilda aktörer har marknadsmakt åtminstone någon part kan påverka priset genom att styra marknadens

Läs mer

Lär Lätt! Mikroekonomi - Kompendium

Lär Lätt! Mikroekonomi - Kompendium Krister Ahlersten Lär Lätt! Mikroekonomi - Kompendium Studentia 2006 Krister Ahlersten och Studentia Ladda ner kompendiet gratis på ISBN 87-7681-023-2 Studentia Innehållsförteckning Innehållsförteckning

Läs mer

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader

Läs mer

Tentamen förslag till lösningar

Tentamen förslag till lösningar Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Måndagen den 10 januari 2005 Tentamen förslag till lösningar Examinator: Lars Johansson Skrivditd: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan.

Läs mer

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 12 november 2010 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig omtentamen 2010 11-12 Tentamen består av sammanlagt 6 uppgifter

Läs mer

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 8 april 2010 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig tentamen 2010 04 08 Tentamen består av sammanlagt 8 uppgifter

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27.

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. ostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. 1. INLEDNING I NE ekonomiska kostnader = alternativkostnader Bokföringskostnad kontra ekonomisk kostnad: Skillnaden mellan dessa begrepp är att

Läs mer

Bostadsbristen och hyressättningssystemet

Bostadsbristen och hyressättningssystemet November 2013 Bostadsbristen och hyressättningssystemet -ett kunskapsunderlag Marknadsrapport Titel: Bostadsbristen och hyressättningssystemet - ett kunskapsunderlag, Marknadsrapport, november 2013 Utgiven

Läs mer

Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni.

Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni. Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni. 1 Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni Monopol risdiskriminering Monopolistisk Konkurrens Chamberlinmodellen Oligopol Spelteori Cournotmodellen Bertrandmodellen

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013 08 29 Tid: 9.00 14.00 Hjälpmedel:

Läs mer

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2 LÖSNINGSFÖRSLAG Fråga 1 (4+3+3 p) a) Substitut fyller ungefär samma funktion, kan ersätta varandra. En ökad inkomst borde medföra att Ey (fler har råd att köpa den dyrare, men bättre varianten), vilket

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum Jonas Häckner. Så här gör vi:

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum Jonas Häckner. Så här gör vi: Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 091029 Jonas Häckner Så här gör vi: Går igenom rättningsmallen för frågorna 4-10 Efter detta kan man hämta sin tenta mot uppvisande av legitimation

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

ARBETSMARKNADEN. HT 2012. Läs: Kap. 14 i PR och kap. 8-9 i FJ.

ARBETSMARKNADEN. HT 2012. Läs: Kap. 14 i PR och kap. 8-9 i FJ. ARBETSMARKNADEN. HT 2012. Läs: Kap. 14 i PR och kap. 8-9 i FJ. Föreläsning: Arbetsmarknaden från ett mikroperspektiv. Dvs. sett från ett företags perspektiv. Ett perfektkonkurrensföretags efterfrågan på

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0030N Nationalekonomi: Mikroteori Datum 2014-03-21 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng G 30; VG 40 40.5 (VG) Övrig kommentar

Läs mer

F4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner.

F4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner. F4 Konsumentteori 2011-11-11 Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner Konsumentens val Effekter av prisförändring Effekter av inkomstförändring Inkomst och substitutionseffekt

Läs mer