Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens"

Transkript

1 Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader på kort vs. lång sikt. Isokoster. Perfekt konkurrens Hur företaget bestämmer produktionsnivå när det befinner sig i perfekt konkurrens. 2 1

2 Produktionsteori 3 Produktion Definition av produktion En aktivitet som skapar nuvarande eller framtida nytta. Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (outputs) Efterfrågan på produktionsfaktormarknaden Utbud på varumarknaden Simultan bestämning (vinstmaximering) 4 2

3 Produktionsfunktionen Relationen som beskriver hur inputs transformeras till outputs. 5 Produktionsfunktionen forts. q=f(inputs) Inputs: insatsvaror (material, halvfabrikat, energi). Land Arbetskraft Kapital (realkapital) Förenklad produktionsfunktion: q=f(k,l) 6 3

4 Produktionsfunktionen Exempel q= 2KL Arbetskraft (L) Kapital (K) Definition av kort och lång sikt. Kort sikt Den längsta tidsperioden under vilken minst en insatsfaktor inte kan ändras. Lång sikt Den kortaste tidsperioden som krävs för att alla insatsfaktorer ska vara rörliga. Rörlig (variable) insatsfaktor kan ändras på kort sikt. - Arbetskraft Fast (fixed) insatsfaktor kan ej ändras på kort sikt. - Kapital. 8 4

5 Viktiga produktionsbegrepp MP L = / L = marginalprodukten för arbetskraft. Visar hur produktionen ökar om mängden arbetskraft ökar marginellt, samtidigt som mängden kapital är oförändrad. MP K = / K = marginalprodukten för kapital. Visar hur produktionen ökar om mängden kapital ökar marginellt, samtidigt som mängden arbetskraft är oförändrad. AP L = /L = arbetskraftens genomsnittsprodukt. 9 Produktion på kort sikt På kort sikt är mängden kapital given: q = f K, L. R2 R1 q= f(l) Lagen om avtagande marginell avkastning. MP L visar storleken på lutningen av produktionsfunktionen. AP L, MP L L AP L visar storleken på lutningen av R. A B C AP L = /L L MP L = / L 10 5

6 Produktion på lång sikt K kan nu variera fritt: q= f(k,l) Iskokvant visar alla kombinationer av inputs som ger en given nivå av output. Isokvanter som medför högre produktion ligger längre från origo. Isokvanter har negativ lutning och kan ej korsas. Isokvanter är mera krökt ju sämre substitutionsmöjligheterna är mellan K och L. 11 Figur 1: Isokvant K L 12 6

7 Isokvantens lutning. Lutningen på isokvanten visar MRTS=den marginella faktorsubstitutionskvoten och anger hur mycket mindre insats som krävs av K om man ökar mängden av L marginellt och önskar hålla produktionen oförändrad. MRTS = K/ L MP K K = MP L L MP L MP K = K/ L --> MP L MP K = MRTS 13 Skalavkastning Vad händer med output om samtliga inputs ökar i samma proportion? Konstant skalavkastning Produktionen ökar proportionellt mot mängden produktionsfaktorer. Tilltagande skalavkastning Produktionen ökar mer än proportionellt mot mängden produktionsfaktorer. Stordriftfördelar! Avtagande skalavkastning Produktionen ökar mindre än proportionellt mot mängden produktionsfaktorer. Stordriftnackdelar! 14 7

8 Kostnader 15 Kostnader Kostnad = alternativkostnad (opportunity cost). Vad en individ, företaget, samhället går miste om genom att resurser används på ett visst sätt och inte på bästa tänkbara alternativa sätt. Exempel 1. Alternativkostnaden ur ett företagsperspektiv. Ett företag använder 1 miljon kr av tidigare vinstmedel för att finansiera ett köp av en maskin. Vad är företagets årskostnad för maskinen? Företaget kunde alternativt som bäst lånat ut pengarna till 5 % ränta det går miste om kr i ränta genom valet att köpa maskinen. Maskinen är dessutom mindre värd vid årets slut än vid årets början, antag värdeminskning är kr. Total årskostnad kr kr = kr. 16 8

9 Kostnader forts. Exempel 2. Ett företag har köpt en särskild maskin till en planta. Maskinen kan inte användas till någonting annat än just denna planta. Sunk cost - Utgifter som inte har någon alternativ användning. Dessa ska inte räknas med som kostnad. 17 Viktiga kostnadsbegrepp FC = fasta kostnader. De kostnader som företaget inte kan förändra på kort sikt. FC = r K (kostnaden för kapital). VC = rörliga kostnader. De kostnader som varierar med output på kort sikt. VC = w L (kostnaden för arbetskraft). TC = Total kostnad. TC = FC + VC = r K + w L. 18 9

10 Figur 2: Totala, rörliga och fasta kostnadskurvor TC 19 Viktiga kostnadsbegrepp forts. MC = Marginalkostnaden. Visar hur kostnaden ökar om produktionen ökar marginellt. MC = TC/. Exempel: MC=10 innebär att det kostar företaget 10 kr att öka produktionen med en enhet. AFC = genomsnittliga fasta kostnader. AFC = FC/. AVC = genomsnittliga rörliga kostnader. AVC = VC/. ATC = genomsnittlig totalkostnad. ATC = TC/ = AFC + AVC 20 10

11 Exempel företagets kostnader Kostnadsfunktion. TC = a) Hur stor är den fasta kostnaden? b) Beräkna funktionen för företagets totala genomsnittskostnad (ATC). c) Beräkna en funktion för företagets marginalkostnad (MC). 21 Genomsnittliga kostnader och marginalkostnad C TC VC OBS! Kostnaderna är givna. FC Med andra uppsättningar fasta produktionsresurser (K) får man andra produktions- och kostnadssamband! MC ATC AVC AFC A B C MC 22 ATC AVC AFC 11

12 Kostnadssamband på lång sikt forts. K och L kan nu varieras fritt. Givna inputpriser, r, w och given TC (budget). Isokost visar alla inköpskombinationer som medför en viss kostnad. wl + rk = C Lutningen på isokosten: K L = C r C w = w r 23 Figur 3: Isokost K L 24 12

13 Figur 4: Prisförändring resp. kostnadsändring. K Prisförändring K Kostnadsändring L L 25 Företagets optimala inputkombination Företaget vill minimera kostnaden för en given produktion. Lutningen på isokosten = lutningen på isokvanten Man får samma produktionsökning per krona som man marginellt lägger på inköp av arbetskraft som per krona man lägger på inköp av kapital

14 Figur 5: Företagets optimala inputkombination K L 27 Exempel företagets optimala inputkombination Exempel. Antag att företaget fortfarande vill producera 100 enheter, men att kostnaden för arbetskraft fördubblas. K Figur 6: Exempel företagets optimala inputkombination Kort sikt? Lång sikt? L 28 14

15 Exempel företagets optimala inputkombination forts. Kort sikt: Företaget måste producera med oförändrad kombination av L och K. Isokosten och isokvanten tangerar ej längre varandra. Kostnaden stiger till Lång sikt: Företaget väljer ny kombination av K och L. Isokvanten och isokosten hamnar återigen i en tangeringspunkt. Kostnaden sjunker tillbaka till Långsiktiga total-, genomsnitts- och marginalkostnadskurvor. C LTC På lång sikt kan företaget bli av med alla sina kostnader. LMC LAC LMC LAC 30 15

16 Figur 7: Förhållandet mellan genomsnittskurvor på kort och lång sikt LAC SAC 31 Perfekt konkurrens 32 16

17 Kriterier för perfekt konkurrens 1. Företagen säljer en standardiserad produkt. 2. Företagen är pristagare. 3. Det finns inga hinder för nyetablering eller för att lämna marknaden. 4. Företag och konsumenter har perfekt (fullständig) information. 33 Vinstbegreppet Intäkter - försäljningsintäkter Kostnader - material,energi, etc. - anställd arbetskraft och egen arbetskraftsinsats. - kapital, oavsett om det är lånefinansierat eller självfinansierat. Eftersom kostnaden definieras som alternativkostnaden så innebär vinst=0 en normal avkastning på verksamheten

18 Vinster Vinster > 0 lockar nya företag att etablera sig. Vinster < 0 får företag att lämna marknaden. Vinstfunktionen med enbart arbetskraft och kapital. π = P w L r K 35 Figur 8: Perfekt konkurrens, företaget är pristagare. P Marknaden Enskilt företag P q P givet D-kurvan oändligt oelastisk

19 Vinstmaximering på kort sikt för ett enskilt företag vid fullständig konkurrens. Två viktiga regler: 1. Vinsten maximeras där MC=MR=P MR<MC minska produktion MR>MC öka produktion. P ATC 2. P > än AVCmin MC P1 P2 MR=D AVC q* 37 q Det enskilda företagets utbudskurva P S = den fetlagda delen av MC MC P1 P2 MR=D AVC q* q 38 19

20 Marknadens utbudskurva Marknadens utbudskurva erhålls som summan av de enskilda företagens utbudskurva, i princip enligt nedan. p p P S A S B S = S A + S B q q Företag A Företag B Företag A+B 39 Vinst för ett enskilt företag på kort sikt P P P1 S P1 AVC VINST ATC MC MR=D D q* q vinst= (P-ATC)*q 40 20

21 Förlust för ett enskilt företag på kort sikt P P S AVC ATC MC P1 P1 FÖRLUST MR D q* q Förlust: (P-ATC)*q 41 Anpassningar på lång sikt På lång sikt är det möjligt för nya företag att etablera sig på marknaden och för befintliga att lämna marknaden. Om befintliga företag gör vinster nya lockas in (S ökar P ökar). Om befintliga företag gör förluster befintliga lämnar (S minskar P sjunker). Företaget gör NOLLVINST! 42 21

22 Exempel anpassning på lång sikt för vinstgivande bransch P P S 1 S 2 ATC AVC MC P 1 P 1 MR 1 = D 1 P 2 P 2 MR 2 = D 2 D q* q 43 Långsiktig jämvikt P På lång sikt anpassar företagen sin kapitalstock. Alla företag producerar till lägsta möjliga kostnad. P* SMC LMC SAC LAC * 44 22

23 Figur 9: Konsument- och producentöverskott Konsumentöverskott: Skillnaden mellan vad konsumenterna maximalt är beredda att betala och vad de faktiskt betalar. P Producentöverskott: Skillnaden mellan vad producenterna får betalt och vad de minst kräver att få betalt

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster

Läs mer

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz 2010-10-06 Vem är jag? Emelie Heintz emelie.heintz@liu.se Doktorand i hälsoekonomi Centrum för utvärdering av medicinsk

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Utbudsidan Produktionsteori

Utbudsidan Produktionsteori Utbudsidan Produktionsteori Produktion och kostnader Frank kap 9-1 Företaget Produktion och kostnader på kort sikt Produktion och kostnader på lång sikt Isokost och isokvant 1 2 Företaget Vi antar att

Läs mer

Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön

Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön Föreläsning 3-4 Produktionsteori - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön - Långsiktiga utbudet Produktionsfunktionen TP=Totalproduktion

Läs mer

MP L AP L. MP L = q/ L

MP L AP L. MP L = q/ L F3-F5 PRODUKTIONSTEORI Produktionsfunktion = F(K,L) där K och L är mängden av roduktionsfaktorerna kaital och arbetskraft Kort sikt: Mängden av en av roduktionsfaktorerna kan inte ändras. Antag att det

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27.

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. ostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. 1. INLEDNING I NE ekonomiska kostnader = alternativkostnader Bokföringskostnad kontra ekonomisk kostnad: Skillnaden mellan dessa begrepp är att

Läs mer

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY KOSTNADSKURVOR

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY KOSTNADSKURVOR KOSTNADSKURVOR Upplägg Totalkostnader Marginalkostnad Genomsnittskostnader Relationen mellan marginalkostnad och genomsnittskostnad Kort och lång sikt Skalavkastning Totalkostnader Fast kostnad (FC): kostnader

Läs mer

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Vilka faktorer avgör producenternas produktionsbeslut och vad konstituerar förutsättningarna på den perfekta konkurrensmarknaden? 1 Produktion på lång

Läs mer

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till! Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga

Läs mer

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende. Övning 5 september 2009 Produktionsteori FRANK kap. 9-11 1. Definiera rörliga och fasta produktionsfaktorer. Svar: Rörliga är de som varierar med den producerade mängden. Fasta är de som är oberoende av

Läs mer

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser F1 NATIONALEKONOMI (ECONOMICS) Vetenskapen om hur samhällen använder sina knappa resurser. Knapphet Resurser Knappa resurser VAL => resursfördelningsprocess => VÄLFÄRD Olika sätt att studera resursfördelningen:

Läs mer

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng.

Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng. Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng. Fråga 1. 15 poäng. Varje flervalsfråga ger 1 poäng vid rätt svar. 1 poäng vid fel svar.

Läs mer

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. 1) Vilken av följande frågor är en normativ fråga? A) Om högskolor erbjuder gratis parkering till studenter, kommer fler studenter köra bil till högskolan?

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 LINKÖPINGS UNIVERSITET HT10 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 MIKROEKONOMI, 730G39 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Uppgift 1 Är nedanstående påståenden

Läs mer

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011 1 LINNÉUNIVERSITET KALMAR Nationalekonomi TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011 Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011 Skrivid: 5 timmar Hjälpmedel: Miniräknare. Programmerbar

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För

Läs mer

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Hur bestäms resursfördelningen i en marknadsekonomi? Utbud, efterfrågan priser Bakom detta ligger i sin tur beslut av enskilda företag och hushåll, marknadskrafterna

Läs mer

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1 Fråga 1 Fråga 1 a) K 10 isokost Ka isokvant Kc Lc La 20 L Med totalkostnad 1 mkr och givna priser kan man max köpa 10 000K eller 20 000 L eller linjära kombinationer

Läs mer

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D.

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D. Övning 6 den 27 september 2011 Producentteori FRANK kap. 12-13 1. Ange fem möjliga orsaker till att ett företag kan ha en monopolställning. Svar: Kontroll över viktiga insatsvaror, Stordriftsfördelar,

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013 08 29 Tid: 9.00 14.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 31 januari 2012 Produktion och marknadsformer Marknadsmisslyckanden Plan eller marknad? Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Produktion och marknader

Läs mer

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior National- och företagsekonomi HT 2009-09-06 Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior Boken är indelad i fem delar 1) Introduktion till ekonomiskt tänkande och marknadsmodellen 2) Konsumenten

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

Övningsuppgifter - modul 3 (kapitel 6 7, Perloff) *

Övningsuppgifter - modul 3 (kapitel 6 7, Perloff) * Övningsuppgifter - modul 3 (kapitel 6 7, Perloff) * Del 1 (kap. 6): Företagets produktion på kort och lång sikt Perloff upplaga 5: övningsuppgifter 1, 6, 10, 19, 22, 25, 26, och 30 (kapitel 6) Perloff

Läs mer

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens

Läs mer

SAMMANFATTNING TPPE98 Ekonomisk analys: Ekonomisk teori

SAMMANFATTNING TPPE98 Ekonomisk analys: Ekonomisk teori SAMMANFATTNING TPPE98 Ekonomisk analys: Ekonomisk teori LÄST SOM EN DEL AV CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET I INDUSTRIELL EKONOMI VID LITH, VT 2016 Version: 1.0 Senast reviderad: 2016-04-01 Författare: Viktor

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66)

KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66) KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66) OLIKA KOSTNADSMÅTT Fasta kostnader (FK) Rörliga kostnader (RK) Marginalkostnad (MK) Total/rörlig/fast styckkostnad Är kosnader som inte varierar med produktionsvolymen.

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

En effektiv miljöpolitik

En effektiv miljöpolitik En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.

Läs mer

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individ Samhälle Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

Civilekonomprogrammet, termin 1. Lektionsuppgifter Introduktion till nationalekonomi Ht 2012 Del 1

Civilekonomprogrammet, termin 1. Lektionsuppgifter Introduktion till nationalekonomi Ht 2012 Del 1 Civilekonomprogrammet, termin 1 Lektionsuppgifter Introduktion till nationalekonomi Ht 2012 Del 1 1 Lektion 1 Uppgift 1 Antag att land A har en bruttonationalprodukt (BNP) per capita som bara är 50% av

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning

Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning Uppgift 1 Är följande påståenden sanna eller

Läs mer

MATEMATISK INTRODUKTION. Innehåll

MATEMATISK INTRODUKTION. Innehåll MATEMATISK INTRODUKTION Innehåll - Räkneregler för bråk - Räkneregler för potenser - Procenträkning - Ekvationer o Ekvationer och tillvätförlopp - Nuvärdesberäkningar - Funktioner o Linjära funktioner

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Måndagen den 7 december 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

Kan illustreras med standardkurvor för MC och AVC, Eklund fig 4.2

Kan illustreras med standardkurvor för MC och AVC, Eklund fig 4.2 LEKTION 2 Lösningsförslag Uppgift 1 ATC =TC/Q = 100/Q + 8 0,12Q + 0,004Q 2 AVC = 8 0,12Q + 0,004Q 2 AFC = 100/Q (FC DEN DEL AV TC SOM ÄR OBEROENDE AV Q, DVS TC NÄR Q =0) MC = dtc/dq = 8 0,24Q + 0,012Q

Läs mer

Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni.

Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni. Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni. 1 Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni Monopol risdiskriminering Monopolistisk Konkurrens Chamberlinmodellen Oligopol Spelteori Cournotmodellen Bertrandmodellen

Läs mer

MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN)

MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN) MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN) - FULLSTÄNDIG KONKURRENS - MONOPOL - MONOPOLISTISK

Läs mer

Monopol, imperfekt konkurrens och monopsoni.

Monopol, imperfekt konkurrens och monopsoni. Monopol, imperfekt konkurrens och monopsoni. Monopol Prisdiskriminering Monopolistisk konkurrens Chamberlinmodellen Lokaliseringsmodeller Oligopol Spelteori Cournotmodellen Bertrandmodellen Naturliga monopol

Läs mer

- MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer

- MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer FAKTORMARKNADER HÄRLEDD EFTERFRÅGAN ARBETSKRAFT: OM w EFTERFRÅGAS MINDRE L p.g.a. ATT - MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer - Man substituerar med billigare

Läs mer

MIKROTEORI N \: ~ 1-ou

MIKROTEORI N \: ~ 1-ou INSTITUTIONEN FÖR NATIONALEKONOMI MED STATISTIK Handelshögskolan vid Göteborgs universitet FK MIKROTEORI N \: ~ 1-ou 2012-03- 22 Kl: 08.00-14.00 Denna tentamen består av 6 st frågor om sammanlagt 60 poäng.

Läs mer

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Imperfekt konkurrens är ett samlingsbegrepp för alla de marknadsformer där enskilda aktörer har marknadsmakt åtminstone någon part kan påverka priset genom att styra marknadens

Läs mer

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin Prisbildning på elmarknader EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Lärandemål Utföra överslagsberäkningar på elpriser, samt analysera vilka faktorer som har stor betydelse för prisbildningen

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Birgit Hagberg ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71

Läs mer

F 5 Elasticiteter mm.

F 5 Elasticiteter mm. F 5 Elasticiteter mm. 2011-11-14 Elasticiteter mm Elasticiteter - Efterfrågans priselasticitet - Inkomstelasticitet - Korspriselasticitet - Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information

Läs mer

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p) Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a

Läs mer

F4 Konsumen+eori. 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se

F4 Konsumen+eori. 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se F4 Konsumen+eori 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se F4 Konsumen+eori Konsumenters preferenser och indifferenskurvor. BudgetrestrikAoner. OpAmal konsumaon. Effekter av en inkomsdörändring. Effekter av

Läs mer

Q C Indifferenskurvor

Q C Indifferenskurvor KONSUMTIONSTEORI Antaganden om konsumentens referenser: - Konsumenten kan jämföra och rangordna alla alternativ. (Preferenserna är komletta.) - Om en konsument föredrar A framför B och B framför C så föredrar

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 6. 7. 8. 9. 10. 2. Derivator 1. 2. 3. 4. 5. 6.

Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 6. 7. 8. 9. 10. 2. Derivator 1. 2. 3. 4. 5. 6. KTH matematik Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer Harald Lang 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Svar: 1. 2. 5 3. 1 4. 5 5. 1 6. 6 7. 1 8. 0 9.

Läs mer

Föreläsning 4- Konsumentteori

Föreläsning 4- Konsumentteori Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-11-08 Vad är konsumentteori? Vad bestämmer hur konsumenten väljer att spendera sin inkomst mellan olika varor? Vad bestämmer hur mycket konsumenten köper av en viss vara?

Läs mer

a) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor:

a) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor: Lösningsförslag Uppgift 1 a) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor: Kola 20 10 10 20 S Inte så lätt (för mig) att rita skalenligt

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10 Imperfektioner 1 December 2008 () Lektion 7 1/12 1 / 10 Monoplistiska fackföreningar Tidigare har vi antagit perfekta marknader där alla är pristagare. Låt oss nu se analysera fallet med en monopolistisk

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-11-09 Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information

Läs mer

Betalningsvilja. Kostnad

Betalningsvilja. Kostnad Figur 19.10 Total kostnad och betalningsvilja för en offentligt finansierad verksamhet Kr Betalningsvilja Kostnad MB=MC A B C Q Figur 19.9 Inkomstfördelning, median- inkomst och medelinkomst FREKVENS Medelinkomst

Läs mer

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Nationalekonomi Hushållning med knappa resurser Alternativkostnad Konsumenter maximerar sin nytta Företag vinstmaximerar Förenklade modeller Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Utrikeshandelsteori

Läs mer

Institutionen för Samhällsvetenskap. Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin

Institutionen för Samhällsvetenskap. Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin Mikroekonomisk Teori, 7,5 hp Skriftlig tentamen 2009 09 30 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt 7 uppgifter

Läs mer

Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen

Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi Marknadsanalys och reglering 730G66 Peter Andersson Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen Dessa uppgifter är ägnade att öva kunskaperna när det gäller

Läs mer

Nationalekonomi Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling LINKÖPINGS UNIVERSITET. Matematik och nationalekonomi, en introduktion

Nationalekonomi Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling LINKÖPINGS UNIVERSITET. Matematik och nationalekonomi, en introduktion Nationalekonomi Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling LINKÖPINGS UNIVERSITET Matematik och nationalekonomi, en introduktion Thomas Sonesson 01 Förord Nationalekonomi är en vetenskap som

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

MONOPOLISTISK KONKURRENS

MONOPOLISTISK KONKURRENS MONOPOLISTISK KONKURRENS Likartade men unika produkter (ofta märkesvaror) begränsat monopol Många små företag, inga hinder för nyetablering påminner om fullständig konkurrens Det unika: smak utseende kvalitet

Läs mer

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion

Läs mer

Hej, problemet kanske beror på om det är produktivitet (MPL) eller åtgångstal som anges i uppgiften. De är varandras motsatser.

Hej, problemet kanske beror på om det är produktivitet (MPL) eller åtgångstal som anges i uppgiften. De är varandras motsatser. Fråga 1. En fråga på övningen till grupplektion 5 (övningar nr2), fråga 2: Har Sverige verkligen fördel i att producera mat i alternativ b. Det går ju åt fler andelar arbetskraft för Sverige än för Finland.

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Produktionsekonomi TENTAMEN I Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori LÖRDAGEN DEN 22 MARS 2014, KL 14-19 SAL:

Läs mer

F4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner.

F4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner. F4 Konsumentteori 2011-11-11 Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner Konsumentens val Effekter av prisförändring Effekter av inkomstförändring Inkomst och substitutionseffekt

Läs mer

ARBETSMARKNADEN. HT 2012. Läs: Kap. 14 i PR och kap. 8-9 i FJ.

ARBETSMARKNADEN. HT 2012. Läs: Kap. 14 i PR och kap. 8-9 i FJ. ARBETSMARKNADEN. HT 2012. Läs: Kap. 14 i PR och kap. 8-9 i FJ. Föreläsning: Arbetsmarknaden från ett mikroperspektiv. Dvs. sett från ett företags perspektiv. Ett perfektkonkurrensföretags efterfrågan på

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum Jonas Häckner. Så här gör vi:

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum Jonas Häckner. Så här gör vi: Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 091207 Jonas Häckner Så här gör vi: Går igenom rättningsmallen för frågorna 4-10 Efter detta kan man hämta sin tenta mot uppvisande av legitimation

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion

Läs mer

Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A

Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A Lösningsförslag tentamen 31 maj 2011 Flervalsfrågorna 10 st 1. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A 10. D Essäfrågor Fråga 1 a) Hur mycket kommer att konsumeras av varan i landet? Läs av efterfrågan

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner

Läs mer

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras

Läs mer

Tentamen förslag till lösningar

Tentamen förslag till lösningar Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Måndagen den 10 januari 2005 Tentamen förslag till lösningar Examinator: Lars Johansson Skrivditd: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan.

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och

Läs mer

Varför försäkringar?

Varför försäkringar? F5 - Försäkring 1 Varför försäkringar? Fullständig information, vad finns det då för skäl att försäkra sig? Osäkerhet (stokastiska utfall) Riskaversion => efterfrågan på försäkringar 2 Osäkerhet Livslängd

Läs mer

Föreläsning 4- Konsumentteori

Föreläsning 4- Konsumentteori Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-08-30 Emma Rosklint Vad är konsumentteori? Handlar om konsumentens konsumtionsval. Varför väljer konsumenten att konsumera vissa varor och inte andra? Vad bestämmer hur

Läs mer

Övningsuppgifter på derivator för sf1627, matematik för ekonomer (rev. 1) Produktregeln: derivera 1. 2. 3. 4.

Övningsuppgifter på derivator för sf1627, matematik för ekonomer (rev. 1) Produktregeln: derivera 1. 2. 3. 4. Övningsuppgifter på derivator för sf627, matematik för ekonomer (rev. ) Produktregeln: derivera. 2. 3. 4. 5. 6. Kvotregeln: derivera. 2. 3. 4. 5. Kedjeregeln: derivera. 2. 3. 4. 5. 6. Logaritmisk derivering

Läs mer

MIKROEKONOMI (ÄMNESSTUDIER) ÖVNINGSKOMPENDIUM VÅREN 2012

MIKROEKONOMI (ÄMNESSTUDIER) ÖVNINGSKOMPENDIUM VÅREN 2012 MIKROEKONOMI (ÄMNESSTUDIER) ÖVNINGSKOMPENDIUM VÅREN 2012 1 Övningsuppgifter Följande 60 övningsuppgifter är till för dig som läser kursen Mikroekonomi (ämnesstudier) och vill tillämpa teorin på praktiska

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-08-31 Emma Rosklint Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk

Läs mer

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Produktionsekonomi TENTAMEN I Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori FREDAGEN DEN 10 JUNI 2011, KL 8-13 SAL

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering Kostnads- och intäktsanalys Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Ekonomi Företagsekonomi Ekonomi OIKONOMIA

Läs mer

PRISMEKANISMEN (S.40-52)

PRISMEKANISMEN (S.40-52) PRISMEKANISMEN (S.40-52) DET SAMHÄLLSEKONMISKA KRETSLOPPET Företag Betalning Varor och tjänster Arbete, kapital och naturresurse r Löner, vinster, räntor Hushåll 1. Vad skall produceras? 2. Hur skall det

Läs mer

1 Tillväxt. 1.1 Exogen tillväxt (Solow och Ramsey)

1 Tillväxt. 1.1 Exogen tillväxt (Solow och Ramsey) 1 Tillväxt 1.1 Exogen tillväxt (Solow och Ramsey) Antag att vi för enkelhets skull att arbetsutbudet är helt oelastiskt så hushållens nyttofunktion är E t P Ts=0 s u (c t+s ) där T kan vara oändligt. Vi

Läs mer